skrev Flarran i jag är livrädd

Hejsan @aldro,
Förr brukade väl folk säga att för mycket och för lite skämmer allt. Ja, det här att det är bäst när inget går till överdrift helt liksom. Man mår väl bäst när det är balans på saker och ting. Har väl själv inte så mycket att komma med, då jag väl inte är så värst bra på att hålla balans själv liksom. Skulle väl egentligen inte sitta vid datorn den här tiden mitt i natten och skriva, utan väl kanske hellre sova i stället så att man kom upp i en vettig tid och hann ta sig en promenad i dagsljus...

Men jag går mycket på känsla, och kände bara för att titta in på din sida. Kanske man är lite ostrukturerad, men lite så har jag nog alltid varit. När det är nåt som jag har gillat riktigt eller varit intresserad av, så som exempelvis musikskapande som har varit min hobby i många år. Då har jag kunnat gå in stenhårt för den grejen i perioder. Komponerar spontant på gehör och gör musikspår och lägger ut på nätet under olika projektnamn utan speciell ordning, bara gör nån låt i en stil och tempo som jag känner för i stunden.

När jag komponerat och mixat har det aldrig funkat att vara berusad, för då har jag snabbt bara blivit seg och lätt nere och oinspirerad på något trist och tomt sätt, och då ofta bara direkt satt igång och rådruckit rejält för att liksom ”må bra igen”, mycket märkligt tankesätt egentligen, då man som nykter tänker efter.

Men vad sjutton, här sitter jag och talar om mig själv, usch så oartigt alltså, men i alla fall.. efter att ha läst och funderat kring ditt senaste inlägg ovan om din vardag och drickande så tror jag att du borde försöka att lyssna lite mer på din kropp när den talar så tydligt till dig om att det inte fungerar riktigt som du håller på kanske.
Träning och ett hårt drickande är nog ingen bra kombination.

Du känner ju till och med igen hur du kommer att förmodligen må efter drickandet, så varför inte försöka att planera bort en del av onödig vardagsstress genom att minska ner på sånt som gör att du måste varva ner, alltså bli lite mer fokuserad så att du kan komma in i ett läge där du mår bättre eller har ett grundlugn liksom. Kanske om du inte redan har, skaffa dig en bra motionscykel att ha på ditt hemmakontor så att du får ur dig lite överskottsenergi vid behov så att du blir mer i balans kanske.

Känner igen det där med rastlöshetskänsla alltså, som kan driva på och ge ett knepigt alkoholsug. Hur som helst, försök att slå ditt tidigare rekord i tid som nykter och helst i alla fall ta dig in i år 2024 som helt nykter, eller åtminstone utan nån överdriven berusning är mitt tips.
Svårt javisst, men nog borde det gå eller hur...

Kämpa på!


