Senaste kommentarerna i forumet

I lugn och ro. Helt nöjd, ingen rastlöshet, ingen oro. Suttit länge vid vårt köksbord efter middagen. Något som länge känts som en omöjlighet. Ser fram emot helgen. Sova länge, göra som jag vill, efter en vecka styrd av hangout-möten och andras behov av stöd, beslut och avstämningar.
Min första fredag bjuder också på några obehagliga minnesbilder från senhösten 2019. Lägger pussel, försöker se i backspegeln, förstå var kraften kom ifrån, att ändå komma dit där jag är nu.
Jag har kommit någon vart under de här månaderna. Och inget, inget av det kunde jag ens fantisera om den där nyårsdagen när jag bestämde mig. Bakis, glad, men fast besluten att testa ett nyktert liv. Middagar, bruncher och födelsedagar. Aw och söndagmiddag. Allt det, det gick.
Jag minns den stress som jagade mig de sista veckorna i november. Att jag faktiskt kunde se mig själv utifrån och att det var en sorgsen människa som stressade genom mörkret, slog sig ner för en stunds vila, med ett glas. Två glas. En flaska. Allt oftare ensam. Men det slutade inte där. Det har inte slutat, det har börjat på nytt.
Nykter idag. Tack för att ni stöttar, är snälla, hejar på. Delar med er. Jag har lärt mig allt jag kan, av er. Kram.

Sant. Det är overkligt hur mycket det kostar att underhålla a-missbruk. Och det gjorde iaf mig mer slarvig med pengar, även på andra sätt...vet inte alls om det stämmer men får för mig att du lägger in ett längre perspektiv på nykterheten. För min del funkar det fortfarande bara bestämma mig för en dag i taget. I början tog jag en timme i taget. Ha ett sånt där riktigt trist tunnelseende- och fokusera så mkt du behöver på just nu.
Så småningom läggs dagar till varandra. Hejar på dig! Kram.

Dagarna rullar på Gjorde yoga i morse också och det verkar vara en bra grej att starta dagen med. Känner mig skönt avslappnad och lugn efteråt. En stilla ro innfinner sig.
Känt efter idag och pausat när kroppen inte orkat. inte låtit känslor av otålighet eller irritation ta över när det inte går som jag tänkt. Andats mig lugn.
Tänk att det går! Det går att ta kontroll över kropp och sinne om man bara ger sig lite tid.
Och låter bli att ta det där första glaset....
Kram

Jag blir så full i skratt när jag ser inför mitt inre hur kollegor kastar apor i knät på varandra, och det ger mig en skön distans som jag behöver just då.

Chefen som lärde mig knepet var en mästare på att kasta sina apor i andras knä, och lika duktig på att aldrig ta hand om någon annans apa ?

? ?

Skjutsat svärmor. För en vecka sedan trodde vi knappt svärfar skulle överleva dagen. Nu har det gått en vecka...

Fortfarande nykter. ?

Avslutat projekt och ledig vecka är väl en enorm vinst i sig!? Jag tror att glädjen blir lite stillsammare utan alkohol, men mer genuin.

Kram ❤️

Det är bara tufft de 20 första gångerna då känslan ”vad ska jag nu fira med” kommer och man måste hitta nyktra alternativ. Tror jag.

Har tyvärr inte haft 20 anledningar att fira under mina snart 11 veckor, så säker är jag förstås inte ?

Men jag har upplevt det när jag lärde mig säga ”nej” till medarbetare. Våndades massor! Men efter 20 gg gick det plättlätt ?

Allt man övar på blir man bättre på!

Grymt bra gjort, hurra för dig!

Hej och välkommen Ada81.
Blir så illa berörd av din historia. Att inte bli tagen på allvar.

Jag är så tacksam för denna fina grupp och den hjälp man kan få här. Jag har själv mitt andra nyktra dygn nu....

Jag får ofta suget på kvällarna ofta på helgen. Nu har jag börjat med långa promenader eller cykelturer på kvällen då suget börjar dra i mig. Hjälper mig tror jag.

Tillsammans blir vi starka.

...tack för ditt konkreta tips!
?

...har inte barnbarn än men två finfina barn - vuxna nu.
Förstår vad du menar med nytt liv nu...och ser så fram emot barnbarn ( de kommer när de kommer och då vill jag ju vara nykter och frisk!)
Ett av mina barn har ett konstnärligt arbete och Corona slår hårt mot jobb. Men hon tar det lugnt.
Vad gör detta med alla unga människors framtidstro och just - tillit - det grubblar jag över.
Kram och trevlig kväll!

Också köpt blommor och skor.
Också dämpat den oroliga anden med kostsamheter men just nu är jag långt från butiker, så det blir något mindre. Tänk vad vi spar på att inte dricka. Pengar, huvud och kropp. År att lägga till livet.
Imorrn kommer du vakna och känna dig fri. Kram.

