Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Ta ett steg i taget, börja med månaden och se hur den känns. Vill bara förtydliga att det är sällan-drickande (inte sällskapsdrickande) som jag upplever fungerar för mig. Och med sällan menar jag att det oftast går 1-2 månader mellan de gånger jag dricker något alkoholhaltigt. Och då aldrig mer än två enheter vid ett tillfälle. Man kan säga att mitt mål är att aldrig mer bli full. Att det går långt mellan tillfällena är viktigt för att jag ska behålla min nya självbild av en person som inte dricker. Det var något jag aldrig hade kunnat tro innan jag slutade, att jag skulle kunna landa i och känna mig nöjd med att inte dricka. Men det gör jag verkligen nu. Det tog tid, men lite i taget har jag lärt om och tränat in nya sätt att njuta av livet. Det går, det gäller bara att nöta på och vara medveten om att varje beslut man tar är viktigt ( det är så lätt att försöka lura sig själv med tankar om " bara idag" och "det är nog inte så farligt"). Att läsa och skriva mycket här har hjälpt mig att förstå hur alkohol fungerar. Kan också rekommendera boken Tänka klart av Annie Grace samt Jag som var så rolig att dricka vin med av Rebecka Åhlund.

@Jan.3. Grattis på din andra pånyttfödd-dag! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Jan.3. Hej gamle vapendragare och grattis till 2 år!🥳🥳🥳. Alltid lika roligt när du kikar in här😁. Tack för den fina beskrivningen om hälsoräntan som vi lagrat och som dessutom är skattefri! Vilken vinst! Den ska jag ta med mig i min värderade riktning. Den räntan är ju dessutom oberoende på om det går upp eller ned i procent, för hälsoräntan går konstant upp och ökar hela tiden i värde. Häftigt!

Ha en riktigt skön 2 årsdag och kika in även framöver❤️

@Jan.3. Grattis 🥳🥳🥳! Så roligt och faktiskt hjälpsamt att läsa om när det går bra!!! Tänker också att forumet kan vara bra att hålla fast i med syfte att också bevara nykterheten. Hälsoränta!!! Det tar jag till mig, varje dag utan a ger ränta och räntesatsen blir bara högre ju fler dagar/sammanhängande tid man har… Önskar dig ett fantastiskt nyktert 2014!!! Fortsätt gärna skriv då och då!!! 🥰

Två år idag, inte så illa. 👍 💥 🎉

Vet inte riktigt vad jag ska skriva en sån här dag, kanske att jag gjorde en repris på det första året eller att jag inte har varit på systemet på två år. Tidigare var jag där så ofta så jag fick variera inköpen till olika butiker bara för....... Ja,ja, det där "tricket" vet ni ju redan.

Men på tal om annat än bolaget, faktum är att nykterhet är lite som att sätta in pengar på banken så man kan få lite ränta på kontot.

För varje dag som vi är utan alkohol så får kroppen nån form av en hälsoränta som sakta men säkert tickar på och vid årsslutet så har vi fått ihop så mycket hälsoplus att det syns både på vågen, blodproven och i spegeln.
Förresten, inte bara att det syns utåt vi känner det även inom oss i både psyke och själ.
Aktier i all ära men ett säkert räntekonto är inte fy skam, vi behöver inte ens att skatta för vinsten.😄

Ha det bra.😊

Hej igen @vår2022 @Andrahalvlek @Amanda L och tack för att ni svarar.
Det var ett tag sen som jag var här men när Jul och nyår närmar sig så blir det att jag tittar in igen och läser ifatt lite.
@Amanda L Här är allt bra och jag visslar på för fullt hur går det själv, övar du något på att vissla.
Till sommaren kanske du är rena proffset.😄

Ha det bra.😊

@Kennie Tack snälla för ditt svar! Jag har en plan för min vita månad och det känns som om det är genomförbart. Jag vill inte lova mig själv ett så långt stopp som 3 månader i nuläget även om jag har förstått att det egentligen är optimalt.

Vad du är stark som klarar av ett sparsamt sällskapsdrickande - det tror jag inte att jag skulle fixa utan att trilla tillbaka i gamla mönster.

