Senaste kommentarerna i forumet

Två glas cava, på fest/mingel.
Drömde också att jag hittade vår-musseron vilket är en svamp jag aldrig sett. Två väldigt otillförlitliga drömmar alltså.
Nykter idag. Kan inte lova ngt beträffande svampen ?
Tror det var mitt cola-prat som aktualiserade drömmen, där jag helt enkelt av gammal vana tog bubbel. Var rätt förtvivlad när jag vaknade och det tog lång tid att sortera i verkligheten.
Jag fortsätter med cola. Jag vill komma ifrån de där illusionerna om förhöjning just precis där och då.
Förhöjningarna ska jag inrätta nya stunder för.
Nu drar dagen in och jag har ytterligare 6 minuter med mitt kaffe. Solen skiner, hästarna vakna här i hagen mittemot. Det är helt tyst. Och där gick en ängel genom rummet. Brukar ni använda det uttycket? Apropå förhöjning.
Ha en bra, framförallt nykter dag, de sakerna hänger liksom ihop för oss. Kram.

Tjihooo, idag firar jag tre veckor som alkoholfri och nykter! Kan inte fatta att det gått så lång tid! Och att jag upplevt det enbart som en positiv förändring som har berikat mitt liv så mycket. Jag gör mer saker nu, har ett mer aktivt liv, har så enormt mycket mer lugn och välbefinnande, är stolt över mig själv och mår bra över mig själv, tränar mer och sover bättre, är gladare och lättare i hjärtat. Så skönt att vara fri från de bojor alkoholen innebar, utan att jag förstod det. Jag är fri och det känns så fantastiskt bra!?

Skickar en virtuell kram till alla er därute!☀️

Sänder styrka att klara denna dag.

Äntligen vardag - äntligen jobb!!

Tack alla för ert stöd, tack för att ni tror på mig, att jag kan klara det här.

Nej, jag klarade inte helgen... inte utan "energidryck"... MEN, ja jag vill lägga in ett stort MEN här, jag tror att jag kan kravla mig upp och borsta av mig direkt den här gången. Jag tänker inte ligga kvar i leran, tycka synd om mig själv och fortsätta snutta på flaskan. Nej, jag är faktiskt redan på dag två igen :-) … :-S

Jag kan se ganska klart vad som hände och hoppas kunna dra lärdom av det.
Det är så tydligt - jag har inte problem med alkoholen!
Jag har problem att reglera mig själv, att inte speeda upp till svindlande hastigheter där jag både måste tanka alkohol för att orka och dricka lite till för att sedan koppla av. Alkohol är det enda lösningsmedel jag har.
Så, nu är det "bara" att fortsätta leta efter nya och sundare strategier för att hantera mig själv.

Jag vacklade ju redan på onsdagen för att jag var trött och stressad efter för mycket projektjobb och för lite sömn. Torsdag morgon tog det stopp och jag blev sittande flera timmar på morgonen …. sedan blev det bråttom igen … måste hinna fixa en del innan middagen och sedan fixa själva bjudningen …
Självklart var jag dödstrött när kvällen och gästerna kom och huvudet surrade av alla tankar så att jag inte kunde vare sig koncentrera mig på något samtal eller koppla av och bara vara. Några glas vin löste situationen, middagen blev lyckad, jag sov som en prinsessa på natten och kunde köra på med projektet från tidig morgon på fredag :-). Jobbade hela fredagen och sedan middag igen …. dödstrött, stressad … vin löste situationen, jag hade jättetrevligt och kunde sova gott för att kliva upp i ottan igen för att köra på -jag mådde så bra!!! Jobbade till sent lördag kväll, kopplade av med bara två glas och sov gott till klockan fyra söndag då jag hoppade upp och for iväg och jobbade igen.
Söndag kväll: Jag har hunnit allt jag vill! Själaglad! Kunde koppla av med te :-).
Nu är det måndag och jobbvecka igen - såå skönt! Eftersom jag ska jobba, ja på det jobb jag är anställd alltså och inte mitt eget projekt, så har jag inte planerat in något annat än just jobbet och min hobby. Hobbyn blev ju också åsidosatt när jag hade semester för att jag inte hann...

