skrev Bestemor i Första dagen på resten utav mitt liv
" när jag drack skyllde jag mycket på honom.....nu gör jag likadant!"
Det blev ett uppvaknande för mej!!
Jag är oftast så ARG på honom, eller ledsen pga. Honom.
Hur gör man för att leva sitt eget liv UTAN att påverkas ? ?
skrev Jasmine i Tillbaka igen
Fint med igenkännande... även om jag inte önskar någon det där ”dimlivet” med a?. Hoppas du har haft en fin dag!
Nu ska jag uppdatera mig i din tråd och se om jag hittar fler saker att känna igen?
skrev Bestemor i Första dagen på resten utav mitt liv
Du tänker helt rätt när du pratar om samtalsstöd. Man kan inte bära allt inom sej. Skönt att prata med nån utanför hela situationen.
Fint att du har en tröst i Gud. Det har jag med. Inte alls sådär självklart och enkelt, men jag vill tro att det finns en större kärlek än den vi människor förmår att förstå. I mitt inre vill jag luta mej emot en trygghet som j a g tänker är Gud. En som känner allt, förstår allt och orkar med mej i alla lägen.
Också en som kan läka mina sorger och sår som jag själv petar upp emellanåt. Lätt att tappa modet, hoppet, glädjen när man/jag hela tiden känner en känsla av att inte vara viktig, en känsla av att inte vara accepterad fullt ut.
Fint att du hittat en kyrka, dit du kan gå. Jag söker....men orten är liten och än har jag inte hittat...
Va rädd om dej själv ?
skrev Yzfr1 i Era värsta minnen..
Har sån ångest över mina tidigare fyllegregrejor...
Vill knappt skriva det här...
Men men...
Spytt över massa balkonger på nedanvåningens balkonger vid festtillfällen.
Spytt i egen jackficka i bussen på väg hem.
Första veckan på nytt jobb åkt på kickoff och blev svinfull och försökte hångla med en anställd kvinna. Bytte jobb pga detta...
Dyngrak på Julfest med minnesluckor och vet fortfarande inte vad som hänt.
Varit otrogen på fyllan.
Ljugit och gråtit och dramatiserat en jävla massa skit och osanning!
Haft sex med måååånga kvinnor jag inte skulle ta i med tång nykter.
Spytt på tåg på väg hem.
Pissat och skitit ner mig i sängen pga fylla.
På ohotad första plats * trumvirvel*
Skrämt min son när jag kom hem dyngrak sist vilket jag ALDRIG kommer förlåta mig för!
Jag har väldiga problem med mina tidigare erfarenheter... vill så gärna ha den ogjorda...
Funderar på att prata med nån terapeut om detta.
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Det kändes så gott att få era svar...och att ni kunde koppla min kraft till att jag ska kunna bli nykter! Jag har aldrig tänkt så även om jag tänkt ibland att jag måste nog äga en styrka inom mig. Under tiden som det här höll på så dog ju även båda mina föräldrar, svärmor, min syster och min man blev sjuk i cancer...jag tänkte ibland att...jag står fortfarande upp och jag arbetar. Så det finns nog en styrka ändå!
När jag skrev och berättade och ni svarade mig..så kände jag..att det här behöver nog jag. Jag läser om er resa Charlie70, Andrahalvlek, Se klart, Vinäger, Kaveldun, Torn, AmandaL mfl...och jag längtar att få komma dit där ni är...och jag ska komma tid. Jag ska vakna klar i knoppen, sova bättre, ha lyster i huden, utöva mina intressen mm mm. Jag vill bara se och höra och känna allt positivt som nykterheten gör med mig!!
Ni som har följt mig ett tag..har kanske sett ett mönster att när jag inte skriver då har jag druckit...för då skäms jag så förfärligt...så jag drack alkohol i måndags och igår...varför vet jag egentligen inte ....vana? Tristess? ..Troligtvis...nu när jag skriver så har jag druckit en öl och ett glas vin...dumt...jag vet...jag ska inte dricka mer.
Imorgon kväll..ska vi bort och jag kommer att vara chaufför...det känns bra!!
