Senaste kommentarerna i forumet

Precis som du så beslutade jag mig också för att ta en paus från alkohol, tre månader var mitt mål. Jag känner igen mig i mycket av det du skriver, den sociala som drar igång festen, vinet i solen, och dessutom att det inte hunnit gå så snett ännu, men att man ändå känner att man måste panikbromsa. Jag ser det som att vår instinkt är klokare än vi själva. Ungefär som att djur flyr när de känner doften av brandrök, de behöver inte vänta på elden för att förstå faran. Men det kan ändå göra det svårt, och man lurar sig lätt att tänka att det inte var så farligt, men egentligen vet man.. Känner också igen mig i att egentligen inte ens vilja dricka, men ändå tycka att det väl är något man behöver i sitt liv. Eller tyckte, snarare. Det som är så bra med att åtminstone först tänka sig en begränsad nykter period är att det inte känns så slutgiltigt och skrämmande, och under tiden hinner hjärnan ställa om sig, man lär sig mer om alkohol, och så smyger känslan sig på av att verkligen inte ha någon lust att dricka, och att man inte längre sörjer alkoholen. Tiden får saker att falla på plats. Och jag har märkt att de vänner jag brukar ha roligt med är det lika roligt att träffa med alkoholfritt i glaset. Det samma gäller för de där speciella stunderna, alkoholfritt rosé funkar lika bra. För mig har det hjälpt att läsa mycket om alkohol, boken Se klart tipsade om är jättebra! Och alla klipp på Youtube som Andra halvlek nämner ger också mycket.
Ta en dag i taget och lita på din grundkänsla, som verkar vara lättnad och glädje över att slippa all skit som alkohol ställer till med...

Hon är i Ullared och shoppar sig fattig, så henne kan du inte förvänta dig något svar av ikväll.

Kram ?

Den rastlöshet du känner är abstinens. Så enkelt är det. Så länge du inte genomlider den abstinensen så går den inte över. Du blir lugn när du dricker för att du föder drogen, och sen får du abstinens igen efter ett tag.

Det tar tio dagar innan alkoholen lämnar kroppen helt. Så länge har man fysisk abstinens.

Sen har man den psykiska abstinensen och alla vanor att hantera också, under lång tid.

Nej, det är fan inte lätt att sluta dricka. Men det är värt det. Jag lovar ❤️ Det är ingen baggis att föda barn heller, men det är också värt det ?

Kram ?

Jag hoppas verkligen att du ska bli hjälpt av AA! Perfekt med en grupp för enbart kvinnor, män har en tendens att ta sådan plats i rummet ?

Jag bor på en liten ort, det utbudet finns inte här. Och jag har hittills klarat mig bra med det jag kallar ”faktametoden”.

Kram ?

Nu har jag varit på mitt första AA möte och jag upplevde det väldigt positivt ? Det var ett kvinnomöte med ca 10-12 deltagare och inte alls så högtravande som ryktet säger. Nu har jag iofs gått på ACA möten tidigare för min med beroende problematik och det var ganska snarlika och ACA jobbar ju också med 12 steg så det kändes tryggt och välbekant. Jag kan rekommendera att prova?

Jag ska nog skriva här varje kväll...många gånger gör jag det inte...för jag skäms...för att ni andra som jag följer..har tio dagar, en månad, fem månader, sex månader...och jag skäms för att jag inte klarar det....och de råd som jag får av er...jag vet ju det...jag vet...att jag ska bestämma mig...jag vet att jag ska hålla på med fakta osv osv...likväl så är jag inte där ni är...trots att jag vet...och jag vet att jag inte har bestämt mig till hundra procent ....men jag vet att det finns ABSOLUT inget annat alternativ.

Idag klarade jag det nästan helt och hållet...det var ca 20 minuter kvar tills systemet skulle stänga...så dumt av mig att tro att jag skulle klara fem dagar på raken. Hur som helst..så funderade jag varför jag inte höll inte hela vägen ut?? Finns egentligen inget försvar...ingen förklaring ...mer än otrolig rastlöshet inombord...och tristess...eller var det tristess?? Kanske enbart rastlöshet?

