Senaste kommentarerna i forumet

Bra att du skriver här, jag tror det är väldigt viktigt att få skriva av sig om sina funderingar och tankar. Det där sista du skriver om tycker jag låter riktigt bra. Om du hamnar där kommer allt bli mycket lättare. En annan sak som åtminstone jag har haft stor nytta av är att ställa frågor här om det är något man undrar över. Det är absolut inget att skämmas för ( det ordet igen?) och man får i princip alltid några bra svar från någon annan här på forumet. Det är guld värt.

Kämpa på, du fixar detta!

Kram

Visst är det spännande med drömmar... Men nu är jag helt slut... Ska bli skönt att sova...

Imorgon vill jag vakna vacker och se klart!

God natt alla fina kämpare där ute

Kram ?

Känner igen det du skriver om stunder när man blir orolig och tycker tillvaron känns poänglös. Men som någon här på forumet klokt skrev i en annan tråd - Det är bara jobbigt, och jobbigt är inte farligt. Håll fast vid dina listor och promenader, du är på rätt väg!

Bra jobbat! Gött att energin är tillbaka och du har haft vettiga saker att göra. Sånt är viktigt. Om du drömmer något i natt får du skriva om dem här i morgon. Jag tycker det är intressant med drömmar. Dom är så himla knäppa i bland, det är fascinerande.

Kram

...för era inlägg. Var och en säger mig ngt - på olika sätt.
Och Salem Al Fakir...fin text och begåvad musiker.
Andrahalvlek - tycker du ändå beskriver ngn sorts skam ...i meningen att du måste överprestera. Det kanske inte just är skamkänslan som driver dig...men varför överprestera?
Och den frågan ställer jag:-)
Hos mig fäster skam och skuld ...lätt. En skam-magnet - ja!
Och samtidigt har jag ngn sorts blick för att det är orimligt.
Jag tror att alkoholen har fungerat som medicin för mig....att inte hela tiden känns och tänka motstridiga tankar. Se ganska klart ...och ändå känna och reagera med liksom inprogrammerad skam ( och skuld).
Jag tror också att jag dragit mig lite för att skriva här ...nu - för att jag känner att jag behöver vara lite mer ärlig och uppriktig ( och det är samtidigt förknippat med skam).
Jag har inte varit oärlig i meningen att jag dricker och inte berättar det eller att jag medvetet förskönar, Men jag vill ändå mest skriva om det som är ’hopp’ och insikt.
Men denna resa är också klart utmanande för mig. Jag tänker att det förstås också handlar om att jag är ganska nynykter....flera av er berättar om hur det lättar. Och Se Klart - du skrev ngt om att inte utvärdera alla förrän efter 50 dagar.
Gick en lång promenad i dag och tänkte på hur tankarna far igenom mitt huvud när jag går förbi en del serveringar ...som jag suttit och druckit på. Det är fortfarande starkt lockande för mig att gå in...och jag önskade ikväll att jag bara kunde få gå in och dricka...och få stopp på alla tankar och känslan av ...diskrepans mellan ideal och verklighet ( men vet att alkohol...inte omedelbart ...men redan dagen efter - just ökar på den glipan rejält).
Jag tänker också att jag kanske behöver lite mer stöd. Ja - dels handlar det om att skriva här och vara öppen ...och faktiskt göra programmet ...som jag inte gjort än.
Men jag fundera också ( igen ) på AA ....eller ngn annan typ av behandling. Ser att de har många online-möten just nu.
Denna helg har jag varit ensam och det har både varit skönt ...och lite riskfyllt. Jag njuter på ett plan av ensamhet ...och har ett stort behov av det ( och har ju barn och vänner att höra av mig till när/om ..jag vill). Men i ensamheten kan också alla röster som handlar om otillräcklighet och just diskrepans mellan ( höga) ideal och verklighet växa...
Jag vet att jag skrivit om detta....eller tangerat det flera gånger här.
Men för mig tror jag att nykterhet - om den ska bli bestående - verkligen kokar ner till detta att få vara och duga ....som jag är. Att se på mig själv med kärlek och lite humor:-)
Och att säga - det här är vad jag orkar med. Och det är bra så.

