Senaste kommentarerna i forumet

Tufft med hårt jobb från morgon till kväll, ändå orkar du gå in här sent på kvällen och bry dig och stötta andra. Det kallar jag osjälviskt❤️ Själv drar jag i väg och fiskar hela dagen i dag, bara för mig själv. Lite själviskt kanske, men sånt är viktigt också.

Hoppas du får en bra dag.

Kram?

Jag erkänner mig skyldig till att jag synar mina hjärnspöken med förstoringsglas istället för att ta ut dem i solen så att de spricker och jag kan vädra bort dem.
Jag borde verkligen vädra bort dem, för de återkommer hela tiden i mina tankekedjor.

Reflektion efter att ha repeterat ytterligare avsnitt av Alkispodden.
"De visste inte att de var alkoholister medan de var aktiva och det var när de insåg att de var alkisar som de slutade dricka".
Hur är det möjligt? Jag har vetat i massor av år att jag är alkoholist, att jag har en problematiskt stor alkoholkonsumtion. Men inte har jag kunnat göra något åt det för det! Jag behöver ju min alkohol!
Fast inte längre, inte om jag jobbar med mig själv...

"En alkoholist skadar nära och kära".
Har jag gjort det? Jag har ju mest druckit i ensamhet, hemma, det skadar väl ingen? Fast, under hösten när jag slutade dricka så började jag försaka de få nära vänner jag har. Jag isolerade mig för jag hade så många tankar som jag inte kunde prata med någon om, förutom er på forumet då. Det sjuka är att mina vänner är mycket moderata i sin alkoholkonsumtion, sådana som jag brukade umgås med nyktra stunder. Jag har fortfarande inte träffat någon av dem sedan förra sommaren... Logik???

Nya funderingar på om jag borde gå på ett AA-möte.
1. för att de kan hjälpa mig i mitt jobb med mig själv
2. för att få prata av mig alla alkistankar
3. för att bryta min självvalda ensamhet

Kanske leder det till att jag orkar träffa mina vanliga vänner igen? (Jo, telefonkontakt har jag, de finns kvar, men kanske inte så länge till...)

Tål att tänka på.

Kram!

Tack för komplimanger och för att du tror på mig!
Vilken ynnest att ha vänner som ger mig en sådan start på dagen :-).

Tack för inspel! Gällande att ogilla ändrade planer så handlar ju det om kontrollbehov, något som jag har förstått är i princip obligatoriskt för en alkis. Jag är i grunden en både förändringsbenägen och flexibel person, har inga problem med en hastigt omplanerad arbetsdag eller ens en stor omorganisation.
Men när det gäller saker kopplat till min alkoholkonsumtion då blir det plötsligt fruktansvärt obehagligt. Där måste jag ju ha "full kontroll" annars kan jag ju riskera att bli avslöjad, eller ännu värre, inte få dricka som jag vill....
Och nu, så vill jag väl någonstans kontrollera reaktionen och utgången av samtalet och det är ju omöjligt. Lika omöjligt som att jag vill berätta för att kunna få stöd samtidigt som jag vill slippa erkänna för att slippa känna skammen.
Bara att släppa kontrollen helt "enkelt" så blir livet lättare.

Kram!

Full fart i tråden, trevligt att komma in här efter en dag av oavbrutet arbete fram till sen kväll.?
Trött nu. Orkar- och vill inte tänka på serotonin och hjärnan eller vad som är det ena eller andra. Orkar inte ens en liten mindfulnessövning.
Idag tänkte jag på min morgon, i morse och att självvakna,
ikväll tänkte jag på att jag var själv-glad.
Mycket som styrs av det här (snälla) självet hörni, i nykterheten.
Självisk, självkänsla, självinsikt. Hänger ihop. Självbedrägeri. Hänger ihop det med.
Pratade med min mamma en timme ikväll. Känner att jag har så mkt mer tålamod med henne, hur gullig och rolig hon är, glad för det. Nykter ikväll. Trött och nykter. självsomnar inom kort. Kram.

Var väl ett bra ord för var man inte vill befinna sig resten av livet. Ibland vill jag, i all vänlighet, bara höja rösten en aning och säga: sluta drick. Vänta inte på att zodiakens står i rätt våglängd, att vinet ska va slut, att festen ska vara avklarad. Bara Sluta.
Håll upp en månad, en dag i taget. Sen kan man prata om mellanstadiet, eller inte.kram.

Tänkte bara sticka in med en kanske onödig kommentar, men jag hör till de som inte läst, lyssnat på alkispodden (som jag inre ens gillar) utan använt mkt tankar, läst här, funderat och promenerat, jag har heller aldrig betraktat alkohol som gift eller att det har ett eget liv, så mkt ger jag inte denna motståndare- som det nog ändå är,
Efter trå månader känns alkohol mycket avlägset, dagarna rullar på och mitt liv är bättre på alla sätt.
Önskar dig lycka till!. Kram.