Hej och välkommen hit! Bra plan att börja med vit månad. Låt inget hindra dig när du väl kör igång. Kan vara bra att ha en plan för vad du gör om du får alkoholsug, tex äta, vila, yoga eller annan aktivitet. Och vad du gör om någon föreslår ett glas , typ ha ett standardsvar som " nej, jag kör en vit månad". Och så tror jag att du skulle vinna mycket på att vara ärlig mot din man. Att du inte vill berätta kan hänga ihop med att du undermedvetet vill hålla dörren till alkoholen öppen. Sen det där med orosanmälan, är inte det en ganska liten konsekvens jämfört med vad en fortsatt hög alkoholkonsumtion kan leda till? Jag tror ibland att det är beroendet som blåser upp våra rädslor för allt som kan komma i vägen för det. Själv lade jag om min alkoholkonsumtion radikalt för tre år sen. Jag började med tre vita månader och har landat i ett mycket sparsamt sällandrickande. Mår så otroligt mycket bättre både fysiskt och psykiskt, och har verkligen hittat andra sätt att varva ned och njuta av livet. Det går att bli fri från alkoholmissbruk och det är så värt det! Styrka till dig!

Angående min vita månad - väl medveten om att maken skulle vara borta har jag planerat olika aktiviteter i veckan som inkluderar alkohol. Jag är inte redo att avboka dessa eller dyka upp och dricka läsk. Det blir för jobbigt. Däremot tänker jag försöka begräna mitt intag till 2-3 glas per kväll och sedan gå all in på fredag med den vita månaden. Jag har inte på typ 10 år varit helt alkoholfri så länge så det blir intressant. Känns nästan lite pirrigt, på ett positivt sätt!

@Källarmannen Tack för ditt svar! Så otroligt fint att få en sådan härlig respons. Vi kämpar på tillsammans. Bra idé med kalendern, har varit medlem ett tag men inte bekantat mig med den ännu. Ska genast börja anteckna där!

Ny dag - tack för ditt svar! Har läst här mycket och sett att Annie Grace rekommenderas, ska ta tag i den boken!

På något sätt känns det härligt att någon annan känner igen sig i min berättelse. Jag känner mig lite mindre ensam i detta. Vad bra jobbat av dig att vara nykter i två månader, grattis!!

Här inne har jag bestämt mig för att vara 100 procent ärlig, man måste ju börja med det någonstans!

På fredag ska jag påbörja en vit månad. Det känns överkomligt och det är färre jobbresor för maken i början av året. När han är hemma dricker jag bara på helgen och det känns lättare att börja med honom i huset.

@SmillaL Hej! Fortsätt att skriva, kände igen mej i mycket som du skrev. Jag är i 60 års åldern, ordnade förhållande och bra jobb, men konstaterar att sedan jag gick med här i alkoholhjälpen i februari 2023 så har jag bara haft 2 dagar i kalendern där jag inte tagit någon alkohol. Sen vissa dagar kan det bara bli 2 folköl, men oftast så snittar jag på ca 5 enheter per dag. Funkar inte att fortsätta så, det vet jag och på morgonen och förmiddagen så är jag så övertygad om att ”idag blir det inget” men likt förbannat så trillar man dit. Men jag ger inte upp, det skall gå 💪💪 Kämpa på och lycka till.

@SmillaL Välkommen till forumet! Här finns stöd och hjälp. Vad bra att du vill ta tag i din situation. Känner igen mig mycket… Jag kan rekommendera att läsa/lyssna på böckerna av Annie Grace och boken Beroendepersonligheten av Craig Nakken. Dessa har iallafall hjälpt mig när jag tog mig i kragen. Förståelsen över vad alkoholen gör med hjärnan gör det lättare att stå emot när suget sätter in. Första 5-7 dagarna är dock ändå skitjobbiga och kräver all motståndskraft man kan uppbringa. Jag har berättat för min man och det är faktiskt hjälpsamt att ha någon i sin absoluta närhet som vet och kan stötta. Jag vet att det tar emot men gör inte som jag och vänta med det för länge…. Att bli nykter är också att vara ärlig mot sig själv. Jag har nu ca 2 månader nykter men har kämpat i många år, fallit tillbaka och tagit nya tag om och om igen. Någon gång kommer vara den sista och förhoppningsvis är det denna gång.
Fortsätt skriv här, det ör otroligt hjälpsamt! 🥰

Dag 1: Ingen energi och en del ångest. Tagit en promenad med gubben och diskuterat strategier. Vi ska ta fasta på det som är positivt: Vi tränar och är fysiskt aktiva. Vi har för det mesta bra matvanor. Vi vill hålla oss i hyfsat skick för att ge våra barnbarn fina minnen av oss. Vi har en fint äktenskap och älskar verkligen varandra.
Barskåpet är fullt av alkohol, men inget rödvin i alla fall. Nu blir det småkronorna på tv:n och sen har jag klarat dag 1.

