Senaste kommentarerna i forumet

mycket nyttig bok!
Ha det fint?? / mt

Tack Se Klart! Det är klart att jag måste börja med alkoholen, den förvärrar ju bara allt.
Din slutkläm " Att sluta dricka är att få förlåtelse på så många plan. Också från sig själv." fick mig att börja gråta. Går det att få förlåtelse från sig själv? Tack! Det behövde jag få höra.
Tack Andrahalvlek! Ja, vad kan jag påverka? Det blir så tydligt, jag försöker kontrollera allt.
Jag bestämmer mig för att fortsätta dricka över påsk för att må bättre, vänder bort blicken från den mycket allvarliga larmsignalen att jag mår bättre efter att ha druckit, Skjuter upp, försöker styra... För att jag inte var förberedd...
Jag väntar på "rätt tillfälle" att prata med min gubbe. Fastän jag inser att jag kan vänta i ett helt liv. Rätt tillfälle finns inte om jag menar ett tillfälle när jag kommer att känna mig bekväm.
Jag försöker kontrollera mitt drickande med planering - även om jag inser att jag kan inte kontrollera alkohol. Men här kan jag iaf påverka genom att inte dricka alls. Och ändå gör jag inte det!
Jag säger att jag har förstått att jag aldrig mer bör dricka, att jag ger upp, att jag kliver ur ringen.
Men jag ser ju att jag ligger där och sprattlar som en fisk på torra land - dödsdömd men ger inte upp...
Jag må vara en idiot, men jag är inte dum. Den här matchen kommer jag inte ifrån bara genom att säga "jag ger upp", jag måste lägga mig platt, kapitulera totalt, släppa kontrollen.
"Gud ge mig sinnesro" är det så de säger?
Idag finns ju verkligen inga hinder att prova på ett möte, jag kan inte skylla på att det är för långt bort, möten finns bara en knapptryckning bort på samma dator som jag skriver på nu....

Idag vädjar jag till mig själv - BARA GE UPP! - PÅ RIKTIGT!
Jag är så trött...

Ska man ha det så här resten av sitt liv. När kan man besluta att man inte ens ta kan det där första glaset vin. Går inte att stoppa ibland hur mycket det blir sen och då får man ångra det dagen efter. Har sån ångest sen lördagens drickande. Hur gör ni? Och vad säger man till dem man blir hembjudna till Varför man inte vill ha ett glas vin?
H

Jag tycker att FHM verkar ha bästa möjliga koll på läget efter de ovissa förutsättningarna.

Om alla bara håller avstånd till folk - på jobbet, gatan, bussen, uteserveringar - så uppnår vi nog snart kollektiv immunitet och får stopp på viruset.

Jag hoppas verkligen att påskhelgen blir en lugn helg för alla - på hemmaplan.

I min hörna av världen är ytterst få smittade hittills. Vi är inte ens uppe i tresiffrigt konstaterat smittade. En enda åldring har dött på ett boende, och inga fler verkar ha smittats.

På mitt jobb jobbar ungefär hälften hemifrån. Vissa nyckelfunktioner turas om växelvis.

Personligen mår jag bäst av att åka till jobbet. Jag behöver mina rutiner. Jag har ju varit utmattningsdeprimerad två gånger och då fick jag lära mig att sätta tydliga gränser mellan jobb och fritid.

Att då jobba hemifrån är oerhört stressande för mig. Det blir liksom varken hackat eller malet.

Så mysigt att åter sitta här med min kaffekopp och läsa era inlägg :)

Jag har ändå hållit mig ganska lugn hittills under Covid19-perioden. Började arbeta hemifrån efter den 9 mars då jag senast var på plats på jobbet, alltså en hel månad idag. Min chef rekommenderar också hemarbete för alla som kan vilket underlättar. Så jag är lyckligt lottad.

Hur upplever ni situationen i Sverige just nu? Litar ni på FHM? Har ni drabbats personligen?
Kram
svagis

Självklart blir det tufft att se hela påsken nykter framför sig, du har så rätt. Jag är ju ensam och här finns enbart en whiskey-flaska... dit sjunker jag aldrig ? Jag har liksom spelat upp mig själv att antingen handlar jag i kväll eller så blir det nyktert hela påsken. Det stämmer ju inte! Jag behöver bara komma överens med mig själv om att avstå alkohol torsdag-kväll och fredagkväll på ett bräde. Sen kan jag ta lördagen när den dagen kommer. Nu blev allt mycket lättare och enklare. Tack ??