Men..idag är jag så ledsen..imorse satt jag uppkopplad för att delta i Viktväktarnas workshop...det ringer på min telefon...dolt nummer..tänker att det är från internetbehandlingen men jag svarar inte ..tänker att den som söker mig ringer igen (brukar annars alltid svara på dolt nummer). Strax därefter ringer ett okänt nummer och jag klickar fram att jag kan inte svara. Jag får då ett sms att det gäller en blå Saab som står skriven på min man och det är en polis som har skrivit meddelandet. Magen vänder sig in och ut...det är nämligen så att vår dotter har lånat vår ena bil. Jag lämnar mötet med Viktväktarna och ringer polisen som berättar att vår bil står i diket ca två mil från där vi bor. Nycklarna sitter i. Poliserna är hyggliga och kommer hem med nycklarna. Min dotter har inte haft en fungerande mobil på ett tag utan vi skriver på messenger och hon skriver från sin dator. Jag skriver till henne men får inget svar. Min man och jag åker till bilen. Den står i diket. Motorn har trillat ner och det har nog även brunnit i bilen fast man kan få en känsla att den som kört bilen inte har skadat sig iaf inte med allvarliga skador. Vi åker hem. Till hennes lägenhet. Hon är inte där. Jag känner mig trött och illamående. Så otroligt ledsen och orolig. När jag har skrivit vid ett tillfälle då jag frågar vad som har hänt skriver hon inget. Men när vi är hemma igen så får jag ett meddelande av henne där hon ber om förlåtelse och att det var inte planerat men att hon körde snabbt...nu var hon hos en vän som hon känner sig trygg hos...och jag tänker att det är någon tillfällig vän. Så brukar det vara..någon som känner sig lika ensam som hon. Jag svarar henne att en bil kan vi ersätta att det allra allra viktigaste är att hon är oskadd. Efter det har jag inte haft någon kontakt med henne...jag vet inte var hon är. Min lilla skitunge...jag längtar efter henne och vill hålla om henne. I hennes lägenhet var det kaos...hon behöver...stöd för att få ordning i sin lägenhet...men hon är så himla stark och vill vara så självständig att ibland blir det hennes fall. Jag tänker på dig Andrahalvlek som lär din dotter olika maträtter...så himla jäkla klokt!! Min dotter som vill vara självständig..ska få vara det...men hon behöver stöd i sin vardag för att nå dit..men hon är inte där att jag kan tala om att hon behöver det..utan hon behöver nå dit själv...å jag kan vara lite klurig så att hon kommer att förstå...hon har faktiskt bett mig om att följa med till optikern. Så det är lite tungt ikväll...och jag vet...det blir inte något lättare med alkohol...jag vet.
Jag vet att jag inte behöver känna att jag lurar er ...men så känns det...men lita på mig...jag är motiverad att bli nykter...men min väg dit...är väldigt krokig och mycket fram och tillbaka.
Kram till er:)
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
Datorn/telefonen kan ju verkligen sluka dagen. Det finns alltid något mer att titta på/läsa.
Ja. Exakt. En. Dag. i. Taget.
?
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
Tack @VillJuOcksåLeva
Jag måste öva på det där, hamnar gärna bara framför datorn annars. En. Dag. i. Taget.
skrev Peter på landet i Ej motiverad
Som någon sa, kolla runt här på forumet, sen Alkispodden, litteratur, Youtube, Craig Beck gillar några vet jag!
skrev Se klart i Ej motiverad
Det är nog svårt att beställa motivation här, men precis som Villjulevaockså skriver så är det många på forumet som skrivit i både blod, svett och tårar om deras/ vår motivation, här finns också flera som tipsar om böcker och filmer, youtube och bloggar. Så det finns väldigt mycket att ta del av. Hoppas du hittar din kraft, då är forumet en enorm hjälp. ?.
skrev Vjlo i Antabus och jag, dagbok
Vad bra du hittade på något distraherande idag! Hoppas det blev ett bra köp :-). Jag tror det är extra viktigt i början att just fylla tillvaron med aktiviteter av olika sort, det kanske inte har så stor betydelse vad, men något som gör att man inte bara sitter och kollar i handen efter flaskan/glaset som brukade vara där.
skrev Vjlo i Ej motiverad
Hej,
Välkommen hit!
Jag undrar om du inte på någon liten nivå är du antagligen motiverad eftersom du startar en tråd här :-) Det och att du säger att du vill sluta. Första steget!
Ett tips som fungerat för flera här är att läsa i de olika trådarna som finns här på forumet, och kanske skriva egna svar i dem. Du kan även använda denna tråd du skapade nu och skriva av dig mer om dina tankar, så kanske du själv får insikt i vad som gör att du känner att du inte har (nog) motivation.
skrev Neta i Ej motiverad
Ge mig tips om du har några
skrev Neta i Ej motiverad
Ge mig tips om du har några
skrev Peter på landet i Ej motiverad
Läs på! Skaffa dig insikter om Alkoholens baksidor
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
Idag var det tydligt att jag har en specifik tid om dagen när jag dricker. Avgrunden som kallas eftermiddag. Kl 13 till 18 är jag som mest obekväm. Idag distraherade jag mig med att fynda i FB-grupper, körde och hämtade ett bord. Har också anmält mig till volontärarbete en gång i veckan. Det verkar lagom.
Känslor idag: Ensamheten efter separationen, förhållandet som gick upp som en sol och ner som shit on fire, är påtaglig. Skammen över vad jag blivit, avskyn för den egna kroppen. Rastlöshet, otålighet. Men ändå är där också känslan av att jag är lite mer ok idag än för en vecka sedan.
skrev Neta i Ej motiverad
Hur ska jag göra när jag inte är motiverad men vill sluta dricka
skrev Pilla i Det är bättre såhär!
