Senaste kommentarerna i forumet

Med oss här på forumet kan du ventilera alla dina tankar om alkohol och nykterhet. Med dina vänner ska du prata om helt andra saker. Bestäm en promenadträff med någon av dem ❤️

Jag insåg också i många år att jag var en problemdrickare. Min pappa var alkis, och dog i sviterna av sitt missbruk.

När jag fullt ut förstod att jag följde i hans fotspår mot döden så fick jag nog. Men det tog tid att komma dit, säkert 10-15 år från första tanken till beslut.

Så länge man fokuserar på fördelarna med alkoholen kommer man nog aldrig till beslut. Man måste switcha mindset och istället fokusera på fördelarna med nykterheten.

På vägen till beslut, och nu som nynykter, har jag behövt plugga på hur alkoholen påverkar mig. Hur giftigt alkohol faktiskt är för kropp och knopp. Hur galet beroendeframkallande det är.

Men framför allt har jag behövt lära mig hur alkoholdjävulen på alla sätt kommer att försöka få mig att börja dricka igen. Så att jag med hundra procents bestämdhet kan tacka nej till det första glaset.

Allt jag säger, skriver, är som du vet endast mina erfarenheter. Inget mer.
Jag skrev i ngn annans tråd om detta resonemang, om ego och att framförallt sätta sig själv först.
Det är nödvändigt tror jag
Du kan tänka att just nu är du mamma till ditt egna lilla barn.
Hon behöver din fulla uppmärksamhet.
Man säger att allt är tillåtet i krig, kärlek och så lägger vi till nykterhet.
Ego, helt ok efter åratal av att ha struntat i dina egna allra viktigaste behov. Att få må bra.
Utmaningen är att ta reda på, varje dag, vad behöver jag?
Så ja, egoistisk
är ok att vara om så behövs,
Jag tror det ofta behövs.
Kram och jag hejar på dig massor! ?

Skrev inlägg om just precis det i min tråd igår och idag. Efter drygt två månaders ”vrålpluggande” av nyktra sanningar känner jag mig minst sagt lite mätt för tillfället.

Jag fortsätter ”plugga” dagligen, för det hjälper mig verkligen, men jag begränsar mängden lite ?

Även hjärntvätt ska ske i måttliga mängder.

Mittemellan är samtidigt nyttigt för mig, men jag väljer att kalla det balans. Balans mellan att ge och få, intäkter och utgifter, input och outcome.

Varje dag försöker jag hitta den balansen, eftersom det är den som är basen för att jag ska hålla i längden.

Precis som jag för mitt eget måendes skull måste begränsa mängden coronanyheter, så måste jag begränsa min input av nyktra sanningar. För att orka i längden helt enkelt.

Men just idag släpptes ett nytt avsnitt av Alkispodden, och nykterhetsgurun Craig Becks kanal på youtube var riktigt bra - så lite ”påfyllning” blir det idag också.

Kram ❤️

Ingen fara :) det är jag själv som denna gång tänkt att jag ska studera det här ämnet lite grundligare och efter att läst här verkar många hjälpta av att just det.
Det är lätt att hitta andra orsaker än just alkoholen till varför jag mår som jag mår , lever som jag lever, men om jag vågar titta lite närmare på problemen kan jag ju klart se samband med a. Jag måste förstå, måste påminna mig varje dag. Och då kanske en rutin att läsa något i ämnet varje dag visar sig vara det som passar just mig. Allt på en gång var ingen bra ide. Simma lugnt.

Låt solen lysa hela dagen oavsett vad som händer på himmelen.
Det är du värd!
Kram!

Kunde inte bara smyga förbi nu, dina senaste inlägg skär ju rakt in.
Vilken fruktansvärd dag du måste vakna till idag. Jag har också varit där. Ta det så lugnt du kan nu, andas, försök att komma ihåg att det blir bättre.
Och vad bra att du ber om hjälp. Det finns massor av hjälp.
Tröst, hopp och styrka!

Tack för era gratulationer! Nu har jag siktet inställt på att slå mitt tidigare resultat på 103 dagar. ?

Nyss hemkommen från att ha skjutsat sonen här på morgonen. Det tar honom två timmar att åka hem eftersom han måste åka tre olika bussar. Skulle han resa kommunalt även på morgonen skulle han ha fyra timmars resväg per dag! Det är ju en halv arbetsdag till, bara det! ?

