Senaste kommentarerna i forumet

Vi sitter alla i samma båt - eller varsin snarare - och har kommit olika långt på våra nyktra resor. Själv är jag nykter dag 58 idag ??

Häng på! Skriv och läs mycket här på forumet så ska vi peppa och stötta.

Inom en vecka ”firar” jag 8 veckor, 60 dagar och 2 månader, på olika datum ? Triss i nykterhet!

och det låter mycket mer "Power" än 2 månader :) /Rosa76

Mår skit! Är periodare men det måste få ett slut nu..

Så otroligt sorgligt, lider verkligen med dig ?

Kram ❤️

Två kapitel per dag i boken känns hanterbart. Tar 20 min vid läggdags. Bra sätt att varva ner också ?

Alkispodden är bra! Nu måste jag dock invänt varje nytt avsnitt eftersom jag lyssnat på alla 87 redan. Missbrukspodden har jag också lyssnat på.

Så skrämmande, så sorgligt. Och så fint av dig, mitt i chocken att dela det med oss här i forumet. Att du vänder dig hit är ett så fint tecken på att du vill och kan klara det utan alkohol. Att veta vart en kan vända sig då det gör ont är en fin kunskap. Så ledsen för att detta hände dig.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Så fruktansvärt sorgligt!!?
Ååh, Femina, jag har själv en katt och lider verkligen med dig..
Kramar?

Kalle blev nyss överkörd av en bil vid busshållplatsen. Han brukar gärna springa efter dottern. Dottern ringde sonen och hon hann åka iväg innan han hann ner. Han såg Kalle bli överkörd. Ringde mig. Jag kastade mig i bilen ifall vi skulle iväg till veterinären men det var redan för sent. Jag lyfte upp Kalle och vi åkte tillbaka hem. Nu är vi hemma. Den vackra vårsolen skiner och här är bara chock och tårar... ??

Inte dricka A, inte dricka A, inte dricka A....?

Jag hoppas att du har fått hjälp och att du mår bra. Du har säkert funnit information om hur giftig metanol är. Kanske var du rädd då du skrev inlägget? Så klokt av dig att söka stöd och information.

Tempot i det här forumet är ofta lite långsammare än många andra forum och det kan ta tid innan en ny tråd får fart eller att ett inlägg får svar. Om du vill får du gärna berätta mer om vad du brottas med och vad det var som gjorde att du fick i dig metanol. Mest hoppas jag att du är okej.

Vänligen och välkommen till oss på Alkoholhjälpen.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tack för gratulationerna i min tråd och grattis till dina 8 veckor! Du är helt inne på samma linje som jag om repetition och hjärntvätt tills argumenten sitter för gott. Jag tillämpade samma sak med rökningen och det funkade ypperligt, inte ett smygbloss på alla år. Jag kom igång bra med läsningen men har kört fast. Förmår mig inte att ta upp boken igen av nån anledning fastän jag vill och borde... en irriterande spärr som inte vill släppa. Tog däremot fasta på ett av dina andra tips och började lyssna på alkispodden igår, alltid nåt ?

Kör på bara Andrahalvlek, det här är rätt väg!

Jättebra verktyg ni har, båda två! Det är så sant att vi alla bara kan ta en dag i taget. Dag 2 eller 102 är fortfarande 24 timmar men det blir tack och lov lättare att styra tankarna åt rätt håll efter en tids avhållsamhet. Du fixar det här Soffi, styrkan i att lyda sig själv är oslagbar. ?

Ja grattis till 100 dagar, det är sannerligen en milstolpe!!! ? Har själv tresiffrigt i sikte som nästa checkpoint, jättebra med firande längs vägen. Hundra dagar... Det är stort!!! ?

❤❤❤

Jag är alldeles överväldigad av alla gratulationer! TACK! Utan er och möjligheten att skriva här hade jag säkerligen tappat fokus för länge sedan. Nykterhet är verkligen något man ständigt får jobba på.

Jag är också så tacksam för att ni nu fått mig att se på alkoholskuggan med nya ögon. Ja den finns där och det behöver den göra, som en påminnelse om att aldrig vända tillbaka till misären. Men också att den är ingenting motför det bottenlösa mörker drickandet ändå medför. Ni är kloka som få, jag känner sån ödmjukhet att ens få chansen att få mina negativa tankar omprövade här. Jag diskuterar inte det här med någon irl. På sin höjd lite löst snack kring drickande överlag men inget djupgående och inga större erkännanden. De närmast mig vet ju till viss del hur det varit men skulle nog chockas över hur illa det egentligen var. Är fortfarande så rädd att få den där stämpeln...

Det är inte lätt att hantera nederlag och svårigheter utan alkohol som pysventil. Just nu är jag rätt bombarderad av prövningar från alla håll, det hade jag varit även om jag drack men att inte få kliva ifrån allt för en stund är så kvävande. Försöker tänka att hjärnan jobbar på att bygga nya banor allteftersom hindren övervinns. I framtiden kommer hanteringen av liknande ske per automatik, kanske t o m utan tankar på snabb flykt. En dag kommer första tanken vara en kopp thé och vila när det kör ihop sig, inte den störda bilden av att halsa ur en flaska gift. Det här är vardagen och den måste fungera utan alkohol.