Och vilken chans. Hoppas det blev bra nog. Jag slutade röka första dagen på ett nytt jobb för 20 år sen, började aldrig igen.

Roligt och skönt att läsa att det går så bra. Man kan tro att vi med alkoholproblem är de största livsnjutarna som bara tar hand om oss och myser runt med ett glas. De flesta av oss vet ju att det är tvärtom, att vi föraktar oss själva, skäms för att vi dricker (för mycket) och skäms för att vi inte kan sluta,
Att ta hand om sig själv (jag tänker med min hittepå-psykologi att vi nästan får börja med att ta hand om oss själva som barn...) är ett jätteviktigt steg. Ovant. Och inte bara äta/springa/ utan också lyssna på viskrösten inombords. (Joyo beskriver det bäst.)
Vad längtar jag efter? bortom glömska och så kallad guldkant?
Jobb, jobb, så är det men till skillnad från de flesta förvärvsarbeten blir vi typ miljonärer sett till livskvalitet.
Kram!

Tack för din hälsning hos mig. Vi behöver alla bli sedda och bekräftade - och det är det här forumet svinbra på!

Jag har också haft stora problem med ångest, och ångestskoven kommer typ alltid när jag har druckit mycket under en period.

Jag är övertygad om att alkoholen har orsakat både ångest och depression - i kombination med att jag är en ”duktig flicka” med överhettad empati som vill att alla ska vara nöjda.

Vid det senaste ångestskovet slutade jag dricka och det är snart tio veckor sedan. Efter 1,5 vecka var ångesten borta och jag började sova bättre.

OBS: Jag tror att daglig mindfulness-träning de första två veckorna hjälpte till också.

Nu mår jag bättre och bättre för varje dag - och känner inget sug alls. Tanken att dricka flyger på mig ibland, men den är lätt bortskakad.

Hej Soffi! Där satte du ord på mina exakta tankar.. såååå rätt... blev helt lyrisk nu när jag läste för jag har letat efter just den här analysen. TACK ! Nu hjälpte du mig mycket.. det är helheten.... inte bara drycken... Återigen tack jag behövde läsa detta. KRAM till dig.

Nu har jag hittat din tråd, lär mig orientera här på forumet så smått som sagt! :-P
Läste om att du är en väldigt positiv person men också kan bli väldigt deprimerad. Precis sån är jag med, men jag får oerhörd ångest också. I alla fall för mig tror jag det har bidragit mycket till mitt drickande, dricker när jag är superglad och vill fira mer, dricker när jag har ångest för att lindra. Men jag har insett att drickandet ger mig mer ångest, och sänker min tolerans mot ångest. Dubbelt negativt alltså. Tror absolut du kommer känna dig mindre deprimerad och ha mindre svängningar som alkoholfri, tycker all forskning jag läser uppger det. Och jag vill verkligen tro det är sant :-)

Fika på en klippa vid havet låter ju fantastiskt!! Vi ska bara fika på ett Espresso house, lite mindre romantiskt, haha! Känns konstigt för i alla mina andra relationer (och hela mitt vuxna liv) har alkohol alltid haft en oerhört central del. Med mitt ex byggde hela vår relation mer eller mindre på aktiviteter kring alkohol, och jag avskydde det så mycket. Kändes så... ihåligt och falskt.

Kul att läsa, tror det är jätteviktigt att förbereda sig på när det känns tråkigt, att ha en strategi då. Jag är tillbaka nu på min tredje dag som alkoholfri. Denna gång gör jag detta med mycket mer respekt för hur jävligt alkohol är och hur jag måste ha en mer genomtänkt strategi, inte bara tänka att "det känns ju bra idag, det kommer fixa sig, jag har ju egentligen inte så stort problem så klart jag kan säga nej".... jag vet nu att mitt beroende gör att jag verkligen har svårt att säga nej, därför måste jag ha större respekt för det. Och förbereda mig. Och inse att det kommer vara ett livslångt medvetandegörande av mitt eget handlande. Inte ett livslångt LIDANDE, utan vara FRI men medveten om att alkoholen kommer försöka locka, både när man har roligt och tråkigt, när man bara minns det roliga dryckesstunderna och inte bakfyllorna, bråken, ångesten, tårarna, ensamheten.
Jag har upptäckt quitlit, böcker om att sluta dricka som är otroligt inspirerande och får det att kännas lätt och roligt, befriande. Läser nu Sober Curious, den har verkligen varit revolutionerande för mig.
Ta hand om dig!

Låter som kanonbra strategier!

Ser fram emot min första nyktra dejt så småningom ? Fika på en klippa vid havet tror jag att jag ska föreslå.

Jag har ingen dejt på gång, drömmer lite bara ?

