Senaste kommentarerna i forumet

I höstas gick det ju ändå ganska lätt att sluta dricka, ja, jag mådde ju inget vidare bra första tiden nykter men något tvingande sug att dricka hade jag inte.
Så vad är skillnaden nu?
Jo, då kunde jag vara duktiga flickan som pausade drickandet för att visa läkaren som avslöjade mig att jag minsann kunde. Jag visste alltså hela första månaden att blodprov väntar och jag kan bli kallad närsomhelst till VC. Dessutom så kunde jag ju bli normaldrickare efter att ha hållit upp en period. Något att se fram emot.

Nu vet jag att det var rena bedrägeriet mot mig själv, det där om att jag kan lära mig dricka måttligt. Nu vet jag att jag måste sluta för gott. Och den tanken är övermäktig. Aldrig mer?
Sedan har jag inte riktigt någon botten att ta spjärn emot. Att bli avslöjad förra hösten, den skammen var ju ett slags botten att slå i.
Vad har jag nu? Förutom vilja och pannben? Och där är det ju viljornas kamp som jag skrev ovan...
...och vetskapen att jag kommer att må mycket sämre en period när jag slutar dricka...
Hjälp!

Får man erkänna det här? Jag vill inte sluta dricka!
Alltså var jag på systemet igår och köpte tre flaskor vin och hällde i mig en igår em. Planeringen är att ha en ikväll och en på söndag, på lördag ska jag till gubben så då bjuder han. Måndagen då? Då är det ju big no no att gå på systemet (har dock skitit i det sista tiden). Nej, på måndag ska jag nog göra ett nytt försök för jag borde kanske sluta ändå? För om en månad har jag en händelse inplanerad där jag verkligen vill vara alert och klar i huvudet, men det är ju lååångt kvar. Nu kan jag väl ändå unna mig att få må sådär bra som jag gjorde efter första kvällen med alkohol i slutet av februari? Innan det så mådde jag ju så dåligt. Det kan ju inte ha berott på att jag har sinnessjukt mycket att göra och stor stress och psykisk belastning både på jobbet och privat. Det är klart att jag klarar att kliva upp 4:30 varje dag och åka hemifrån för att komma hem runt 20, försöka varva ned genom att tänka efter vad för viktigt jag glömt göra under dagen och sedan stupa i säng. Att jag mådde dåligt måste ju ha berott på att jag saknade alkoholen. Visst?
Och nu jobbar jag ju hemma pga Corona, så då finns ju tillochmed tiden att unna sig några glas avkoppling. Perfekt!
….
….
Slippery slope…
….
….
Jag vill inte!
Jag vill inte tillbaka till där jag var förra sommaren!
….
….
De två kvarvarande vinflaskorna precis uthällda i vasken.

Slutligen Tack Vinäger! Missade ditt inlägg igår. Och tack Andrahalvlek och Javelin. Tack för att ni tror på mig!

Ja vad fint... det är skönt att få kontakt med känslorna. Äntligen?
Saknar en del kompisar här jag med. Hoppas de kommer tillbaks.
Massa kramar till dig????

Grattis till dina dagar! Ja vi kör vidare ???

Jag började dricka när jag var 14 år och fyllde 50 år i höstas. Har nog på ett sätt varit beroende hela tiden. Har ofta blivit fullast, gått sist från festen.

Har fått kommentarer från anhöriga de sista 15 åren. Har själv tänkt tanken att jag borde begränsa eller sluta dricka i 5-7 år kanske. Kanske ännu längre, man vågar ju inte tänka tanken fullt ut i början.

Deprimerad var jag redan i tonåren. Oftast årstidsbunden. Utmattningsdeprimerad 2007 och började med SSRI. Försökte sluta med SSRI 4-5 gg men blev alltid deprimerad igen, så jag fick börja igen.

År 2013 separerade jag, och min dåliga relation var roten till mycket. År 2018 blev jag utmattningsdeprimerad igen, och fick höja dosen SSRI. Försökte sänka dosen i somras, blev deprimerad igen.

Senaste 2-3 åren har min tolerans för alkohol ökat enormt. Kan dricka sjuka mängder vin - nästan alltid ensam. Tillsammans med andra kan det spåra ur rejält. Kommentarerna från mina anhöriga har blivit mycket mer frekventa, allra mest från äldsta dottern.

Till slut lindrade inte alkoholen alls. Kände inget lugn, bara stress över att dricka mer och mer. Stress över att jag var bakfull och inte orkade det jag behövde göra, hemma och på jobbet.