skrev aldro i jag är livrädd

@Flarran Nice! ja träning e bra . skulle aldrig kunna leva utan. ja har kört på ett tag faktiskt även med alkoholmissbruket. har aldrig riktigt slutat. förr om åren blev jag jäkligt bitig och ville satsa på sånt. drack inget, men jag överdrev med träning istället under många år. var typ de enda ja gjorde. varje dag. jobba träna sova. träningen har alltid funnits kvar men kör inte på samma nivå nu. ja håller 4-5 pass i veckan. vart andra vecka går de åt helvetet som ja tidigare berättat. oftasts när man jobbat och tränat mycket som man får lusten att varva ner o dricka. därefter de alltid går till överdrift. men minskat på de men kroppen e ju allmänt känsligare mot skiten. sen kan ja va bakis ett par dar, tvinga mej till gymmet igen dag 3. då brukar ja gymma tills ja i smyg mellan vissa set går in på toan o spyr. dag 4 lite samma sak. sen brukar de bli bättre o ja kör mina pass o jobbar osv. tills de blir dag 10-14 igen. bakis 3 dar, dag 3 gymmar , spyr osv. loopen går så i princip. ja lever lite 2 liv på nåt sätt. två personer i hjärnan. det gamla jag finns kvar från förr, hälsojaget, och karriärjaget. den andra sidan är också karriärsjaget, dock mer social på jobbet om alkohol intagits, ganska lätt hänt - jobbar hemma. har hitills aldrig påverkat jobbet dåligt. men det är ju lättare för mig då ja e hemma o kan välja tider lite sådär. hade nog blitt kaos om ja åkte till kontor o höll på såhär. sen ere missbruksjaget. båda dom här två bråkar mot varandra. men båda än så länge förstår allvaret me jobbet, men inte allvaret med hälsan. ja kan tycka träning hjälper mot sug och lugnar ner allting, men bara en viss begränsad tid. det som saknas är ju något man gör som är avslappnande med nyktert. både träning o jobb är ju två saker då man anstränger sig egentligen. men ah , har ju missbrukar hjärna. de går ju tex väldigt bra på jobbet o ja kan få ganska stora summor pengar osv. speciellt då ska de såklart firas tänker jag. samma sak när man tränat o jobbat hårt, då ska de firas! gått bra liksom. nu skiter vi i allt ett tag . försvinna in i dimman. åååh pengar ja förstjänar bira. bla bla. ja tror ja skulle kunna hitta anledningar om de mesta. när de gått bra o jag har tränat på osv. om jag inte dricker tkr ja de fattas något. vad gör jag nu liksom? allt har gått bra? är väl uppväxt så liksom antar ja, svenska normen, nu slappnar vi av o dricker lite, hårda veckor osv, skillnaden e väl bara att just min hjärna är girigare än andras. säkert pga hårt festande som ung me både cannabis o alkohol, men oxo dålig uppväxt som säkert kickade igång allt. är väl samma för alla oss antar ja. de börjar nånstans. och pga nånting. kan inte riktigt säga att ja vet varför jag vill avdanka min skalle på de här sättet. visst en hel del riktigt hemska saker har hänt som barn. väldigt… men de är ingenting som ja känner ja mår dåligt av idag? ligger kanske undermedvetet. ingen aning. ja ligger ju inte hemma o tänker på gammalt eller gråter. gråter aldrig. va några år sen. kan hända om ja druckit o nåt dåligt händer. är ganska tom vardagarna egentligen. känner inte av att mina trauman finns där och skule va anledningen till detta. kanske en psykolog kan framkalla något hos en. vem vet. ja vet bara att de finns ett starkt begär av stimulanter. egentligen spelar de ingen roll vad. röker ja tex så dricker ja inte så ofta. nån gång kanske blandar. men de blir nerminskning extremt om ja röker. kanske en gång i månaden. behöver nåt skit bara känner jag. helst om ja fick välja, uppåtkick på dagarna och avdankad på kvällarna. vården har ja kontakt med allldeles alldeles för lite asso…


skrev Rehacer i Dricker varje dag, vill sluta

Hej,
Har varit iväg på en 2-dagars konferens med jobbet. Jag har varit nykter. 😊
Tänkte på att jag aldrig hade kunnat vara det på mitt förra jobb. Minns att när jag höll upp drickandet i 3 månader så var det just en resa med mitt gamla jobb som fick mig att börja dricka igen. Efter 3 månaders fint jobb med mig själv så kastade jag det helt i sjön bara för att jag visste att jag inte skulle kunna hålla mig nykter i deras sällskap. Det var drickpress utan dess like där och sååå väldigt lätt att bara haka på.
Så är det inte alls på mitt nuvarande jobb. Min chef vill inte uppmuntra till A så det bjuds ”bara” på någon eller några enheter på middagar. Å som den törstige jag är så räcker inte en eller två enheter, det är totalt värdelöst! Vilket resulterade i att jag bara drack cola under middagen igårkväll! Bra ändå! 🙌
Så jag bockar grönt då och idag med. ✅


skrev baloobruden i Sinclairmetoden

I och med det här inlägget erkänner jag för mig själv att jag har problem med alkohol.