Käftsmäll igen. Dum som man är försökte jag bortse från allt och försöka ha en bra kväll med frun. Nu vet jag att det spelar noll roll om jag är nykter eller dyngrak. Ena dottern tappade humöret med datorn, började slå på den.... Jag gick och så ifrån och försökte förklara att så kan man inte göra och nu är det dags att gå och lägga sig. Självklart trilskas hon och jag försöker diplomatiskt berätta vad hon gjort fel och vad som ska hända.... frugan rusar in och skriker på dottern att hon är det ens och det andra och att hon förstört kvällen för mig och henne. Sen stormar hon in i sovrummet och låser in sig. Har kramat och tröstat barnen och tror de sover okej nu. Tror jag ger upp.

Ja det är en mardrömssituation. Huset jag flyttar till ligger i grannbyn, tror innerst inne inte att han kommer att söka upp mig. Så jag kan inte bara fly och flytta. Sen jobbar han hemma på gården, så han är alltid hemma. Jag har bestämt min påsk, för han har jour och kan inget göra, han är kränkt för så mycket som jag gör, inte säger osv. Han flyttade hit för 2.5 år sedan, kommer 45mil härifrån. Han har inget umgänge numer, jobbar själv och tycker jag är den elakaste som finns. Tror redan han vet att han tappat greppet om mig, tror också hans depression bottnar i att han vet så väl vad han har ställt till med. Han säger ju att han känner sig värdelös och klarar inte ställa upp på mina krav ( som jag inte ens vet att jag har) Tror också att han förstår, att han kan inte ställa till med någon oreda för det är "min" by. Så då skulle han vara helt körd. Förstår inte varför han inte flyttar hem! Eller tar time out. Hur tänker alkoholisten, vi köpte huset, gifte oss och han hade sjukdomen hela tiden, sen 5-6 år innan vi träffades har han berättat senare. Trodde han inte att jag skulle reagera? Han har hela tiden bedyrat att han älskar mig, fast det inte visas i handling längre. Men innan vi köpte den stora lantgården fanns inget att det elaka, depressiva, det som inte går att ta på, men så över en natt efter ca 2 veckor kom det. Visst hade han innan druckit till i festliga sammanhang för mycket, krypläge, men jag bara det orutinerade bland ett kompisgäng som lever i den kulturen att det dricks mycket starksprit, men det hanteras. Och i hans hemstad i mc klubben där hände aldrig något tok. När han påbörjade behandlingen i höstas ringde han runt till alla i klubben och berättade, även för sina föräldrar, 1 bror, min syster och hennes sambo, min mamma och hennes sambo, sina barn och exfrun. Sen skulle locket läggas på. Ingen annan skulle få veta. Så nu umgås vi inte med någon, sitter hemma, jag har eget företag och jobbar rätt mycket. Och så tycker han att jag inte ställer upp.... Men som sagt i påsk ska jag träffa tantkompisarna ett dygn, ska bli så mysigt. Hoppas din påsk blir härlig. Hur är det för dig, hur länge hade du varit nykter och är det en kamp fortfarande? Kram tillbaka, är så stärkande att få svar ❤

...är bäst. Och lagom dos gör ingen beroende.

Själv lyckas jag aldrig med lagom. Blir fort uttråkad och vill ha mer och gärna annorlunda. Behöver hitta friden, i mig själv.

Lycka till med våren! ??

Läser två kapitel i boken ”Tänka klart” varje kväll. Snart klar med andra läsningen, och då börjar jag om igen.

Två citat från kvällens läsning:

”Måttfullhet är ett farligt spel. Det är som att säga att man vill hoppa litegrann ur ett flygplan eller bara förlora aningen av sin oskuld.”

”Alla alkoholister inledde med en drink. Den enda skillnaden mellan alkoholkonsumenter som upplever att de har kontroll och de som erkänner att de inte har det beror på vilket stadium sjukdomen har äntrat.”