Om ca tre veckor ska jag kolla mitt levervärde och mitt blodtryck...innan dess ska jag ha kollat hur möjligheterna är att få antabus...måste jag gå via soc...måste det ske en utredning...men framför allt ska jag få ner mina värden.

Har tankar och planeringar inom mig...vill inte berätta om dem...för det känns så pinsamt om jag inte fixar det....men den första enkla planeringen är väl att skriva här varje dag för att klara den...och framför allt skriva varje kväll efter att systemet har stängt..

Så om du orkar ..och vill...så behöver jag dig... och jag ska skriva..men om du har tröttnat så förstår jag:)

Allt gott:)

Kan tänka mig att om det är motigt med möten någon gång, kan funka att läsa och skriva här..Och även som du gör Femina, kolla på dokumentärer om alkoholism och dess följder..Kram?

Tack, för att du tittade in!

Har kikat lite på din tråd också och du har fått utstå en del. Samma här! Men det konstiga var att jag då när ALLT hände var jag nykter. Jag drack inte en droppe på tre år. Sen tycker man ju ett ett glas inte skadar, men sedan accelererar allt i ett rasande tempo som man inte kan styra över. Eller vill??

För mig funkar det bara att helt avstå! Tidigare har jag inte haft med min man på det spåret, han har nog inte fattat hur illa det är ställt, men nu har jag hans fulla stöd för jag tror att han förstått.

Jag säger inte att du skall avstå helt om du inte känner dig redo för det. För det är det man måste känna sig, REDO!

För mig måste det gå så långt att jag når botten eller nästan i alla fall. Och botten ser så olika ut för oss alla. Min botten liknar inte din. Låter kanske luddigt, men det är för mig enda sättet att försöka beskriva våra olikheter i likheten. Och likheter är väl en onormal alkoholkonsumtion?

Min tredje dag är snart till ända och jag sitter här med mitt glas Tonic Water zero med massa is och citron ? Älskar det! Gillar inte Cola så mycket, för sött. För mig gäller det att hitta alternativ som jag gillar. Min man däremot tar ett glas vin, men jag skall säga att det rör mig inte i ryggen. Faktiskt! För jag har bestämt mig! Det är här jag kan ta tillvara på de positiva effekterna (ja, det finns såna också?) av mitt kontrollbehov.

Så ta en dag i taget. Var inte för hård mot dig själv! Och det är bara att kämpa på?? Ny dag imorgon, nya möjligheter!

Kram

Jag tittade på den idag. Men går man in på Youtube och söker på "alcohol" får man upp en massa dokumentärer i ämnet så det finns att göra... ?

?

Lunchade med min mamma idag. Älskar sushi! ???

Skulle nog behövt åka iväg på mötet ikväll men latmasken tog överhanden och skyllde på otvättat hår, eventuellt mer regn och min rumpa verkar ha fastnat som en magnet i sängmadrassen! Men det går utmärkt med en långpromenad till köket bredvid och förse sig med lite gottis! ???☕

Du ska bli nykter för din egen skull, och du har kraften inom dig om du bara bestämmer dig.

Jag tror på varje individs inneboende kraft i kombination med kunskap och vilja.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kan jag så kan du!

Kram ?

Jag har listan i skallen med mina topp 5-fyllesynder. Händelser som delvis sträcker sig långt tillbaka i tiden, men ändå i vuxen ålder.

Händelser som jag knappt vill tänka på, men som just därför är nyttiga att tänka på. Vi alkisar har en förmåga att sticka huvudet i sanden. Om man inte tänker på det, eller pratar om det, så har det knappt hänt. Jo, det har det!

Tack och lov har jag varit förskonad från svårt sug. Tankar fick jag ofta i början ”den här känslan brukar jag dricka vin på”. Men de tankarna har jag snabbt kunnat sopa undan genom att tänka ”okej, men nu dricker jag inte vin längre så då får jag hantera den här känslan på annat sätt”. Det har funkat bra. I snart 5 månader.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Har inga kloka råd alls till dig, har tack och lov noll erfarenhet av just psykopater och narcissister.

Men jag lider verkligen med dig. Något måste du göra. Vad som helst - men inte dricka!

Kram ?

I mitt barndomshem hade vi sommarbarn under 15 somrar...så mina tankar förs tillbaka t den tiden då jag läser ditt nickname.