Jag har alltid kunnat dricka kontrollerat men under de senaste två åren har det blivit oftare och oftare som jag blir väldigt full när jag dricker, speciellt med en vän. Dagen efter har jag brutal bakisångest, oavsett om något dåligt har hänt eller ej. Det känns bara så jobbigt att jag tappar kontrollen när jag väl börjar dricka. Jag känner aldrig sug efter alkohol, jag har bara svårt att sluta dricka när jag väl har börjat. det är aldrig några problem när jag dricker tillsammans med min man, bara med vänner.

Eftersom jag har börjat påverkas så negativt i och med bakisångesten har jag bestämt mig för att göra en förändring.

Jag är inte beredd att sluta dricka helt, men det destruktiva drickandet vill jag upphöra med. För min psykiska hälsas skull.

Jag har läst på om sinclairmetoden och eftersom jag redan har naltrexon hemma (fick det utskrivet mot övervikt men kunde inte ta medicinen varje dag pga biverkningar), så tänkte jag testa.

För er som inte känner till sinclairmetoden så går den ut på att man tar naltrexon när man ska dricka alkohol. Naltrexonen gör att man tappar drivet att fortsätta dricka. Man får ingen kick helt enkelt...

Min största utmaning blir dock att jag verkligen ska ta medicinen då jag blir trött av den och det gör ju inte att stämningen blir på topp.

Vad har ni för tankar om detta?

Jag tänker att jag uppdaterar här när jag har testat.


skrev Flarran i jag är livrädd

Hejsan @ aldro!
Bra kämpat! Har själv nyss kört ett pass på testcykeln och visst får man lite av en naturlig kick av sånt där som - usch, är nästan för slö att säga ordet – träning... Men om man ser saker och ting på ett annat och mer positivt sätt så kan mycket som man kanske inte tidigare varit så mycket för, eller kanske sysslat med på flera år bli rätt så kul känns det just nu som.
Kämpa på!


skrev aldro i jag är livrädd

dag 9 mår bättre än igår. tog mindre medicin igår. inge yrsel o sånt som igår. lite avig mest idag. gick o träna . avigheten släppte lite av gymmet. allt e märkligt


skrev Qwer1 i 10 fria dagar

Blir man trött när man slutar? Glömt bort. Känner mig bitter och trött 🥶


skrev Qwer1 i 10 fria dagar

Blir man trött när man slutar? Glömt bort. Känner mig bitter och trött 🥶


skrev Antonia i Hitta måttligheten

Det där suget från igår finns kvar lite grann, men mest känns det mesta deppigt.
Det är väl sådana känslor jag (utan större framgång) brukat medicinera med rödvin.
Jag tror att jag har en årstidsdepression, blir ofta väldigt låg och energifattig såhär års.
Då går allt elände i världen rakt in i mig.

Just nu kan jag inte sluta tänka på den hemska arbetsplatsolyckan, hissen i Sundbyberg.
Stackars alla drabbade. Och stackars anhöriga.


skrev Antonia i Hitta måttligheten

@Källarmannen @Kennie tack för era kommentarer. :) Ja, så tänker vi alltför ofta...


skrev Flarran i jag är livrädd

Hej igen @aldro,
Jag har tänkt på det här att du skrev att du tar Alimemazin till natten, vet inte vad du fått den utskriven för, om det är mot oro eller sömnbesvär. Men har själv ofta upplevt knepiga biverkningar med yrsel och sånt kring olika sorts mediciner. En del sorter fungerar inte alls bra tillsammans med alkoholbruk. Har väl även kanske lite av medicinskräck mot piller kan jag tro. Men om det pillret du har skapar oro för dig så tycker jag att du ska ringa till din vårdcentral och påtala att du vill prova något annat preparat mot de medicinska problem du upplever. För det är inte meningen att du ska behöva oroa dig i onödan för mediciners biverkningar. För det ger då ingen lindring mot oro och sömnbesvär. Men som sagt försök att undvika alkoholhaltiga drycker så länge du bara kan. Går det inte alls så försök att dricka så lite som du kan, för alkohol ger ju också ångest och en massa andra hälsoproblem som man väl känner till liksom.
Kämpa på!


skrev vår2022 i Ångesten tar mitt liv...

