Senaste kommentarerna i forumet

Om alla som ställde till det här på jorden... förlorade sin chans att få en ny chans... skulle vi inte ha många kvar här min vän ;)... jag vet att du har en del att reda ut.... tänk såhär... ( så brukar jag göra när jag har ångest eller gjort bort mig på fyllan eller vad jag nu gjort..)... när ångesten e som värst... så vänder jag på det.. och tänker... vad hade JAG gjort... om nån i min närhet hade gjort det jag gjort... ? jag tror att man kan förlåta det mesta här på jorden... jag vet inte din historia eller vad du ställt till med som du säger... men på det lilla jag läser... så anar jag en väldigt varm människa med mycket hjärta och omtanke .. men som helt enkelt är vilsen och hamnat snett .. och längtar efter kärlek... det betyder INTE att människor skulle ha det bättre utan dig... inte alls!
Självkänslan... dör av missbruk.. så är det bara.. så jag tycker inte du ska ta alla de kaotiska känslor som du har nu... på 100 procent allvar... missförstå mig rätt.. men du behöver få möjlighet att se nyktert och VAKET på tillvaron och få hjälp att bli lösningsorienterad. NU är det kaos så försök inte lösa allt ikväll vännen.. mitt tips nu är att se lite på nyheterna... då vaknar man till liv vill jag lova... vi tittar nu här hemma och man får perspektiv på hur världen ser ut nu.. håll ut min vän.. du är inte ensam... här inne finns vänner som bryr sig om dig. Kramar :)

Ztark-are: öhum.. nu är jag inte i en helnykter period, men tex när jag gick öppenvårdsbehandling gick jag ner flera kilo bara genom att jag inte drack. Nu har jag inte någon övervikt på det sättet, men jag blir så tjock om magen när jag dricker massa öl.. För en tid sedan såg jag höggravid ut, men då drack jag många öl per dag, det sätter sig på magen ("ölmage"!). Jag tyckte det var rätt deprimerande, så jag kände att jag måste minska på ölen. Nu är magen mycket mindre, men inte platt. Så synd att utseendet och vikten ska vara det enda som får en att verkligen reagera och tänka till, fast å andra sidan så är det ju det man SER! De inre effekterna (på de inre organen) SER man ju liksom inte! ;) I nyktra perioder blir jag alltså väldigt fit och slim, men jag blir även djävulskt hungrig konstant och det är så jobbigt. Mat kostar också en massa pengar, något som många inte verkar tänka på när de räknar upp ekonomiska vinster med att sluta med alkohol, cigg, etc. Det är svindyrt att ha snabb förbränning och behöva äta mer & oftare än andra, för att inte tala om hur exakt allting måste planeras..! Ibland går jag och köper ett par öl när jag är hungrig istället för att gå hem & laga mat.. Idiotiskt jag vet, men ibland orkar jag inte tänka längre än så. Öl mättar snabbt och länge! Jag brottas även med sorg & depression, och jag har ibland noll lust att käka mat och behöva tugga den.. Jag har ibland ingen lust att äta alls, men desto större lust att dricka. Är även storrökare, och en anledning till att jag inte slutar röka är för att jag kommer bli så hungrig. Har alltid haft enorm hunger & sötsug innan jag började med cigg, alko & annat. Jag åt hur mycket som helst men var ändå alltid hungrig. Livet blev enklare som rökare på det sätt att jag slapp denna onaturliga hunger, jag fick en normal hunger när jag blev dagligrökare. Lite OT... Men som sagt, många förstår inte att när man slutar med något så måste det oftast ersättas med nåt annat.

Och är nykter! Så skönt! Dag 10 avklarad. Jag har nu även slutat med den antidepressiva medicin jag tagit sedan ett år. Håller även på att trappa ut Imovane... Har fullt upp med mig själv nu. Vill bli fri från allt som kan möblera om i hjärnan. Jag vill vara jag. På riktigt. Utan droger....