Vi pigga! Och vackra! Undrat om drömmarna dyker upp inatt igen..

Seklart tack!

Kram Saskij ?

Och rastlösheten.
Du lyckades samla tre ord som verkligen sammanfattar hur det känns att sluta dricka.
Och coronan gör det inte enklare (åtminstone inte ensamheten)
Att sluta dricka är att ge sig själv den där bamsekramen varje dag. Ju mer jag tänker, läser och skriver inser jag att de flesta av oss har nåt glapp i den där omsorgen om oss själva. Några är svinduktiga, effektiva, fixar och grejar med andra. Men att säga till sig själv; vad bra du är, känns skavigt.
Jag övar mycket på det.
Och så grejar jag med blommor och växter för det känns fint att något gror och spirar!

Alltså TACK! Kändes som en bamsekram att du svarade. Jag läste lite i din tråd och känner igen mig i mycket av det du skriver. Och växterna.. mina är också väldigt ledsna för tillfället så jag ska ta en promenad och sen försöka rädda dem.

Natt efter natt njuter jag av fantastisk sömn. Så även de helger när jag har min son och sömnen blir mer upphackad är jag ändå full av energi! Det känns i kroppen att den mår bra och är utvilad, den är inte lika trött.

Förut var jag gråtfärdig av trötthet på helgerna, tyckte det var oerhört jobbigt att inte få gå och sova. Men det upplever jag inte alls nu. Det är som bortblåst.

Haft en fantastiskt fin helg med min lilla pojke, igår massa lek, städ, pyssel och yoga! Fatta att jag kl 20 en lördagkväll började yoga. Fantastiskt.

Idag har vi myst, lekt, bakat bullar för första gången i mitt liv, och provat ett nytt gott middagsrecept.

Mitt liv är så mycket rikare nu. Underbart. Så glad. Hoppas ni också haft en härlig helg!

Känner inte att jag har så mycket att skriva ärligt talat. Jag mår helt okej, är nykter och bara tar en dag i taget. Snart 50 dagar. Ibland är det extremt jobbigt och ibland känns så enkelt och rätt. Jag har ett par ”dåliga” dagar i veckan där ångesten är jobbig, allt känns piss och jag känner mig ensam och ledsen = sug efter alkohol men som sagt... vi är inte våra känslor och man behöver inte vara rädd för känslor. Det är okej att känna men viktigt att inte ge in för impulsen att bota känslan just där och då. Vissa dagar spenderar jag i sängen eller på soffan och ja, det ger mig dåligt samvete men jag dricker i alla fall inte. Det är inte självförvållat i alla fall. Det får vara så just nu. Försöker att inte tänka framåt.

Promenader är alltid bra - ifall man orkar. Och om det är i Malmö du bor så är det dessutom glassväder. Matlagning ifall det intresserar dig. Kanske testa något helt nytt som du aldrig gjort förr och som du antagligen inte tror du gillar? Teckna? Kör lite träning hemma? Köp en spikmatta och njut av! Viktigaste i min värld är att göra och inte bara tänka att man borde. Dock lever jag inte helt som jag lär men jag har tagit långa promenader nu i helgen. Börja spela schack? Hoppas kvällen blir okej oavsett vad du gör eller inte gör. Att koppla av och läsa på forum kan ju vara ett sätt att fördriva tiden även om det kan kännas meningslöst. Läs då om saker som inte intresserar dig så du åtminstone får lite nya perspektiv i livet!

Hej!