@Berra Ja, drömmar kan verkligen vara märkliga, verkliga och läskiga ibland. Enligt drömtydning så är det ofta något i det undermedvetna som speglar våra känslor sig i drömmarna. Det kan vara olösta knutar, saker som oroar eller liknande. Händelser och personer symboliserar detta och behöver inte ha med sanningen i verkligheten att göra. När något oroar eller gnager inom mig brukar jag drömma jobbiga drömmar. Minns att jag långt tillbaka i tiden hade jobbiga drömmar frekvent. Jag var lite orolig när jag lade mig för att sova för att jag skulle drömma. Provade att säga till mig själv att inte vara rädd för att drömma och om jag gjorde det skulle jag ta emot drömmen, inte streta mot den och ”se faran i vitögat”. Det hjälpte mig faktiskt till att vara mindre orolig vid läggdags samt att en jobbig återkommande dröm sluta komma till mig. Vet inte riktigt vad som hände med mig, men på något sätt släppte jag taget och var inte rädd längre. Jag har också flera gånger fått vägledning av mina drömmar om vad som trycker mig eller oroar mig. Men många gånger minns jag inte mina drömmar när jag somnat om och sedan vaknar flera timmar senare. Så det är ändå lite häftigt med drömmar också, även om de kan vara jobbiga😁


skrev Flarran i jag är livrädd

Hej @aldro!
Tycker du gör det väldigt bra då du klarat av 8 dagar som alkoholfri. Försök att slå ditt senaste rekord i tid som helt nykter. Vet att det är svårt när det blir långhelg som jul och nyår. Men vore det inte kul att kunna starta år 2024 som helt nykter med några alkoholfria veckor i bagaget, vilket är ett mål för mig i alla fall. Hur det nu går med den saken liksom får vi väl se. Men en stark målsättning är det i alla fall. Det här att oroa sig för hälsan är inte lätt. Minns för en tjugo år sen då jag hade druckit på mig problem med troligtvis njursvikt och gick till en privat läkare som gav mig remiss till olika undersökningar som kostade en massa pengar. Ville ju ha ultraljud utfört så att man fick veta om både hjärtat och levern var i någorlunda form. Vilket det visade sig vara förutom inflammerad fettlever som de inte gillade. Då blev man ändå lugn, och tänk hur man firade beskedet om sin skapligt goda hälsa då. Gick direkt efter undersökningar in på bolaget och köpte ett par rejäla kassar med flaskor och fortsatte precis som vanligt igen.
Tror faktiskt inte att du har något större kroppsligt problem, men oro och ångest för hälsan är inte något som gör en trygg och glad direkt. Så försök att kämpa på och undvika alla skadliga alkoholhaltiga drycker så länge som du bara kan är mitt tips till dig liksom.
Ha en fin kväll!


skrev aldro i jag är livrädd

börjar må bättre . men vid de här laget ere egentligen svårt o avgöra. kanske kan va biverkningar av alimemazin oxo som ja tar en gång innan läggdags. men ja brukar inte få såhär av den. får prova mindre dos inatt.


skrev Källarmannen i Hitta måttligheten

@Antonia Så klockrent formulerat hur ”vi tänker”. Skrämmande men ack så sant.


skrev aldro i jag är livrädd

idag dag 8 , mår dåligt igen. har nog aldrig tagit såhär långt tid förut för o må bra . mår illa oxo. allt e knas. nåt har nog gått snett denna gång vet inte


skrev Kennie i Hitta måttligheten

Så bra beskrivet om hur beroende fungerar. Det tar över vårt förnuft och får orimliga saker att låta vettiga. Bra val med nyponte!


skrev Antonia i Hitta måttligheten

Nu har jag haft ett rätt lågt alkoholintag i över en månad, med mina mått mätt i alla fall.
Har slutat snusa också, är så trött på den ovanan, ett jäkla nollsummespel som inte ger nån särskilt njutning utan bara rullar på, man snusar för att hålla nikotinabstinensen borta.

