Senaste kommentarerna i forumet

Bra jobbat Javelin! Bara att fortsätta på den inslagna vägen nu :)

Kan uppleva lite som att jag är fula ankungen att jag vill hitta skräddarsydda lösningar för egen del! jag är väldigt rebellisk och gillar inte upptrampade stigar. " varför leker inte du med tjurarna som alla andra" ?
Nä! Gillar inte den känslan. Jag har bestämt mig utan någon hjälp från någon levande varelse, utan jag vill bara inte dricka mer och det känns lite som den viktigaste utgångspunkten.
Sen att kunna dra nytta av alla intressanta människor här inne ger mig mycket energi.

Återigen tack!

Hej ångestgubben, det verkar gå bra för dig och ibland behöver man vara ensam med. Energilöshet känner jag igen, men vi får kämpa på o göra nåt bra varje dag iallafall!
Ha de gott,

Ta en dag i taget. Just idag, 24 timmar, ska jag inte dricka. Du kommer må skit, men det är abstinensen. Sen nästa dag tar du samma beslut. Försök i 30 dagar och se hur du mår. Du behöver absolut inte bestämma dig för att vara nykter hela livet, men du har gett alkoholen 15 år av ditt liv. Kan du ge nykterheten en chans? Vem är du utan alkoholen? Är du inte nyfiken?

Älskar Michael P. Hade en crush på honom när jag var tonåring, haha. Tack för filmtips, förhoppningsvis kan jag se den härifrån USA. Jag har läst boken, den är sorglig. Påminde en del om min barndom med mamma också.

Ps. Jag är så stolt över dig!

Sista dagarna har jag varit tomt på energi så har bara knappt varit tillgänglig för mig själv. ( ville ta semester från mig själv). Som känslan är och har varit så har ni på detta forum varit väldigt viktiga!

Tack!

Fattar inte men sover fortfarande många timmar och länge på morgnarna. Varit ute och röjt hela dagen, nu en timmes vila.
I om coronan är vår planering för tex påsk inte så omfattande som den brukar vara, med mycket människor, listor och menyer, matlagning och städning både före och efter. I år blir det som det blir. Inte så många, sillen får lagas av fiskaffären, sängar bäddas av besökarna.
Lite tråkigt, då dessa helger såklart på något sätt varit att ”manifestera sig”, tätt förknippat med identitet, den jag är. Men främst umgänge och roligt. Men jag brukar också vara trött efter dessa helger. Sliten. Mer jobb än drickande, brukar hålla rimliga nivåer (för höga, inte katastrofala).
Krattar och tänker.
Hur jag alltid gjort för mycket av allt. Alltid fixa det som kunde upplevas som omöjligt att klara av, och det var omöjligt. Kraschen kom inte nån morgon med att halsa vodka. Kraschen var en långsam insikt i att livet som det utspelade sig, inte var hållbart.
Men oj vad det är svårt att vara vänlig och överseende med sig själv. Autopilot-tankar om att jag sov för länge idag, borde hunnit fixa mer istället för att vila.
Så trött på de tankarna.
Inte konstigt man velat få tyst på dem till vilket pris som helst.
Tacksam för forumet där ingen bryr sig det minsta om mina sillbufeer men däremot om att jag är nykter, och denna dag (89 tror jag) räknar jag in som en sådan.
Nu ska jag göra ett försök till att lyssna på alkispodden, jag är väl den enda som inte är vrålförtjust i den och programledarna som ibland känns som, förlåt, narcissistiska barn.
Kram.

Handlar nog mycket om att hitta en väg som känns bekväm antar jag, är inte riktigt där ännu. Just nu är nykterheten den viktigaste biten.

Fint att se ditt svar när jag loggar in Andrahalvlek. Jag är så stolt över dig, du står stadigt. Och du har rätt, man måste vilja med hela hjärnan och kroppen. Vilja komma ut ur det här helvetet eller stanna och dö. För det är vad vi med alkoholproblem gör när vi fortsätter dricka. Det kommer bara eskalera och vi har chansen NU(!) att vända på det och skapa oss en ny framtid.

