Senaste kommentarerna i forumet

6 dagar nykter. Jag tackade nej till alkohol i helgen när vi grillade med vänner. Kände mig så stark.
Men det swishar förbi tankar hela tiden,"har jag förstorat problemet", "kanske kan jag lära mig att bara dricka lagom, i sällskap med andra", "fan vad tråkigt med en nykter sommar och semester".
Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det.
Jag vill aldrig mer uppleva den ångesten som bakfyllan ger mig, känslan av misslyckande att inte ha kunnat stoppa i tid m.m.
Det känns läskigt att bestämma att jag -aldrig- mer ska ta en droppe. Som bäddat för misslyckande.

”Röker ff men inte officiellt” Haha ? Så gjorde jag i 15 år innan jag gick över till snus.

Tack och lov är spel en sak som aldrig gripit tag i mig. Jag har ingen vinnarskalle alls. Spelar för sällskaps skull just sällskapsspel, men vägrar kortspel. Kan inte ens bli hooked på mobilspel. Spelar några gånger, men tröttnar snabbt.

Kram ?

Samma sol här Vinäger och samma här vad gäller barn (många) barnbarn (inte lika många än :)
Det är fint att känna igen sig och i någon mening blir vi alla mer filosofiska här, det är ju inga enkla frågor vi avhandlar.
Men har också blivit bättre på fiskar tack vare Torn, (på gång med aktiehandeln?) och lyssnar på Kavelduns klassiska musiktips.
Som en bonus, och apropå vänskap. ❤️
Just idag är alkoholen en icke-fråga.Jag är säker på att det inte alltid kommer att vara så, men livet är jobbigt vare sig det är baksmälla eller sug som ska hanteras...
Back to work, nykter idag och mycket som ska hinnas med efter arbetsdagens slut (trädgården främst) fattar inte hur jag hunnit dricka så mycket som jag gjort. Tack varje dag för insikten om att sluta med det.

och en promenad! Kram på dig!

Hej, hej...nä, tyvärr hjälper det sällan med a. Jag vet också det av erfarenhet. Ibland tror jag bara att det är "flykten" man söker. Hoppas att du får med dig mannen denna gång! Kram!

Hmm, jaja då är jag tillbaka här... Min första dag igen, hällt ut slatten från både Rosé bagen o röda bagen. Jag kan inte fortsätta dricka, kommer förmodligen aldrig att kunna dricka normalt igen, måste kanske acceptera att göra slut med Alkohol-djäveln. Känner mig ganska pepp och vet att jag kan få stöd här! Tänk att få en nykter sommar och kanske tom tappa några alkohol-pluffs-kilon?! Kram till er från mig ?

Hallå igen där. Så fina ni är som hör av er. Tyvärr har jag ramlat ner i vinträsket några dagar... Så idag är ingen bra dag. Får ta nya friska tag imorgon. Besviken över mig själv...

Kram Saskij

Ja vi är här! Kram??

Hej Saskij, hur går det? Hoppas allt är bra såklart, men om inte, tveka inte att
skriva lite här i din tråd. Du vet ju att det hjälper dig, och det är ingen som dömer.
Tvärtom, alla vill att det ska gå bra för dig.

Kram

Godmorgon! Full sol här hos mig, ☀️ Det där med suputen skrev jag på lite halvt skoj. Det jag vet däremot är vilka överdriva och hemska historier det florerar bland många i området där jag bor. Ett litet rykte kan bli hur stort som helst.
Hade tex en nära granne som drack lite för mycket, och visade det genom att ofta gå runt med en öl i handen. Jag som kände honom lite mer, visste att han var genomsnäll och inte ställde till någon skada för någon annan än sig själv. Men vilka historier jag fick höra från andra? Saker som jag visste var rent påhitt.
Tex, att en gång när jag såg att han hejade glatt på ett barn som gick förbi. Senare fick jag höra från andra att han minsann var en hemsk pedofil pga detta.
Jag var dock väldigt noga med att inte ”skylta” med att jag dra drack, så det är lugnt för min del.