Tack för kommentarerna. Jo, det stämmer säkert i att man bara får acceptera att vara i vissa situationer. Jag saknar nog att kunna göra vissa saker här som jag förhoppningsvis hade mått bra av. Dock kan mitt intresse stendö lika snabbt som det dyker upp. T ex gillar jag ju matlagning. I Kollektivet ser köket ut som fan själv stundtals. Det har jag försökt resonera mig fram till hur jag ska lösa. Efter femtio olika försök finns bara ett kvar, att jag får städa upp efter andra och sen laga min jävla mat. Men det var inte det jag tänkte säga om matlagning utan att jag älskar färska kryddor. Att plantera och sköta om. Åtminstone tror jag att jag gör det. Försökte tidigare men sen glömde jag vattna (de stod inomhus) och så tvärdog alla. Utomhus vet jag inte var man skulle kunna ha dem här på innergården :( Så antingen gör jag ett nytt försök inomhus eller så lägger jag ned projektet. Sen vill jag köpa en hund och ha tid med den. Men jag inser inte hur mycket jobb det är. Kan knäcka mig helt som jag mår nu. "Bra dagar" är det inga problem men så kommer en dålig eller "normal" dag i mitt liv och då är det som att jag ska göra något som bara Gud klarar av.

Oavsett så har jag i dag gått en lång runda på två och en halv timme drygt där det blev ett uppehåll vid havet med en kulglass i solen. Var faktiskt njutbart och jag kunde leva i min bubbla utan att störas av människor omkring mig. På vägen hem blev det två korta stopp i butiker för att handla hem lite mat etc. Kände mig grymt nöjd när jag kommit hem med mina tejpade fötter där jag även körde med compeed för att mina blåser skulle låta mig gå i dag. Avnjutit en pepsi max samt en massa skivor av vattenmelonen. Känt mig lugn och harmonisk för att vara jag. Blir ju nästan rädd. Är det lugnet för stormen? Dessutom slängt in lite tvätt (träningskläder) i ett kortprogram. Allt övrigt tvättade jag i går och i förgår. Nu funderar jag på om jag ska unna mig någon mat ute för att i morgon gå över till LCHF och då ligger det varmrökt lax och väntar i kylen på mig. Vet bara inte vad jag ska äta. Funderar att ta en liten tur och äta något halvnyttigt. Gyros med sallad och endast en liten brödbit till. Eller blir det en tråkig pizza. Jag har inte bestämt mig ännu. Sen ska sista chipspåsen på länge avnjutas till någon serie. Jag hoppas åtminstone att jag har fokus för att kunna se något. Får summera dagen hittills som bra.

Dock närmar sig kvällen och då kommer vissa mindre behagliga känslor blomma upp. Tankar om morgondagen dyker upp och alla rädslor kommer. Jag borde inte känna så rent rationellt men det kommer med största säkerhet att bli så.

I nuläget känner jag mig lite mer social och hade ett jättegott snack med en av tjejerna i kollektivet. Gillar verkligen hennes personlighet. Enkel att umgås med och rak som människa. Fler sådana tack.

Nu är frågan om jag ska köpa lite nya växter. Men det får bli efter min "storstädning" i morgon. Då ska alla jävla burkar och flaskor ut. Alla PET-flaskor som använts istället för toaletten. Det ska dammas, dammsugas och svabba golv. Sen är mitt rum redo för nytt liv som kan hjälpa mig att se det fina igen. Min kaffeplanta har jag försökt krama ur allt vatten jag kunnat. Hoppas det kan repa sig. Var ju helt överflödigt med vatten och det borde jag väl fattat men jag är inte bra på det här med växter. En planta har jag fått att leva i flera år dock. Den har dock stått i en källare själv i en månad. Den har glömts i veckor i ett stekande fönster mot solen. Den har varit på dekis flera gånger men repat sig enormt. Tänker alltid på Leon när jag ser den älskade växten.

Så dagens planer är avklarade. Tror inte jag missat någon punkt. Äter dessutom alla nyttiga hälsotillskott jag kan och tar silver etc. Alkoholist versus renlevnadsmänniskan. Kontrasternas vardag.

Morgondagens planer är att göra det nödvändiga främst. Betala lite räkningar och kolla med Skatteverket hur det är med momsdeklaration. Borde ta en promenad i morgon också även om vädret ska bli galet mycket sämre än det vi haft i dag med 21 grader och sol. Städa var det ju! Viktigast av allt. Sen äta nyttigt. Tror det får räcka så.