Jag har alltså framför allt två stora problem:
Jag måste lära mig hitta farthållare och broms för att inte driva mig själv till utmattningens gräns - där flaskan står som "hjälp" att köra på lite till.
Det andra problemet är att jag återigen fått uppleva att alkoholen får mig att må bra... Det lärde jag ju mig dock i februari-mars att det sitter inte i speciellt länge om jag fortsätter att dricka.

Kan jag dra lärdom av veckans erfarenheter? Hoppas det.

Nu ser jag i alla fall fram emot en "lugn" jobbvecka. Den kommer jag att klara nykter, fast bara en dag i taget ;-).

Kram!

Välkommen hit! Berätta mer om dig själv. Det är många här som också önskar sig ett annat liv, förändring vad det gäller drickandet. Det går att ändra! Kram?

Känner att du behöver mycket kraft och energi för att klara denna måndag utan alkohol!
Har läst ditt inlägg nu på morgonen och det är varken ryckigt eller rörigt.
Jag förstår ganska väl hur och varför du hamnat i utmattning och tagit till alkohol som lugnande medicin.

Men på det viset du skrev igår kväll så verkar du redan ha kapitulerat eftersom du redan i tanken planerar att dricka idag..
För det är när du kommer till jobbet som det händer något.
Och då är det kört menar du?
Men det behöver det absolut inte vara!
Du måste bara hitta din inre kraft och välja att INTE dricka!
Kan du ta denna dagen och tänka:
Klarar jag denna dagen då är det fyra dagar, sedan får vi se...
Hur länge sedan är det du höll fyra dagar?
Tänk att din kropp mår jättebra om du inte ger den alkohol utan något annat som är gott att dricka!
Bestäm dig för att göra något helt annat än du brukar efter jobbet.

Jag ska sända dig tankar hela dagen med mycket positiv energi och hålla tummarna för att du ska lyckas! ??
Kramar ???

Är faktiskt helt okej och jag tänker också att du nog inte hade gett uttryck för det om du hade druckit idag. Jag ser en strimma solljus från dig, och att det finns så mycket vilja, försök och önskan om att det ska bli bättre. Stora saker i rörelse.
Vi är ju här och vi är många som tror på dig. ?

Naä, ta det inte som du trodde, inte trött på helgen, trött efter helgen, mycket mer positivare än det första.

Vi firade svärsonens 30-årsdag vid stugan istället för hemma hos dem.
Coronan sätter käppar i hjulet för det mesta nu, allt fler trippade av inbjudan och det kändes tröttsamt för värdparet.
Skulle hela helgen sabbas av ett kalas?
Ja det kanske låter konstig, men nu när så många hoppade av, skulle vi då få sabba hela helgen med lite längre ledighet bara för att förbereda ett kalas där nästan inga kommer?
Nä, vi bestämde att de få som kom fick komma till stugan istället, kunde bli lite mysigare för alla.
Så blev det, och väldigt lyckat egentligen, under rådande omständigheter.

Vi råhandlade allt vi behövde på onsdagen så vi kunde dra ut efter att ha tullat lite på flexen på torsdagen.
Men fredagen, viken skitdag, vi hann ut svärsonen och jag byggde om hundstaketet någon timme, sedan regnade det rått och kallt resten av dagen, jag gav upp efter några timmar och klev in i värmen, pallade inte kylan och vätan.
Någon timme senare kom svärsonen in, blöt kall och röd om näsan, huttrande sade han, jag har satt på bastun!
Det var en j.kla bra idé svarade jag, klädde av mig och hämtade två kalla i kylen, mot bastun.
Det var en konstig känsla vi fick i bastun, huden hettade men benmärgen var fortfarande frusen.
Vi gick ut för att svalka oss på bänken utanför för att suga på våra pilsner (jodå en av dem var väldigt alkoholfri)
Takdroppet dunkade iskallt på våra huvuden och ryggar, och det slog som en blixt genom våra nerver av rädsla för var skulle nästa iskalla droppe slå an våra heta kroppar.
Men bastun var befriande från våra frossor, inomhus i vår lilla stuga hängde kläder, mössor och arbetshandskar på tork precis överallt.
Plötslig slog det mig, tänk om det är likadant väder imorgon, det kommer inte funka alls med alla gäster.