När ångesten blev fysisk igen efter jul (sticker, bränner och svider i huden på mig) och sömnen blev obefintlig så fick jag nog. Då slutade jag dricka.

Tog beslutet en fredag. Drack två sista glas vin på lördagen, hällde ut resten av vinet som en ritual, och räknade sen sön 9/2 som dag 1.

Det är stor skillnad på att vilja sluta dricka och att verkligen bestämma sig. Jag har bestämt mig. Jag vågar absolut inte chansa och dricka ett enda glas - jag ramlar dit direkt. Så väl känner jag mig själv.

Tricket är att bestämma sig med hela hjärnan. Både det medvetna och det omedvetna. Det funkar inte om halva hjärnan vill vara nykter medan den andra vill dricka.

För att påverka det undermedvetna måste man läsa på all fakta man kan hitta om hur alkohol påverkar oss negativt. Ta del av andras vittnesmål, och vända ut och in på sina egna tankar och åsikter. Då funkar forumet kanon.

Ett tufft jobb. Men att supa var tuffare. Jag får dricka om jag vill, ingen tvingar mig att låta bli. Men jag vill inte dricka.

Däremot snusar jag och jag tänker inte sluta. En sak i taget.

Andrahalvlek:
Grattis till 2 månaders nykterhet! ??? Hur länge hade du varit beroende, och fanns din depression där innan? Eller kom den med alkoholen? Hur lyckades du bara bestämma dig och sluta sådär pang-bom? Jag har sjukt svårt att bryta vanor, jag är väldigt kompulsiv då det gäller substanser. Jag borde sluta röka också, har redan fått hälsoproblem pga rökningen trots att jag inte ens är 40 och "bara" har rökt sen jag var 23. Det är så mycket jag borde ändra på för min hälsas skull, men SÅ svårt på egen hand! Jag skulle vilja och behöva bo på ett behandlingshem ett tag för att få ordning på mig själv, men det har blivit avslag varje gång jag ansökt om det hos kommunen. Jag skulle verkligen vara motiverad och ta till mig behandlingen om jag fick åka iväg nånstans! Är det nån här som vet vad man kan göra för att övertala dem om att det behövs och kommer göra skillnad? Att jag iallafall är värd en chans? Bara för att många andra misskött den och fortsatt som vanligt när de kommit ut, så antar de säkert att detsamma gäller mig.. Sen vill de inte betala, fast det säger de såklart inte! Jag saknar helt självdisciplin, och det verkar inte spela nån roll hur många goda råd och ideer jag har, det är som att jag inte styr mina tankar och handlingar!! Kunskapen inom vården är så gott som obefintlig!

Sisyfos: Tack för tipset om Alkispodden! Och rådet att fokusera på andras behov. Det är uppenbart att de som beter sig illa mot andra själva mår dåligt, för människor som är hela i sig själva och tillfreds med livet har inget behov av att göra andra illa! Men man är ju liksom ingen tankeläsare; hur ska jag kunna förstå tex att den som kommer fram och säger nåt taskigt kanske bara är fruktansvärt ensam och vill ha mänsklig kontakt till varje pris som helst? Så långt hinner jag inte tänka innan ordslagsmålet är ett faktum. Jag kan avslöja nåt privat om mig själv för er, och det är att jag är jävligt egenkär, till min och andras nackdel, jag "bjuder" liksom inte på nåt, jag låter inget passera. "Ett öga för ett öga, en tand för en tand..", typ. Är fixerad vid vad som är rätt och rättvist. Så, lite självkritik där, haha! Jag hatar att jag jämt måste vara så jäkla "stolt"!

Vad kul att höra att det går så bra! Heja och bra kämpat. Kram.

Idag började jag gråta över en händelse, som jag blev rörd av.
Jag satt i bilen min man körde och eftersom det var mörkt kunde jag gråta lite i fred, jag har inga svårigheter med att visa känslor för honom. Det gick över snabbt, och ingen stor sak.
Blev glad för det kändes som hjärtklaffarna där inne darrade till som ett vinddrag bakom bröstkorgen.
Jag längtar mycket efter mina känslor som är lite förstelnade.
Jag vet inte när pompeji hände här.
Ser fram emot mitt liv som ska levas, mjukas upp och rymma mer. I det perspektivet känns alkoholen som en så liten fråga, ändå är den så stor så den är avgörande.
Tänker extra mkt på forum-kompisar som jag inte hört/läst ifrån på ett tag. Skickar tankar och räddningsraketer.
Nykter idag, en nåd.
Kram.

tillbaks till dig Charlie70❤️

Jag har varit lite dålig på att läsa runt härinne sista veckan. Men det är bara positivt, för jag fyller ju tiden med annat som oxå är meningsfullt?