Kram

Dag 9

Jag känner hur jag börjat bli mer törstig. Som att kroppen nu tar chansen att kompensera för alla år av inre uttorkning. Jag känner också hur jag saknar att inte "pyssla med ett glas", bredvid mig. Som nu när jag sitter här och skriver. Det är inte ett alkoholsug jag känner, utan just som en rent fysisk saknad, den nakenhet som kan kännas på ringfingret när man tar av sig vigselringen för att skala potatis t.ex.
Jag tillåter mig att hämta mig ett glas med Proviva. Finns inget syfte med att vänja sig av med även detta, dricka på regelbundna tider etc. Jag inser att jag är helt störd angående mängder, sammanhang och tider.
Jag måste börja lyssna på mina egna signaler och vara snällare mot mig själv.

Idag ska jag beställa kombuchasvamp och göra egen kombucha sedan. Något annat att fokusera på. Ett litet projekt. Det blir bra för min rastlösa själ.

Proviva-skål på dig! Du är fantastisk!

- - ?

...din dotters kommentar. Det visar så mycket på att ni har en fin relation där hon vågar vara tydlig mot dig. "Jag tycker mycket bättre om dig själv när du är nykter".
Jag kan verkligen tro att det är så för de allra flesta barn (finns nog undantag, där vh är mer "tillgänglig" vid onykterheten, än annars).

Den fråga som kvarstår är ju egentligen hur mycket vi SJÄLVA tycker om oss själva när vi är nyktra!
I alla fall är det något jag själv måste fejsa nu när jag är nykter. Att fortsätta ta steg för steg att ta hand om mig själv, säga vänliga ord till mig, visa mig själv omtanke på olika sätt.

Ha den finaste tisdagen i Maj!

Kram

- - ?

På pricken, det är beskrivningen av din och makens helg kvällar. Att alltid ta lite extra, att se till att det inte är för lite i glaset, att ha överblicken och registrera vad som finns att tillgå, att... att...

Framför allt att alltid passa på. Att inse att man behöver mera för att vara på samma nivå. Att vara livrädd för att kvällen (alkoholen) ska ta slut = sluta serveras/erbjudas.

Puh!

När man läser det blir det förstås uppenbart att det inte är normalt.

Tack för påminnelsen och grattis till nio dagar nu, om jag räknat rätt.

Kram

Tack för ditt gulliga grattis till dag 8. Ja-a..det känns faktiskt fantastiskt hittills. Känner mig ?!

Lutar också åt Cola-Zero faktiskt...och just mjölk. (Klart underskattad dryck ju. Har till och med unnat mig att dricka lite oboy på morgonen. Det känns busigt och smakar tryggt på samma gång).

Kunde inte låta bli att le lite när du beskrev "och så kommer hela området där jag bor veta hur det legat till". "Fy, där bor suputen". Så rart beskrivet på något sätt. Jag hoppas ändå att din oro för vad DE ska se, inte speglar vad du tycker dig SJÄLV se...dig själv som en f.d. suput.
Jag klurar själv på hur jag ska "definiera" mig framöver. Just nu känns det främmande med alla konstiga epitet.Var jag riskberoende, suput, alkis, en kvinna som inte kunde hantera alkohol? Hade jag ett beroende, var jag konstant packad eller hade jag inga "verktyg" att hantera min sjunkande självkänsla etc. etc.
Just nu försöker jag att inte fokusera på det, det är egentligen inte viktigt. Det enda jag kan konstatera är att jag hade ett problematiskt förhållande till alkohol och att jag nu hanterar det genom att inte dricka alls. Det får liksom vara gott nog.

Ha en fin dag, Torn! Solen skiner lite här, hoppas att den gör det där du bor också.

Kram

- - ?