Och så vaknar jag såhär en måndag då jag inte behöver jobba och är otroligt sugen på en flaska vin vid 10-tiden på morgonen. Rödvin. Gott rödvin, inget surt skit.
Egentligen inte så att jag skulle vilja dricka det såhär dags, oh nej, men jag skulle vilja ha det inplanerat till kvällen.

Men jag vet att om jag skulle gå och köpa den där flaskan så skulle jag råka ta fel och ta en box, ja eller fel och fel -maken vill ju ha något också och även om vi varit återhållsamma båda två ett bra tag så är ju en flaska lite lite att dela på.
Det är ju ändå måndag.
Och när jag kommer hem med flaskan som blev en box är ju klockan över halv fyra och det var - brrr! - riktigt läbbigt kallt därute och då kan det kännas gott med ett glas.

Vid fem har jag bara fått en liten påfyllning och eftersom det nu är dags att laga mat passar ju ett glas matlagningsvin väldigt bra. När maten väl är klar vore det ju märkligt, nästan ett etikettsbrott, att inte fylla på både makens och mitt glas.
Efter varmrätten kommer vi ihåg att vi har en kant av camembert och lite mögelost kvar nånstans i kylskåpet och det känns plötsligt så himla rätt med lite ost efter maten, och till det är ju rödvin väldigt gott, så varsitt glas till slinker ned.
Nu börjar vi tala om hur duktiga vi har varit under den senaste månaden som konsumerat så lite jämfört med hur vi har kunnat hålla på.
Så idag får vara undantaget, varsitt glas godnattvin är vi allt värda.
Sen sover vi dåligt båda två, svettas och väcker varandra flera gånger och drömmer konstiga drömmar.
Jag går upp och gör frukost och känner ångestfyllt på vinboxen som står i hyllan. Den väger nästan ingenting, det kanske är ett och ett halvt glas kvar eller så.

Ja, med denna konsekvensanalys ville jag mest övertyga mig själv om att det inte är nån bra idé att bejaka idén om "en flaska gott rödvin".

Nyponte får det bli idag med.


skrev TappadIgen i Hur fan gör jag...

@Murre2 skrev:"Har du några tips på hur jag ska tänka?"

När man ska hålla sig från alkohol så kan det vara bäst till en början att ställa in om det är en tillställning man vet med sig att det kommer bli alkohol. Det är kanske inte alltid möjligt men då kan man i förväg bestämma sig för att dricka ingenting. Där finns det i sin tur några knep man kan ta till.

Det enklaste är ju om du tar på din ansvaret att köra till och från tillställningen. Det gör ju dels att du inte kan avvika från din plan att hålla dig nykter, vilket gör det enklare och det blir inga följdfrågor. Som tur är har vi inte det klimatet att någon säger "Ja, men en kan du ta" när man berättar att man kör.

Men om du inte kan ställa in och inte agera chaufför så kan du ändå från början bestämma dig för att inte dricka något alkoholhaltigt alls. Beroende på vilket slags umgänge man har, kan det leda till frågor som man kanske tycker är lite jobbiga, särskilt i början, men i de allra flesta fall brukar det inte vara något konstigt. Åtminstone i de sammanhang jag rör mig i brukar det där det blir alkohol inblandat vara ganska många som avstår, av olika anledningar och det är nästan aldrig någon som frågar. Du kan ju förbereda ett svar ifall du får frågor, men det behöver inte vara särskilt ingående. I slutändan är det ju ingen som har att göra med varför du hoppar över alkohol vid en given tillställning. Det borde ju räcka med ett "Jag valde helt enkelt att inte dricka något idag" eller att du behöver känna dig pigg imorgon eller något liknande.