Såklart är det inte försent för bra liv, och många år. Barnbarn kanske, en liten nystart med nytt och viktigt uppdrag. ”Jag ska lära dig allt jag kan”.
Har också haft en väldigt lång dag, mina dagar går i ett, inga större konflikter men mkt som ska betas av för att flyttas framåt, steg för steg. Jag har dessvärre ett drag av att jag blir orimligt arg över saker som rör till nåt längst in. Inte brusar upp men inuti känns det som skogsbrand. Har en kollega som är tvärtom och som jag brukar visualisera; ”vad skulle xx ha gjort”.
Imorrn ska jag gå en promenad och passa på att se till hur det är med kaveldunen. Kram. Ha en bra kväll!

SOM jag har sett fram emot den här dagen, tänk vilken glädje!
Ja, jo jag kom i mål, uppdraget avslutat och godkänt!
Men allt var lite konstigt, mycket beroende Corona och karantän mm.. Jag kunde inte redovisa som jag ville, fick bara maila iväg allt. Lite antiklimax.
Jag är egentligen jätteglad, jag är klar och kan vara ledig nästa vecka, -Jippi! Men hur ska jag fira?
Jag har haft en sådan oro i kroppen hela em. Har fått ryta till ordentligt mot den där rösten som lockar med att jag väl ändå kan fira med en flaska vin ikväll. Märkligt det där, att rösten kan komma och locka även om man inte känner minsta lilla sug. Tacksam mot mig själv att jag förutsåg och höjde garden redan i morse.
Har istället försökt att belöna mig själv med nya vårskor och -kläder. Toppade det tom med en bukett blommor till mig själv. Kändes lite bättre när jag fick unna mig något iaf - men det blev DYRT...
Men - VARFÖR - ska detta vara så svårt att hantera?? Varför kan jag inte bara vara glad?
Tittar på mina blommor. -Jo, imorgon kommer jag nog att känna mig glad, riktigt glad över att vakna nykter ännu en dag och att mötas av blommor på frukostbordet.
För så blir det. -YES! Systemet har stängt nu. Tackar för det för jag vill verkligen inte dricka.

Kram!

Grattis! 30 dagar är mäktigt mycket och ditt mindset har verkligen förändrats.

Kram ?

Jag brukar tänka så här när kollegor kommer och dumpar arbetsuppgifter och/eller ansvar i mitt knä: ”Vems apa är det?”

De ska bannemej inte dumpa en apa i mitt knä om det inte är min apa. Då kastar jag tillbaks den direkt.

Det hjälper förvånansvärt bra att tänka så! Jag säger till och med till kollegor: ”Nähä du, det där är INTE min apa” och eftersom vi gått samma chefskurs fattar de direkt ?

Ofta tycker jag att andra har gjort ett mindre bra jobb - men det är inte min uppgift att rädda upp situationen. Ingen tackar mig för det. Tvärtom. Låt vb stå där med sin nakna kejsare istället.

Tyvärr drabbar det tredje part ibland - och det är allra mest trist, men fortfarande inte mitt ansvar.

...att dricka de 10 sista åren av sitt liv kanske är en väg:-) Dyr champagne ( fast pensionen är ju rätt blygsam)
Men jag tänkte ibland när jag drack att det redan nu är för sent. Jag är 58 år och har de sista året tänkt att jag får väl vara en alkis då...jag startade i alla fall sent i livet med att dricka mkt ( och ensam).
Så trist.
I dag har jag haft en ganska stressig dag som också - till dels - präglats av en konflikt.
Jag reagerade på en sak som jag tyckte var ansvarslös och dåligt underbyggd - och som skapade mkt oro nu i Coronatider.
Jag försökte vara saklig och lugn i min dialog men känner ( ofta) viss osäkerhet när jag märker att jag blir starkt känslomässigt engagerad.
Går jag igång för mkt?
Vad är mitt ansvar ( känner stort ansvar att reagera/agera ..vid missförhållanden) och när finns det risk för att jag ’biter mig fast’ ( aldrig bra)
Vad kan jag påverka - vad ska jag släppa.
Just det som väl lyfts i sinnesrobönen.
Tänker att mkt alkoholbesvör som inte är tydligt/syns...ligger bakom arga debattartiklar, moralism , rättshaveri och stelbenthet,
Jag ska minsann visa hela världen vad som gäller och vad som är rätt och riktigt ....
Det är bra med civilkurage- det är viktigt att ta ansvar.
Men linjen kan ibland vara hårfin mellan att ha driva frågor ( hur viktiga de än är) och att fastna..
Just detta återkommer de ibland till i Alkispodden...känner igen mig i resonemangen.
Solen skiner, fåglarna kvittrar och många insjuknar just nu i Covid19...en topp i Sverige i dag.
Jag gör vad jag kan. Mer går inte.
Ta hand om er!