Känner mig starkare nu för varje dag. Ikväll har suget uteblivit... Jag var ute på en lång skön promenad istället. Befriande!

God natt alla där ute. Och tack för att ni finns.

Kram Saskij, klok som en ?

Det stämmer att självkänslan och självbilden är extremt svajig. Det har alltid varit så. Självförtroendet har varit bra, men det har också flugit sin kos de senaste åren.

Och det stämmer också att jag inte tycker jag har rätt att ta plats längre. Jag har redan ställt till så mycket, så jag känner ju att alla skulle ha det bättre utan mig. Jag har dagar när jag inte tänker så, men de har blivit färre och färre. Usch vad jag självömkar. Nu gjorde jag det igen. Ursäktade mig. Ska tänka på det. Bra att du uppmärksammade mig på det...har inte tänkt i de banorna på länge.

Jag har ingen att prata med just ikväll, alla är upptagna. Så det blir extra tufft. Men ska lägga mig till 23, så inte många timmar kvar iaf. Mindre än två...

Tack igen för stärkande ord ?

Läste din kommentar på min tråd! Tror det är helt rätt att man inte ska släppa taget, ska absolut fortsätta med AA och logga in här och åtminstone logga varje dag. Annars tror jag man kanske börjar glömma och inbilla sig att man kan dricka.

Angående SSRI så har jag liknande historia som dig, ätit i 10 år, när jag slutat 3 ggr har jag alltid blivit dålig inom 6 månader. Så min plan nu är inte att sluta, utan bara att trappa ner. Har ätit 15 mg och tänker att jag ska med till en underhållsdos på 7,5 eller 5. Då är det enklare att höja om man känner att det svajar. Det tipsade min läkare om iaf!

Kram

Bra!! ät upp hela mazarinen ;). även jag tar dessa tabletter nån gång i akuta lägen.. vanligtvis räcker det med att dom ligger på mitt nattduksbord.. lustigt det där.. bara att dom finns.. låter ju helhispigt men en sak har jag lärt mig och det är att inte hymla med saker... yes jag har sömnproblem och då tar jag därför ibland en immovane för att inte drabbas av sömnbrist och då börja döva med vin istället för att orka. Så var det med det :)! Bra att du har dom nu när det är så tungt vännen..
Men det gör mig så ledsen att du mår såhär dåligt... kan jag försöka råda dig att inte känna att du ska lösa allt detta just ikväll... dela upp saker... förstår att det känns som du inte ska orka... men tänk istället att du ska försöka orka ikväll.... måla inte upp berg min vän...du är bara människa... förstår att du känner dig ensam.. jag fattar... jag har varit där också... men när du ser klarare på saker så kommer du inse att du har mycket mer att leva för än du tror.. men du behöver hjälp och stöd.. du behöver stöd !! jag tror ... som en akutlösning.. att du ska börja med att sova..försöka i alla fall.... tänk enbart på det ikväll... du är helt slut just nu och då blir ALLT större och oöverkomligt... jag vet... ångesten e så stor att man tror man ska kvävas... MEN... vännen... det kommer lägga sig.... det är inte för evigt... jag tycker mig ana ett mönster i det du skriver.. att du ber om ursäkt för din blotta existens hela tiden... att du verkar tro att du gör fel mot alla och att du inte förtjänar att ta plats och att folk ska bry sig om dig... den självbilden ska vi slå hål på... för du är mycket mer värd än du tror själv... DU har rätt att må bra. DU har rätt att ta plats. DU har rätt att vara älskad. Så är det bara. Har du möjlighet att tala med någon ikväll på telefon till exempel? Så att du inte sitter helt ensam i den här ångesten vännen? Stor kram .. jag tror på dig!

här?
Och jag är fortsatt nykter.
Nu har jag påbörjat tolfte nyktra veckan.

