Senaste kommentarerna i forumet

... för mig i min nyktra resa är att ta ett beslut, varje dag. Inte planera för mer- eller mindre, det är stort nog. Sen kommer supertråkiga dagar, och dagar utan energi. Men en sån i taget, det klarar vi.
Diskussionen med mitt sämre jag som då och då velat förhandla om nykterheten, har jag bordlagt till senare tillfälle.
Svårt och lätt. Att stå ut med tråkighet är en av våra större utmaningar. Men en tråkig dag, det fixar vi! Heja dig!

Så tråkigt att höra att du har det tufft igen.
Önskar jag kunde lyfta av lite börda från dig, som du kämpar är du värd allt gott!

Kram!

För din egen skull och för att du ska må bra. Bra där! Tänk inte så mkt framåt (eller bakåt) nu är allt vi har och i varje nu ryms en chans och en möjlighet. Hejar på dig!

och pizza blev det.
Släpade runt hundarna på en tur i skogen oxå?ingen fart eller lust i mina ben idag.
Resten av dagen planeras inomhus förutom snabb rastning av mina pälsklingar❤️❤️

Kanske stämmer det att jag har slutit fred, tack för tanken att fundera på! Kram.

Som uppstår när sista bilen barn kört iväg och bara diskmaskinen tuggar på i bakgrunden.
Det känns just idag helt naturligt att en ny tid tar vid nu.
Först var det småbarnsliv med nästan ingen alkohol under många år, sedan så mkt jobb och tonåringar att det aldrig etablerades stora överdrifter även om jag redan då fattade att mitt drickande skilde sig från andras.
Vuxet liv med utflugna barn- nya vanor, snabbt mer och oftare, tillfällen av sorgligt smygande och inte kunna sluta.
Att inse att jag inte har kontroll. Fast det tog tid att se det, acceptera. Den stora rädslan som hägrade; ”tänk om jag måste sluta dricka...”
Eller skräcken, snarare. Något som skulle ta ifrån mig njutningen i mitt liv.
Läst här 2,3 år. Till sist kliva in, visa sig sårbar och be om hjälp och stöd.
Få hjälp och stöd av okända personer som har kommit att bli så viktiga. Som jag vill hjälpa och stötta om jag kan.
Nu väntar en ny tid. Vill fortsätta utvecklas i jobbet. Vill vara en mormor och farmor som barn kan lita på. Men främst är detta för min skull. För att slippa skämmas över den jag är, för att slippa ha hemligheter, slippa oroa mig för kroppen, minnet. Göra vad jag kan för att få leva länge.
Nykter idag. Det räcker bra.

Låt dem gå, var inte alltför sträng mot dig själv, jag hade dagar som var så tråkiga att de gått till historien, adderade lite tankat av hur dålig jag var som inte tog mig för något. När de gick över så såg jag tillbaka på en kort period som jag borde bemött med med tålamod med mig själv. Det är en viktig del i vårt survival kit.
Kram.

Jag skrev ett inlägg häromdagen ”Så gjorde jag”. I onsdags var det, på min 2-månaders dag ??????

Min tråd heter ”Behöver all hjälp jag kan få”. Nu är det min tur att dela med mig till andra ?

Bara kör nu!

Du kan läsa om mitt outande i min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få”.

Livet är fullt av gråa tråkiga dagar, men efter regn kommer alltid solsken ☀️

Själv drar jag till skogs nu. Två naturreservat ska jag besöka idag.

Vet tyvärr precis hur du känner just nu. ”Vad spelar det för roll om jag är nykter när allt annat ändå är åt helvete?” Den känslan är så stark, och så totalt uppgiven och vanmäktig.

Men du vet att det spelar en enorm roll, nykterheten är basen. Fundamentet. Vad du än står inför så klarar du av det bättre nykter.

Och det vet du, ville bara påminna dig i all välmening ❤️

Ytterligare en påminnelse: Det är dumt att oroa sig i förskott. I bästa fall oroar man sig i onödan, och i sämsta fall oroar man sig två gånger.