Måndag!
*Städa
*Äta nyttigt (varmrökt lax)
*Betala räkningar
*Kolla med Skatteverket (moms)
*Ta en promenad även om den bara är kort

Får se hur känslorna ändras till kvällens uppdatering som jag tror jag kommer göra. Då avsätter jag åtminstone lite tid till det. Nu känner jag ett välbefinnande, lugn och lite lust! Min motivation finns kvar och det är jag nöjd och glad för! Det känns på riktigt igen och inte en kamp där jag hoppas!

Ta hand om er alla där ute!

Tittade såklart igenom listan ”Att göra på fritiden” och den är fantastisk! Jag behöver bara bli bättre på att formulera och få ur mig vad vad jag tänker sånna här kvällar.

Senast jag skrev här var längesen och jag har haft många ups and downs sen dess, men jag vill så otroligt gärna förändra mitt liv.

Idag är första söndagen på jag vet inte hur länge som jag fått nåt vettigt gjort. Brukar vara trött, bakis och fylld av självförakt. Jag borde vara stolt, ta ett bad och läsa en bok. Men så kommer kvällen, jag är fysiskt trött men jag inser att just en sån här kväll och min panik inför den, brukar vara det som får mig att dricka vin i det tysta. Jag är trött men rastlös. Ensam.
Det som skulle behövas idag är ju en stor bamsekram som när man var liten och hade gjort nåt riktigt bra. ”Titta du fixade en lördag, du tog tag i massa saker idag, nu är det dags att äta glass och titta på film”

Vad gör singlar utan alkoholproblem en söndag? Jag har uppenbarligen ingen aning.

Tack för svar och pepp!!

Honungsblomman..jag vet inte om jag var så himla ärlig i början...men eftersom jag har högt blodtryck så går jag på årskontroller på vårdcentralen...då man tar flera olika blodprover bla leverprov då man kunde se att de var ngt förhöjda. Jag kände att jag kunde inte ljuga utan berättade som det var dock kanske inte hela sanningen då. Det var ingen läkare som följde upp mig då men min läkare som nu är föräldraledig hon har återkommande bokat in mig antingen via besök el telefonsamtal för att återkommande kolla mina levervärde. Hon har även tagit ett prov som jag inte har känt till men som jag nu fick reda på att hon har tagit eftersom internetbehandlingen som jag ska gå vill att jag ska ta två prover (vilka jag ska ta på torsdag)och jag frågade vårdcentralen om de har tagits. Det ena provet hade tagits och detta prov kan visa om man har hög konsumtion. Min läkare har sagt att hon kan se att jag har hög konsumtion men jag trodde att det berodde på att levervärdena var förhöjda. Specialistsjuksköterskan sa att hon kunde förstå att min läkare tyckte det var högt eftersom hon jobbar på en vårdcentral men på en beroendemottagning upplever man det inte lika högt. Jag tänker att det beror väl på vilka patienterna är. Jag tänker att det som borde fått mig att sluta dricka alkohol vore givetvis för att jag vill ha ett bra liv med allt vad det innebär men den fysiska hälsan. När jag läser om hur alkoholen bryter ner kroppen så blir jag väldigt rädd...men grejen med alkohol är att den är så förbaskat lömsk....så man kan vara frisk för att sedan få besvär med både det ena och andra samt allvarliga sjukdomar..och det är så läskigt! Det skrämmer mig ...men lik förbaskat har jag fortsatt dricka.