Än så länge lyser solen, denna morgon. Kram på er! ☀️?

Så rätt du har! "Självisk, självkänsla, självinsikt. Hänger ihop"
Polletten börjar långsamt rassla nedåt för mig. Det är ok att vara självisk i den bemärkelsen att jag tar hand om mig själv först, det leder till att jag sedan kan hjälpa andra - osjälviskt.

Jag har nog blandat ihop själviskt och egoistiskt förut.
Egoist vill jag ju inte vara. Alltså "sätter jag andra före mig själv". Trots att jag planerat något eget så ställer jag upp och hjälper andra först. Muttrar sedan för mig själv om jag inte får tillräckligt stort tack och bekräftelse. Då blir det ju bara ego i alla fall!

Tar med mig och funderar vidare på "själv"

Ha en bra dag!
Kram

Jag har aldrig varit sahar illa. Kan fan knappt stava. Behover hjalp

Halsa en half flaska whiskey 03.00 kanns halsosamt.

True. Vaknade 03.45 och dealade med mannen att om jag kunde shotta lite whiskey sa “gjorde jag nagot for honom”. Deal done and dusted...

Idag tar jag till mig ett par klokheter du skrivit:

"att bara få vara nykter utan en massa krav om att hitta sin livsuppgift eller vem man egentligen är". Ja, från fokus på att dricka blir det lätt fullt fokus på att inte dricka med allt vad det innebär.
Bara vara. Inte tänka. Det är det jag behöver nu tror jag :-).

"jag har ingen kontroll över vad han gör och tänker inte bry mig om det"
" Jag har bara kontroll över mig själv och mitt eget beroende"
Jättebra insikter!!

Kram!

Andrahalvlek ❤️

Tack för att du pekar ut det som är grundläggande. Jag såg inte träden för all skog. Tankarna och självömkandet gick i 180! Idag ska jag ge mig själv det du säger och jag ska försöka vara snäll mot mig själv. Tack för att du orkar stötta mig, det är inga solskensinlägg från min sida nuförtiden.

Kram ?

Oj, vilken hög igenkänning när jag läser!

Tror att mycket av det vi upplever bottnar i "allt eller inget".
Superpositiv - eller deprimerad.
Mittemellan är tråkigt. Skrämmande tråkigt? Värt att utforska tror jag.

Och, om du är mätt föreslår jag en middagslur och en promenad för att smälta allt. Vila och återhämtning.

Övertygad om att aptiten kommer tillbaka då :-)

Kram!

Usch! Vilket dåligt råd till en som jag gissar är "allt-eller-inget" precis som jag och 99% av övriga här... (gissningen kommer av att du "blev lite för ivrig..." ;-) )

Men jag tror att det är det vi skulle må bra av, att hitta vårt eget "lagom" av det som funkar för var och en.

Det finns inget rätt eller fel. Man får prova sig fram och framför allt - Vara snäll mot sig själv!

Kram

Tufft med hårt jobb från morgon till kväll, ändå orkar du gå in här sent på kvällen och bry dig och stötta andra. Det kallar jag osjälviskt❤️ Själv drar jag i väg och fiskar hela dagen i dag, bara för mig själv. Lite själviskt kanske, men sånt är viktigt också.

Hoppas du får en bra dag.

Kram?

Jag erkänner mig skyldig till att jag synar mina hjärnspöken med förstoringsglas istället för att ta ut dem i solen så att de spricker och jag kan vädra bort dem.
Jag borde verkligen vädra bort dem, för de återkommer hela tiden i mina tankekedjor.

Reflektion efter att ha repeterat ytterligare avsnitt av Alkispodden.
"De visste inte att de var alkoholister medan de var aktiva och det var när de insåg att de var alkisar som de slutade dricka".
Hur är det möjligt? Jag har vetat i massor av år att jag är alkoholist, att jag har en problematiskt stor alkoholkonsumtion. Men inte har jag kunnat göra något åt det för det! Jag behöver ju min alkohol!
Fast inte längre, inte om jag jobbar med mig själv...

"En alkoholist skadar nära och kära".
Har jag gjort det? Jag har ju mest druckit i ensamhet, hemma, det skadar väl ingen? Fast, under hösten när jag slutade dricka så började jag försaka de få nära vänner jag har. Jag isolerade mig för jag hade så många tankar som jag inte kunde prata med någon om, förutom er på forumet då. Det sjuka är att mina vänner är mycket moderata i sin alkoholkonsumtion, sådana som jag brukade umgås med nyktra stunder. Jag har fortfarande inte träffat någon av dem sedan förra sommaren... Logik???