Kram ❤️

Tack för omtanken Andrahalvlek, den värmer! Fullt upp hela påsken och dessvärre en hel hop av bekymmer som fått hela tillvaron att känns grå och oviss...

Är ett farligt läge för nykterheten känns plötsligt inte lika viktig, fastän jag VET att den är nummer ett. Det är inga problem att vara nykter när allt flyter på med lagom stora, hanterbara bekymmer men det här är annat. Hela mitt liv kan vändas upp och ner och jag kan bara vänta på att det ska ske.. Hela sista året/åren har varit väldigt vackliga och det är vidrigt att känna sån total maktlöshet.? Inte ett dugg sugen på att dricka men däremot längtar jag efter att få slappna av på riktigt. Känner mig som en ballong som bara fortsätter att fyllas på, med vetskapen om att den kommer att sprängas. Frågan är bara vad som händer efter det, jag vet inte och det skrämmer mig så färgerna försvinner, allt har ett läskigt gråfilter just nu.

Adde och Charlie70. Pappa är fantastisk!
Hur gick det att berätta för din dotter Andrahalvlek?

Idag är en tuff dag. Jag har inte det minsta sug, tanken att dricka är obefintlig. Testar mig själv för att se var problemet ligger. Är det Hon som lockar mig? Jag är inte rädd. Jag provar genom att föreställa mig hur en klunk vin rinner ner, men får bara avsmak. Det är absolut inte alkohol jag vill ha. Men jag går igenom någon slags sorg över hur lite Jag jag är. Har tappat bort mig själv helt. Dagarna rinner ifrån mig. Jag tycker inte något är kul. Har inte energi eller vilja till något. Målet denna dag är att gå ut på en promenad. Snart. På ett sätt är jag tråkigare mamma och sambo nu. Sitter bara i soffan med datorn och telefonen. Facebook, Instagram, Snap chat och Aftonbladet. Loopar i flera timmar. Jag tar mig inte för någonting. Avundas min sambo som bara gör saker. Han har redan hunnit tvätta och träna. Sitter och surar i soffan och tycker synd om mig själv. Hur tusan ger man sig själv energi och hur hittar man något som är kul att göra? Visst jag gör saker ibland, på autopilot.

Lång helg, reflektion i överflöd.

Mitt mantra får börja rulla.... Det är bara jobbigt, jobbigt är inte farligt.

Nykter, en självklarhet. Största utmaningen är avsaknaden av glädje och energi.

Kram ?

Sex månader. Det är så lång tid som jag varit medlem här. Till en början var motivationen på topp och jag följde de mål jag satt upp, men efter tag försvann den och jag ramlade tillbaka i gamla vanor. Om jag har ett problem med att hantera alkohol? Definitivt. Om jag är alkoholist? Möjligtvis.

Så om jag nu är medveten om det, varför slutar jag inte dricka? Jag vet att det är dåligt att dricka som jag gör. Jag vet att jag mår dåligt av mina alkoholvanor. Jag har dessutom verktyg och strategier för hur jag ska göra för att ändra mina vanor.

Jag tror (och kanske är det så för dig också?) att anledningen till att jag faller tillbaka i gamla vanor till stor del handlar brist på motivation. Nu, efter ett sexmånaders halvhjärtat försök så börjar jag om. Jag skriver ner mina mål och sätter upp en plan för hur jag ska nå dem och försöker hålla fast i motivationen. Det är helt enkelt dags för lite jävlar anamma för att lyckas.

Sitter du inne på ett tips för hur man kan hålla motivationen uppe? Dela gärna med dig.

Jepp! Hamnar man i diket gäller det att sätta i björnramarna och ta sig upp på en gång??

Alkohol löser aldrig något problem på långsiktigt. En Quick fix som bara skapar mer elände. Detta forum är en enorm källa av information runt problem drickande. Här finns stöd och erfarenhet från liksinnade.
/Mrx

Och kommer groparna så är vi snabbt uppe ur dem igen! Starka som björnar ??????

Jag med. Tänker tydligt i bilder och bilder jag läser om och ser fastnar i min skalle som fastklistrat?