Välkommen hit till forumet! När jag skriver det känns det som om man måste ha lyckats hålla sig nykter för att välkomna någon vilket jag inte har. Fast jag har varit här ett tag så jag tycker faktiskt att jag kan det.
Anledningen t att jag inte fixat det t 100% beror nog t stor del på att jag inte bestämt mig t 100% och/eller att jag inte nått botten helt och hållet. Vad jag vet till 100% är att jag behöver en förändring t 100% i mitt beteende viket innebär att jag ska bli nykter. Så det beror inte helt och hållet på okunskap. Men det är svajigt å jag behöver fortsätta med nyktra dagar. Det blir en dag, ibland två dagar och ibland tre dagar.

När det gäller katten så låter det ju gott att ni hade planerat köpa en katt t hösten för då kommer hen få stanna hos er??

Å gott att du berättade för din man??

Heja dig??

Kram?

Ja, det är riktigt sorgligt Andrahalvlek?ibland känns det inte riktigt verkligt....som om...hur kunde det bli så?

Det kändes så knepigt att bli äldsta generationen när jag var 48 år...och att två av tre syskon redan hade dött innan jag var 51 år?
Samtidigt så otroligt sorgligt för mina barn där min man och jag är deras enda familj. De har ju redan mist sina biologiska familjer då de är adopterade.

Men jag försöker gå vidare...men ibland blir känslan av ensamhet för stark. Den blev dessutom så påtaglig när min man blev sjuk i matstrupscancer. Det är en cancersjukdom som är ovanlig och inte den bästa prognosen men i oktober är det fem år sedan han opererade bort tumören. En operation på tio timmar. Så jag är ju dum på riktigt som inte håller mig nykter och tar tillvara på livet...det är ju bara SÅ märkligt. Men det är så enkelt att dämpa det som pågår för stunden...så otroligt dumt!!

Tack för era svar igen. För att förtydliga så har jag inga planer på att dricka under tiden jag tar medicin. Min 30-årsdag är i december, och jag har inte ens bestämt ännu om jag ska det eller ej. Jag känner just nu att jag säkert kan klara en festkväll, men som sagt har inte bestämt mig. Kan mycket väl välja att dra ut och käka en god middag utan alkohol istället. Har inga planer på att underskatta hur alkoholen kan påverka en igen och kommer inte låta mig hamna i den sitsen igen.

Jag har inget sug att dricka i nuläget och mår bättre än på länge, fysiskt och psykiskt. :).

Tack för er omtanke och era visa ord! :)

4 dagar klarade hon innan hon tappade fattningen. I normala fall hade jog nog redan gjort mig redo för att korka upp för att glömma de elakheter hon plötsligt kastade ur sig. Utan att gå in på detaljer så är detta spiken i kistan för mig, finns ingen återvändå nu. Hon började smått igår och nu försöker hon vända ena barnet emot mig. Jag har lovat mig själv att aldrig mer acceptera att bli behandlad så här så nu har hon förbrukat sista chansen. Det kommer ta hus i helvete när hon inser att jag menade allvar. Få se hur det artar sig bara, hon har inga problem att stå och spy ut skit och försöka förnedra mig inför barnen. Vill verkligen inte lämna barnen ensamma med henne men funderar på om det bästa bara är att packa väskan och åka till närmsta hotell. Problemet med det är att jag tror hon byter ut låsen direkt och aldigt kommer låta mig hämta de saker som är mina.

Hur fan hamnade jag här med en psykopat?

Så gott att du är här på forumet!

Ibland när man läser olika trådar här på forumet så kan det ju ibland låta enkelt att klara av att hålla nyktra dagar/veckor/månader men vi alla är ju här av samma anledning...beroendet t alkoholen. Och...vi blev ju inte beroende bara sisådär utan...det tog ju också ett tag...så jag tänker att vägen ut ur beroendet på väg t nykterheten är lång. Vilket innebär att trötthet finns kvar...tunga dagar kommer och tunga dagar går för att ge plats åt fler bättre och lättare dagar??

Jag själv har det riktigt tungt...klarar en dag...kanske två dagar och någon enstaka gång tre dagar. Är inte där t 100% att jag vill men vet och är införstådd t 100% att jag måste sluta till 100% för att min hälsa både fysiskt och psykiskt ska bli bra...och att jag vill leva??❤️

Drick inte m gästerna.