Men så blev det inte, lördagen förblev molnig medan vi slog upp partytältet, torkade av utemöblerna och satte i stolsdynorna, tittade upp mot skyn och bara önskade.....inget regn nu, snälla!
Precis när gästerna började ringa in sig och vilja bli hämtade på närmaste ö med vägförbindelse så tittade den fram, solen, och det blev så där perfekt, som ett vykort med soldränkta bryggor och mörkblått vågskvalp.
Där satt jag i båten med dubbla tröjor och svettades, nä..man kan aldrig vara för säker ursäktade jag mig med...
Frugan och dottern hade bakat ända in inget sista och vi fick användning för vårat utekök vi byggde förra året.
Svärsonen hade gjort all mat från scratch i uteköket, kokat potatisen på lilla induktionshällen, blandat och skurit potatissalladen med alla ingredienser, och när gästerna steg upp för sista trappsteget smällde champagnekorkarna från både äkta skumpa och den alkoholfria.
Precis då ställde jag mig vid den inbyggda grillen medans gästerna hängde över bardisken och tittade nyfiket på medans herrarna finslipade det sista i köket, vi kände oss som kungar och det blev en perfekt mötesplats.
Musiken poppade i bakgrunden, bäbisarna lekte på gräsmattan och gästerna såg glada och nöjda med sina champagneglas bubblandes i händerna där reflexerna ifrån solen satte solkatter på deras kläder.
De kryddiga korvarna passade riktigt bra ihop med potatissalladen och den valfria måltidsdryck som stod till buds.
Till saken hör att det alkoholfria alternativen stod för två tredjedelar av utbudet och tillika förbrukningen.
Vi satt i tälten under kaffet och tårtorna och det började mulna på, kylan kom krypandes men inget regn.
Körde över några av gästerna med båten medans en familj stannade kvar, det var en förutsättning att de skulle komma, de vill njuta av skärgården så länge som möjligt.
Gubbarna ner i bastun igen med gästande gubbe, där märkte man lite av alkoholhetsen, två av dem tog med sig ölen in i bastun, och det är inte riktigt rätt tycker jag, man skyndar sig att dricka den innan man bränner läpparna på flaskhalsen, och på så sätt dricker de mycket mer än det var tänkt.
Och ja, där grundlade två av dem kvällens fylla, inget farligt men mycket märkbart för mig som är nykterist.
Man märkte snart att deras respektive mycket snabbt reagerade negativt på deras uppförande, de hyste taggarna utåt och gav föga vackra komplimanger åt de som var mer druckna än de andra.
Så man kan väl säga att det var fyllornas kärr..ersta som satte kvällens atmosfär, lite pikig.
Tråkigt egentligen, de behöver inte skämmas eller tillrättavisa sina män, det kan de druckna göra själva.
Men allt tog sin tid, grillen tog tid att få bra glöd i, så middagen serverades klockan halvelva i ljuset från en infravärmare i taket i tälten, det blev mysigt och alla var garanterat hungriga, helt slut i alla faten, och då hade vi inte varit snåla med maten, t.om gästande tonårsdotter som brukar vara lite svår med maten hade spår av revbensspjällen långt upp till öronen och fullständigt geggig om fingrarna, det var en god syn att se.
Man blir glad att se de som normalt inte äter så mycket fullständigt svulla så mycket de orkar.

Natten fortsatte med en brasa i eldstaden utomhus där vi satt runt elden och pratades vid medan glöden flög som eldflugor mot den stjärnbeströdda natthimlen, myggorna kalasade på alla öppna hudytor de kom åt.
Klockan blev runt halvtvå innan jag fann min för natten adresserade sovplats.
Sedan tio vuxna, en bebis och tre hundar på madrasser utspridda på hela 35 kvadratmeter, det blev ingen bra nattsömn, folk skulle ut och nattpinka på knarriga madrasser, bebisen pep i natten, tiken rev av en avhyvling när gästande hane skulle uppvakta henne på morgontimmarna, ja det blev allt förutom en välbehövlig nattvila.

Söndagen i strålande sol, vi tog frukosten vartefter folk vallfärdade ut från dörröppningen, tog stolarna och vred dem till solen och kisade mot värmen, alla var tysta och njöt, är det här samma helg, verkligen!
Ungarna gick barfota på berget lade sitt huvud på dåsande hundar och bara njöt, en försmak på svensk sommar.
En stämpel att sätta som ett minnesmärke idag, den bilden skall jag komma ihåg när livet känns tråkigt.
En regnskur kom när vi åt resterna i tältet, men när vi var färdiga kom solen fram igen, lika varm som tidigare.
Perfekt timing.

