Senaste kommentarerna i forumet

Blir en ju inte automatiskt av att sluta dricka. Men skammen, som du beskriver så väl och initierat- den slipper du.
Mitt bästa råd, oavsett om du ska hålla upp, sluta helt eller ha en vit vecka. Det är att ta en enda dag i taget. Läs och skriv här!

Idag var jag på lunchkonsert i en för mig ny kyrka. Begåvade barn/ungdomar från Lilla Akademien som sjöng och spelade. ????

Nu, nyss hemkommen från ett underbart möte. Vilken tur att vi har varandra! ??

... är livet.
Humor är att stå ut med livet och dess knöligheter och allt som är ont och leda. Att stå på en plats där det går att skratta åt sig själv, allra helst ihop m andra.
Än så länge känns det nyktra livet inte som något jag skrattar ihjäl mig av...
Men jag skrattade inte ihjäl mig av att snubbla i säng, somna i soffan, smyga med mitt vinglas bakom en patetisk- och faktiskt humoristisk krukväxt, skrattade inte när jag promenerade till jobbet och försökte räkna och minnas vilken dag jag sist var nykter. Skrattade inte så jag grät när jag budat hem ett ”auktionsfynd” som var dubbelt så dyrt som min översta gräns.
Så note to self, viktigt att hålla isär ”roligheterna”.
Kaveldun, Fina Lisa, Andrahalvlek och alla ni andra. Tack för att vi kämpar ihop.

...och alla andra.
Tänker att ni har så rätt. Hur roligt kunde man inte ha som barn.
Jag har alltid älskat ’roligt’...och humor har varit ren överlevnad.
Att orka bli - förbli - nykter måste ju också vara roligt.

Vad du är duktig!
Kram
svagis

Idag var ju en lite avslagen kväll och lite skön vardag varvat med nyhetsuppdateringar, vi fixade enkel middag och delade på en alkoholfri öl.
Frågade; känner du dig inte öht sugen på att ta ett glas vin en sån här kväll?
Min man: nej, kommer inte ens på tanken.
Och så pratade vi om att jag hade tagit 1) glas när han kom hem från jobbet, glas 2-3) till middagen och glas 4) i soffan. (Glas 5 när han gått och lagt sig.)
Nu flaxar suget högt över mitt huvud.
Ibland känner jag mig stressad och måste tänka efter vad jag är stressad över och inser att det är som fantomsmärta.
Ont i något som inte finns.
Idag är jag nykter, counting my blessings.

Jag tror vi måste komma tillbaka och minnas hur roligt man kunde ha som barn och ung innan alkoholdjävulen ? dök upp.
Och som du säger så har man ju faktiskt stunder av skratt och flams och trams utan alkohol...?
Men det är ju det där inlärda beteendet med alkoholen som gör att man vågar släppa loss (haha, autokorren ville släppa kiss?)
Ja, det har ju faktiskt också hänt att man skrattat så man nästan kissat ner sig...? Utan alkohol!

Så jag tror vi får träna på det helt enkelt! Mera lek och skratt utan alkohol ??
Kram?

Och stadigt du genomför sin nykterhet, grattis till 32 viktiga dagar!
Och tack för att få förklaringen till ditt nick, har tänkt på hockey- och det var ju inte riktigt samma innebörd.
Nu kämpar vi vidare, nyktra idag!
Kram ?

Så upplever jag själv min/vår relation. Och att vi får lov att ta itu med vissa saker, mer direkt.
Att dricka är ju också att skjuta upp tankar och problem.
De kan knacka på lite hårdare vid nykterhet, är min erfarenhet,
Men det betyder ju mest att det är problem som får möjlighet att lösas.
Promenader låter som en bra idé!

Tyvärr (eller vad man ska säga) känner jag inte att jag har slut på fest-intresse, även om jag har slut på enheter. men vet inte riktigt hur det ska hanteras utan alkohol.
Eller sånt som är bara rakt-ut-roligt, och jag upplever det lättare att vara lekfull, barnslig, flamsig. Med alkohol.
Men eftersom jag inte har för avsikt att börja dricka, måste jag lösa det roliga på nya sätt. Det måste ge sig.

Men. På jobbet har jag ofta väldigt kul och skrattar mycket pga så roliga och bra ibland knäppa kollegor, och vi är ju för det mesta nyktra, kanske finns en nyckel där. Ett litet och viktigt och nytt forskningsområde...
ps. Det finns väl nyktra komiker också.

Nu har det gått ytterligare tid sedan mitt senaste alkoholintag som resulterade i katastrof.

Jag mår toppen och det roligaste nu är att jag inte känner saknad avalkohol. Inte ens på kvällarna när barnen lagt sig.