Det är nog något som de flesta här känner igen sig i, men jag tänker att det gäller alla människor. Stig Dagerman skrev en novellsamling med titeln Vårt behov av tröst är omåttligt.
Eller omättligt?
JoYo skriver och inspirerar så himla bra om lärandet, och det ”jobb” som det innebär. Som ju är spännande och utvecklande, inte bara jobbigt. Vi lär oss hela tiden och det går fint att göra- även nykter. ?
Jag har flytt in i jobb, passion, vin.
Ljuvliga saker i lagom dos.
I vår tänkte jag bli besatt av min trädgård och ljusa kvällar,
Kram.

... som vi längtar ?

Kan du påverka hormonerna? Nja, även medicinering med östrogen och gestagen ger vissa biverkningar, och passar inte alla. (Själv har jag försökt få rätt hjälp i fyra år - och gynvården i mitt hörn av världen är urusel. Nu har jag gett upp, och nu mår jag bättre än på flera år.)

Kan du påverka din HSP? Nja, det är ju en del av din personlighet. Du kan bara förhålla dig till det - anpassa dig och omgivande faktorer möjligen.

Kan du påverka alkoholen? Jaaa ?

Grattis till 14 dagar!

Bra morgonrutin du har skaffat dig ? Själv läser jag två kapitel varje kväll. Läst två gånger snart - då blir det en tredje gång! Boken ”Tänka klart” ska bli sönderläst ?

Åh vilket fint inlägg, kraft och energi till både livet och arbetet, och skapandet- som i kören.
Håller med dig om att det är fantastiskt att vinka av medarbetare som man följt genom viktiga år. Det gör iaf att mitt jobb känns extra betydelsefullt. Låter som du har, och tar, en viktig roll och ansvar.
Låter också som du kommer att ha en ljuvlig helg! Snart där. ?

Ta en dag i taget bara.
Jag planerar bara en dag i taget.
Nu ska det firas påsk och här hemma finns det mesta som går att berusa sig på. Varje morgon bestämmer jag mig. Igen.
Varje kväll tackar jag mig själv för att jag har sån omsorg om mig själv att jag låtit bli att dricka idag, det känns som en bra ordning.
Vissa dagar har varit hemska. Deppiga tråkiga irriterande och ilskna. De dagarna kommer säkert igen. Men jag planerar inte för det heller. En enda dag, timme, en kvart i taget när det känns så.
Nytt beslut nästa dag.
Då känns den där kampen inte fullt så tuff som den är.
Kram.

God kväll, även denna kväll är ”safe”... ingen alkohol hemma och funderar knappt på att dricka MEN jag dividerar i huvudet fram och tillbaks... om påsken. ? Alltså... vad är mitt problem? Det är väl bara att skita i att handla hem, problem löst! Men är lite osäker om jag lyckas stå över hela långa påsken? Men jag vill ju stå över.... men dåså vad är problemet? Men nån kanske vill komma förbi på ett glas cava... ehhh har aldrig hänt hittills, varför skulle det hända nu?? Alltså denna inre kamp! Det är sååååå enkelt och ändå såååååå svårt. ?

Vi får väl se vad morgondagen har att ge helt enkelt. ?

I kväll är jag i alla fall nykter och det är ju galet skönt! ?

Jag känner igen mig i att vara en välfungerande människa, och att dricka för mycket. De sakerna går rätt bra ihop. Får också många rätt på hsp- tester, har gått igenom klimakteriet med östrogenplåster efter övervägande. Men jag vill påstå att alla de här sakerna, lägg till en måttlig depression, stress-yrsel också förresten, har haft sitt ursprung i alkoholbruket.
Eller missbruket snarare.
Jag vet inget om dina hormonnivåer, (kolla med din mamma, det brukar gå i arv).
Men eftersom du är här, och berättar och vill ha en förändring. Så börja här. Med alkoholen.
Att dricka för mycket alkohol gjorde mig ofokuserad, rörig, jag letade tusen skäl till lika många problem.
Att sluta med alkohol skapar ordning, på många plan. Det gör det enklare att ta en sak i taget, eftersom man blir så bra på en dag i taget.
Att bli nykter ger hopp. Vi behöver inte må dåligt, iaf inte på grund av att vi laborerat med signalsubstanser och serotonin mm. Vi får chans att sortera. Lugn i vilken hjärna vi än må ha.
Jag förstår massor kring att skjuta upp beslut, att känna oro över att prata med sin partner, att lida sig igenom ångest och må dåligt.
Men jag kan lova dig att inget av det- är jobbigare än att fortsätta dricka. Att sluta dricka är att få förlåtelse på så många plan.
Också från sig själv.
Kram till dig.