Svårt att bli av med gästerna som ville stanna så länge som möjligt, men vid middagstid kunde vi åka hem efter att ha råddat bort det mesta, det blev en gemensam pizza för oss och dotterns familj, ingen orkade laga mat.
Vi streamande en actionrulle och sedan var det läggdags för oss allihopa, duschade bort dagens smuts som satt sig på kroppens alla gömslen, hoppsan ett barr!
Plockade bort ett par fästingar innan vi släckte nattlampan, men på söndagsnatten så blir det traditionsenligt dags för Berra att plocka fram paddan och dokumentera veckan som gick i ett nyktert perspektiv.

I mina lurar har en låt gått på repeat under hela inlägget, ”Easier” med gruppen ”5 Seconds of summer”.
Nästan en perfekt summering av min helg.....fem sekunder av sommaren.
En verkligen underbar låt, missa inte att lyssna på den om ni har möjlighet, det är en bit av Berra.
Just nu, nästa vecka har jag nog en ny favorit, låtarna blir som en tidstämpel i mitt liv, en dagboksnotering.

En summering av helgen, som vanligt perfekt, jag sätter ribban så att den är uppnåeligt, så att jag kan gå nöjd ur den.
Men trötta är vi allihopa, slitna och samtidigt glada att vi har fått njuta av varandras samvaro.
Att var sliten kroppsligt är en dygd, i jämförelse att vara sliten i sinnet.
Ibland tänker jag att en fylla vore väl inte så farligt, men så tänker jag just på detta tillfälle.
Skulle jag vilja byta ut det här mot en nedbrytande bakfylleångest?

Nej inte jag, jag äger söndagarna och alla andra dagar som jag har kontrollen över.
Min lilla hemlis...

Berra

Ja, så är då dag tre över och imorgon hoppas jag på dag fyra men jag vet att det kommer att bli en prövning. Har ju märkt att det är något som händer när jag är på jobbet..som triggar igång mig.

Är glad över mina tre dagar. Helgen har varit sisådär. Det som har varit positivt har varit vädret igår och idag. Strålande solsken. Två långa cykelturer - 20 km igår och 24 km idag. Mysig pratstund med dottern igår. Idag hämtade jag henne och vi tog en biltur ut till ett sommaröppet café och fikade. Hon körde tillbaka, vi köpte korv och sen grillade vi när vi kom hem. Min man skjutsade hem henne till sig. Vår son kom i em och hämtade sin såg. Vi skulle prata lite grann om vad som hade hänt han och jag. Det brukar ofta gå bra men inte denna gången...mycket av det han säger har han rätt i...men det som gjorde mig så ledsen var att han sa att de senaste åren efter allt det tuffa som har hänt (som han tycker att jag ältar hela tiden)så har jag haft ångest, varit ledsen och arg hela tiden och att min man och jag bråkar. Jag tror att han sa det när jag frågade hur han mådde för jag har upplevt att han är annorlunda på något vis. Det finns väldigt mycket som jag inte berättar nu som man egentligen behöver veta för att förstå sammanhanget men som jag inte vill berätta om. Efter att han hade sagt det blev det så svårt att prata..för jag kände att det skulle behövt vara på ett annorlunda vis för att jag skulle kunna berätta att det stämmer. När jag var ute och åkte med min dotter var jag tvungen att fråga henne om också upplevde mig sådan och hon svarade ja...fast kanske inte att jag var sådan hela tiden. Och, visst har det varit så...arg och ledsen..ångest...allt vad vi har gått igenom min man och jag har starkt påverkat vår relation...och detta har jag ju dämpat med alkohol...och inte sjutton blev det bättre!!! Det har funnits perioder som jag känt att jag kan inte leva längre med min man...men jag har varit rädd för att bli ensam. Min terapeut sa till mig att man får välja, antingen får man gå skilda vägar eller så får man stanna kvar men inte bli bitter. Det är en lång historia det här om min man och min relation...men som det är nu vill jag leva med honom..givetvis är jag även rädd att bli ensam...men min förhoppning är att när jag har levt en längre tid utan alkohol...när jag kommer mer i balans..att jag ska bli mindre arg, mindre ledsen och inte ha ångest så ofta. Men, det gjorde mig väldigt ledsen iaf när min son sa så...det gjorde ont...och något som jag inte kan göra ogjort. Hade jag haft alkohol hemma el systemet hade varit öppet jag hade åkt och köpt alkohol.

