Senaste kommentarerna i forumet

Ja, som du säger är vi många. Och det finns så många sorter av oss. Jag känner igen mig i mkt av det du beskriver. Jag är en s.k. Högpresterande alkoholist. Men jag kan ärligt erkänna att de senaste åren har min prestation på arbetet påverkats av mitt missbruk. Det ser jag fullständigt klart nu efter sex veckors nykterhet.
Vilken tur du har som har en man som är inriktad på ett nyktert liv tillsammans med dig! Jag har också den turen, min sambo ser det som självklart att vi ska vara nyktra tillsammans ( han har inga som helst alkoholproblem. Jag fick i princip tvinga i honom alkohol för att skulle göra mig sällskap).
Jag förstår att det kan kännas oöverstigligt att se en längre nykterhet än en månad. Men ta en dag och ett beslut i taget. Varje dag som nykter är en väg till tillfrisknande. Ingen dag som nykter är bortkastad!??

I början av nykterheten kunde jag känna detta då och då, varför ska inte jag få dricka? Som alla andra? Och jag märker att det kan finnas hos andra- i början av nyktra karriären.
Det har i grunden med acceptans att göra, att verkligen acceptera att jag KAN inte dricka och eftersom jag inte kan så VILL jag inte.
Men sedan är det inte någon mänsklig rättighet att dricka.
Man straffar ut sig.
Då får man låta bli.
Min ilska eller hantering av denna orättvisa har lagt sig.
Jag accepterar att jag inte är 175 cm lång, att jag inte har tjockt och midjelångt hår, att jag är allergisk mot pollen och att jag inte kan dricka alkohol och därför låter jag bli. Enkelt? Nej, ett jättejobb, daglig motivation och arbete, på samma sätt som jag hade fått jobba extra mycket om jag hade haft läs- och skrivsvårigheter.
Nykter idag och masar mig mot sex månader!

Vill rekommendera dig att smalna av kikarsiktet och fokusera på EN enda sak. Vara nykter. En dag i taget. Resten kan du ta tag i så småningom, men nykterheten kommer att hjälpa dig att se klart.
Läs och skriv här, börja där.

Du skriver att du konstigt nog känner dig sugen på alkohol idag. Konstigt är det nog inte. Det är din alkoholhjärna (din sjukdom) som talar till dig. Försök att tänka att bara för idag ska du inte lyssna på suget. I morgon är en annan dag med andra beslut.
Fokusera på vad bra du kommer att må ikväll och i morgon av att inte ha druckit!?

Inatt vaknade jag kl 02.15 med en massa känslor i kroppen av att ha druckit alldeles för mycket under många dagar.. Olustkänsla, besvikelse, uppgivenhet, ont i både kropp och knopp så hamnade jag i din tråd, AmandaL och sträckläste alla 186 inlägg! Man blir ju varm i hjärtat av alla kloka människor härinne. Det hjälpte mig inatt då jag kände mig väldigt ynklig, att läsa allt detta!
Nu ska jag själv, för vilken gång i ordningen vet jag inte, ta tag i mitt liv.. Detta går inte längre..

Hej och välkommen. Vad insiktsfullt att se sina problem och leta hjälp. Jag blir så glad när sånt händer. Själv hade jag ingen aning ( förträngde) problemet i din ålder. Här kan du få både tips, råd och hjälp. Jättefint forum för oss som är promblem drickare. I övrigt finns ju mycket litteratur och youtube inlägg om sjukdomen, som kan hjälpa en på vägen. Ett råd, ta all hjälp du kan få och ta en dag i taget, så ska du se att allt klarnar. Kram Jullan

Det är ett bra första steg du har tagit genom att skriva här. Här finns det fina människor med liknande erfarenheter som ger råd, pepp och stöttning ?

Ett bra tips är att läsa och gärna skriva här på forumet varje dag, när du känner sig ensam eller suget kommer så är det här ett säkert ställe att vädra tankarna. Jag är 34 år och har liksom du ett problematiskt förhållande till alkohol sedan flera år tillbaka. Nu är jag inne på dag 27 som nykter och detta forum har gett mig mycket stöttning för att kunna ta mig så här långt.

Andra tips är att försöka hitta på saker för att distrahera hjärnan när suget kommer. Träna, läs en bok, gå en promenad. Vad som för att ge annat nåt annat att tänka på.