Jag hade ju bestämt mig för att avvakta minst två månader innan jag skulle ta kontakt med VC för provtagning.
Nu hade det ju gått med lite marginal och jag var där förra veckan.
Lever, njurar, blodvärden, blödningstider, vitaminer, sköldkörtel - ja, allt relevant till alkoholmissbruk!?????
Svaren fick jag igår.
Allt såg jättebra ut!?
Är så tacksam för min kropp som är så stark!! Jag har alltid varit frisk och haft god fysik men alla års tungt drickande trodde jag nog skulle ha satt sina spår...
Men inte!!!??
Så tacksam?

Jag har verkligen fått en andra chans nu och den ska jag inte slarva bort??

Nu törs jag ta nån värktablett när jag behöver för ont har jag som fan i rygg o hälsenor!!?
Men vad gör väl det!???

Hoppas det går bra för alla er därute!❤️

Hej! Hoppas du har haft en bra dag. Jag är på jobbet, men rövar lite och kollade forumet en stund. Undrar lite om
den där SSRI medicinen. Har förstått att det är flera här som tar sådan men jag har noll koll på detta, då jag aldrig tagit någon. Läste att du skrev i en tråd att det är grymt jobbigt att sluta med den, resp börja med den. Måste man sluta, är den farlig för kroppen på något sätt eller har den fler jobbiga biverkningar mer än viktökning? Om inte är det väl bara att köra på. Typ som vissa gör med blodtrycksmedicin.

Blev lite nyfiken bara :)

Kram

Ps. Ätit halva mazarinen. Gott. ?

Tack för svar!

Fin och viktig resa du gör och att du sätter gränser. Och att du prioriterar dig själv. Det kan man ju göra utan att för den delen inte finnas där för nära och kära - i den mån som man själv mår bra av ❤️

Jag är jätteledsen ikväll. Kommer inte orka det här. Allt med livet. Sorgen över beroendet. Sorgen över att leva ensam - utan vuxenkärlek.

Kommer dock hålla mig vaken några timmar till. Det kanske låter konstigt nu när jag varit/är så trött, men det jag har fått är inte en sömntablett utan en insomningstablett, så om jag lägger mig för tidigt så kommer jag vakna kring vargtimmen, och då härdar jag hellre ut nu ikväll ett tag till än att vakna jättetidigt. På en insomningstablett sover man ju vanligtvis bara bra de första timmarna...Fast nu när jag är så slut kanske det blir längre.

Så roligt att höra. Bra jobbat!
Och alla fördelar är ju klockrena. 10 kg, jäklar vad avundsjuk jag blir.

nu har du medicin för natten... så ät du den goda mazarinen... drick en halv liter vatten.. ta din tablett och njut av att få sova.. Det är du värd. Resten kan du ta tag i sen när du sovit. Det kommer vara bättre imorgon min vän. Kramar och glöm inte att andas...

Såklart jag svarar. vart lite upptagen med bestyr innan men nu tillbaka. Som jag skrev så har jag inte ännu bestämt mig för vad jag har för diagnos... det är en resa som jag gör nu som är svår och kräver att jag gräver upp en massa sanningar om mig själv min historia och min framtid... jag är på god väg även om det har inneburit att jag måste sätta ner foten när jag känner att jag är påväg att göra mer för att andra ska bli nöjda.. än för mitt eget välbefinnande.. bara en sån enkel sak som att säga nej till att sova på en kompis soffa för att jag vet att jag behöver min sömn för att upprätthålla balans... :)... då kan man få kommentarer som att " men snälla det e ju bara en natt.... ska vi verkligen betala hotellnatt för en natt" ?... mitt svar .. YES... det ska vi om vi ska hälsa på .. för annars kommer jag må skit och då e inte vägen lång fram till att jag dövar med vin.... ! Hur som detta var ett flyktigt exempel.. men kontentan är att för att reda ut VARFÖR jag dövar som jag gör.. måste jag gå hela vägen in i mig själv och tillbaka... jag tror det e bästa vägen.. men det e såklart olika för alla.. jag gör mitt bästa.. eller försöker i alla fall... ! Att stötta dig och andra här är nått som enbart GER mig energi.. det känns fint att kunna hjälpa om jag kan... jag finns här om du behöver mig Spegel.. <3 Hur är det med dig nu ikväll ? Stor kram

Se det som en gåva att det är lugnare på jobbet just nu. Se det som din tid och möjlighet att tänka och göra nykterhet 24/7.