Jag är ännu inte drabbad av Coronan.
Hoppas inte heller att det händer, för jag driver eget och har inte råd att stänga igen?
Men det finns de som blir värre drabbade än vad jag skulle bli....

Idag vågade jag ställa mig på vågen för första gången på ca tre år skulle jag tro?
Det blev en glad överraskning!
Jag är inte alls viktfixerad men en gastric bypass för flera år sen gör ju att man blir nojjig över att hamna där igen.
Ffa sista året har jag gått upp mkt i vikt har jag känt.
Nu, drygt fem veckor utan alkohol är det hisnande att tänka sig alla kalorier man druckit varje kväll!!! Hur mkt kalorier är ca 1,5 liter starköl plus 1-1,5 liter vin VARJE kväll, SJU kvällar i veckan???
Tillräckligt iallafall för att jag ska rasa i vikt utan det.
Plus att det gör att jag inte har den hungern som blir dagen efter, vilket gör att jag börjat äta rätt igen. Som efter operationen.

Som grädde på moset tar jag en pw i elljusspåret nästan varje kväll med en av hundarna. Det funkar nu! Förut korkade jag ju upp mellan fem o halvsex och efter det var det ju kört med den promenaden...

Nu har jag druckit tre stycken Heineken 0%. De duger gott. Smakar verkligen som riktig öl. De gör mig absolut inte sugen på starkare saker, så det är jag glad för! Inte mkt att välja på som är 0%.

Det är bara fördelar med att inte dricka!
Vad jag uppskattar mkt nu är att kunna sätta mig i bilen närsomhelst på dygnet och köra!

Däremot känner jag mig ff lite ofokuserad ibland. Nästan som om jag ff har minnesluckor. Ibland kan jag ha svårt att komma ihåg vad jag pratat om med folk, vad som bestämts, OM nåt bestämdes osv.
Kanske jag supit bort hjärnceller?
Eller är jag bara ointresserad av andra? Nä, det tror jag inte?
Jaja. Nykter är jag iallafall?
Och tänker så förbli!???

Hoppas ni alla därute har det bra och att kampen för nyktert liv inte är för svårt!
Kram till er alla❤️?❤️

Det är alltför lätt att hamna i negativa tankar, både om sig själv och om andra. Och det är förödande på något sätt. Jag jobbar ibland med att försöka göra välvilliga tankar om andras intentioner. De flesta jag har träffat på är snälla och välvilliga. Bråk och sårande kommentarer brukar ofta handla om missförstånd. Om du blir illa bemött så handlar det oftare om att de du möter mår dåligt på nåt sätt tror jag än att de vill vara elaka mot dig. Jag har bara träffat folk som är medvetet elaka några gånger i mitt liv och jag tror verkligen att de flesta vill gott. Om man har den inställningen så kan man också fråga sig varför personen agerar som den gör. Fokusera på andra och andras känslor. Om du lyssnar på alkispodden så kan du höra personer där prata om när de byter fokus från sig själv, till att fokusera på andras behov i större utsträckning och vad som händer då. Har för mig att det finns i flera avsnitt och att de beskriver den tillfredsställelse de får när de mer fokuserar på andra. Det är inte så lätt när man mår dåligt att byta perspektiv men det är kanske värt ett försök. Lyssna lite på podden, kanske kan vara en början.

Jag har också kronisk depression, som kommer i skov. Har tagit SSRI i över tio år. Fick öka dosen ytterligare för två år sedan.

Nu efter jul kände jag att det var dags att höja dosen igen, men istället valde jag att sluta dricka.

Efter en vecka hade ångesten släppt och sömnen blivit mycket bättre, och förbättringen har fortsatt vecka för vecka.

Nykter dag 54 idag och ”firar” två månader på skärtorsdag. Ett av de bästa beslut jag har tagit.

Alkohol dämpar ångest och får dig att sova på kort sikt, men på lång sikt skapar den istället ångest och sömnstörningar.

Tack Fina Lisa, ja jag har sett den tråden, men bara orkat ögna igenom den än så länge för den innehåller så otroligt mycket.
Problemet är väl snarare att jag lider av kronisk depression och har svårt att hitta lusten till saker. (Jag äter antidepressiva, som bara tar bort det värsta, plus några mediciner till för det psykiska.) Det är för enkelt att bara kila ner till bolaget eller kvarterskrogen, det ger en snabb och effektiv "tröst" och belöningskänsla mot en minimal ansträngning!
Ja, jag har mycket bitterhet och besvikelse i mig, jag tycker att folk ofta är så elaka och okänsliga! Jag tar hjälp av både healing och av psykiatrin för att läka mitt sårade hjärta, men det verkar svårläkt! Jag är så enormt känslig och blir sårad för minsta lilla, och värst är all oförståelse och folk som viftar bort mina känslor varje gång jag blivit illa behandlad.