Tack fina du för dina rara ord. De berörde mig verkligen. Jag tror inte att jag är tuffare än du alls. Att säga att vi väljer att satsa på vår hälsa är ju inte fel alls, det är ju det steget vi måste ta för att fortsätta vår ohälsosamma väg.

Att berätta eller inte är ju jättesvårt. Trots att jag berättat om mitt beslut för maken och berättat en hel del, så vet han ändå inte hur "illa" det var. Vet vi ens själva det?
Kan ibland tänka det när jag lyssnar på alkispodden, tar del av biografier, lyssnar på intervjuer etc.
"Sååå illa var det väl inte för mig?".
Och så flashar det plötsligt förbi en scen där jag smugit eller smusslat med alkoholen på sätt som verkligen är utanför ramen för det "normala".
Jag påminner mig själv om att jag måste skriva en lista över alla situationer jag försatt mig i utifrån suget efter alkohol, en lista jag kan läsa igenom varje gång jag tänker "Så illa var det ju inte".

I avsnittet utav alkispodden jag lyssnade på igår, så intervjuade de en fantastisk tjej, Emelie. Hon ställde frågan tillbaka "När vet man om man börjar få ett beroende?"
De svarade så klokt då tycker jag.
"När du känner att du i en situation dricker på ett sätt som du INTE helst vill berätta för någon annan. Som du liksom vill ska vara hemligt".

Då slog det mig att så har jag druckit de senaste åren. (Gud vet hur länge?)
Även när vi grillat och druckit vin tillsammans, maken och jag, så finns det saker jag inte skulle erkänna så lätt.
"Älskling, jag hällde upp vin åt oss båda, men jag ser till att ta glaset som det är några millimeter mer i här! Ok?"
"Jag tog en stor klunk av glaset jag bar i handen när jag gick in för att hämta glazen och fyllde sedan på det till samma nivå igen så att du inte skulle se att jag druckit något när jag kom ut till dig"
"Du vet när du var på toaletten, då tog jag en liten halvmun med vin från ditt glas, eftersom du hade så mycket kvar i ditt glas och mitt var nästan tomt".
"När jag efteråt gav dig en gin och tonic...för "att du är värd det och för att jag älskar dig"...så var det delvis också för att jag själv skulle kunna ta ett glas tillsammans med dig"

En helt vanlig "grillkväll" där ett äkta par delar myser kring lite rödvin och njuter av den fina kvällsolen tillsammans. Suck! (Självförnekelse, den självförnekelsen!)
Näe...är vi verkligen alltid medveten själva om HUR illa det egentligen varit?

- - -

Så fint du beskriver det att du visar din nykterhet genom olika handlingar. Kan du ge något exempel på det?
Jag blir så nyfiken och funderar på om jag kanske gör det också utan att tänka på det, eller om det är något jag skulle kunna tänka på att göra.

Du är OCKSÅ grymt stark. Vi är GRYMMA!

Varm kram till dig!

- - ?

Ja märkligt är det allt med kickar. Jag röker ff men inte officiellt...Det är lasten som jag har kvar. Köpte faktiskt snus i veckan för att försöka gå över till det istället. Det finns inte på kartan att jag skulle klara sluta helt just nu..Beroende CANDY CRUSH...helt livsfarligt..jag har spelat i flera år och är väl på nivå närmare 5000...Men jag tänker att det är i alla fall inga pengar involverade :) Kram!

Hoppas du orkar hålla i. Ska tänka lite extra på dig i em när du rattar raka vägen hemåt. ?

Kram

Först, grattis till mer än 60 dagar. Det är stort.

Det är en seger, eller ett stärkande sätt att komma framåt, varje gång du stöter på en ny situation utan A. Du är så medveten om dina tankar inför dessa att jag tror att du hinner bearbeta en del av den innan de ens har inträffat.