Vilken bra liknelse. Tack! Funkar även vad det gäller drickandet när man skulle minska det. Inga gropar nu då??

Välkommen hit, helt rätt inställning! Tveka inte att ställa frågor om det är något du undrar över eller behöver hjälp med. Det finns massor av erfarenhet och kunskap hos oss som hänger här.

Ös på! ??

Välkommen hit! Så bra du tagit beslutet. Kommer bli skillnad på smärtor och mående.
Nu kör vi på tillsammans!??

Liknelsen med rulltrappan tar jag med mig ? Jag älskar bildliknelser!

Du ska få en bildliknelse av mig, om sorg. Att sluta dricka är ju också en sorg. Man sörjer alla fina stunder, att man aldrig mer kan dricka.

Tänk dig en grusväg med små och stora gropar, typ pga kälskott. Omöjligt att undvika allihop. I början ligger man i en stor grop och vältrar sig i gyttjan, man varken vill eller kan ta sig upp.

Till slut tar man sig upp, det var inte så svårt. Plötsligt ramlar man ner i en grop igen! Vad fan. Igen. Lite matt och trött ligger man kvar en stund och tycker synd om sig själv, men till slut fryser man och kravlar sig upp ur gropen.

Sen fortsätter man vägen fram, och ramlar ner i gropar då och då. Gropar som är oundvikliga. Men groparna blir mindre och grundare, och färre allt eftersom. Men framför allt blir man duktigare på att ta sig upp ur groparna.

Den liknelsen hittade jag själv på när vår yngsta dotter föddes svårt sjuk och handikappad för snart 21 år sedan.

Det var en sorgeprocess att sörja det friska barnet som jag trodde att jag hade i magen. Och samtidigt absolut inte förneka det barn jag hade fått. En inte helt enkel ekvation.

Jag ramlar fortfarande ner i gropar för hennes skull ibland. För hennes begränsade självständighets skull, för den urusla ekonomi hon ska leva med, för folks okunskap och fördomar, för att hon själv aldrig kommer att få barn.

Och det är okej att vara ledsen för det. Mer än okej ❤️

Ja, minsann du gör nog det ?

Kram ❤️

Läst lite i min egen tråd. Så otroligt beslutsam jag var från början med att sluta dricka.
Kan bara säga att den starka björnen har inte gått i idet sedan dess?

En viktig sak för mig är glimten i ögat och humorn. Hänger nog ihop med mig som person, brukar alltid se det positiva i saker och ting.

Och det bidrog faktiskt till att jag tog beslutet att sluta dricka helt... för stressen av drickandet tog över och jag blev mindre positiv och av det blev livet också mycket tyngre än det behövde vara.

Helt fantastiskt med detta forum.
Att kunna läsa andras strategier och hur en del växer i sina beslut att vara nyktra utmed resans gång? det är såå bra.

Denna resa har inget slut även om resans mål är att vara nykter. Fortsatt nykter.. Ni vet liknelsen med rulltrappan att om slutar gå uppåt i den så åker man bakåt och nedåt.

Ha en fin dag, kram??☀️

Vi är ett glatt gäng, för det mesta glada i alla fall. En del har slutat dricka, en del funderar fortfarande, andra kämpar på med återfall.

Själv har jag varit nykter 9 veckor nu, och det är ett av de bästa beslut som jag har tagit ?

Har druckit alldeles för mycket senaste året! Är nu inne på min tredje nyktra dag! Och det är kämpigt! Men fn inte omöjligt! En orsak till mitt drickande är att jag har kronisk värk i leder rygg och bäcken! Alkohol hjälper kortsiktigt men absolut ingen lösning för dagen efter är det ännu värre tills man druckit igen! En ond cirkel alltså. Så nu ska det vända! Det är en stor hjälp att läsa på detta forum! Kämpa på!?

”Vad ska jag hitta på idag” ?

Själv ska jag jobba två timmar typ nu (smet tidigare i torsdags). Sen ska jag besöka två naturreservat, som är nya för mig.

I mitt län finns 115 naturreservat, och jag har besökt 23 hittills, och 25 efter idag.