Tack igen och grattis till era egna bedrifter! ? Bara att skriva här är ju hälften vunnet, det påvisar ju att man vill ha en förändring i livet. Stor kram till er alla!!! ?❤

Första "gå bort till vänner" sen jag slutade med a.. Det kom en spontaninbjudan till middag i lördags och det fanns ingen bra "ursäkt" för att inte gå och samtidigt kände jag att det är bara att ta tjuren vid hornen. Det var ändå en lugn middag och inte en stor-fest med alla vänner. Jag såg fram att träffas och har lite suktat efter att träffa vänner. Normalt sett hade jag hunnit svepa några snabba groggar innan vi åkte och självklart planerat transport hem så vi inte skulle behöva hamna i en situation där jag skulle bli föremål för att behöva köra hem. Jag tog den "lätta" vägen och skyllde på magkatarr och ville inte riskera att det skulle bli värre. Jag tog med en a-fri öl och drack istället för välkomstdrink och det kändes ok. Jag saknade faktiskt inte a på kvällen, ingen pyrande irritation över varför inte jag får dricka när de andra kan. Jag kan dock sakna att mannen aldrig kommenterar något, aldrig en fråga eller klapp på axeln -fjärde helgen avklarad och inte ett ord. Samtidigt har han inte en aning om hur djupt jag var i flaskan så det kanske har sin naturliga förklaring. Några tillfällen har han bett mig blåsa i a-testaren bara för att kontrollera. Jag känner mig kränkt när frågan kommer samtidigt så är det just det som har räddat mig. Jag tror inte att jag hade klarat att ta steget om det inte hade varit för att det finns "någon" som vet. Men jag har inte slutat för hans skull, jag har slutat för min skull med hjälp av en viss kontroll, så väljer jag att tänka.
Mål framåt: bli en gladare fru och mamma, har inget behov av närhet (jag har fullt upp med mig själv) och jag känner mig stressad när alla är hemma (3 tonåringar och en 10 åring), detta har varit en trigger för att dricka. Alla vill ha sin del av uppmärksamhet och med barn varannan vecka så känner jag ibland att deras behov är också att ta igen den veckan de varit hos sin pappa. Hemskt, att bara skriva det -det är f-n min skyldighet som mamma att finnas där men ibland känner jag mig bara uppäten av alla samtidigt. Nu, en vecka med alla hemma och jag ska dessutom jobba hemifrån..
Måste ut och hämta energi i vår-solen varje dag/ Rosa76

För mig ör det enkla svaret, jag står inte ut och dövar mig därför med alkohol. Hade det inte varit för barnen hade jag nog lämnat nu, jag vet att jag måste lämna men jag vet inte hur och jag måste ha barnen med mig. Hon har gjort tillräckligt för att jag nog skulle få vårdnaden i en rättegång, men jag vet att hon skulle dra upp så mycket skit och hitta på saker så jag vet inte om jag törs riskera det.

Men det rådet som alla ger om detta är att kapa all kontakt helt och inte ägna narcissten en tanke överhuvudtaget. Det är ju inte direkt lätt när man lever ihop, men om ni separerat så försök ha noll kontakt och när/om han kontaktar dig ignorera hans sms, meddelanden osv. Blockera honom på alla sociala media.

Jag har haft ENORMA problem med sömnen historiskt. Till slut funkade inte immovane, och det var en käftsmäll som hette duga.

Samma sak med atarax och melatonin - funkade inte i längden. Toleransen ökade helt enkelt, jag hade behövt högre doser.

Vin funkade länge att somna på, men det krävdes mer och mer och sömnen blev svettig. Ibland vaknade jag med ångestpåslag mitt i natten.

Jag har en hektisk tid på jobbet just nu, men jag vägrar att springa speciellt mycket snabbare. Jag har en hög arbetskapacitet, men jag vägrar ligga på 110 procent mer än någon-några enstaka dag/ar.

Mina sjukskrivningar som utmattad kan jag alltid skylla på ? Samtidigt är det en realitet. Jag måste sätta tydliga gränser för att orka i längden.

Inom en vecka från att jag slutade dricka började jag sova bättre, och gör fortfarande. Det är nog den allra största vinsten med nykterheten - att få sova gott.

Skönt att du är tillbaka - du har verkligen varit saknad ❤️

Så här ser mina verktyg ut:

1) Sätta ord på vad jag tycker, tänker och känner (här på forumet dagligen).

2) Ta del av andras vittnesmål (här på forumet, Alkispodden, Missbrukspodden, ljudböcker - just nu Persbrandts bok).

3) Lära mig mer om alkohol och hur den påverkar kropp och hjärna (youtube-klipp, böckerna ”Tänka klart” och ”Skål! Ta mig fan”). Och repetera kunskapen regelbundet för att hjärntvätta mig själv.