Ikväll blev det ingen cykelrunda - idag blev det körsång live på Facebook. Det är alltid lika roligt att sjunga ?

Jag saknar dock min IRL-kör massor! Tre saker kan inte live-kören bidra med:

1) Den kollektiva känslan ”där satt den” när man har sjungit igenom en låt från början till slut.

2) Den innerliga känslan inombords över att man faktiskt är delaktig i något som låter så underbart vackert ❤️❤️❤️

3) Glädjen över att varje vecka återse sina körkompisar och förenas i ett gemensamt intresse.

Men körsång live på fejjan är ändå bättre än ingenting!

Idag har jag tackat av en medarbetare. Han har vikarierat hos oss i flera år. Allra första gången som vi träffades gjorde han praktik hos oss när han gick på gymnasiet. Nu är han 27 år och drar vidare till Stockholm på vikariat.

Det allra bästa med mitt jobb är faktiskt att lära känna nya, unga talangfulla medarbetare och bidra till att de får en schysst start i yrkeslivet. Att se dem växa och utvecklas är magiskt.

Varje dag anstränger jag mig för att bygga vidare på vår relation, som startar från första kontakten och sen tar den typ aldrig slut. I resten av sitt yrkesliv ska de minnas både mig och vår arbetsplats med glädje och tacksamhet.

Pust. Det är bannemej ingen lätt målsättning att ha med sig till jobbet varje dag ? Men det är inte jobbigt alls - jag gillar att bonda. Jag gillar att både kallprata och prata på djupet. Jag samlar på relationer ❤️ Alla sorters relationer.

Inte mycket om nykterhet i det här inlägget. Det är tydligt att nykterheten blir mer och mer självklar i mitt liv och att andra saker då får ta mer plats.

Åh, vad jag längtar efter påskledigheten nu. Bara en arbetsdag kvar. Sen är jag ledig i fyra dagar. Ska få träffa båda mina döttrar i helgen ❤️❤️❤️

Vi ska vara ute mycket, grilla och mysa, promenera både med min mamma och ute i skogen. Jag ska cykla varenda dag och jag ska inte tänka på jobbet en enda minut.

Hej,
Jag har just läst hela din tråd från början. Jag tycker att du ska be rådgivarna här på Alkoholhjälpen om hjälp att komma i kontakt med vården, man måste inte klara allt själv...

Hej generalen12!
Jag käkar naltrexon sedan 1½ månad tillbaka. I börjar var jag lite ""konstig" i magen & sådant . Det gick dock över efter ett tag & numera känner jag inga biverkningar.
Håll ut & kämpa på, det går över! =)

Ingalill Roos har skrivit "Upptäck och skydda dig mot energitjuvar". En extremt nyttig liten bok! ?

Min egen mamma är en energitjuv av gigantiska mått och jag är hennes främsta måltavla. Det har förstås påverkat hela mitt liv och särskilt senaste 25 åren när pappa blev sjuk och sedermera dog och mamma blev änka. Det har bara blivit värre med åren och just nu är vi inte på "speaking terms" efter hon slängde på luren i mitt öra häromdagen för att hon inte fick sin vilja igenom... Tråkigt men oundvikligt emellanåt. Jag kan fortfarande inte hantera hennes beteende utan mår dåligt utav det. Jag måste lära mig skydda mig själv någon gång innan jag drunknar... ?

Ännu ett poddtips: Klimakteriepodden.

Generellt kan man säga att om man hade det tufft med det psykiska måendet i puberteten så får man liknande problem i klimakteriet också.

Det är att hormonerna pendlar upp och ner som är värst. Samma sak sker när man är gravid.

Kombon klimakteriet, högkänslig och alkohol är överjävlig. Inte konstigt att du mår riktigt dåligt ? Alkohol påverkar ju också hjärnkemin.

Tack för era fina kommentarer. Jag läser men har tyvärr inget positivt jag kan skriva just nu.

Hinner tänka på vin ett antal gånger när jag kör en mkt stressig dag mot sitt slut.
Ska ta en alkoholfri öl, lite chips, och landa.
Här vid köksbordet.
Och med mig själv.
Hur hade jag fixat de här dagarna med alkohol? Sån brutal misshandel av kropp och själ.
Nykter idag ingen tvekan.
Kram på er.