För dina rader i min tråd.
Jag blev glad av påhälsning.
Du är helt otrolig,dubbelvirka.
Jag får kolla upp vad det är för något.Låter svårt i mina öron.
Skönt att du har energi och allt bara flyter.
?Pilla
skrev Neta i Ej motiverad
Är ej motiverad hur ska jag göra för att bli det
skrev anonym14981 i Antabus och jag, dagbok
Långsamt kommer man längst kattsingen. Det blir bättre, en dag i taget.
skrev Kaveldun i Sluta på egen hand
Det är verkligen min sämsta gren...att visa sårbarhet.
På riktigt. Jag kan verka öppen...och det är jag också på sätt och vis - men samtidigt väldigt privat med det som verkligen skaver och gör ont.
Finns mkt skam där och tänker att skam är bensin för alkoholisten i mig.
Jag står liksom inte ut.
Men jag övar mig....sent omsider. Och nykterheten är ju en stark kraft vad gäller att reducera skam ...
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
? Robert Laul: Alkisbarn
Laul är sportjournalist, alkisbarn och nykter alkoholist.
Kanske inte ett litterärt mästerverk, men ett viktigt vittnesmål. Han läser boken själv dessutom.
Hoppas att han når ut till likasinnade - sportnördarna. Som är i för dålig form för att utöva sport själva, men som ser all sport som går att se på tv och IRL - och helst med en öl i näven.
Kram ?
skrev Kattsingen i Antabus och jag, dagbok
Det är svårt att somna. Jag sover bättre nykter än när jag druckit, men det är svårt att lugna ner mig och somna in. Det oroar mig eftersom jag måste ta fler sömntabletter än jag brukar, och det var ju inte hållet jag skulle åt.
Många känslor kommer och går. Jag har inget sug direkt, men vanan och tankarna på att äta och dricka är konstant där. Har hört att det tar 3 veckor att bryta en vana, så jag hoppas att tankarna börjar klinga av efter ett tag.
Tiden släpar sig fram. Såg nu att klockan bara är 13, och jag känner mig redan redo för läggdags.
Tack för tipsen, @Ensam1984!
Har pratat mycket med min terapeut om det du skrev under nr 1. Det är inte mycket jag kan känna stolthet över just nu. Att jag är en bra kattmamma kanske. Men jag är lite stolt över några saker jag gjort tidigare i mitt liv, så jag bestämde mig för att prova igen - och har alltså påbörjat ett projekt. Får se hur bra det går denna gången.
Om jag fick ändra på en enda sak så hade det varit att väga som jag brukade göra - 15 kg mindre än nu. Jag var en helt annan människa - snygg och orädd. Med Antabusen så har jag tagit första steget på vägen tillbaka, men jag vet att det kommer ta tid. Och självhatet är helt överväldigande och paralyserande ibland.
skrev Fibblan i Behöver all hjälp jag kan få
Är ju också en av de kvinnor som haft utmattningsdepression..?. Och ja, precis som du säger. Både ljudkänsligheten och stresskänsligheten verkar vara något som man får tampas med resten av livet.. Och visst har det för egen del bidragit till att jag hamnade i alkoholträsket. Att stänga ute ljud, döva, lägga lock på, via alkohol fungerade en kort period. Kände mig då lite som innan jag brände mig. Kompetent, mer stresstålig och klarade ljuden bättre. Men det kommer ju tillbaka likt en bomerang. Skönt att både vara medicinfri och alkoholfri nu. Och en gång för alla som vi konstaterade i min tråd, verkligen lära mig på riktigt att handskas med mig själv och var mina gränser går. Ska försöka slå bort störigt fågelskrän och lyssna inåt. Det blir min melodi i sommar?!
Svalor och fiskmåsar är dock välkomna ?!
Men helst utan att lackera taket vitt..?
Kramar!
/Fibblan ?.
skrev Svart i Ruta ett
Hej
Ja visst är 7 dagar bättre än inget
Hösten 2019 var jag nykter i 3 månader gick hos alkoholterapeut och tog Nalaxol (tror jag det heter) mot alkoholsuget
Det var 3 underbara månader vill dit igen
Angående min make så vill han inte bli nykter...ser sig inte som alkolist??jag dricker ”bara” vitt vin
Maken mycket sprit.
Jag måste sluta
Så fint att se dig här? Din kropp kanske behöver vila, något du känner in först när du slutar med a? Om jag minns rätt/förstått rätt så har du små barn... vilket gör att man konstant är trött. Du kanske ”skuffar undan” den där tröttheten med a? Och sen slår den till när du slutar och tillåter dig att ”känna”. Sorry, jag spekulerar fritt och kanske är helt ute och cyklar?. Jag har stora barn nu... som klarar sig ganska bra på egen hand, vilket gör att trötthetsskukden inte är så stor... så när jag skippar a har jag energi över.
Hoppas du har haft en fin dag❤️?