4) Motion (mest cykling).

5) Hitta andra och nyktra alternativ på mina gamla inrutade vanor (alkoholfri öl, promenad med vänner istället för ett glas vin osv).

6) Gemenskap med likasinnade (här på forumet dagligen ❤️)

Jag tror på dig! Och bäst av allt - du tror på dig själv!

Kram ❤️

Tänker mycket framåt. Gör ni andra det?

Stärker de bilder jag har i huvudet av en helt vit vår och sommar.
Nu tycker jag att vanorna börjar sätta sig och längtan efter att koppla av är inte så förknippat med alkohol... just nu i alla fall.
Det är ett enormt stort steg framåt för mig.

Klurar mycket på om det är något jag skall ändra i mitt förhållningssätt till mina vanor. Har rubbat mig i cirklarna, tror det är bra.

Det som är så fantastiskt är att trots alla de livets bekymmer jag har så hittar mer en jämnvikt i glädje.
Har aldrig skrattat så mycket och gott ur hjärtat i mitt liv!

Är skönt att ta livet utan filter från alkohol. Kommit närmare mina barn och skulden dämpas lite. Vad det gäller maken ändras vår relation också och jag vet inte riktigt vad det betyder.

Ha en fin nykter dag. Kram???

Hej nystart, tack för ditt svar. Så är det förmodligen. Vi har pratat om det han och jag, det är nästan så att han är stolt över de personlighetsdrag jag läst upp som stämmer på honom?? Vet en del om hans bakgrund, han var gift i 17 år och den frun verkar ha blundat för allt han gjort mot henne. Hon har även totalt motsatt personlighet än mig... vilket kanske bidrar till att det funkat så länge. Hon har skött allt med hem och barn, medan han har varit på resor och varit otrogen åtskilliga gånger. En vacker dag gick han hem och sa bara Hej då, lämnade henne och flyttade in med en annan kvinna... som han sen bedrog med mig. Jo, han har alla tecken och ändå sliter det mig i 1000 bitar att han ska vara med nån annan och vara så där fantastisk som han var mot mig. ?? Jag är så rädd att detta ska tippa mig över kanten totalt... men har lovat mig själv att kämpa både mot honom (om han kommer tillbaka) och mot ?.

En försiktig fråga - hur står du ut i ditt äktenskap? Hur får man bukt med detta?

Tack ska verkligen läsa den bloggen. ??

Hej Allic, det låter som du har att göra med en Narcissist. Jag lever med en fru som är narcissist och hon har verkligen brytit ner mig över åren, utan att jag förstått vad hon gjort med mig. Det har slutat med att jag dricker för att härda ut, jag vet att för att få bukt med min alkoholkonsumption behöver jag få bukt med henne. Om du inte redan visste det så googla och läs på om det. Kanske stämmer det in på honom och du kanske kan förstå vad han gjort med dig. Sök på HG Tudor, det är en Narcissist som har en blogg där han beskriver hur han och likasinnade beter sig - det är väldigt lärorikt och öppnade ögonen på mig.

Fattar att det känns jobbigt för dig! Jag tänker att allt de vill, är att hjälpa dig. Om man tar det som utgångspunkt så är det ju faktiskt så att alkoholen bidrar till att du inte kan bli frisk från depressionen. Kan du acceptera att det är så ökar dina möjligheter till tillfrisknande markant. Vi är många här inne som kämpar, precis som du. Jag har varit i ett läge där jag har sett alkoholen som en hjälp i mitt liv. För att klara av andra svårigheter behövde jag alkoholen. Nu vet jag att det inte är sant. Alkoholen skapar mer bedrövelse än den bidrar med. Bl.a. depression, ångest, svårigheter att sova osv.

Sökte för ca 1 år sedan hjälp på min VC för depression. Min läkare frågade hur jag hade det med alkohol? Ja, svarade jag ärligt, jag dricker för mycket. Jag blev sjukskriven för depressionen MEN i sjukintyget hade han vilkorat att jag måste vara nykter för att få behålla min sjukskrivning. Sedan har helvetet brakat löst! Jag har provat AA, jag går hos en kurator, utreds nu utav FK och deras "experter". Det som gör mig lite frågande är varför var jag så dum och svarade ärligt? Nu är ju hela cirkusen igång med psyk, kuratorn, läkaren etc. Jag vet att jag äger "problemet" men måste man bli så styvmoderligt behandlad? det var ju trots allt depressionen jag sökte för, men istället läggs fokus på alkoholen..... Anders

Ett råd i hast- prata m din husläkare om möjlighet att få (låg) dos sömntablett, för mig funkar detta som en trygghet och jag kan ta när jag behöver och när oron för att somna ”i tid” blir för stor.
Kram.

Ett råd i hast- prata m din husläkare om möjlighet att få (låg) dos sömntablett, för mig funkar detta som en trygghet och jag kan ta när jag behöver och när oron för att somna ”i tid” blir för stor.
Kram.