Jag brukade alltid dricka och lyssna på musik som var otroligt nice. Men det är ju asnice att lyssna utan alkohol med.

Påsen med starköl jag fick åkte i soperna.

Tidiga morgonat och träning is the shit! :)

Känner en sådan där gnagande irritation när jag kommer hem från jobbet, stör mig på allt. Känner att allt hänger på att JAG kommer hem och då kan allt för kvällen påbörjas. Jag känner att mannen funderar på om mitt humör hänger ihop med att jag inte dricker ngt. Jo, visst är det så. Mina kritiska timmar är från att jag kommer hem fram till halv 8-8. Det är då vi kan sätta oss ner och få lite kväll framför tvn. Jag måste få upp endorfinerna, antingen direkt när jag kommer hem eller innan jag kör hem för detta håller inte. Men samtidigt är jag så glad, det är så mycket jag slipper nu
- stress, planering, smygande, hålla masken uppe, undanflykter/lögner för att stanna hemma på kvällar, ont i magen (både fysiskt och psykiskt), darriga händer, svettningar, dova huvudvärken, ångesten vid 0400, rädsla för att köra morgonen efter, rödmossiga ansiktet, svullna magen....
Jag pratade en gång med en alkoholterapeut och hans ord har etsat sig fast i mitt huvud. " Det är mycket vanligt att relationer tar slut när en a-missbrukare/a-beroende kommer ur sitt missbruk. De ser allting med andra ögon och de har ofta väldigt svårt att hitta tillbaka till varandra igen. Den med ett beroende har varit en "annan person" under de år som alkoholen har speglat en stor roll i personens liv och den personen upphör att existera när man lämnar a bakom sig". Jag har ingen aning om det ligger nåt i detta men så vill inte jag ha det i alla fall, måste bara kicka igång mina promenader! Kram till er som finns här och stöttar!

Vad jag menar, det är väldigt svårt att skriva och dela med sig när det är omöjligt för de som inte varit med en Narcissist att förstå hur det verkligen är. Jag har nog de senaste 10 åren men mer och mer på sista tiden flytt denna värdelösa verklighet med alkohol. Håller inte längre, vill inste slösa bort mer tid på detta. Som ni skriver, steg 1 är att nyktra till och steg 2 att lämna min demon. Kan inte släppa garden igen så aldrig mer dricka när hon är i närheten. Igår passerades en gräns igen, hon drog med mig över gränsen, kommer aldrig tillåta detta igen. Hon anser sig helt skuldfri, det är hon inte, men det kommer aldrig bli någon ändring. Imorgon skall barnen med skolan på en heldagsutflykt, jag ska med och hjälpa till. Ena dottern sa på väg till skolan att imorgon kommer bli en så bra dag för då kommer hon inte träffa sin mamma på hela dagen.....

I teorin har du helt rätt, men i praktiken fungerar det inte. 2 veckor borta för att komma tillbaks till samma vardag, skulle hålla en vecka max.

Vet inte om jag kanske skulle sluta skriva här ett tag då det är alldeles för svårt att beskriva helheten och att då blir det svårt att fokusera. Ska fundera lite på det, men tack till alla som bryr sig.

Jo det gäller att bara hålla ut tills nykterheten har bitit sig fast ordentligt :) Men människan är ju en social flockvarelse....hur kan då det sociala suga musten ur en? Det förstår jag inte riktigt?
Kram
svagis

Tack för all pepp! Det hjälper verkligen!!

I en passus i showen säger Mia: ”Jag är 42 år, och vad förväntar jag mig egentligen av andra halvlek i mitt liv?”

Exakt så tänkte jag när jag valde mitt nick. Andra halvlek för mig ska bli en nykter halvlek, med allt vad det innebär.

Men jag är 50 år, och 100 år lär jag sannolikt inte uppnå. Men 20-30 år hoppas jag på, och som nykter är förutsättningarna mycket bättre. Jag ska nog slippa dö i förtid pga alkohol i alla fall. Förhoppningsvis.

Tack för din hälsning ?

Tänkte precis på detsamma när jag och dottern gick till bilen i morse strax före kl 7.

Jag sa det till och med till henne ”Kolla T vad ljust det är nu på morgonen”. För någon månad sedan var det kolsvart vid den tiden.

Men jag känner också att det blåser rejält, det rycker i ratten på bilen. På väg till tvådagarskursen, och det ska bli intressant och lärorikt.

Idag väljer jag att vara nykter.

Intressant att läsa din inlägg, inspirerande??
Önskar dig en fin onsdag?
Här där jag bor är det ljust, blåser lite ...men jag älskar ljuset❤️
Kram ?