Kram ?

Idag hade varit en typiskt dag för mig att dricka, ledig och ensam hela dagen. Ta något glas när man sätter igång med hushållssysslor för att ”komma igång”. Sedan skulle det troligen bli fler glas... så hemskt. Ändå är jag konstigt nog lite sugen på alkohol idag.

Jag har bestämt mig. Och jag har bestämt mig för att kunna ta en öl, ett glas vin utan att det spårar ur! Det kommer att gå, men som läget ser ut nu med träning, aktiviteter med barn o hus så är det uteslutet med fyllor, finns helt enkelt ingen tid för sånt elände

Hoppfull.. jag skulle rent av kalla det för att du är beslutsam!?

Kram

Just idag har jag en trött morgon..Och så läser jag på din tråd..Det kändes bra, att man faktiskt kan dippa i humöret, men sen få energi igen..Jag brukar inte ha trötthet och energidipp, men det kan vara som du beskriver, en tuff vår..Corona i samhället på det, som gör livet svajigt..Skönt att läsa dina funderingar..Då vet jag att jag är normal??..

Hej allihop, har sökt och sökt efter stöd som finns att få för att bli nykter, jag är 27 år gammal och har alltid haft en problematisk relation till alkohol både när jag var yngre men det har blivit värre senaste tiden, det började på allvar när jag var i tidiga 20 årsåldern när jag drack för att det var så kopplat till gemensamheten. Sen under åren har det bara blivit värre, när jag var runt 22-23 års åldern hade jag aldrig trott att jag skulle hamna där jag är idag. Problemet som jag ser det är att jag dels har alkoholism i familjen samt att jag har en sambo som kämpat med drickandet/nykterheten sen vi träffades för 5 år sen. Nu har vi båda kommit till en gräns där vi känner att detta går inte längre. Vad är era bästa tips och råd för att dels blir nykter och sen hålla det?
// ElinaBelle

Trots tre dagars ledighet är jag så trött att jag nästan kräks. Och jag kan inte skylla på baksmälla. Två jobbveckor kvar innan semestern. Orka.

Vikarien som blev sjuk efter första jobbdagen förra veckan känner jag stor oro inför. Risken är stor att jag måste hitta en ny vikarie nu mitt i sommaren.

Det känns som ett omöjligt uppdrag, allra helst med den enorma trötthet jag känner.

Positivt i det hela är att jag ingenstans i det här jobbiga tycker att det vore en bra idé att hälla alkohol ovanpå den här sörjan. Tvärtom. Det vore en jävligt dum idé.

Ha en bra vecka allihop - oavsett om ni jobbar eller har semester. Glöm inte: Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Heja på dig! Och bra du planerat upp dagen! :)

Kram ?

Tack för era fina kommentarer
Har nu startar min andra dag som nykter. Trött men skönt att vakna upp och känna att nej det blir ingen alkohol idag heller.

Godmorgon Måndag!

Regnet öser ner utanför fönstret. Har nog regnat hela natten. Skönt!
Känns friskt! Frukosten är avklarad. Jag är oerhört trött. Somnade sent. Vaknade inatt av mardröm. Väckarklockan ställd pga av jobb. Känner mig ändå hoppfull. Den här veckan är första veckan då kollegor har börjat gå på semester. Vad jag ska äta under dagen är planerat. Bilen SKA köras direkt hem efter jobbet INTE genom stan. Om det regnar när jag kommer hem blir det kanske inte en cykeltur utan en promenad. Och därefter ska jag laga en kycklinggryta. Då har klockan passerat 18 och jag kan slappna av.

Jag SKA vara nykter idag????

Heja oss AmandaL och alla andra??

Kram?

Tack snälla.
Problemet Är mycket att jag är i övergångsåldern å mår psykiskt dåligt av det också. Trivs jättebra på mitt jobb men inte med chefen. Därför sa jag upp mig (lite förhastat i dessa tider)mina döttrar har flyttat till en annan stad och jag och mannen har inget vidare förhållande , Så allt känns dåligt. Enda positiva är lilla barnbarnet dom jag vill finnas för. Men vet inte hur jag ska orka ta tag i allt..