10 dagars nykterhet har jag idag. Vi har en stay-at-home order här i den stat jag bor. Alltså, lämna inte huset om det inte är nödvändigt. Jag har även blivit temporärt uppsagd från jobbet. Ändå valde jag att sluta dricka under den här tiden och jag är stolt över att det inte blev flera månader mellan mitt senaste försök och det här. Det ser jag som en seger. Jag är så glad att jag (igen!) tog det beslutet och fokuserar nu bara på mig själv och mitt mående. I mitt fall skulle jag säga att det här är en perfekt tid att sluta dricka. Det finns inga måsten, inga sociala tillställningar eller öppna restauranger och barer. Liquor store är alltid öppen såklart men det stör mig inte. Intressant att de räknas som en essential business? Hm. Stäng ner för alltid och öppna inte igen.

Grattis till tre månader? Så skönt!
Vi får ersätta orostankar med glädje och beslutsamhetstankar ju. Tycker alltid det känns lättare när jag gör något aktivt när jag känner återfallsoro! Lyssnar på något bra på youtube, alkispodden... summerar varför det inte funkar för mig att dricka.
Nu kör vi på! Kram?

Jag brukar tjata om boken ”Tänka klart” av Annie Grace. I den skriver hon att ”spontan nykterhet” är 4-7 gg lyckosammare i längden än att sluta dricka med hjälp av AA.

Författaren funderar över om det beror på att man då inte hela tiden blir påmind om sitt eget och andras missbruk. Man hittar andra intressen och ägnar sig åt dem.

Det är samma författare som bokstavligt talat tjatar om att vi aktivt måste jobba både med vårt medvetna och omedvetna - bestämma oss för att vara nyktra med hela hjärnan.

Beställ boken på Bokus eller adlibris - den är kanonbra! Läser den boken för andra gången nu, två kapitel per kväll. Repetition är viktigt!

Jag är inte heller förtjust i tanken på att besöka AA. Jag har tidigare skrivit en del om det i min tråd, och jag gjorde till och med ett eget 9-punktsprogram. Jag brukar också gå min egen väg ?

Framgångsfaktorer i nykterhet tror jag är faktakunskap, bestämd vilja och gemenskap. Fakta får jag via böcker och poddar, den bestämda viljan bidrar jag med själv, och gemenskap får jag här på forumet. Ni är mitt AA-möte ?

Samtalsterapi ska du absolut tacka ja till, det är otroligt givande på alla sätt!

Vinn-vinn-vinn istället för vin är ditt tremånadersinlägg genomsyrat av ? Så glad för din skull!

Det där med återfall verkar hänga som ett spöke över många efter några månader. Om inte suget tvingar dig att dricka - vad skulle då tvinga dig att dricka?

Om du är hundra procent bestämd med att inte ”prova ett enda glas” så tror jag inte att du behöver oroa dig. Men ta aldrig första glaset! Det är typ så alla återfall sker.

Tuta och kör ytterligare tre månader till att börja med! Det är en hanterbar mängd som jag nog ska ta efter. Två månader för mig på skärtorsdag ???

Jag har precis börjat lyssna på ”Så som jag minns det”, om Mikael Persbrandts uppväxt och liv. Skriven av Carl-Johan Vallgren ihop med Mikael Persbrandt, och läst av Persbrandt själv.

En timme in i lyssningen känner jag på mig att jag efter 14 timmars lyssning kommer att ha ändrat uppfattning om Mikael Persbrandt. Han är kanske inte dryg, macho och aggressiv. Han är kanske blyg, osäker och har mycket integritet.

Det är sunt att ändra uppfattning. Jag gör det hela tiden, och känner aldrig någon prestigeförlust över det. Har jag fått till mig andra fakta som förändrar min åsikt så berättar jag det gärna högt för alla.

Han läser boken väldigt bra!

Har ett par dagar kvar, men känner så igen din beskrivning av oros-molnet... glada dagar men ändå den där skuggan. Tänk om det inte får fortsätta.
Men då tänker jag på mega-skuggorna i vin-livet, och då är ju detta ett annat liv. Vi kanske inte kommer undan skuggorna, men också en påminnelse, som slaven på triumfvagnen, kom ihåg att du är dödlig.
En beska i det söta. Och skapar kanske en större varsamhet om det liv vi lyckats bygga upp.
Jag tror jag kommer att gå på din linje med ytterligare tre månader.
Ska fundera i helgen.
Allt om ”jag kan inte dricka lagom” har för mig nu blivit; Jag vill inte dricka lagom.
Att avstå känns högst frivilligt.
Idag.
Kram, heja dig!