Till en annan grej som inte riktigt hör ihop med vad jag skrivit ovan men som jag skriver mer utifrån vad som kan trigga att dricka alkohol...Min man och jag har haft en relativt ..ja..kanske inte stor umgängeskrets men det har funnits ett regelbundet umgänge med vänner. I december 2007 gick jag i väggen kanske inte helt och hållet, jag brukar säga att jag blev rejält vidbränd. Jobbade då som skolkurator och fick fem skolor på min tjänst...hade inte massa ärenden men hade alltid en känsla att jag borde vara någon annanstans. Min svärfar dog och min son började högstadiet. En tid då min son inte mådde så bra..och vi var på mängder av möten i skolan. Var vi inte på möten i skolan, så var det vårdplaneringar med våra föräldrar, besök på vårdcentraler/sjukhus med föräldrar samt mina egna besök. Orken att umgås men vänner tröt, helgerna blev efter några år mer inriktade på att leta tonåringar ute på stan..som vi kanske ändå inte hittade....så umgänget med vännerna blev mindre..vi orkade inte hänga med på partyn, konserter..och än mindre bjuda hem några...så därför är nätverket idag tämligen litet...det är inte så att vännerna försvunnit men vi ses nästan aldrig...och numera kanske det inte bara beror på dem utan att vi..eller åtminstone jag känner att vi har inte så mycket gemensamt. De här vännerna som jag nämner här har varit min mans och mina gemensamma vänner. Sedan är det de vännerna som endast jag umgås med...där relationen har blivit lite sisådär pga att jag har backat för det har alltid varit jag som tagit kontakten eller att jag har varit mer i behov av vår kontakt än vad de har varit därför att de har andra vänner som är de närmare än vad jag är. Det innebär att det blir inte en jämbördig relation..jag tycker om dem...men jag vill inte vara ett andrahands val. Så därför försöker jag backa för att inte bli så sårbar..det innebär att det blir ganska tyst...och lite ensamt...och det är även då som jag gärna har tagit till alkohol. Det här är även något som min terapeut och jag pratat om att stå ut i ensamheten utan att skicka sms utan att dricka alkohol. Jag började därför min målarkurs, gick på viktväktargrupperna, gick till Friskis...men nu finns ju inget att detta pga Coronan.

Känner att jag har skrivit väldigt ryckigt, rörigt men nu orkar jag inte skriva om ..hoppas att ni hänger med för det jag vill komma fram till att med detta i mitt bagage...att mitt arbete inte kommer vara som tidigare (kommer inte arbeta som kurator men är anställd på habiliteringen har dock titeln kurator) att fritiden är som den är ..det bidrar till att jag känner mig ensam och uttråkad...och det är då tufft att även sluta dricka alkohol i allt detta...så det är ju inte konstigt om man är ledsen...idag har jag tänkt flera gånger att jag ska köpa alkohol imorgon...men jag vill inte det för det är inget som kommer bli bättre av det...och jag har många saker inplanerade med läkare och psykolog som ska hjälpa mig att klara av det här...så det gäller verkligen att hålla sig över ytan.

Det här blev långt...osammanhängande kanske...men så får det bli..klockan är ändå 23.40 och om sex timmar ska jag upp igen.

Tack för att ni finns...jag behöver er:)

Ja, det känns riktigt bra på många sätt ikväll. Dödstrött dock, orkar inte kommentera hos andra ens. Då är jag trött ?

Jag och äldsta dottern har fortsatt prata litegrann om min nykterhet och vägen till beslut. Jag har också berättat en del riktigt hemska minnen om min pappa.

Den diskussionen kommer nog att pågå i små portioner under lång tid. Återigen poängterade hon att orsaken till att hon inte dricker alkohol är just ”taskiga gener” på min sida.

Känns ju sådär, men jag förstår henne verkligen. Det är ju inget jag kan förneka heller, det är ju sant.