De allra flesta människor kommer acceptera ett kort svar. I de fall det inte accepteras är det min erfarenhet att det handlar om människor som har problem själva.

Det viktiga är att ha en plan i förväg. Som du ju vet kan det lätt riskera att spåra ur om man inte har fasta förhållningsregler för sig själv och förhandlingshjärnan sätter igång. Lycka till!


skrev Murre2 i Hur fan gör jag...

Hej Emilia!
Tack för att du svarade.
Ja, hur har det gått... Sådär om jag ska vara ärlig. Jag höll mig nykter i ca 2 veckor, sen var det julfest med jobbet.
Och det verkar vara så att när jag väl dricker, är på fest och har kul, då slutar jag inte när jag borde.. kör på bara.
Så nu sitter jag här med sån jävla ångest och känner mig totalt värdelös.
Ska verkligen försöka ta ett break nu, men så är det alltid något som kommer i mellan. Middag där, kalas, nyår...
Svårt att få till det.. Har du några tips på hur jag ska tänka?


skrev Em och nykterheten i Min resa

@vår2022 Tack! <3
Ja, relationer är inte alltid enkla. Jag brukade reagera precis som du, dra mig undan och hamna i konflikt. Jag sa tidigt till min kille att om vi bråkar i framtiden så kommer det framför allt vara när jag känner mig oprioriterad eller osedd. Men jag försöker ta mitt ansvar och jobbar på detta. Jag försöker kommunicera till de som är omkring mig hur jag känner. Denna gång tycker jag att han fattade att jag kände mig osedd men missförstod varför och gjorde därför inte de små förändringar som han hade kunnat göra, utan att ändra förutsättningarna, som ju inte går att ändra när man har barn och en vardag. Jag har också svårt för att sätta gränser och undrar ofta hur obekväm jag kan vara för att hävda min rätt. Denna gång fattade jag att han, medvetet eller omedvetet, missförstod mig. Men om jag tar upp det igen och igen för att försöka få honom att förstå så vet jag att det skulle leda till någon form av konflikt. Så jag sa inget, och åkte hem och känner mig ledsen. Nu vet jag att det kommer att sitta i under denna vecka, kanske kommer vi prata om det men antagligen inte. Så jag känner att vi inte löste något, han lärde sig inget om mig eller hur han kan bemöta mig annorlunda, om han skulle vilja det. Jaja, massa tankar, skriver mest av mig för att få ut det. Detta är något jag tror att jag behöver jobba med hos min psykolog.

I alla fall så triggar detta faktiskt inget sug. Jag känner mig mindre ledsen och besviken över att inte dricka mer. Jag njuter av att vara nykter. Nu har det gått tre veckor sedan mitt beslut och jag känner mig mer i balans, tittar mer framåt än bakåt, ser fram emot det som komma skall. Inser att detta såklart kan komma att förändras. Framför allt sa min coach en sak som fastnade hos mig och det var att återfall sällan kommer på grund av sorg utan av högmod. Man tänker att det går så lätt att inte dricka att man inte kan ha haft ett så stort problem och därför kan prova igen.

Mina diskussioner med coachen handlar framför allt om att hitta strategier för att säkerställa att jag inte blir för högmodig framöver och kommer ihåg att jag inte kan dricka.


skrev Anonym31513 i En stund på jorden

December har varit katastrofal för min del när det kommer till alkoholen. Det har blivit alldeles för ofta och för mycket. Gårdagen var helt förstörd pga bakfylla. Jag som hade så mycket som jag borde hunnit med så här inför jul.
Julen ska vi fira med min mans familj och där dricks det en hel del. Hur ska det gå?