Senaste kommentarerna i forumet

Vad bra du är som varit nykter i 6 månader. Har du haft långa uppehåll förut? Vad har du för mål? Jag har varit nykter under långa perioder förut då jag varit gravid och en gång för länge sedan i ca:2 år. Men Så fort jag börjar dricka lite igen så börjar upptrappningen till ett jäkla kaous. Jag vågar inte riktigt säga det men aldrig mer i mitt liv borde jag dricka alkohol. ☀️

Tack för den här sidan, tack för att ni svarat på mitt forum inlägg, tack för att ni delar med er och att jag får möjlighet att dela med mig. Tack för att jag klarat att inte dricka denna helg.
Jag är 100% säker på att jag är bäst helt utan alkohol. Jag klarar inte en droppe för då vill jag bara dricka mer. Jag är helt fantastisk utan alkohol. Jag måste hitta något annat sätt att ta itu med mina känslor. Med hjälp av den här sidan, programmet, med hjälp av psykiatrin och med hjälp av min fantastiska sambo.
Tack för att jag fortfarande har kvar mina barn och min sambo och att inget fruktansvärt har hänt. Jag ska göra allt för att behålla dethär livet. Men jag vet att motgångarna kommer att komma. Därför tänker jag inte slarva, jag tänker kämpa varje dag så att jag ska klara av att möta dem. Kämpa med kost, motion och psyket. Jag har fått köplats för adhd utredning och det gör att allt känns ännu mer hoppfullt. Ett år utan alkohol är mitt första mål. Sen får jag se vad nästa mål blir. Just nu 7 dagar.
Utan alkohol är jag fri

Precis som jag visste att jag skulle så har jag sovit direkt uruselt inatt. Är alltid så efter en nykter dag. Då låg jag i sängen och läste trådar här. Så nyttigt och inspirerande.
Även om jag är trött så kan jag på något sätt känna ett visst lugn i att jag har bestämt mig.
Jag har ju bestämt mig tidigare och det har hållit några dagar, men nu känner jag ett annat lugn i mitt beslut.
Slutade dricka alkohol för ca tio år sedan och drack då ingenting under två år. Vad det var som gjorde att jag tog mitt första glas vet jag egentligen inte, men det gjorde jag. Har ändå lyckats hålla mig till en någorlunda normal konsumtion fram till för ca ett och ett halvt år sedan. Då började min man resa mer i jobbet och jag fick mer egentid som för mig gjorde att mitt drickande skenade iväg. Ett litet glas vin skadar ju inte och så fortsatte det. Känslan är ju så skön och man kan känna sig lite lyxig när man öppnar en flaska bubbel.
Det som skrämmer mig nu är att jag börjat dricka starksprit på ett helt annat sätt. Tidigare har jag ”nöjt” mig med mitt vin som jag pimplar på kvällarna, allt från tre-sex dagar/ vecka, men oftast varannan dag. Så gårdagens uppvaknande kom efter en kväll sprungen ur starksprit.
Idag är det dags att ta itu med dag 2. Maken kommer hem och jag vet att han då kommer att vilja ha lite alkohol så mitt första eldprov blir redan idag, men har tänkt på det ni skrivit, Torn och Kennie, att jag skall prata med honom. Tänker inte göra någon stor grej av det. Bara mer att jag nu skall avstå en tid.
Berättade faktiskt om mitt beslut för två av barnen i går kväll och de tycker att jag gör helt rätt. Som den ene sa ”du har ju avstått tidigare och mått bra av det” inget drama, ingen kritik, ingen skuld. Kändes bra.
Nej, dags att starta dag två!
Ha en bra dag alla ni andra kämpar!

Torn, Nä inte roligt!
Dom första nätterna, är ju illa. Särskilt när man druckit mkt och länge. Svettigt och ja allt är bara skit.
Dit ska vi inte igen.
Tror inte man kan förklara det, för någon som inte upplevd samma sak.
Det är egentligen bara att lida sig igenom det, alldeles själv och försöka se hyfsat normal ut på dagtid.
Även fast man knapp sovit på några dagar.. usch!

Jag har varit med om samma sak. Det såg ut som om alkoholdjävulen själv stod i mitt rum. Riktigt läskigt.? Man kan tydligen se sådana syner om man druckit riktigt hårt många dagar i rad.
Sådant vill man inte vara med om någon mer gång.

Vilken härlig kommentar! Tack för att du delar din glädje. Känner igen att mycket trötthet och ångest försvann när jag slutade dricka. Man önskar att alla som mår dåligt (och alla andra också egentligen) fick kännedom om vinsterna av att avstå från alkohol..