Tror också mycket på det som skrivs ovan angående tid. Förstår dock att funderingarna, ibland farhågor, finns det är som sagt ett sätt att bearbeta allt som händer under en stor förändringsresa.

Du gör det så bra.

Kram

Man kanske ska börja snusa? Näpp snusar bara när jag sover?
För mig är det god mat som är det som jag kan flytta beroendet till. Därför jag skurit ned på kolhydrater i kosten, de triggar mig på alla plan. (Ihop med fet mat går man upp i vikt dessutom.) Gjorde så även när jag drack. Det hjälpte mot alkoholsuget. Helt klart gjorde det det!?
Kram? från jobbjörnen??

Vad fint att gå in på forumet för att kolla att det fortsätter att gå bra för vänner. Och det är ju just det vi blir, vänner här.

Jag som hängt här i närmare tre år har sett många komma och gå. Men vissa blir kvar - om än inte i samma form hela tiden. Jag blir lika glad varje gång jag får en hälsning från någon mindre aktiv. Det är och måste förstås få vara så. Forumet får aldrig bli ett tvång.

Det är fortfarande rogivande att läsa dina vardagsbetraktelser. Trots rätt olika dryckesmönster hittar jag en hel del igenkänning hos dig. Ålder, många barn (?), flera barnbarn, filosoferandet, även om jag kanske inte visar upp det sistnämnda lika bra som du...

Ville mest bara önska dig en fin dag. Där jag bor ska det bli strålande sol hela dagen. ☀️

Kram

Snus verkar vara en gemensam faktor här, det har jag också konstaterat.

Och mobilen - inklusive Facebook, Instagram och det här forumet - blir lätt ett beroende också. Försöker också begränsa användandet.

Att vi är allt-eller-inget-personligheter verkar också vara en gemensam faktor ? Likaså att tålamod och uthållighet inte är våra bästa grenar. Jag jobbar på det.

Har nog aldrig stött på så människor i ett och samma sammanhang som snusar. Kvinnor som män. Att många av oss varit (unga) rökare - även jag - men slutat, har jag lätt att förstå. Beroendet tar sig många uttryck. Ibland känns det dock som jag är den enda på forumet som inte snusar. ? Lite överdrivet, förstås, men ändå... Ingen värdering i detta, bara ett konstaterande.

Först och främst, glad att se en uppdatering i din tråd. Kan ju läsa en hel del mellan raderna när du kommenterar hos andra, men nu blev det lite flera detaljer.

Förstår att du ofta nämner att vi har liknande dryckesmönster, även om det skiljer en del också. Men detta med av och på är så tydligt. Jag hade av i tre veckor. På i två-tre dagar, varav jag drack lite en av dessa. Nu är det av igen. Och som du säger, vi bara vet det.

Intressant med att du dricker i perioder, men inte har något beroende. Att proverna inte visar på missbruk kan jag förstå, det är många som vittnat om detta här, trots ganska högt intag. Tänker ändå på detta med beroende eller inte. Har ju skrivit om det och när jag slog upp ordet handlade det bland annat att göra något mot sin vilja.

Jaja, det har väl inte ett dugg betydelse om du räknas som just beroende eller inte, huvudsaken är att du har fått hjälp. Eller snarare bett om densamma. Starkt.

Önskar att du äntligen hittar rätt i alkoholträskets mörker. Vad du kan och behöver vet bara du. Så klok som du är kommer du att fixa det. På ett eller annat sätt. Det är jag övertygad om.

Tack för att du fortsätter att finnas kvar här. Även om du själv blir hjälpt - förstås - så är du ett fint stöd för många här. Inte minst för mig.

Kram

Vill bara säga att jag saknar dig och dina uppdateringar. Förhoppningsvis beror frånvaron på att du har fullt upp med att leva ett helt ok liv.