Ja han är nog orolig.
Men tror det största är att han har ett bräckligt psyke som jag genom åren sabbat emellanåt på olika vis. Så när en sak hände spelas allt annat upp även om det var 10 eller 15 år sedan. Ibland tom. saker som rör hans ex (och då var han ju inte ens 25) kan komma som en svallvåg eller kallsup.
Det som blir jobbigt för mig är som då häromkvällen när allt rasade här.. Är att han från något som jag knappt uppfattar fullständigt rasar och säger att "det var det". "vart ringer man för att skiljas". "Nu är det klart!"
Detta är ju sånt jag hoppas familjerådgivning ska hjälpa till med.
Samtidigt som en liten del av mig viskar "tänk om det är för sent. Att nu är det kört. Det går itne rädda mera. Ni är för trasiga på många vis".... Blir så twistat då.. Att bra beslut och saker skulle leda fram till det värsta!!
Men vi brukar båda gå med tanken att allt brukar ske av en anledning. Säkert så nu med.
Idag har vi pratat massor och han har på nåt sätt av det som hände sist verkligen gått igenom sitt register och mår illa av tanken på ett liv utan mig. Så jag hoppas min visk-röst ger med sig när bitarna faller på plats framöver.

Ja så var det fredag.
Inget vin i sikte.
Men pepsi max. <3 Vad vore livet utan?
Jag har alkoholfritt rosé i skåpet.. och alkoholfritt bubbel med för den delen.. Men. Jag tänker där att inte heller det ska jag dricka. Istället för a. För det är ju just den vanan jag vill sudda bort och utvärdera!
Kanske är det då dumt att ersätta med substitut då? Pepsi max får det bli. Passar bättre till kostplanen dessutom =)

Scrollat lite i viktväktarnas flöde.. tänkte på att där har många exakt samma problem som här. Fast det handlar om mat/snacks/sött. Dom måste sluta HELT med sötsakerna. Dom klarar inte att ta EN kaka utan att ta hela påsen. Tänk vad viktigt det är med insikter. Utan insikter blir det pannkaka och uteblivna resultat.
Jag hoppas fortfarande att jag i framtiden hittar den sunda balansen. Men nu är nu. Sen är sen. En dag i taget.

...även för mig var den där timmen direkt efter jobbet den ’farliga’.
Och det var då jag fick sådan lust att ta en snabb utväg - dricka ngt glas ( som alltid blev flera) för att koppla av.
Härligt att läsa din tråd och dina tankar och insikter.

Tack så jättemycket Torn och Vinäger!

Så himla bra du är.

Keep up the good work.

Kram

Härligt, bra kämpat!? Grattis till 30 dagar!

Tack för kommentar Pianisten!
Rådet med att läsa har jag tagit! Har suttit och läst nu idag så skönt! Men ibland kommer ångesten över mig! Hur mkt jag ljuger för de jag älskar mest! Hur dålig mamma jag är till min son! Att jag kunde sjunka så här lågt! Men måste tänka att jag kan göra saker och ting bättre från och med nu. Och det ska jag!

Känns som en milstolpe. Dem här veckorna har gått fort men ändå långsamt. Att sitta i karantän suger men det har hjälpt mig att fokusera på mig själv och mitt beroende till alkohol. Jag uppskattar den här sidan och alla här som hjälper mig. Det finns ingen anledning till att börja dricka igen så jag fortsätter som vanligt.

En dag i taget - we can do this ?

Ditt ”kontrollerade” drickande går verkligen inte så bra ? Vad ska du göra åt det?

Veckan började bra. Jag var nykter på måndagen och jag drack ett glas på tisdagen. Jag gick på en skogspromenad med några tjejkompisar och vi åt middag efteråt.

På onsdagen var jag stressad över en deadline och jag drack några glas hemma. Jag smsade runt till mina kompisar angående att ta ett glas. Jag åkte till en hemmafest på Lidingö och drack alldeles för mycket. Jag tror att jag drack cirka 11 glas totalt under kvällen. Mot slutet av kvällen spydde jag och jag slutade därför att dricka. Jag mådde fruktansvärt dåligt dagen efter. Jag vaknade tidigt på morgonen och tog 3 återställare för att somna om. Jag vaknade på eftermiddagen och tog 2 återställare och somnade därefter om. Jag vaknade på kvällen och vilade i sängen under resterande del av kvällen.

Nu på fredag känner jag mig fortfarande trött och bakfull. Jag känner mig besviken på mig själv över att jag drack så mycket. Jag är irriterad över att jag fortfarande mår dåligt pga alkoholkonsumtionen för två dagar sedan. Jag vill aldrig någonsin dricka så pass mycket igen eftersom jag mår fruktansvärt dåligt dagen efter.