Nu till ngt annat ...skrev senast att jag är så insiktsfull...men så insiktsfull är jag inte utan att jag igår drack alkohol på ett vis som jag gjorde för så många år sedan och som jag aldrig någonsin vill uppleva mer igen. Veckan som har gått har inte varit bra men när jag har druckit har det inte varje gång varit för att dämpa ångest utan det har liksom bara blivit och kanske delvis beroende på att jag ska börja behandling nästa vecka. Hur som helst så var min son hemma igår och hjälpte min man (oss) med köket. Min son har inte varit riktigt på humör den senaste tiden känner jag. Jag har tänkt när han var yngre att han hade ADHD därför fått kämpa mer med sitt humör. Eftersom det var alltid jag som satte gränserna när han var i tonåren var det ofta jag som fick alla utbrott mot mig. Så igår när jag bara ställde en fråga till sonen så svarade han väldigt tråkigt vilket gjorde mig väldigt ledsen. Mina tankar hade väl tidigare kretsat kring om jag skulle köpa alkohol..men de blev starkare. Även min dotter och svärdotter var hemma. Satt inte med och åt mat utan jag åkte iväg och köpte alkohol, blommor och mat. Vet faktiskt inte hur jag tänkte..tänkte inte alls. Började dricka i smyg..fast då var stämningen bättre. Vi grillade och tjejerna gjorde sallad. Jag kunde dricka öl i smyg och så lite fröer. Till slut var det middag...det var bra stämning...jag sa ngt till min son som inte var menat som kritik men som jag som mamma mycket väl kunde förstå att han skulle ta det som kritik. Och då kom en väldigt tråkig kommentar till mig...det blev tyst vid bordet...och jag gick ifrån..hade en liten flaska vin kvar...tog den...och gick och satte mig i ett skogsparti nära där vi bor...satt och drack vinet och grät...och grät. Det här hände ofta för kanske tio år sedan..då min son mådde jättedåligt och var i tonåren...var tuff i sina ord mot mig...jag kunde inte hantera det...det slog direkt på min dåliga självkänsla..jag dämpade känslan med alkohol..blev kaxig och sa ngt till min son som gjorde honom ledsen och han sa ngt ännu mer tråkigt till mig...och jag gick iväg och drack ännu mer. Jag vaknade vid två..gick på toaletten och tog en huvudvärkstablett..gick och la mig igen..somnade och vaknade vid 8.30 och mådde så dåligt...bakis, trött och ångerfull.
Vill aldrig någonsin sjunka så lågt igen...ALDRIG...så hemskt...jag vet inte varför jag tillät mig och sjunka så lågt??? Det var många år sedan som jag sjönk på det viset...och jag som är insiktsfull.
Nej, nu får det verkligen vara nog! Min son har varit här idag igen..vi har pratat lite grann...och stämningen har varit bra. Min dotter och jag har pratat...åkte bil..hon pratade om igår...att hon blev drabbad som bara ville mig väl..att jag stängde ute henne. Jag berättade för henne om att jag hade druckit alkohol...att jag har allvarliga problem...och jag grät. Jag tänker berätta för min son en annan dag lite mera om mina alkoholproblem när han är mer tillgänglig och lyssna. Nu är han helt fokuserad på kök som tur är.

Tror att det ska bli en bra vecka..nu är jag som du Vinäger...men jag tror att det ska bli en bra vecka. Har reflekterat över min nya jobbsituation hur jag kan förhålla mig till den så jag inte dippar då blir risken med alkohol större. Imorgon ska jag med vår hund till "djursköterskan", på tisdag ska vi ha personalfest dvs vi ska vara i Stadsträdgården om det är fint väder så vi kan sprida ut oss och hålla avstånd (det är aldrig alkohol på våra sammankomster vilket är så himla skönt), onsdag - massage, torsdag provtagning och på fredag samtal med psykologen på internetbehandlingen.

Det här blev väldigt långt men så fick det bli...har varit låg idag...men är nykter!

Önskar er alla en fin vecka!

.,, vad mycket du hunnit med, bra där! Jag drömde mkt i början, men är en stor-drömmare så det har jag fortsatt med.
Härom natten drömde jag att mitt finaste fat (från ca 1700) gick i två bitar. Jag tror det är nykterheten jag är rädd om, och vill hålla hel.
Imorrn vaknar vi pigga, eller hur? Kram på dig.