Heja heja dig??

Kram❤️

Så fint! Härligt med tvåsiffrigt. Att må bra är guld värt?
Heja dig???

Att äta typ Omeprazol och forsätta dricka är inte bra. Den hämmar bara magsyran och maten förblir osmält och åker upp igen med halsbränna som följd. Den ger även andra sjukdomar. Googla.

Välj att må bra! Kram

Känner så igen mig i det du skriver! Du sätter verkligen ord på exakt så som det är för mig också, allting! Försök tänka att du inte är ensam om att känna så här och att suget faktiskt går över. Man ångrar ju aldrig en nykter dag men många gånger har man ångrat att man druckit, den tanken hjälper mig litegrann. Och precis som du skriver- en dag i taget. Det är det viktigaste, att tänk för långt framåt blir övermäktigt. Det är du och ingen annan som för glaset till munnen, det är vara du själv som kan förhindra det. Lite klyschigt men så är det ju... ?

Ta lärdom av de du varit med om och försök att inte tänka allt för långt framåt, en dag i taget. Om det känns fullkomligt omöjligt att lova dig själv att inte dricka på din 30-årsdag så bestäm inget nu. Du ska inte dricka Idag, nästa dag får du ta när den kommer osv. Det kommer ju troligen komma en dag när det inte känns lika självklart att vara nykter (tror det är så för nästintill alla), försök ha det i åtanke hela tiden, det gäller att vara realistisk. Det gör det lättare att hantera dom känslorna när de kommer, tycker jag i alla fall.

och du skriver väldigt mycket bra med hög igenkänningsfaktor ?? (tagit fram paddan nu så det kan bli emoijis?)

För mig funkar det också väldigt bra med fakta i mängder! Läser en del på nätet och skall beställa en bok jag hittat ”Tänka klart och ta kontrollen över alkoholen”. Sen är det jäkligt skönt att titta in här och läsa trådar.

Åh, vad kul att få köpa sig en ny klänning! Hoppas du hittar något riktigt snyggt om du inte redan tittat ut någon.

Kram? och där satt den?

Otroligt sorgligt med alla personer som har försvunnit ur ert liv ?

Kram ?

Ja. Dag ett är det nu. "Idag väljer jag att vara nykter"... Läste mina senaste inlägg men det är som att jag inte ens ser allvaret i det. Det är liksom vardag för mig. Jag har vant mig. Blir så ledsen när jag tänker på mina barn dock. Vad är det för mamma de har. De är värda något bättre! Jag skickade ett sms till mannen idag. "Bjud mig inte på öl just nu. Jag vill vara vit på obestämd tid". Han svarade inte. Troligen för att han "hört det förr". Men jag kommer peppa mig att tacka nej om han erbjuder.

Dagen har gått på i sin vanliga lilla takt. Sista veckan innan semester, äntligen! Jag brukar vara ledig den här vecka men tog några dagar i påskas så nu får jag köra på en vecka till. Jag är så in i helsike trött! Somnar nästan ståendes! Funderar massor på mig och min stackars kropp. Jag börjar nästan tycka lite synd om den. Vet att jag hade såna känslor när jag blev utmattad och då gick det lättare att ta hand om mig och lyssna på vad kroppen behövde.

Det jag är mest fundersam över är hur jag ska kunna göra saker nykter. Hur ska jag orka? Jag har ju gjort allt lite halvlullig. Strukit, städat, jobbat i trädgården, tvättat... Nu orkar jag ju ingenting! Sov helt ok i natt men vaknade som om jag sovit tre timmar. Gäspat mig igenom dagen. Jag jobbar med små barn så det finns liksom ingen chans att vila eller ta det extra lugnt. Det är full rulle trots att det är få barn nu på sommaren. Tog en kaffe när jag kom hem. Ska snart åka och handla. Sen mat och sen till IKEA en sväng med mannen. Jag lär väl somna ovaggad ikväll.

I går var jag ändå ute och sprang i regnet. Tänkte träna idag men väljer att lyssna på min utmattade kropp. Jag ska ta hand om den nu. Kanske orkar den en tur i morgon istället.

...Gäsp...