Min farfar var alkoholist. Pappa var ett av sju syskon - alla sju missbrukade eller missbrukar alkohol, knark eller tabletter. Endast två lever fortfarande.

Vi är sex kusiner, varav fyra gått i samma fotspår. Två är helt under isen. (Två är väldigt unga än, och vi träffas aldrig så jag har noll koll på statusen där.)

Taskiga gener minst sagt.

Så härligt att höra om din dag??

Tänker att det känns gott i ditt hjärta.. och stort Grattis t alla dina dagar??

Ja hörni tror jag kör på cola zero ett tag, i helgen blev jag just fundersam över de där a-fria glasen. Att det på något sätt blev viktigt att ”passa in”, eller att det inte skulle märkas/skava på något sätt att jag inte drack.
Något som jag inte tror är riktigt sant men som ändå är nån sorts sanning är att jag varit sjukt noga med att hålla mig (mer än) nykter under tex högtider, födelsedagar etc när barnen har varit med. Mitt drickande har främst eskalerat sedan de flyttade hemifrån, och som jag tidigare skrivit, ofta i ensamhet. Sen har jag ju haft ett knäppt förhållande till alkohol även när de var yngre men samtidigt kontrollerat. Alltså inte ett dugg avslappnat... Men när barnen frågar tex hur länge jag ska ha ”vit månad” så tror jag det finns underliggande oro kring någonting de faktiskt inte haft koll på, eller vetat så mkt om.
Så på något vis hänger det ihop, att jag heller inte vill ha varken ”beröm” eller att de ska känna oro kring mitt beslut. Nu blir det cola och säkert nån a-fri öl men skippar handling på systemet för att känna mig som ”alla andra”. Lång dags färd mot dagens slut.
Det är inte franska underrättelsetjänsten imorgon men väl genomgång av medarbetarundersökningar...

Detta ska jag på din inrådan använda mig mer av, har då och då känt glädjeruset genom någon eller annan låt de senaste månaderna men metoden ska sättas i system. Och att du sjungit i band, vad kul. Jag är Sveriges minst musikaliska, när det kommer till utövande, men har tröstat mig och väckt och sövt mig med musik hela livet. Du får gärna tipsa.??
Ja, suget kommer och går. Men jag tänker nu, att oavsett det, och alla andra bekymmer som kommer med detta stora och modiga steg i livet, så bara gör vi det. Nu gör vi det, och hjälps åt som det finns så många som är så bra på, just här. Och jag tänker att något riktigt coolt ska man väl ha kvar att göra som 55+ och jag kan inte komma på något större eller coolare heller för den delen, än det här. Faktiskt. Det är ju inget för veklingar, men vi är ju helt klart inte heller veklingar.
Känner mig helt säker på att vi fixar det här. Kram!

Hej! Det låter härligt med en takterrass där man kan plantera så mycket växter. Perfekt när man är lite låg eller rastlös också.

Kram

2 veckor nu, inga större problem med suget, skönt.
Tittar dock in här så gott som dagligen, läser om känslor, förhoppningar och beslutsamhet.
Det hjälper mycket, även om jag kanske inte skriver så mycket själv.