Jag drömde nog inte, tror jag.
Det va en natt, tror det va dag 3. Inte den här perioden, men för ett par år sen.
Då hade jag druckit länge, varje dag.
Mitt i natten, såg jag en man i rummet. En läskig man, jag blev livrädd. Knep igen ögonen, för jag visste med mig själv att jag såg syner. Sen när jag öppnade ögonen, va han borta. Jag gick på toan och kunde inte sova mer den natten ?
Inget jag rekommenderar för någon, det kan jag lova er!

Och en ny härlig självkänsla..?..Det är så fint att du börjar tycka om dig själv och gilla din spegelbild..Jag kommer ihåg min första nyktra tid, mina ögon var blåare och klarare..Så gott att du trivs både till kropp och själ..Varm kram??

Tack för tips, den ska jag se imorgon ???

Så heter en dokumentär på Svtplay. Ser den för andra gången just nu. Repetera, repetera, repetera.

Snart läggdags. Hoppas jag. Höneblunden blev nog lite för lång idag tror jag.

Kram ?

Hej Sommarbarnet,
Förstår att du har det tungt... Håller med Torn om att försöka prata med din man om det går, det kanske inte behöver bli så dramatiskt. Du kan väl säga att du börjat känna att du dricker mer än du tänkt dig, och att du vill ta en paus från alkohol för att inte utveckla verkliga problem. Vilket nog också ligger nära sanningen. Tre månader klarar du, och under den tiden hinner du få nya tankar och verktyg för att dricka mindre eller avstå helt, vilket du sedan väljer. Och för mig kom det snabbt en enorm känsla av lättnad när jag började mina tre månader, det var så skönt att inte behöva kämpa för att inte bli för full eller dricka för ofta, en sån lättnad att inte ha något att dölja. Lycka till med dina val och tro på dig själv, du fixar det här!

Maken har sitt eget lilla party, en trappa ned, i vardagsrummet där han sover på soffan. Vinglaset påfyllt till brädden, hårdrocksmusik via datorn/tv från Youtube. Sen vinglar han, med jämna mellanrum, ut för att röka.

Jag och barnen har varsitt sovrum på övervåningen där vi alla pysslar med vårt och försöker ignorera vad som sker därnere. En viss oro ligger som en dimma här att han plötsligt börjar svära högt därnere när han är för full för att hantera datorn. Han har förstört många genom åren... Eller beredskapen på att vi, när som helst, hör ett stort brak när han ramlar/snubblar över bordet och saker går sönder.

Bara tanken på att mina stackars barn behövt genomlida detta själva under uppväxten de åren jag satt tillsammans med honom och drack... Så vi hade nåt gemensamt! Vilket självbedrägeri! Dessutom följt av högljudda gräl, anklagelser, hot om skilsmässa...
Vad har inte jag bidragit med under åren? Ibland ringde jag en taxi mitt i natten och åkte hem till min mamma för att jag inte stod ut! Utan en tanke på vad barnen fick utstå...

Gud, tack för att du hjälper mig leva nykter nu, en dag i taget. Hjälp mig fatta mod till kloka beslut. ?

Hej Holistic,
Även om det blev mer än du tänkt så känns det som att du återtog kontrollen i slutet av vecka, bra upphämtning! Är nog bra som du säger att undvika events där man vet att andra dricker. Önskar dig en fin vecka!

Oh ja andrahalvlek, du lär mig så mycket! Jag har drömt jätte mycket om att jag är full och inte kommer ihåg saker, liksom som att jag vaknar upp dagen efter och inte minns vad jag gjorde kvällen innan. Det är så obehagligt att bara drömma det så jag kan bara inte förstå att det var min verklighet förut, det var mitt liv, att vakna och inte veta vad jag gjort eller sagt, usch det skrämmer mig! Tack för att du ständigt upplyser ???

Man sover inte riktigt bra när man är påverkad av alkohol. Efter en tid som nykter kan man börja drömma desto mer. En del drömmer jättemycket, och det handlar ofta om alkohol. Det är hjärnans sätt att bearbeta och katalogisera. Det håller hjärna på med om nätterna.

Jag var förskonad från att minnas mina drömmar. Man minns dem bara om man vaknar mitt i dem. Men en gång drömde jag att jag drack tills jag kaskadkräktes. Mycket avskräckande ?

Men helt ofarligt, och ett tecken på att hjärnan håller på och läker.

Kram ?