Jag förstår att det känns svårt att söka hjälp om du bor i en liten stad. Man kan vara orolig för skvaller. Men finns det en större stad i närheten? Du skulle kunna byta hälsocentral till en på annan ort och söka hjälp där. Säg bara rakt ut hur det är och säg att du behöver hjälp. Du är ju så nära att börja ett annat liv! Ge inte upp! Du har ALLT att vinna!
Kan du ta tillbaka din uppsägning? Om du har en bra chef och bra arbetsgivare så kan det vara möjligt. I så fall kan du få hjälp via företagshälsovården.
AA- Anonyma alkoholister har grupper överallt. Där kan du få ovärderligt stöd. Mitt första steg för att få hjälp(jag är medberoende till min man som är alkoholberoende) var att gå till ett öppet AA- möte. Det var nervöst att gå dit, men det var fantastiskt. Där finns folk med egen erfarenhet som kan ge råd och stöd. Du skulle kunna fråga din man om han vill gå med dig. Det skulle kunna ge honom hopp om en förändring. Sök på nätet så hittar du grupper.
Som sagt - håll fast vid det du nu vet - att du dricker bort ditt liv. Du kan ändra på det och finnas kvar och bli nykter. Barnbarnet kan bli en stark motivation för dig. Barnet behöver en nykter mormor/farmor.
Allt gott till dig! Kram! Christina

Jag har druckit bort mitt liv känns det som. Sade upp mig från jobbet när jag var full. Min man vill skiljas . Jag har fått ett barnbarn som är 1 månad . Allt känns hopplöst. Vill inte vända mig till vården i denna lilla stad. Hur gör jag??

Är att bli en boll.
Megaproblem är att dricka bort sitt liv. Det är jobbigt att vara nykter- att bli nykter- men inte i närheten av hur jobbigt det är att dricka.
Vilken kämparhelg du haft, hoppas du sträcker på ryggen och är riktigt stolt! Kram.

Ja åtminstone den absolut varmaste, de säger att det är den varmaste på femtio år.
Och jag försöker minnas, hur var min midsommar som sjuåring, nej kommer inte ihåg.

Men bra var den på alla sätt, inte alls så krystad, utan lugn och sansad.
Vi firade med våran favoritfamilj, vi blev fyra vuxna och två tonåringar, lagomt på alla sätt, inte för mycket och inte för lite, ingen majstång vare sig här hemma eller på festplatsen, det är ju....Coronatider, ingen samvaro.
Ja t.om godiset var Corona, dvs med papper på, men vi känner våra familj ordentligt, vi vet om någon skulle ha varit det minsta krasslig, så pass öppna är vi med varandra.

Fanns det alkohol då, jodå men inga mängder, lite vin något glas till maten, en nubbe, och någon enstaka gin och tonic men lika många minus g.
Mannen i den andra familjen gick och sög på en öl då och då, kanske vartannan timme, han blev inte ens påverkad.
Så ingen kan säga att det blev någon fylla.
Vi åt gott och ofta, satt länge runt middagsbordet under partytältet som vi ställt upp enkom för detta tillfälle.
Solen har gassat på ordentligt, nästan medelhavsklimat, blev det vindstilla så blev det för kvavt, så vi gjorde rätt som lade oss vid bryggan var dag, 21 grader i havet fick oss att ta många snabba dopp.
Familjens hund en dansksvensk gårdshund, om han var en bil så skulle han vara en i golfklassen, dvs större mindre bil, han brukar verka ha adhd när vi besöker dem hemma, men här blev han en lugn och bevakade hund.
När vi hoppade i sjön stod han och darrade vi bryggkanten, vi hjälpte honom i så att han kunde rädda oss, dvs han simmade ut till oss och sedan simmade han till badstegen där han ville att vi skulle kliva upp.
Vart tionde minut gick han omkring och gav oss en slick i ansiktet ungefär som om han ville kolla att vi levde, han slutade inte förrän vi rörde på oss eller sade ifrån.
På midsommardagen tog vi traditionsenligt en tur med roddbåten till en ö för att handla glass och titta på folk, det var mycket folk i rörelse men inga stora grupper utan höll sig i sin umgängelsegrupp på ett bra avstånd.
Vi fick alla en fin solbränna, dottern i familjen var alldeles röd utan att ha ont i ansiktet, och under dagen så lyste ögonen som vita pingpongbollar i hennes ansiktet, helt gyllenbrun, en fin kontrast till det solblekta blonda håret.