Kram kram

Tack Nystart för din fråga och tack Jullan för hälsning.
Hur det går? Jadu Nystart det är lättare att vara klok i andras trådar. Undviker min egen eftersom jag inte alls är klok eller lever som jag lär. Förstår mig inte på mig själv så jag använder era trådar till att försöka förstå vad som triggar och när. Jag tror att vi är olika och samtidigt lika allihop och det är många trådar som är oerhört intressanta och välskrivna. Ibland läser jag hela trådar och hinner inte kommentera Just då, å så glömmer jag vem som är vem, eftersom jag inte svarar eller kommenterar direkt. Men jag har lite koll på er alla underbara människor härinne.
Ja, jag har tagit hjälp. Går till en mottagning. Började med prover och att beskriva drickandet. Proverna visar inga tecken på missbruk och det är ju så. Jag dricker rätt sällan, men häller i mig rätt stora mängder när jag tror att jag kan komma undan med det i smyg. Så de konstaterade att jag inte är beroende men att det var lämpligt med behandling. Så nu går jag på samtal var tredje vecka.
Man kan ju tro att det då finns en extra morot att hålla sig nykter så att man är en ”duktig flicka”, men NEJ... ser ut som det har gjort de senare åren även nu. Nykter ett antal dagar, sen dricka, ibland 3 dagar i rad, fast oftast kontrollerat eftersom jag inte ska bli upptäckt.
Att dricka är bara jobbigt egentligen. Leder till stress för att hinna få i sig allt, blir jag upptäckt är det skamfyllt och pinsamt, sen måste jag lägga tid på att gömma, återställa etc etc. Jag tycker inte att jag får ut nåt positivt av ruset alls, så det känns rätt obegripligt... eller egentligen vet jag nog kanske vad som triggar:
När jag inte riktigt mäktar med allt ansvar, när jag inte har kontroll, när det är stökigt, när jag har ogjorda saker på hög på jobbet, när jag blir för trött, när jag har ont, när jag är stressad, när jag inte har gett mig tid att återhämta mig.
å så lite alkohol på det som förstör sömnen och så är det igång. Är just nu på ”av”. Så det finns ingen längtan efter att dricka. Dricker a-fritt och är nöjd med det. Har som ”mål” att kunna dricka ett glas med vänner eftersom det aldrig varit problem då, men vet fortfarande inte riktigt hur nåt sånt triggar. Jag får ju inte riktigt nån njutning av ruset i sig vid såna tillfällen, det är mest gott och trevligt. Och för den delen så måste jag i så fall ha mer på en gång om jag ska bli berusad. Kanske triggar det, kanske inte. Måste vara ytterst begränsat både i mängd och antal tillfällen, så mycket vet jag. Och då kanske man lika gärna kan och ska avstå helt. Det vet jag att många här förespråkar, men det är inte den typen av drickande som triggar mig. Men som sagt det är svårt att veta hur alkohol fungerar i kroppen. Det triggar stress, sömnproblem eventuellt fungerar det bra mot en fysisk åkomma som jag har. Jag är intresserad av hur det egentligen fungerar i kroppen. CDT värdet, tror jag det var, är förhöjt några dagar efter intag... hur påverkar det kroppen och själen de dagarna? När man dricker flera dagar i rad och i princip aldrig är nykter, hur och vad påverkar det?
Jag har alltid varit förståndig, ogillat att tappa kontrollen och vara full... men på senare år har det hänt vid några tillfällen och då är konsekvenstänket helt försvunnet. Jag avskyr det och förstår det inte riktigt, för det är så ”lynnigt” när det händer. Men är som sagt på ”av” nu och då är jag utan sug, utan besatthet, sover gott, är lugn, fokuserad och produktiv, älskar detta tillstånd och är givetvis övertygat om att jag aldrig kommer att tycka att det är en bra idé att smygsupa igen. Så jag hoppas att jag stannar här den här gången. Ska försöka tvinga mig själv att skriva mig igen en dryckesperiod annars. Logiken i en sådan är ju rätt bristfällig.