Men kanske man skulle berätta sin historia, när började jag bli så fäst vid a? Jag blickar bakåt..
2007, ett år som innehöll mycket.
Gjorde en gbp, allt flöt på bra. Bodde i hus och var lugn. Men i takt med att kilona rasade, så ökade mitt självförtroende.
Att fara på fest, och ha killars intresse, det var något nytt.
Innan året var slut, så hade jag lämnat min kille och huset.
Träffade en ny, eller flera, levde ett väldigt promiskuöst och destruktivt liv.
Blev gravid och fick min son 2009, relationen tog slut innan han var 1 år.
Fortsatte på samma sätt som förr, när jag inte hade sonen. Drack, pratade med folk på nätet, lät främlingar komma på nätterna.
Övertalades att göra saker. Vet att jag följde en kille på en swingersträff, drack för att klara av det. Så många människor, väljer att inte minnas alltför mycket.
2011 träffade jag min dotters pappa, han var dålig på många sätt, där fanns både a problematik och drag av psykopat.
2013 var jag och barnen tvungna att "fly", och jag flyttade tillbaka till min hemort.
Var en ganska lugn tid rent alkoholmässigt, tills jag träffade en ny man 2015.
Han hade också problem med a, så vi drack på helgerna.
Numera är han mitt ex, men mitt drickande eskalerade efter att jag gjorde slut.
Satt ensam om kvällarna, när barnen lagt sig. Och jag tyckte att det var ett bra tidsfördriv att dricka, som en belöning på min "ensamtid". Skrev med flera, kunde även ta hem karlar när barnen sov.
Har tagit så många dumma beslut i fyllan, och jag skäms.
Mot slutet här, så började jag dricka på veckorna, på helgerna kunde jag börja dricka innan barnen ens lagt sig.
Det som fick bägaren att rinna över, var nu under påsk, drack med en vän och en kille som jag varit med förut, kom förbi.
Dagen efter vaknar jag och minns inget. Världens blåmärke på armen, ont i ena axeln. Tvättstället hängde ut från väggen och min vän säger att jag haft sex. Det är bara mörkt, kunde verkligen inte minnas vad som hänt.
Det var en så skrämmande upplevelse, och jag fick en rejäl tankeställare.
Mina barn, men även jag, är värd så mycket mer.
Jag upplever en stor beslutsamhet inom mig, och jag tror på mig själv. Att kunna välja ett bättre liv för mig och barnen, efter så många bortslösade år i klorna på alkoholen.
Har inte satt upp nå mål, utan låter det vara öppet. Vet inte om jag kör nolltolerans för alltid, eller hur jag känner kring det.
Just nu är jag "här och nu", och det får vara gott nog. ?

Har planterat så otroligt mycket blommor, växter och buskar idag så hela jag känns täckt av jord. Jordgubbsplantor, tomatplantor, bärbuskar, kryddor, olika frön och ärtor, m.m. Så härligt, blev så fint.

Varit lite låg idag så har hjälpt jättemycket att göra något praktiskt. Och just möjligheten att odla är en dröm jag haft så länge. När jag separerade från mitt ex valde jag att flytta till en lägenhet med stor takterrass och även en balkong. Vi hade bara en liten inglasad balkong förut, jag hatade det. Frihetskänsla att kunna ha egen ordentlig uteplats.

Nu ska jag göra mig klar att sova, hoppas ni haft en fin söndag!

Hej Katten
Välkommen hit, rätt ställe när motivationen finns (och även när den dippar) och för oss som ägnat mycket tid åt att fantisera om vilka sjukdomar vi redan tillskansat oss pga alkoholen.
Läs och skriv här är mitt tips. Att vara motiverad krävs, men det går att få mkt hjälp och stöd från oss som ser detta som ett gemensamt projekt, just här. Men beslut och att hålla i kan ju ingen göra åt en...
Att förtjäna att bli full och få glömma vardagen känner nog alla igen. Tricket är, och blir så småningom att förtjäna att må bra, dvs vara nykter, slippa oroa sig för kroppen, hjärnan och relationer. Men svårt att sammanfatta. Bra steg att komma hit! Här finns gott om både fina och ”fina” människor! ?

...den låten är grymt suggestiv.
Kanske skrev jag lite långt och väl kåserande om musik. Men det är verkligen ngt jag konkret använder nu - för att hålla mig nykter.
Musiken för att förflytta mig - känna.
Andning ( ngn sorts hemmagjord meditation) för att få ro och inte vara så rastlös.
Och så promenader.
Försökte städa garderober ...men det blev inte bra. Triggade igång tristess....
Ha tråkigt är riskfyllt och stress är inte heller bra.
Men nu får det vara som det är! Jag ska inte dricka något. Jag vet att suget och rastlösheten kommer....men den försvinner också.
Och om jag inte håller mig nykter så får jag ju inte uppleva vad som sker med ( och i ) mig på lite sikt....
Det vill jag inte missa....det skulle ju vara verklig stiltje och total återvändsgränd.