Så här i backspegeln efter att ha plockat ihop efter årets midsommarfirande, de åkte så sent de bara kunde.
Så kan vi bara summera, att årets midsommarväder var nog det absolut varmaste i mannaminne.
En lugn och fin helg med mycket gemenskap utan en massa krusiduller, i harmoni med varandra och tillsammmans med moder natur har vi avnjutit den så mycket det bara går.

När jag låg på bryggan och såg på mannens solglittrande droppar på hans ludna bröst och hur han med stängda ögon njöt av den varma solen, samtidigt hur vågorna kluckade underifrån bryggan och hur spången knarrade mot de väderbitna brädorna.
Spiggen lekte i bryggans gröna alger, de kunde man urskilja mellan spjälorna, på högtalaren spelade radion signaturmelodin till årets sommarpratare, på bryggan bredvid satt folk och pratade högt och skrattade, en bit ut på sjön slog seglens linor mot segelbåtarnas aluminiummaster i jämna intervaller, en motorbåt mullrar till innan den går upp i plan, en bris sveper förbi och jag huttrar till en liten stund, inte för att de är kallt utan för att min kropp är fortfarande blöt efter doppet i det svala havet.
Jag kisar upp i det starka solljuset med badlakanet ihoprullad som en huvudkudde mot den ljusblåa himlen och ser inte en enda molntuss, och för en stund så tänker jag, det här är livet!, en bit av svensk natur när den är som bäst under sommaren.
Jag lever och känner efter, finns det ingenting som skaver just nu, nej egentligen inte.
Jag har några dagars semester efter midsommar med början imorgon, men blev inkallad direkt på måndagen.
Jag borde vara förbannad att de inte kunde ge mig en enda liten stund av vila, men jag har hunnit att få ta del av lugnet och naturen, så det gör inte så himla mycket, det blir en dag förskjutet istället.

Där ser man vad en liten ledighet och en stund i naturen har för en sorts helande effekt på människan.
Jag borde vara förbannad, men är tacksam i alla fall.
Jag åker till jobbet och visar upp min ännu mer fördjupade solbränna bland alla blekfisar som tycker att jobbet är deras allt, men jag visar att jag har ett liv mycket större än deras, att jag tar tillvara på min dyrbara fritid.

En tid fylld av ljus och glädje, och inte en massa fylla och mörker...
Mitt bidrag till en bättre värld.

Berra

... diskussionen kring meningen med livet. Liksom den om kapitulationen som intresserar mig mycket. Båda förutsätter på sitt sätt en tro på ett sammanhang. Att vi inte är var och en för sig utan i väv med andra människor, som i att vara just det. Samma lika.
Stora och små tankar får avsluta helgen. Kommer bebisens föräldrar få sova inatt? Hur var det på din, Kanelduns fest i stugan, regnar det hos Torn och Andra Halvleks grekiska-kurs hur går det med den... Imorgon jobb, hade helt glömt bort att jag hade ett, apropå meningen med livet. Högst oklart om det finns något samband där.
Godnatt! ?

Sugen kommer då och då, tätare i början och allt glesare mellan gångerna.

Du behöver strategier för att mota dem direkt. Sätt alkoholdjävulen på plats direkt med en medveten tanke, tex ”Nej, jag ska inte dricka. Minns du...” Du har säkert fyllesynder som du kan tänka på. Det har vi alla.

Suget blir generellt mindre om du kan växla ditt mindset från ”stackars mig som inte får dricka” till ”det är inte synd om mig, jag vill inte dricka”. För att komma dit måste du lära dig vilket gift alkohol faktiskt är.

Jag känner sällan sug. Det jag känner ibland är snarare en tanke: ”Den här känslan brukar jag dricka vin på.” Men det är mer ett konstaterande.

Kram ?

Diskuterade det i en annan tråd nyligen. Orden man väljer och hur de omedvetet påverkar oss.

Du skriver ”må den bli fri”, ”tror jag fixar det”, ”hoppas att min vilja”.

Varför inte skriva att kommande vecka ska bli fri från alkohol, att du fixar det, och att din vilja att vinna kommer att hjälpa dig vara vinfri?

Orden man väljer är viktigare än man tror. Tror jag.

Kram ?