Nya funderingar på om jag borde gå på ett AA-möte.
1. för att de kan hjälpa mig i mitt jobb med mig själv
2. för att få prata av mig alla alkistankar
3. för att bryta min självvalda ensamhet

Kanske leder det till att jag orkar träffa mina vanliga vänner igen? (Jo, telefonkontakt har jag, de finns kvar, men kanske inte så länge till...)

Tål att tänka på.

Kram!

Tack för komplimanger och för att du tror på mig!
Vilken ynnest att ha vänner som ger mig en sådan start på dagen :-).

Tack för inspel! Gällande att ogilla ändrade planer så handlar ju det om kontrollbehov, något som jag har förstått är i princip obligatoriskt för en alkis. Jag är i grunden en både förändringsbenägen och flexibel person, har inga problem med en hastigt omplanerad arbetsdag eller ens en stor omorganisation.
Men när det gäller saker kopplat till min alkoholkonsumtion då blir det plötsligt fruktansvärt obehagligt. Där måste jag ju ha "full kontroll" annars kan jag ju riskera att bli avslöjad, eller ännu värre, inte få dricka som jag vill....
Och nu, så vill jag väl någonstans kontrollera reaktionen och utgången av samtalet och det är ju omöjligt. Lika omöjligt som att jag vill berätta för att kunna få stöd samtidigt som jag vill slippa erkänna för att slippa känna skammen.
Bara att släppa kontrollen helt "enkelt" så blir livet lättare.

Kram!

Full fart i tråden, trevligt att komma in här efter en dag av oavbrutet arbete fram till sen kväll.?
Trött nu. Orkar- och vill inte tänka på serotonin och hjärnan eller vad som är det ena eller andra. Orkar inte ens en liten mindfulnessövning.
Idag tänkte jag på min morgon, i morse och att självvakna,
ikväll tänkte jag på att jag var själv-glad.
Mycket som styrs av det här (snälla) självet hörni, i nykterheten.
Självisk, självkänsla, självinsikt. Hänger ihop. Självbedrägeri. Hänger ihop det med.
Pratade med min mamma en timme ikväll. Känner att jag har så mkt mer tålamod med henne, hur gullig och rolig hon är, glad för det. Nykter ikväll. Trött och nykter. självsomnar inom kort. Kram.

Var väl ett bra ord för var man inte vill befinna sig resten av livet. Ibland vill jag, i all vänlighet, bara höja rösten en aning och säga: sluta drick. Vänta inte på att zodiakens står i rätt våglängd, att vinet ska va slut, att festen ska vara avklarad. Bara Sluta.
Håll upp en månad, en dag i taget. Sen kan man prata om mellanstadiet, eller inte.kram.

Tänkte bara sticka in med en kanske onödig kommentar, men jag hör till de som inte läst, lyssnat på alkispodden (som jag inre ens gillar) utan använt mkt tankar, läst här, funderat och promenerat, jag har heller aldrig betraktat alkohol som gift eller att det har ett eget liv, så mkt ger jag inte denna motståndare- som det nog ändå är,
Efter trå månader känns alkohol mycket avlägset, dagarna rullar på och mitt liv är bättre på alla sätt.
Önskar dig lycka till!. Kram.

Och vilken chans. Hoppas det blev bra nog. Jag slutade röka första dagen på ett nytt jobb för 20 år sen, började aldrig igen.

Roligt och skönt att läsa att det går så bra. Man kan tro att vi med alkoholproblem är de största livsnjutarna som bara tar hand om oss och myser runt med ett glas. De flesta av oss vet ju att det är tvärtom, att vi föraktar oss själva, skäms för att vi dricker (för mycket) och skäms för att vi inte kan sluta,
Att ta hand om sig själv (jag tänker med min hittepå-psykologi att vi nästan får börja med att ta hand om oss själva som barn...) är ett jätteviktigt steg. Ovant. Och inte bara äta/springa/ utan också lyssna på viskrösten inombords. (Joyo beskriver det bäst.)
Vad längtar jag efter? bortom glömska och så kallad guldkant?
Jobb, jobb, så är det men till skillnad från de flesta förvärvsarbeten blir vi typ miljonärer sett till livskvalitet.
Kram!