Visst kör vi en nykter april!

Det går fortsatt bra! Så sjukt! Jag har lixom druckit 1gång sedan 1a februari!!! Det var helgen innan löning i februari!! Så uppe i dag 40 nu, alt dag 62 beroende på hur man räknar! Jag är nöjd!! Nu kör vi vit månad i april oxå :)

Jag har jobbat ungefär sex timmar hemifrån idag. Imorgon blir det jobba heldag hemifrån. Hostar och kraxar fortfarande, men jag känner mig piggare.

Och jag är uttråkad ? Orkar inte glo på mer nyheter om corona och äta choklad. Jag måste hitta på något kul i helgen. Och cykla! Jag längtar efter att cykla igen.

Och jag saknar mina vanliga rutiner. Nästa vecka ska jag jobba från jobbet igen, hoppas jag. Jobba hemifrån är bara en nödfallslösning för mig - det blir liksom ingen ordning på någonting för mig. Varken jobb eller fritid.

Jag tycker väldigt synd om alla gymnasieungdomar som tvingas ha distansundervisning hela våren, och extra synd tycker jag om alla studenter.

Den tiden går ju aldrig att ta igen. Jag minns den tiden med enorm glädje för båda döttrarna.

Balen, mösspåtagning, utspark, åka flak, studentmottagning - värsta festen i flera dagar! Hur gör man i år?

Allt blir som det blir och går som det går. Och jag är nykter och det känns självklart.

Lite klokare kanske? Huvudsaken är att du läser och skriver här igen! Vi ska peppa och stötta allt vi hinner och orkar ?

föreläsa. En liten människa med stark utstrålning. Hon har också skrivit en bok som heter Döden är livsviktig som är läsvärd. Ha det fint Femina❤️ / mt

Tänker på de som isolerar sig med alkohol?
Om jag druckit hade konsumtionen bergis ökat dessa dagar.
Jag äter chokladbollar istället?

Du jobbar på jättebra! Antidepressiva kommer att hjälpa dig. Alkoholen höjer serotoninet, och sen störtdyker det. Och det kan ta tid innan det stabiliseras.

Jag har tagit SSRI i flera år, men hoppas kunna sluta efter att jag varit nykter ett tag. Men var sak har sin tid.

Viktigast först - vara nykter!

Utav Elisabeth Kubler-Ross har jag läst idag. Det låter kanske inte som så uppmuntrande läsning, precis, men hon var en pionjär inom sitt område tidigt och när vi närmar oss döden handlar det egentligen om livet, i allra högsta grad! ?

Varit hos läkaren idag, mitt mående är på väg neråt så bestämde att gå på antidepp igen. Det hjälper ju inte mot alkoholen men för att vara klar nog att orka jobba med det också så känns det som rätt val. Sov 2 timmar inatt - ångest inför att prata med läkaren om mitt alkoholintag. Men ja det blev halvöppet iallafall - inte hela min historia utan vad som händer nu och hur det varit sista tiden iallafall. Tror jag haft en rätt utdragen abstinens pågrund av enstaka berusningsdrickande men med mycket alkohol... sen ska jag försöka börja jobba lite på måndag igen så får vi se hur det går... självömkan, ja men kanske nödvändigt nu.

Jag har också bott utomlands och där utvecklade jag mina alkoholproblem på riktigt. Det är tungt med ångest osv i början, jag är där jag med igen. Men med stöd tex här så är det bara att köra en dag i taget o efter ett tag blir det ju en hel del tid.
Lycka till!

Hej och varmt välkommen till Alkoholhjälpen! Grattis till en första nykter dag. De värsta abstinenssymtomen brukar gå över på ett par dagar. Vad målmedveten du är som inleder med att du måste ta tag i ditt drickande och nu tar steg i linje med ditt mål. Att du skriver här är ett jättebra steg. När man känner sig ensam, ledsen och att man inte har någon att öppna upp sig för så kan det här forumet extra värdefullt - här finns många som känner igen sig i vad du går igenom nu och som kan bidra med pepp och stöd. Fint att du ser den påtvingade karantäntillvaron som en positiv möjlighet, en chans att testa en vit månad.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

??‍♀️? Nyktra ännu en dag!

Vi kör på! Surfar på!??‍♀️
Nyktra! ??‍♀️???