Tre månader ? !!! Idag är det exakt tre månader sedan min första nyktra dag. Det är nu som de stora belöningarna i form av energi och välmående ska komma på allvar har jag läst, samtidigt som risken för att återfalla i misären är lika överhängande...

Har inget alkoholsug alls, enda gången jag känner att jag skulle vilja dricka så är det pga stress, ångest, stark oro mm. Ren medicinering mao. Har inte längtat efter en enda festfylla, aw-öl, eller liknande. Alkohol för mig handlar därmed enbart om verklighetsflykt, aldrig för smakens skull eller som stämningshöjare som jag emellanåt trott. Jag är festglad ändå och det är en stor befrielse att inse det.

Beträffande påsken så känner jag ingen oro. Blir fokus på god mat och friluftsliv. Har gått ner runt 15 kg dessa månader och det känns så taggande att ta tag i hälsan på allvar nu. Vill gå ner lika mycket till och har ju faktiskt orken att lägga i en ytterligare växel.

Däremot känner jag ingen eufori eller spirande lycka. Kanske beror det på vetskapen om att det endast krävs en enda drink för att krackelera hela tillvaron. Då bryts styrkan i dessa obesudlade månader och jag kan lika gärna börja om en annan dag... Allt eller inget. Det är jäkligt obehagligt att ha alkoholen flåsandes i nacken, hängande som en stor mörk skugga över mig, som bara väntar på det där tillfället då fokuslampan slocknar... Det får mig att känna mig svag. Kommer jag alltid känna mig så här bräcklig? Kommer det komma en tid när jag litar på nykterheten så pass mycket att jag får sinnesro?

Tänker mig den här resan i etapper, "för alltid" är abstrakt och omotiverande. Så idag börjar etapp 2 som innebär tre månader till. Den 4 juli firar jag förhoppningsvis ett halvår!

Trevlig nykter helg!

Lyssnar och andas.
Vaknade mitt i natten, ont i käkarna och jobbtankar som snurrade.
Småttigt i det stora hela, men i mörker och ensamhet växer skuggorna.
Idag tar jag med dig det du skriver om här. Andas och lyssnar, räfsar och bereder plats för blommor som är påväg upp. Lyssnar på en bra bok och återkommer till mina tankar från igår, mig äger ingen, varken alkoholen eller det bolag som betalar min lön, i dessa tider dock lite extra tacksam för det.
Men idag njuter jag av en nykter dag och sol.
Kram och tack för inspo. ?

Hej,
Jag tror, särskilt efter att ha läst och hängt mkt här, att vi har våra olika sätt. Du har ju en enorm och så häftig viljestyrka, något att verkligen ta vara på. Det jag tror att både AA och forumet står för, på olika sätt är ju möjligheten att dela med sig, att få stöd - och inte minst, att stötta andra, de dagar man känner sig stark och nykter ?
För mig hänger detta ihop med min filosofi kring människan, att få hjälp och stöd från varandra, och att vara till nytta för någon annan. Tror liksom att det är vad som ger oss mening, kanske är detta även religiöst, men jag benämner det inte så.
På så vis har också forumet, så här långt, varit avgörande. Det håller mig alert och gör mig varje dag medveten om vilket arbete detta innebär.
Låter ju jobbigt, men långt mycket jobbigare är det att dricka.
Var och en blir salig osv... och det kan ju ha ett värde att testa olika vägar!
Önskar dig en fin nykter dag, kram.

Gud är en kvinna, en man hade aldrig lyckats hålla reda på allt ??
Vad man använder sitter hos en själv, använd det som passar dig. Jag gjorde 12stegsprogrammet med min alkoholterapeut, byggt en egen grupp av kloka människor både de som AA och de som bara är kloka. Men besöker Aa då och då för jag tycker det ger mig kraft, men har ingen egen hemmagrupp. Så välj något som du känner dig trygg med och där du kan vara helt ärlig.
Styrka och mod till dig// kram Strulan ??❤️