Regn hela dagen, och svinkallt, en bra nog ursäkt att inte komma ut och springa...
En skön dag! Att säga nej till sensationella glädjeskutt som kommer från vin är ju också att säga ja till en sorts lugn- förnöjsamhet är ju ett så tråkigt ord- men kommer inte på något bättre just nu. Kanske har det med åldern att göra, att det är helt okej att pausa från berg och dalbanelivet, både det äkta och det påhittade.
Inget sug alls, men märker att jag inte längre är lika förtjust i stunden innan middag/laga mat. Jag njuter av mat men allt detta med fixering vid, förberedelser mm kring mat, är helt okej att vila från. Känns konstigt nog också som en sorts frihet.
Glad att jag och min man har det såpass bra, kul och (nåja) intressant med tanke på att vi bara träffar varandra... mkt ovant med så mkt tid, framförallt jag har haft mycket jobb- och även kompis-relaterade grejer om kvällarna. Nu är det vi! Det är vad det är, ungefär som livet nykter.
Allt detta låter kanske trist men jämfört med att vara full, halvfull, längta efter att bli halvfull, inte bli för full... så är det som att ha kommit till himlen.
Ha en skön kväll!
@andrahalvlek ? kan skriva om den där bikibisituationen för den har jag upplevt några gånger.

Idag har jag hunnit med mycket, har haft mer energi än jag haft på länge. Balkongen är fixad, mina tomater och kryddväxter är omplanterade, möblerat om, gått en 6 km lång stavpromenad.... Puh... Softar på balkongen nu med ett glas citronvatten... Gött.

En nöjd ?

Grattis till dina tre månader! Det är stort!

Jag tänker att här på forumet får väl man lov att ta plats...om någon tycker att du tar för mycket plats...då är det ju bara för den enskilde individen att inte läsa..man har ju ett val. Så skriv som du känner för...vi är ju många som följer dig!

Låter som du har haft en bra dag! Härligt!

Va bra att du skriver här:)

Du har kloka tankar..du är rädd för att bli fast i alkoholen..det är ju en väldigt bra insikt! Stå fast vid den och som ngn skrev..satsa på din bebis, dig själv och din sambo. Jag känner igen mig i dig...att älta över spruckna relationer...relationer som jag faktiskt har sörjt...en del kan jag sakna och en del saknar jag inte..men har gått länge i terapi och pratat om detta.

Allt gott till dig:)

Frågade henne hur länge hon tänkt ignorera oss, har nästan varit 2 dagar nu, hon svara tills jag ber om ursäkt. Frågade då vad jag ska be om ursäkt för och hon svarar att det vet jag, jag har mina aningar vad hon menar men egentligen ingen aning. Jag svarade att jag inte har något att be om ursäkt för och om hon tänkter fortsätta så här får vi iallafall hålla oss ifrån varandra, inga problem säger hon eftersom vi lever skiljda liv ändå. Det stämmer, vi äter inte ihop för hon vill äta själv framför teven, vi sover i skiljda sovrum för hon vill kunna titta på tv mitt i natten och om jag snarkar eller är ivägen väcker hon mig och knuffar på mig. Jag ser faktist ingen anledning att fortsätta leva med någon som är så självisk. Om jag inte tar mig ur detta ganska fort kan jag inte se hur jag ska få bukt med alkoholen på lång sikt, sitter i en riktig djävla rävsax här då hon älskar detta. Hon gårt runt och visslar och sjunger, har ingen respekt alls för hur illa det låter när hon behandlat oss alla som vi inte är värda någonting.

Ursäkta dravlet, men utan att ha någonstans att ta vägen eller möjlighet att kasta ut henne vet jag fanimej inte vad jag ska ta mig till.

Jag kan förstå det där Älta det, tyvärr är det en återvändsgränd.
Du ska nog acceptera läget för att kunna gå vidare.

Ja alla vi vill väl ställa saker o ting till rätta, men du för inte glömma att det kanske inte går alltid, då är det kanske enklare att låta saker o ting vara o göra saker istället som du KAN påverka, ditt eget liv.

Men det låter ju strålande att du har nära nyktra vänner! Kanske du ska göra som jag, delade med mig av mitt problem! Jag lovar att dom är förstående ?

Sen vill jag att du läser i folks trådar här på forumet, för att du ska skaffa dig perspektiv! Det hjälper. Det är trist att läsa hur illa det gått för vissa. Men det kanske får dig på andra tankar, att kanske det är dags för en ändring i ditt liv ?

När lusten kommer tillbaka då lever man på riktigt. Tack för att jag fick en känsla av vila och försoning av att bara läsa det du skriver, Honungsblomman, tack :)