Alltså nu ska ni få höra nåt sjukt, jag ska gå på en dejt imorgon och nu har jag sagt att jag vill ändra från att ses på en bar som planerat till att ses på ett café som inte serverar alkohol!!! Hihihi, känner mig alldeles fnissig, har ALDRIG haft en nykter dejt förut! Känns så häftigt att prova, och att han inte känner mig, så jag kan säga att jag är en person som inte dricker och han kommer tro att det alltid varit så! Sjuk känsla. Och SÅ stolt över mig själv, för jag har insett att barer är en miljö jag inte fixar att vara i just nu. Glad!! :)

Jag har fått många goda råd och bra tips här och det var ett som verkligen fastnade som jag tänker mycket på: ta hand om dig själv. Till exempel äta bra, träna, umgås med de man tycker om och göra det man mår bra av helt enkelt.

Jag har bestämt mig för att laga mer nyttig mat och försöker strukturera upp veckan så att jag vet vad jag ska äta varje dag. Är inne på dag tre och än så länge funkar det fint ? Träna är något jag alltid gjort och idag blev det ett riktigt tufft pass. Som jag älskar det! Men det är inte bara att göra saker som jag mår bra av som påverkat mig denna veckan, jag har även försökt att reflektera över vad och varför jag gör saker och känna tacksamhet för det jag har som är bra i mitt liv.

Så, kort sammanfattat: jag har en bra vecka helt utan alkohol. Underbart!

Tydligen har han en kanal på Yotube också. Måste jag kolla in. Det är kanske lättare för mig att förstå honom med lite bilder som hjälp ?

Bland annat har han publicerat ett inlägg som handlar om hur coronakarantänen eventuellt påverkar drickandet.

Jag skulle såklart föredra om han inte dricker alls men jag har ingen kontroll över vad han gör och tänker inte bry mig om det. Han får göra som han vill. Jag har bara kontroll över mig själv och mitt eget beroende och jag väljer att inte dricka idag ?

Exakt, de flesta tar oftast ett glas för mycket när de väl dricker och det tar emot att sluta eftersom man mår sämre när alkoholen lämnar kroppen och därför vill fylla på med mer.

JoTack, Soffi jag har mått bättre idag. Bra till och med. Blev lite för ivrig i mitt sökande på nätet efter föreläsningar, böcker och dokumentärer så hjärnan slog bakut och jag fick lov att ge mig ut på en lång promenad trots att det blåste halv storm, jag fick ta i för att ta mig fram, var rejält trött när jag kom hem men solen sken och jag fick ny energi.
Tänker att jag får ta det lite lugnare och kanske lyssna på e t t avsnitt i tex. alkispodden och läsa e t t kapitel om dagen. Måste ju smälta, tänka över det jag fått till mig också.
Jag har ganska många intressen som kan distrahera mig, om jag bara kommer ur den här "alkisdeppen", Har ju inte mått så bra av att druckit för mycket en tid. Men nu när det våras kanske livsandan vaknar till liv igen. Det finns massor av jobb i trädgården, jag odlar lite också och driver upp lite plantor inomhus som sen ska ut i växthuset. Sånt mår jag bra av att pyssla med.
Jag vet att jag är dålig på att stötta andra, tycker kanske inte att jag har så mycket att komma med. Men tänker ibland att jag borde mera för jag blir ju själv glad när någon tittar in här. Kram.

Du ska börja med att låta din hjärna läka. Var snäll mot dig själv - ge dig själv bra kost, motion, vila och sömn. Och gärna skratt också ❤️

Tänk inte för stort - tänk här och nu. Stäng av tv-nyheterna och titta på komedi-serier.

Du kommer ut ur den dimman så småningom, och då kommer du att tag i det du behöver ta tag i.

Men just nu ska du ägna dig åt att läka.

Men om han nu måste dricka i samma hus som du, även om det sker i källaren, så kan han vara rejält bakis.

Jag tror också att de allra flesta som dricker alkohol så sakteliga glider mot det allt mer destruktiva missbruket.

Det är ytterst få som kan säga ärligt ”jag kan dricka eller låta bli, det kvittar”.

Just nu lyssnar jag på Marianne Cedervalls femte bok om Anki och Tryggve på Gotland. Feelgood-light-crim typ. Lättsmält.

Jag förstår vad du menar men så känner jag inte. Jag hatar alkohol och vad det gör med människor. Det är en extremt beroendeframkallande drog och jag vet hur känns att vilja ha mer när man väl har börjat. Alla har sin egen resa så jag ser mer på honom som ett bevis på mig egen nykterhet men det är inte ”gott åt honom”. Så skulle i alla fall inte jag vilja att han tänkte om mig när jag hade tagit ett återfall även om han absolut inte är på samma nivå som mig. Han är min man och jag älskar honom. Hoppas att det här ger honom lite insikt i vad det är för skit han dricker. Jag ser det som att alla faller tillslut i alkoholen om än väldigt långsamt för många men snabbt för andra - som oss.

Vad för feelgood ska du lyssna på? Jag läser ”Den som haver barnen kär” av Viktoria Höglund. Den är helt okej men språket kunde vara bättre.