Den lägger sig med tiden. Så mycket bra händer ”med tiden” så tänk på den som din allra bästa vän. Den kommer att jobba för dig, dag och natt. Håll i, låt tiden göra sitt jobb. Fokus framåt, inte hur ”senaste fyllan” var, eller inte var, Vad du kan göra i framtiden eller inte. Helt ovidkommande just nu.
Nykter, en dag i taget, punkt. ?

God natt till alla fantastiska kämpar där ute. Nu lägger jag mig, frisk och välmående. Fjärde helgen i rad nu, det är skönt att vara nykter ???

Hej Nicka! Nu börjar du ju upptäcka fördelarna med att vara nykter på löpande band.? Och du kommer upptäcka många fler, under en lång tid framåt. Både små och stora fördelar. Det gör att man mindre och mindre vill börja dricka igen. Fortfarande efter snart 6 månaders nykterhet så upptäcker jag nya positiva saker. Jag börjar undra om dom någonsin tar slut.?

Kram

Wow nicka! Grattis till dina 18 nyktra dagar och ännu större grattis till din fantastiska utekväll tillsammans med din man! Det låter bara helt fantastiskt verkligen, kunna äta en god middag, promenera och vara ute i sociala sammanhäng och allra bäst av allt, vakna idag, vara pigg, inte må dåligt och minnas allt och inte behöva skämmas ett dugg för gårdagskvällen! Så glad jag blir över att du hade en så fin fredagskväll igår nicka ???

Blir ni också fumliga och klantiga av alkoholen? Jag blir så irriterad på min klantighet! Spiller nästan alltid ut ett glas någonstans när jag dricker. Och så får jag torka och spruta ”lukta gott” för att ingen ska märka. Jag har tappat glas som gått sönder på restaurang och jag har haft sönder saker här hemma i min drullighet. Det är så irriterande! Påminner mig om en familjekväll med min alkoholiserade pappa. Han välte ofta glas och så även denna gång. Vi torkade upp och jag slängde hans våta servett som jag torkat med. Och han sa: ” Mäh...kunde jag inte ha fått det där då?” Han menade alltså att jag skulle vridit ur servetten i glaset så han fick tillbaka rödvinet som han spillde ur.? My my...han dog av cancer för två år sedan. Han rökte och drack alldeles för mycket och fick lung- och levercancer. Vill jag hamna där? ?

Riktigt bra tänkt se klart! Jag byter sena vinkvällar mot pigga och friska morgnar, det har man ju verkligen gjort. Det mindsettet kopierar jag ???

Tack Sommarbarnet!

Andrahalvlek, jag kollade upp din tråd och har snart läst igenom hela. Så inspirerande! Jag blir peppad som tusan och tänker att sist klarade jag 18 dagar utan problem så det ska jag väl klara lätt som en plätt!

Jag tror jag behöver vara här inne nästan varje dag för att få inspiration eller bara få skriva av mig. Känner mig så ensam i det här. Förra gången jag gav mig in i det nyktra livet så var jag så öppen med det. Alla runt omkring (förutom mannen ?) sa att jag hade deras stöd. Kollegor, kompis, familj... Alla visste att jag hade problem och ville sluta. Jag gick i terapi, fick alla verktyg. Gjorde 12-stegsmodellen på egen hand och jobbade på så fint. Läste böcker om beroende, skrev, analyserade...

Nu verkar ju alla tro (eller så vet de att jag har problem) att allt är klart. Nu har jag tagit tag i det, det var det. Done. Till och med mannen har ju ingen riktigt koll på när jag är full eller nykter för jag spelar rätt bra tror jag. Vissa dagar kan jag ju ta återställare redan kl 13 och han verkar inte märka något. Ibland frågar han: ”Du drack aldrig något idag?” Och jag svarar, ärlig som jag är. ”Jo ett glas...” Fast då är sanningen oftast två glas. Jag förbryllas över hur naiva alla verkar. Märker de verkligen inte?

Dessa Corona-tider är ju så bra för oss alkisar. Vi kan skylla på att vi håller avståndet. När vi egentligen vill dölja bakislukten. Och man slipper stå nära och hålla andan i samtal. Och jag förbryllas över hur alla bara tror att jag löst det sådär. Och kan dricka bara på helger för det har en kollega och chefen frågat. Jag trodde förstås att det är nu de ska avslöja mig. De märker såklart. Andedräkten, de blanka röda ögonen... De frågar om jag dricker bara på helger och jag ljuger dem rätt upp i ansiktet, bakis som jag är och säger att ja det gör jag. Man får hålla band på sig liksom... Jo jag tackar. Skammen kommer som ett stort paket på posten.