När det blir intensivare på jobbet har du pga din nykterhet mycket större möjligheter att fokusera på jobbet.

Mötet med psykologen imorgon blir kanon. Det känner jag på mig. Och min yngsta dotter brukar säga ”Mamma, du har alltid rätt”. Och jag väljer att tro henne ?

Självklart ska du sitta i bilen och ha mötet. Du måste känna dig helt fri att prata fritt ur hjärtat ❤️

Kram ?

...för väldigt fina rader. Nog har jag läst den men det var längesedan ..
Så många strofer i den dikten jag kan relatera till just nu!
Kom hem från jobbet...sov en liten stund ( inte min vanliga rutin precis)....småstädar - får en kär vän på besök i morgon.
Känner mig gråtmild. Lite märkligt ord - gråtmild ....men det är just känslan. Lite vemodig...går och tänker på barnen ...hur mkt jag saknar dem. Men också glädje över att de flyger nu...på egna vingar. Jag vill så gärna vara vid fullt medvetande nu ...mina sista år i livet ( ja ...snacka om att vara högstämt gråtmild...puh ??) . Men också hinna utforska de där skarvarna och okända djupen som jag lagt en dämpande, bedövande matta av alkohol över...
Mellan städrycken läser jag och hittade i högarna en annan poet som jag läst och älskat sedan jag var ung - Tua Forsström ...och drabbades av en dikt som jag hade uppsatt på väggen med ett häftstift när jag som ung bodde på korridor....
Tänker att man har alla åldrar i sig samtidigt...
’ Som i tillbedjan
står en liten flicka stilla
med lyfta händer
I vattnet, simmar ut. Så förflyter
våra somrar: i skuggan under höga
träd, och andra stranden belyst.
Röken från bastun stryker underbar
längs sluttningen
En dimma driver över vattnet:
Den du väntar på kommer inte
Den du väntar färdas annanstans
Dagg faller, äpplen faller
En flicka leker ännu på stranden
som om hon var liten
’Men ser du inte? Det är ju jag!’
Det börjar snöa häftigt:
Vi försiggår på okända djup
i otillräckligt ljus, men även
det som syns är vackert.
Sprickorna, vattnet. Kärl
av feber och salt.

Jag tänker också att duktigt är bra, redigt, pålitligt, starkt.
Blir arg ibland när ”duktig flicka” används nedsättande. Den här världen lever på att duktiga flickor och kvinnor gör det de ska, och rätt och i tid. Några blir presidenter, inte tillräckligt många. Och inte i närheten så många till antalet som de medelmåttiga mannen (presidenter etc tänker jag på nu).
Men vi ska inte vara så duktiga att vi Inte vågar vara dåliga ibland, och dricker istället. ?

Härligt att du mår så mycket bättre. Släpp inte taget för tidigt bara. Både forumet och AA är en viktig livlina tror jag. Ett sätt att repetera, repetera, repetera varför man har tagit beslutet.

Men det är verkligen grymt bra att du har hamnat så totalt i acceptans.

Det har jag också. Att dricka kontrollerat är en icke-fråga för mig. Jag vet att jag inte klarar av det och det är inte en risk som jag vill utsätta mig för.

Tänker att jag också ska försöka trappa ut min SSRI-medicin så småningom. Kanske till sommaren. Eller så väntar jag ett år.