Hej alla här inne,

Jag är en kvinna i 50-årsåldern som sedan ett antal år har ett eskalerande alkoholmissbruk. Jag har en ordnad social situation med man, barn och ett mycket bra men krävande arbete som jag sköter - högfungerande och högpresterande med andra ord. Jag tror inte att någon i min närhet reagerat nämnvärt på mitt drickande, för den största delen av min konsumtion sker när ingen ser, bakom stängda dörrar. Visst dricker jag även tillsammans med vänner, som också de är glada drinkare, men medan de går hem och sover så kan jag gå hem och fortsätta dricka. Pandemin medförde också otroliga möjligheter att dricka även på vardagarna och så har det fortsatt.

Jag kan utan problem dricka två vinflaskor en vardagskväll och jag planerar noga arbetsmöten och så vidare så att jag inte ska lukta alkohol när jag träffar folk dagen därpå. Drickandet planeras förstås på så sätt att jag inte dricker när maken är hemma, vilket sker ganska ofta eftersom han är på jobbresor. Då är det fritt fram att "ta ett glas bubbel" som blir till två flaskor innan läggdags. Ibland slinker det även ner någon drink när vinet är slut och jag får ständigt gå och fylla på makens flaskor med ny sprit från Systemet innan han kommer hem.

Jag är inte typen som skickar en massa sms eller ringer runt till folk på fyllan, vilket är synd, för då kanske jag skulle få tydligare konsekvenser av mitt drickande. Inte heller är jag typen som blir grälsjuk (ja jag dricker även tillsammans med maken på helgerna för då är det ju tillåtet, men han dricker inte alls samma mängder som jag). Däremot händer det oftare och oftare att jag dricker så pass mycket att jag får minneslucka och inte vet på hur jag kom i säng på kvällen. Det händer också att jag på helgen däckar i soffan.

Igår var jag ensam hemma och då slank det ner inte mindre än två flaskor vin, vilket inte känns så sunt efter jul och nyår som också har inneburit en stor konsumtion. Jag har talat med en väninna om mitt missbruk. Hon är i en liknande situation som jag och vi beslutade gemensamt att vi skulle ha ett längre alkoholstopp för ett år sedan ungefär. Vi lyckades hyfsat men jag drack ibland i smyg som vanligt. Dock minskade den totala konsumtionen rejält under denna tid, vilket ju var väldigt bra. Jag är inte redo att tala med min man om detta, men han måste förstås förstå att allt inte står rätt till med pimplandet bara utifrån det han ser.

Nu vill jag skriva här för jag vill få ner mina tankar någonstans. Ännu är jag inte redo att sluta med alkoholen, men jag känner att den dagen närmar sig. När jag gick på toaletten för ett par timmar sedan såg jag att min urin var mörk. Eftersom jag är påläst om alkoholens effekter inser jag förstås att det är levern som protesterar och jag borde gå och ta prover och kontrollera detta. Dock vill jag inte göra det eftersom jag är livrädd för resultatet, att läkaren ska orosanmäla till soc och så vidare. Jag skulle vilja ha ett längre stopp innan jag kollar hur illa ställt det egentligen är men för att klara det skulle jag nog behöva antabus och då måste jag ju gå till läkaren.

Jag vill verkligen sluta och syftet med inlägget var att berätta för någon hur illa ställt det faktiskt är med mig. Och det fick bli för er. Jag tackar för att ni tog er tid att läsa.

Smilla

@vår2022
Tack för dina tankar och ditt engagemang! Betyder mycket!

Till alla tappra krigare där ute - Ge inte upp!! Ingenting varar för evigt - till och med hundraårskriget tog slut - ni kommer att besegra er fiende till sist - mes list, övertygelse och envishet för ni VET att det inte finns något alternativ. Jag tror på er kraft! Det ska ni också göra. God fortsättning på ett nyktert 2024! ❤️

@Amanda L det låter som vi har haft väldigt liknande relation till alkoholen. Jag känner mig så dum som hela tiden tror att ”denna gång kommer jag kunna kontrollera det” och absolut funkar det ibland men den kommer den femte gången kanske och då brakar det på rejält, och inte av speciellt mycket alkohol heller. Nu har det varit två tillfällen i rad där det spårat, och jag orkar inte mer. Ångesten äter upp mig. Blir minst tre månader och så som jag känner nu vill jag aldrig dricka alkohol mer. Hoppas jag klarar detta!

@Amanda L det låter som vi har haft väldigt liknande relation till alkoholen. Jag känner mig så dum som hela tiden tror att ”denna gång kommer jag kunna kontrollera det” och absolut funkar det ibland men den kommer den femte gången kanske och då brakar det på rejält, och inte av speciellt mycket alkohol heller. Nu har det varit två tillfällen i rad där det spårat, och jag orkar inte mer. Ångesten äter upp mig. Blir minst tre månader och så som jag känner nu vill jag aldrig dricka alkohol mer. Hoppas jag klarar detta!