"Druckit klart" dessa ord är också mina i den bemärkelsen att jag inte längre har någon längtan efter att "festdricka"
Jag förmodar att det även i mitt fall är åldern som gör att det inte är så intressant längre.
Jag har gjort det och vet hur det kändes. Behöver inte uppleva det igen utan kan minnas jätteroliga fester, och mindre roliga samt förfärliga fester...?

Däremot är den där vinflaskan i ensamhet svårare att låta bli att längta efter ibland...att få vädra ut hjärnkontoret och släppa kontrollen.
Den längtan och det suget är ju den tuffa utmaningen för min del.
Att hålla sig nykter på en fest med alkohol är inget problem längre.
Det funkar bra med a-fria alternativ i glaset.

Så jag håller med Se klart och Andrahalvlek, att vara ung och festdricka ibland behöver inte vara någon fara.
Men det gäller att vara på sin vakt, bara tanken på att man själv tycker det går över styr ibland, är en stark varningssignal!

Kramar ???

Några saker till kom jag att tänka på angående Mia Skäringers show ”No more fucks to give”.

Vi måste få flickor/unga kvinnor som växer upp att inse att dessa ”kvinnoroller” som de ser överallt är bara ”roller” som de ska sluta härma och istället bara vara sig själva. Låten ”Bara vara mig själv” sjöng Mia otroligt bra!

Jag minns min egen uppväxt som otroligt jobbig, man ville vara alla till lags. Inte minst killarna. Vad har hänt på 35 år? Inte mycket tyvärr.

Utvecklingen verkar snarare ha varit tvärtom - om man jämför med 60- och 70-talet. Och det gör mig oerhört bedrövad och orolig för nutidens flickor/unga kvinnor.

Positiva förebilder behövs - så att de hellre kan ”härma” starka kvinnor som till exempel Mia Skäringer. En stark kvinna som vågar blotta sina sköra sidor.

Vad glad jag blir när jag vaknar till din godmorgonhälsning ❤️

Du är helt otrolig på att se oss alla och ha ett peppande ord till var och en ❤️ Du betyder jättemycket för det här forumet!

Kram ❤️

70 dagar, Wow!! ??
Fantastiskt bra kämpat!?
Kram ?

Grattis till 32 dagar!! ?
Vill återigen påpeka vilken bra skribent du är!??
Texten flyter så fint och innehåller så mycket intressant att ta del av.
Önskar dig en fin onsdag!
Kram ?

Både igår och idag blev det 30 min lunchpromenad och 30 min mindfulness. Däremellan jobba stenhårt. Kurs kommande två dagarna innebär att det löpande måste avklaras innan eller efter.

När jag är på kursen är det här-och-nu som gäller, då får det dagliga och löpande vänta. Får jag några minuter över här och där är det vila som har prio ett.

Det har jag lärt mig efter mina sjukskrivningar: Här-och-nu. Alltid. Från smått till stort. Från ett enskilt samtal till en kurs med flera hundra deltagare. Från att svara på mail till att lösa svåra problem.

Är tanken någon annanstans och fladdrar blir ingenting bra - och jag blir oerhört stressad. Och stress är no-no för mig.

Jag vill gärna ha mycket att göra och jobba mot en deadline, det är inte stress för mig. Stress för mig är när jag inte har förutsättningar att klara av mitt jobb, eller när det inte finns utrymme för lugnare dagar då och då utan allt kommer slag i slag. Käftsmäll på käftsmäll. Då faller jag som en fura.

Ikväll såg jag Mia Skäringers show ”No more fucks to give” på en biograf. Fick aldrig möjlighet att se den live tyvärr. Den var SÅ bra ? Humor mixat med allvar, och showen väckte mycket tankar hos mig. Mia är helt galen ? Och sjunger väldigt bra upptäckte jag!

Slutklämmen var extra bra - att vi måste ”utbilda” våra pojkar så att inte deras kvinnosyn blir lika illa som metoo-männnens. Och behållningen från showens uppvisande på biografer runt om i landet går till föreningen Män, som jobbar just med att utmana machoidealet.

Jag kom hem för 1,5 timme sedan, gick och la mig direkt och började läsa och skriva här på forumet.

Jag behöver verkligen den här stunden, för att ta mig tid och reflektera över dagen - hur jag mått helt enkelt. Och jag vill ju veta hur ni mår också ❤️

Jag behöver också dagligen bli påmind om hur skör min nykterhet faktiskt är. Att jag måste vårda den som en bebis lång tid framöver - tills den kan stå och gå själv. Uppmärksamma, trösta, ge näring, vagga till sömns. Dag efter dag.