Just det med medicinen oroar mig enormt mycket. Jag har tagit SSRI i 13 år. Har försökt sluta fyra-fem gånger under årens lopp. Har blivit deprimerad igen inom tre månader varje gång jag har slutat.

Efter några försök vågade jag inte trappa ut igen. För jag pallade inte att sätta in medicinen igen. Min ångest blir nämligen tio gånger värre just under insättningen.

Kram ?

Men, jag har inte skrivit idag!
Har inte hänt sedan jag skrev här för första gången. Vad betyder det?
Att jag hade ett himla tidigt möte i morse.
Duktiga Annika har jag aldrig varit, Kaveldun ? inte till det yttre- utan ganska tuff och bestämd. Men på insidan, vet ni ju. En sån där liten tjej med rosa brallor och gul t-shirt, lugg och glugg.
Jag hade så svårt med Pippi när jag var liten. Jag har fortfarande svårt att liksom hylla det där fria, starka, barnet med fötterna på huvudkudden. Känner sån ihålighets-känsla över henne.
Har dock haft en energisk annika-dag även idag, det känns otroligt skönt för periodvis har jag varit så trött av kombon nytt jobb och distabsarbete att jag liksom kämpat på som med ispiggar över en skrovlig is. Nu har vädret varit lite åt skridsko-hållet här så liknelsen inte helt dålig.
Men humöret soligt.
Imorgon fredag och nån liten instinkt i mig ryggar alltid tillbaka. Älskar inte fredagar längre. De känns mer som ett ostyrigt djur som måste tämjas ordentligt för att gå ner på knä och lägga sig i hörnet. Får inte den där pusta- ut- nu-kan-inget-komma-åt-mig-känslan.
Allt kan komma åt mig nu.
Så är det. Men oron är mindre. Ångest har jag faktiskt glömt bort hur det känns. Dåligt samvete försöker jag hålla undan genom att göra allt jag hinner och helst det jag ska. Gör mitt bästa.
Har ingen djup brunn av skuldkänslor på insidan. Apropå ihålig. De har gått över.
Har inte räkning på dagarna längre men jag är nykter idag. Och stolt, om jag känner efter.
En mkt liten mallgroda hörs från hjärttrakten.
Njut av den ljusa kvällen. Kram. ❤️

Tack för att ni håller tummarna för mig?
Just nu känner jag mig allt annat än stark. Känner mig så ledsen. Vet inte riktigt vad min ledsenheten kommer ifrån. Beror det på mitt alkoholmissbruk? Jobbsituationen? Coronan? Hur som helst om jag inte dricker alkohol så är det lättare att veta. Är så orolig för att jag inte ska klara behandlingen?men längtar t mitt samtal m psykologen imorgon. Vet inte om jag ska sitta i bilen eftersom vi har en kakelsättare hemma i huset vid den tiden när jag ska ha samtalet. Känns knepigt att sitta i ett rum hemma och prata m en psykolog om mitt alkoholmissbruk när det är en man i köket och sätter kakel?
Ofta är det ju så att om det är tungt privat så behöver det vara lättare på jobbet och vice versa men när det är det på båda ställena blir det oerhört tungt. Som jag berättat tidigare har jag blivit lasad men har ingen tjänst vilket innebär att jag inte träffar patienter/föräldrar ska jobba med lite administrativa saker men det blir SÅ tråkigt och SÅ långsamt och det känns som om jag befinner mig i någon slags bubbla precis som det är med Coronan. Å då är det så lätt att ta till alkoholen...?
Men jag vill så innerligt klara det här och leva mitt liv...vill cykla, läsa, gå längs vattnet, greja i trädgården mm..då tror jag att jag klarar både jobbet och Coronan bättre.

Kram t er alla?

Tack för svar!
❤️

Idag kom två nya böcker som jag har beställt. Orkar faktiskt inte läsa ”Tänka klart” av Annie Grace en tredje gång i rad.

Jag behöver fylla på med ny fakta, eller rättare sagt samma fakta men på ett helt annat sätt.