Två fyllon och en sanning. Podd där poddar finns. De går rakt på sak.

@smulan96 Du är inte ensam!
På slutet fick jg minnesluckor efter två glas vin…
Gjort allt du skrev och lite till…
Och drack ändå bara på helgerna i stort sett.
För mig var det droppen som gjorde att jag bestämde mig för för att sluta helt. (Att dra ner, dricka måttligt hade jag redan försökt 200 gånger).
Jag kunde inte kontrollera alkoholen. Jag började enligt rekommendationerna med tre månader och redan efter det mådde jag så otroligt mycket bättre.
Ta steget du också. På Vara alkoholfri får du allt stöd och tips och pepp…
Lycka till! ❤️🙏🏻❤️👍

@Stora Loppan Hej och välkommen hit! När man skriver ned varför man dricker och vad konsekvenserna blir så ser man hur motsägelsefullt det är. Känner igen mig i allt. Man dricker för att reducera ångest, stress, för att ha kul, när det är tråkigt och man är trött och inget orkar. Effekten blir mer ångest, deprimerad, energilös, ful och trött. Man gör livet ännu värre och svårare att stå ut med. Inte mycket livsglädje i att vara deprimerad, energilös, ful och trött. En ond cirkel helt enkelt som är svår att komma ur, en cirkel i alkoholberoende. För att få stopp på cirkeln och komma ur den måste man sluta dricka. Jag höll på i åratal med att dricka mindre, gick inte bra för jag kunde inte hantera alkohol och det underhöll bara mitt beroende då jag ändå hela tiden drack. Jag och min man drack också tillsammans och vi var tillåtande till att inte hålla löften om uppehåll, skitsamma liksom. Vi kör på! Nu har jag varit nykter i över två år. Jag orkade inte längre med ångest, skam, självdestruktivt beteende och att gå ner mig mer. Jag var helt slut av allt dagligt drickande. Tog ett beslut om att sluta dricka helt och att min man måste haka på om det ska gå. Inte köpa hem alkohol mer, det skulle jag inte klara av. Så vi gör detta tillsammans. Jag skulle aldrig klara av om han drack.

En rekommendation är ett längre uppehåll, tre månader för att hjärnan ska få återhämta sig från alkoholen och komma i balans. Det tar lite tid. Då kan man tänka klarare och ta bättre beslut. En dag i taget är bra och en månad som första delmål. En bok som är bra att läsa är ”Tänka klart” med Annie Grace. Hon berättar om hur alkoholen påverkar hjärnan och ger tips om hur man kan gå tillväga för att bli nykter.

Hur som helst har livet vänt helt och hållet. Ångesten och skammen som alkoholen orsakade försvann efter första veckan och det blev tydligt hur mycket som alkoholen orsakade av detta. Jag känner mig fräsch, balanserad, närvarande och har livslust. Alkoholen förstörde mitt liv men nu har jag fått det tillbaka. Vår relation är så mycket bättre och mer nära, inga fyllebråk och vi gör saker tillsammans utan alkohol. Hur kul som helst!😁

Kämpa på och lycka till! Det är så värt att vakna varje morgon nykter och slippa ångesten och skammen.❤️

Ångest, dricker för att hantera stress, dricker för att ha kul, dricker när det är långtråkigt och jag ingenting annat orkar. Har hållit på i snart 20 år och det blir allt värre. Måste välja nu: fortsätta på samma vis, deprimerad, ful trött och energilös eller sluta/förändra mitt drickande. Vill ju egentligen inte sluta helt.
Min man beter sig likadant, men inte lika mycket. Vi har pratat mycket om detta. Vi har gjort flera försök till begränsning men när den ena fallit åker den andra med. Nu ska vi försöka ta en vit månad. Första målet är att vara nyktra resten av veckan fram till söndag. En dag i taget.

Hej! Du är absolut inte ensam. Jag hade liknande.. tog lång tid innan jag och en läkare pratade om saken. (Återbesök pga nedtrappning av antidepressiva) Och hon berättade att det kan slå slint och gå väldigt snabbt från ett glas till ett annat. Hade ingen aning ätit den i så många år. Nu kanske inte det är så i ditt fall men va bara en tanke ❤️ var och varannan äter ju nu någon form av antidepressiva och dom är dåliga på att informera just om det.

Men är egentligen inte sugen på alkohol, det är mer att det slåt slint. Nu på nyår drack jag 4 st öl och ett glas bubbel vilket inte i mina öron ät så jättemycket, och det slutar med att jag däckar och någon form av psykos…. Medicin kanske är att föredra ändå. Men nu blir det nyktert MINST 3 månader