Senaste kommentarerna i forumet

Stolt, glad & tacksam. ???

Dags att försöka sova... även för mig... men kände att jag bara ville skicka dig en varm tanke en sista gång ikväll... jag vill så gärna att du ska hitta styrkan att orka detta ... jag tänker på dig väldigt mycket och funderar på hur jag bäst kan hjälpa dig... men för nu får det vara bra med en hälsning och förhoppning att vi kan stämma av din dagsform imorgon :)? .. imorgon är det lördag.. en ny dag... :) KRAM ... sov gott min vän.

Att gå och lägga mig kl 23 en fredagkväll, samtidigt som dottern, känns märkligt.

Att veta att jag inte behöver ställa klockan trots att jag ska upp senast kl 8.30 imorgon känns ännu mer märkligt. Märkligt bra.

Nykterheten har fått vissa oväntade konsekvenser. Nästan helt förändrat sömnmönster är en sådan konsekvens.

Kram ? och godnatt ?

Ps. Det är tydligt att de onyktra och allra mest nynyktra är aktivast kvällstid. Och att vi som har samlat på oss några nyktra dagar är mest aktiva på morgonen.

Du gör det så bra?
Man möter sina känslor utan filter så det är klart det går upp och ned. Var stolt och fri. Du bestämmer nu över ditt liv ??
Det tar lite tid men du skapar nya mönster och vanor och rätt vad det är, är det liksom normalt att inte dricka. Så skönt att vakna vacker och dricka morgonkaffet imorgon?
Sov gott fina du o kram??

Och grattis till dig på måndag!!!?

Etthundra dagar! Fantastiskt!???
Jag kommer ju alltid att ligga några dagar efter dig??

Vi är så bra och vi ska klara det här?
Tillsammans är vi starka?❤️
Kämpa på allihopa❤️❤️❤️

Tack fina ❤️

Kramar ?

Ska göra så...
Men OJ så svårt redan

Ja, det handlar om en själv, innerst inne...
Jobbigt just nu

Fy fan vad antabus är äckligt. Men tog det ändå imorse. Åkte och jobbade, hela förmiddan kändes det som jag skulle svimma eller spy, magen var kaos. Men det gick över. Ledig helg nu. Kollegorna pratar om sina planer. "Ska ställa vinet på kylning" "Det blir några kalla ikväll". Är det konstigt man blir sugen?

Kära Spegel.... sänder bara lite tanke och omtanke.... vi kommer inte lösa allt idag... men vi kan jobba på att lösa saker.... en dag i taget... tänker på dig... tittar in igen lite senare ikväll... KRAM

Det kan jag förstå, har varit rökare o vet att själva tanken försvinner till slut ?
Skulle inte existera att jag röker men klankar inte ner på dom som gör det då jag vet hur besvärligt det var att sluta ?
Sen har jag förvalt svar om någon ska bjuda cigg: nej tack jag känner mig lite förkyld!
O choklad är ju en ganska harmlös last ändå om det inte blir kubikvis förstås ?

Ja i vi ska nog vara glada att alla event o fester blir inställda i år. nästan lite vårat år ändå. Det ger oss en möjlighet att slippa utsätta oss för situationer o platser där vi normalt hade kommit på fel tankar ?

Jo jag förstår precis, jag tänker inte heller redovisa för folk, iaf dom som tjatar o dricker. Utan dom får helt acceptera att jag inte dricker helt enkelt.
Men det brukar tyvärr ibland komma till det ändå, o det är helt riktigt av dig. Som jag sagt innan så brukar jag ta upp min hälsa så får dom dåligt samvete ?

Har bara varit öppen med några vänner men så sa min bror några väl valda ord oxå åt mig. Lägg av med ölen o börja jobba så ska du se att allt löser sig. Så visst, nog vet dom o dom som säger något bryr sig.

Välkommen hit här hittar du mycket fina och kloka råd o berättelser att ta del av.

Tack snälla, det var fint att att du skrev ❤️

Kram tillbaka!

Har läst en del av dina inlägg och känner att jag vill säga åtminstone något.

Ibland orkar vi inte kommentera så mycket då vi själva inte alltid mår så bra. Så känner jag just nu men vill ändå säga att dina inlägg berör.

Vill mest önska dig lycka till och hoppas verkligen att du snart får återförenas med dina barn.

Kram

Tur att man ser till att man inte har A hemma längre för ikväll är hemsk. Både när det gäller sorgen och tomheten, men även ångesten, och jag känner redan att Immovane eller inte så kommer jag inte sova ikväll/natt.

Första suget på dagar.