Hej eweryhopa ?
Gick på mitt första AA i går. Jag fick ett bra bemötande och intressant att lyssna på dessa olika levnadsöden helt klart! Men jag har tyvärr alltid varit lite av en motståndare till det att blanda in gud. (Han är väldigt gammal den gubben nu).
Respekterar sätt att arbeta på, men kan inte komma från min känsla i det hela. Känns lite som att om jag inte går på AA möten så kommer jag misslyckas i min nykterhet. Detta gör att jag blir ännu mer motsträvig. jag har alltid gått min egen väg i livet med blandade resultat givetvis.
Jag försöker absolut inte hitta några bortförklaringar att inte gå på möten.
Jag ser saker som att jag väljer russinen i kakan. Och tar det bästa från olika håll. Tydligen är det ovanligt att bara bryta med alkoholen och som jag har det. Är helt allena och väldigt sparsmakad vänskapskrets, knappast någon att vända till.
Förutom hit förstås.
Känner mig inte riktigt bekväm med att bara använda AA som forum. Dessutom så är jag döv på höger öra och det märktes igår. Folk sitter och mummla och det resulterade i att jag tappade " kontakten" med gruppen. Helheten försvinner då. Ska tilläggas att vi var enbart tio personer, tydligen brukar dom vara fler där.
Ja, jag vet inte hur jag ska göra i fortsättningen?

Ska förvisso till en läkare nästa vecka för utredning av en ev. ADHD, vet att jag kommer få en samtals terapeut om jag önskar..
Är jag ute cyklar?

Vet inte riktigt hur jag ska kunna förklara hur det är att leva med en narcissist. Alla era råd är väldigt goda och skulle säkert vara guld värda i en "normal" situation. För att svara på din fråga Sisyfos, ja jag tror hon alltid varit så här men jag har gjort allt för att passa in och undvika bråk. Läser man om detta så förstår man inte vad som händer när man lever med en narcissist. Jag började vakna upp med insikten att något var fel för kanske 8 år sedan. Men det har tagit mig ändå till sista året att förstå vad det är dom är fel. Jag kan välja på att vara min fru till lags men försaka vänner och familj och mig själv. Eller också kan jag välja att inte vara henne till lags och konstant leva i en krigszon. Sista åren har det varit krigszon, det tär något fruktansvärt men jag har iallafall lite av ett liv.

Just nu har jag inget val annat än att hörda ut, går ju inte att bryta just nu i rådande situation. Men jag kommer mer och mer till insikten att jag måste bort från detta. Jag förväntar mig inte att ni ska förstå hur det är att gå på äggskal hela dagarna och hela tiden sitta i moment22 där vsd jag än väljer betyder bråk.

Just nu handlar det om damage limitation.

Tack för dina inlägg, vi dras verkligen mellan både offer och synd om och nu jäklar.
Jag vet inte hur du funkar men för mig har det varit hjälpsamt att ta en dag i taget. Jag planerar inte ens till påsk även om det är högst troligt att jag är nykter, men en enda dag i taget har varit nyckeln för mina- på tisdag, tre månader nykter,
Det var mitt övergripande beslut, men varje dag, nytt löfte.
Idag är jag nykter, hoppas du med.
Kram.

Precis så var jag också. Visste jag drack på tok för mycket, hade minnesluckor. Låtsades utåt att jag mådde bra. Vet hur du har det?
Läs på om vad alkoholen gör med våra hjärnor, då förstår du varför det är svårt att sluta. Men har man motivation så går det.
Kram?

Vi sitter alla i samma båt - eller i varsin båt snarare - och vi har tagit oss olika långt på vår nyktra resa. Själv är jag på dag 56 idag ☀️☀️☀️

Jag har tänkt i 5-7 år kanske att jag borde begränsa eller sluta dricka. I höstas gjorde jag ett seriöst försök att begränsa. Det gick åt helvete.

De senaste åren har min tolerans ökat enormt, och jag hade alltid minnesluckor.

Någon liknade det vid ett hus, ditt barndomshem kanske. Du sitter där och dricker och känner plötsligt lukten av rök. Snart blir du varse - det brinner! Massor!

Vad gör du? Stannar och dör eller flyr för livet?

Ja, Svinalängorna är också bra! Ont-i-magen-bra. Är lite i valet och kvalet - kolla ont-i-magen-bra filmer eller skratta? Vad behöver jag bäst idag?

Men först frisk luft och sol - det behöver jag massor av ☀️☀️☀️

Vilken bra början att skriva här på forumet!Välkommen hit till gemenskapen?Jag kan inte ge något råd mer än att berätta att jag har varit där du är men vågade inte skriva här då.Hoppas du finner stöd här som jag och många andra gör.Jättebra att du visat dig här?Kram Pilla