Jag har funderat mycket den senaste tiden. Vad är det som gör mig så rädd att sluta. Jag skriver ju bara om hur vidrigt allt är med alkoholen så vad gör att jag inte slutar tvärt?

Dels tror jag det påminner mig om senaste gången jag gav det en ärlig chans. Jag klarade 18 dagar. Sen gick det inte. Jag vill inte misslyckas igen. Skär man bara ner på konsumtionen så känns det inte så farligt att misslyckas. Dels tror jag att jag är rädd. Hur ska jag klara mig utan själva myset? De där första glasen när jag mår så bra. När jag och döttrarna pysslar, målar, myser. När jag sitter och har det så mysigt medan mannen grillar. Hur ska jag ersätta det? Vad ska jag ersätta känslan med. Kommer inte ihåg hur jag gjorde förra gången. Troligen var jag här inne och skrev och blev peppad.

Själva endorfinkänslan kan jag ju få till av löpningen som jag älskar. När jag är nykter och orkar. Tyvärr förstör alkoholen där. För antingen är jag full, bakis eller för slutkörd för att orka alla fyra pass i veckan som jag vill. Denna vecka blev det en runda i måndags. Och visst, bättre än inget, men hade jag inte druckit, måndag, onsdag, torsdag, fredag och nu lördag så hade jag ju säkert orkat mer. Trots jobbig vecka på jobbet.

Jag har landat i att jag ska börja min egna övertalning med att sluta helt. Just nu. Vet att jag har tre halvflaskor rosé och vet att jag är för snål och beroende för att hälla ut dem. Men det finns inget som säger att jag sen måste köpa mer...

Känner mig ändå peppad. Jag vill ju vara någon annan än den jag är. Och att ta tag i detta är ju ett steg i rätt riktning!

Jag insåg rätt tidigt, eller formulerade iaf för mig själv, att jag byter vinkvällarna mot pigga morgnar, allra främst fredagens vinpimplande och ”avkoppling” mot pigg lördag med kaffe + kaffe i sängen, tidningar, livsnjut.
I början var fredagar rastlösa och ja, jobbiga, som för alla. Jag tyckte överlag att helgerna var värst som ny-nykter. Nu för tiden är helgerna väldigt mysiga, så roliga som de kan bli i corona-tid, och jag njuter jättemycket av fredagkväll också. Lite annorlunda- så som du beskriver er utekväll. Men för min del överlägset i kvalitet, något jag försöker vara lite noga med, men tydligen inte med mitt eget liv tills för rätt nyligen! Bra kämpat. Kram!

Amanda, vi tar armkrok ? och hjälps åt, är det något jag blivit medveten om genom forumet så är det skillnaden mellan att vara ensam- eller ihop. Stöd och råd, pepp eller depp för den delen är också okej. Jag är otroligt glad om jag kan bidra med en promille (enda sådan jag befattar mig med...) till din, eller någon annans, kanske ljusare tro på framtiden. Jag tänker nästan varje dag på; om det ändå gick att förmedla vad som händer efter lite längre tid- tänker att ingen skulle dricka då. Men fortfarande gäller en dag i taget för mig, även om den långsiktiga planen sträcker sig livet ut. Det är nog först nu jag vågar skriva och tänka så. Så fortsätt med din strategi som funkar så bra. ?
@Kaveldun jag undrar om man utvecklar osynliga trådar mentalt som löper mellan varandra trots att man inte ens har träffats? Jag har tänkt på dig och dina dagar med din dotter och inte för ett ögonblick funderat över om du behövde eller önskade på-hejning av något slag. Att tänka på egen hand och liksom ”hela vägen”, är ju också ett sorts härbärgerande, ibland behöver man ingen annans tankar, tvärtom. Vara i lite ro med sitt. Så fint att höra om tankar om framtiden. Viktiga saker som kräver nykterhet.
Ha en fin kväll, här är kvällssolen extra fin, för vår skull. ?

Hej igen, Bestemor!
Jag har inte orkat läsa så mycket här på forumet (för jag har så fullt upp med mig själv...) men såg att du även startat en tråd som anhörig.

Vi har det lite lika, du och jag, tror jag. Nu har jag lyckats hålla mig nykter drygt 4 mån och det går rätt bra. Min man, sedan 21 år, är alkoholist. Orkar inte skriva så mycket just nu men vi måste rädda oss själva för att inte drunkna tillsammans med våra män.

Det viktigaste först - vår egen nykterhet. Sen släppa taget om vårt medberoende. Sen resten. Det som kallas livet.
Kram, ?