Idag har det varit lite mer rastlöshet och tristess denna kväll. Tror jag börjar tröttna på ensamhet, avståndstagande, rädsla och oro för smittan. Tvättar nästan sönder mina händer... Att inte alls ha fysisk kontakt med någon annan, inte gå på massage, har ingen relation osv. Detta gör något med mig som individ. Sen tillkommer suget efter alkohol ikväll. Lite kämpigt..... Men låtsas att det är natt nu så jag kan sova bort kvällen. Jag har inte ro till att se på film eller så.
Jag har ändå varit ute på min långpromenad idag men inte träffat någon. Tur att det är en ny dag imorgon.

Dag 11 till ända

Kram Saskij ?

Idag har jag äntligen fått ägna mig åt mina små zucchinisar, tomater, ärter av olika slag, polkabetor, palmkål och kryddor såklart.
Jag är ju väldig novis. Men det är verkligen något jag kan pyssla med i skarven mellan arbete och helg, stunden då vinet tidigare bar mig över.
Lagar sen middag efter en stunds vila och plock här hemma. Allt känns lite eftersatt efter denna turbovecka både med jobb och känslor. Helgen känns oändlig på det bra sätter från fredag kväll,
Tänk att det hände förr att jag även en helt vanlig fredag som den här avslutade med att hälla i mig ett sista glas medan min man borstade tänderna. Usch så jävla eländigt och sorgligt det var.
Där är vi inte, hörni.
Idag är jag nykter om jag glömt säga det. Ja, utan att tveka. Kram njut av er kväll och Kristina Lugns panoramafönster är vad som öppnar sig om den här sidan den lortiga älven som det är att vada i, när man tror att man inte kan sluta dricka.

En dag i taget, jättebra att vara inställd på jobb med sig själv, när det känns kämpigt- så minns att det är jäkligt kämpigt att dricka också.
Det blir bättre- hela tiden! Lycka till, skriv och läs här, den bästa medicinen tycker jag.

Jag är otroligt glad för din skull! Och jag är övertygad om att du verkligen tar vara på den här andra chansen.

Själv är jag nykter dag 100 på måndag ? Vart tog tiden vägen liksom?

Kram ?

Förresten hur går det för dig?
Och hur länge var det som du hållit dig till denna livsstilsändring eller vad man ska kalla det? ☺️

Hej igen!

Såg inte att du skrivit två meddelanden. Jag mår fysiskt bra igen, men psykiskt hemskt.

Vad skönt att det funkar för dig att dricka som du gör eftersom det verkar passa dig och vara det du vill.

Jag kommer fundera på det, för som jag skrev till dig förut vill jag kunna njuta av det där glaset champagne ute och liknande som jag kunde förut.

Jag tror dock inte att jag kan göra det förrän jag är ute ur min depression, för det är den jag självmedicinerar på fel sätt... Och kanske jag inte ens kan om depressionen försvinner. Det återstår att se.
Kram!

Tack jag medicineras också för min ämnesomsättning. Jag har alltid ”jobbat på” att vara smal och lyckats...ja, till sista året. Jag tror också det kan vara så för många att alkoholen gör att vi lägger på oss mer.

Det enda kruxet med mig är att när jag nu slutat med vin så byter jag ut det med mat ist. En annan snuttefilt så att säga...så jag får se upp!

Ha en fin kväll :)

... det här med vikten som du och Odette skriver om gäller även mig. Jag har dålig ämnesomsättning som jag medicineras för och har alltid "tänkt" att mina 10 kilo + beror på det (för jag äter bra osv) men nu när jag dragit ner så mycket på alkoholen så visar det sig ju att... det var den som var huvudboven. Så du/ni märker säkert skillnad bara av att låta bli att dricka/dricka mindre, det verkar vara mångas erfarenhet :)

Jag har försökt läsa ikapp din tråd lite (efter att du lämnade en kommentar hos mig :) och förstår att du haft förjävliga abstinenssymptom och ångest. Hoppas verkligen det lättar. Hur mår du just nu? Tänker på det du skrev (återigen hos mig men även här) om din tidigare relation till alkohol samt din mammas historia. Som du kanske förstått så tror ju jag personligen att det finns sätt att återgå till en "normal" relation till alkohol, beroende på vad man har för förutsättningar givetvis. Har man en gång haft en normal relation till det så är ju det en bra förutsättning. Har man genetisk betingning för beroende är det en negativ. Och så vidare. För mig funkar detta just nu och jag tror på att jag kan klara av att hålla i det! Du kanske kan fundera på om det kan fungera för dig också längre fram, när det värsta lagt sig?

kram så länge, skriv gärna!

Ja, så är det ju. Man måste ta the good and the bad. Men det är jobbigt när allt känns ”bad”.

Nej, min ex-make bor i USA och träffar barnen väldigt sällan. Några gånger per år. Min dotter och de andra barnen är ju fast i Spanien. Och jag fast här :(
De är med min mamma. Som går på knäna. Hon är 73. De har ju varit ”inlåsta” i månader. Skolorna och allt är ju stängda, så det blir långa dagar med mycket tankar även för dem.

Njut av lasagnen!