...zero tycker jag om. Det är antagligen onyttigt och inte vidare sofistikerat ..men gott. Till maten dricker jag vatten.
Känner igen längtan efter ngn sorts ’frihet’
Rastlös i dag, lite irriterad ...tycker inte att jag får ngt ur händerna!
När jag lagade mat fick jag sådan lust att bara gå ut någonstans och dricka....resa bort! Inte lätt just nu.
Det är snabb förflyttning jag vill åt - men också fördjupning.
Så lägger sig oron....och jag vet att vin är motsatsen till fördjupning.
Skrattade när jag läste om Falsk identitet...och att inte hänga med. Grymt bra serie...men helt hopplös att se när man är halvfull ...och inte helt enkel att följa än som nykter.
Känner så med den kvinnliga chefen Marie-Jeanne...en inte helt sympatisk person jag känner stor sympati för:-)
I morgon drar allt igång igen....men det är inte fransk underrättelse ändå!
Sköt om dig!

Haft en toppendag med båda döttrarna. Promenad x tre (varav en med hitta ut-kontroller) har det blivit. Totalt 18.000 steg och MYCKET frisk luft och sol ☀️

Min mamma fick följa med ut på en av promenaderna också. Hon blev så glad över att få träffa äldsta barnbarnet ❤️ På coronasäkert avstånd förstås!

Sen har vi ätit glass i solen och ätit indisk hämtmat. Nu lite tv och sen sover vi nog gott allihop.

I all enkelhet helt underbart ❤️

Med nykterheten känns det fortfarande lika självklart - 12 veckor idag, 90 dagar på fredag och 3 månader på lördag. Mäktigt många dagar ??

Kram ?

Hej, Se klart! Som du nog vet så gillar jag inte smaken av öl numera, tycker det är för beskt. Det har säkert också att göra med att det var just öl jag drack mest förr. Jag har även druckit a- fritt vitt och rött vin och bubbel. I början tyckte jag det var ok smak, ett rött vin tyckte jag t.o.m. var gott.
Men jag tycker flera andra sorters drycker är mycket godare, så ser ingen anledning att dricka ”a-fria” alternativ. Har också märkt att när jag ser ett fyllt vin eller öl glas framför mig så får jag avsmak och börjar tänka på alkohol. Detta gör att jag ännu mindre vill dricka det.

Om du fortfarande kan känna ett sug efter alkohol så kanske det är skillnad, jag vet inte, men testa att dricka annat, tex cola-zero ? Du slipper i alla fall att det poppar upp tankar om alkohol. Och dom tankarna poppar ju upp tillräckligt ofta ändå.

Kram

Charlie70 för att du svarade och delade med dig!
Jag känner mig mer motiverad än någonsin just nu att förändra mitt drickande.
Jag står inte ut med den här oron och ångesten, jag får sån sjuk hälsoångest efter jag druckit och är fullkomligt livrädd att jag supit sönder min kropp..

Håller med dig Kennie, eller har iaf tänkt så under de här månaderna.
Nu är det ju inte överdrivet många fester ? då det ju känns självklart att sällskapa med något a-fritt i fint glas. Tänker mer att som du skriver, ändå kan underhålla nån illusion. Jag är själv osäker.
Ikväll tar jag ett glas cola zero innan middagen som inte är förknippat med festlighet på något vis. Jag ska testa mig fram.
De som har gjort programmet här (inte jag) skriver just om hur man ska byta triggande aktiviteter mot annat. Och just det där glaset kan ju vara triggande- i förväntan om inte annat! Tack för dina tankar.

Snälla säg inte vad har får och inte får kalla min fru. Du har ingen aning om vilket helvete hon dragit in mig i och hut djävligt det är. Jag förstår att du haft det tungt och att alkoholen är och har varit ditt största problem. Ja jag har druckit för mycket Men helvete jag lever i är skapat av min fru.

För smakens skull tycker jag att det är gott med annat än vatten som inte är sött, till exempel alkoholfritt öl, bubbel och vitt vin. Jag tycker också om det visuella, bubbel i höga glas och vitt i vinglas. Samtidigt funderar jag ibland på om det ändå håller igång något sorts låtsasberoende och vad det kan leda till. Kommer att tänka på The Shining av Stephen King, nån som läst den?
Där leder helt imaginära drinkar till att gammalt alkoholistbeteende eskalerar och går helt över styr... (visserligen med en del övertalning av det mer övernaturliga slaget).
Så jag är lite kluven, men lutar nog ändå åt att alkoholfritt i fina glas kan höja festkänslan på samma sätt som att klä på sig finkläder, duka vackert och ställa blommor på bordet. Och inte bara vara ett substitut för alkohol.