Markus Heilig har skrivit boken ”Alkohol, droger och hjärnan” med underrubriken ”Tro och vetande utifrån neurovetenskap”.

Det är samma Markus Heilig som håller en bra föreläsning om just alkohol och hjärnan på Yotube. Där berättar han om olika behandlingsmetoder och forskning kring detta.

Jag är beredd på att ta den boken i små portioner, eftersom den är så vetenskaplig och skriven av en professor. Men han överraskar mig kanske och visar sig vara en riktig författartalang också.

Den andra boken heter ”Kärleksbarnet” av Hillevi Wahl. Det är en självbiografi om hennes uppväxt med en alkismamma. Jag är beredd på att gråta massor.

Jag tänker varva dessa två böcker - fylla på helt olika tomrum växelvis liksom. Vetenskap respektive känslor - båda böckerna lär väcka igenkänning.

Jösses, jag kommer att bli amatörexpert på det här. Också. Jag är redan typ expert på vissa hormoner som rör min yngsta dotterns handikapp/sjukdom. Nu ska jag förkovra mig järnet inom alkoholism också.

Jag kan INTE göra något halvdant, det är väldigt tydligt. Suck.

Kram ?

PS. Omslaget till Hillevi Wahls bok har två tydliga ”avtryck” i rödvin, klassiska vinringar som glaset ger när man spiller utanför. Direkt försöker jag torka bort dem med handen. Nästan som en tvångstanke.

Jag säger som Torn, hade också en hemsk svacka där du är nu. Jobbiga framtidstankar och mycket missnöje med mig själv. Har stretat igenom det, och fortsätter med stretet vissa dagar/ men på ett helt annat sätt nu. Det är faktiskt svårt att beskriva. Men idag har tex varit en så enkel dag sett ur a-perspektiv och jag kan enkelt se fram emot saker utan att fundera över alkoholen. Men såklart är det annorlunda. Acceptansen är det tuffaste. Jag tror att jag är där men känner aldrig mig säker. Hoppas det vänder snart starka Wasabi! ?

Och härligt att du kommit så långt, och mår så bra. Acceptansen är nog det viktigaste vi har att tampas med, de dagar vi känner att den sitter där, är det enkelt!
Fortsätt som du gör, och lycka till! ?

Du får fråga vad du vill ❤️ Jag har inte ännu satt en etikett på det jag ” lider” av.. då jag inte definierat det för mig själv ännu. Jag är en sån som kan dricka ett glas vin utan att behöva mer... samtidigt som jag kan hälla i mig tre flaskor i min ensamhet en måndag eftermiddag... jag dricker ibland för att döva och ibland för att det är gott... ja du hör ju ;) min resa e krokig ... men jag tror mig se hur jag ska göra framöver ... just nu ingen alkohol .. jag räknar inte dagar .. jag har inte fysiska abstinens men den mentala biten e svårare för mig.. meningen med livet ångest osv ... skulle kunna skriva en roman här men hoppar det just nu ;). Vi har olika mönster men mycket e likt. Jag tror på dig!! Och inatt ska du få SOVA min vän ❤️??

Vet inte var denna vecka försvunnit men nu är det redan torsdag!

Idag har jag varit nykter i 1 månad och 1 dag, hurra för mig! Har inte tänkt så mycket på alkohol senaste dagarna, har varken känt behov att vara här på forumet eller gå på AA-möten. Har kommit till acceptans tror jag. Jag vet och accepterar att min kropp har utvecklat ett beroende till alkohol, och det kommer triggas om jag dricker så mycket som en lättöl. Men utan alkohol är jag fri, lätt i sinnet och så lugn. Har t.o.m. börjat trappa ner på min medicin mot ångest och oro. Tycker så mycket mer om mig själv som nykter, är stolt över mig själv. STOLT. Äntligen är jag den jag vill vara.

Kram på er där ute!