Senaste kommentarerna i forumet

Tar det tid. Märker att man måste ha tålamod. Ge sig själv kärlek❤ Vara stark som en björn? och vara glad?

För mig tog det 20 år av drickande innan jag slutade så det kan ju inte bli bra på någon vecka bara.

Hur blir det om några veckor eller om en månad?
Förbereder mig mentalt för hantering av triggers och det sug som kommer av det...
Förstått att det kan komma extremt sug vid 3 månaders nykterhet osv.

Hjärnan behöver må-gott signaler.
Måste jobba på det, har så mycket kämpiga saker i livet just nu som verkligen tar på krafterna.
Lyssnar på god musik, umgås och skrattar och myser mycket med min dotter, promenerar i skogen med vovven i a f... men skulle behövs göra mer!

Så glad att det verkar som min trötthet släppt. Varit så mycket bättre sista veckan. Så tacksam!
Fortsätter vackna vacker. Ger mig inte! Kram till er alla fina??

Tack fina ni för era peppande kommentarer! Jobbar på med inställningen och är så tacksam för alla kloka tankar och förslag härinne.

Inte lika soligt idag men jag längtar ut och ska unna mig en långpromenad mellan andra göromål. Det är en underbar känsla att slå upp ögonen en söndagsmorgon och verkligen längta ut. Det är så här livet ska vara, glädjen över frisk luft, natur, motion, oberoende av väder och vad man gjorde igår... Och på tal om det så åt jag på tok för mycket godis igår och har lite dåligt samvete. Måste försöka se det som att jag ändå höll mig nykter utan problem men det är väl själva kontrollsläppet som svider. Allt eller inget-hjärnan...

Behöver egentligen lite egentid till att fortsätta läsa Tänka klart och bearbeta tankarna kring alkohol. Jag är väl medveten om vikten av att verkligen stänga dörren för gott men rädslan för misslyckande gör att jag inte tar steget. Det hela känns så ambivalent att jag inte blir klok på mig själv.

Genom boken har jag fått förståelse för konflikten mellan att välja att inte dricka och att ändå ha begäret kvar. Jag är också medveten om att alkohol inte ens är gott och att jag egentligen föredrar vilken annan dryck som helst. Det som kvarstår är den lättillgängliga lilla lättnaden som uppstår när man tillåter sig att dricka. Mitt drickande handlade nästintill enbart om stress- och ångesthantering de sista åren och inte någon partyhöjare som förr.

Läste nyss i någon tråd om hur hjärnan fungerar vid alkoholintag och påverkar vårt beslutsfattande. Och det här är en ögonöppnare för mig för jag har medvetet använt alkohol som hjälpmedel när det kommer till att slå slag i saker. T ex jobbiga papper man behöver hantera, boka resor, diskutera svåra saker mm. Jag har förlitat mig på den påverkan alkoholen ger mitt beslutsfattande. Det gränslösa och impulsiva som jag refererat till att vara handlingskraftig... Många gånger har jag dagen efter tänkt att det var nödvändigt att dricka för att få det gjort... Det här är pinsamt och väldigt smärtsamt att medge. Det är en så omogen och feg handling. Det är dags att vara ärlig mot mig själv och rota vidare i denna trasiga personlighet.

En annan aspekt av denna ambivalens är det faktum att jag aldrig kommer att njuta av smaken av alkohol igen, jag VET det. Så om jag dricker igen så är det enbart för effekten med all skam och ångest som garnering. Jag sitter liksom mittemellan beroendet och frigörandet. Frågan är vad som krävs för att jag ska stänga dörren för gott. Tid har jag sagt förr och det kanske är så men även arbetet med att förstå.

Ja jag har verkligen bestämt mig. För första gången på flera år har jag kunnat sova en hel natt utan avbrott, ingen oro och ingen ångest. Känns så jäkla skönt när man fått nog och bestämt sig att nog är nog!

Ja han gör helt rätt, och jag tackar honom av hela mitt hjärta!

Gick också en 2 timmars promenad idag, jätte länge sedan jag gjorde det. Känns som om att man blivit på nytt född.

Ha en fin dag alla!

och jag startade dagen med att dansa lite i sovrummet för att fira :) Min artros är inget problem längre efter 6 veckor med min fysioterapeut Anna i appen Joint Academy. Hon har skickat övningar till mig varje dag och jag har följt alla instruktioner och min skattade smärta i höger knä har gått från 4 till 0 på en 10-skala. Dessutom har jag fått lära mig en massa om artros i de teori-snuttar som dykt upp i appen. Och alltihop är anslutet till det vanliga systemet så det har bara kostat mig 100 kr i patientavgift! Fantastiskt :)

Men jag har haft några sugande dagar pga den jobbstress som flög på mig under veckan. Jag har hanterat det genom att undvika frestelser i form av alkohol och istället köpt en påse godis så det har jag gjort både fredag och lördag nu. Känslorna jag försökt döva har varit Stress, Tristess och Tomhet i en salig röra. Jag vet ju varför det kommer över mig och försöker använda helgerna till 100% återhämtning.

Igår gjorde jag en liten utflykt med buss. Jag upptäckte en busslinje som tar mig direkt till Plantagen så trots att jag inte har bil kan jag ta mig dig och igår köpte jag 30 liter jord som jag bar hem till min kära balkong. Sen städade jag lite på balkongen i solskenet och lät bli att tänka på alkohol, Corona-virus, Syrien-kriget och jobbet. Det var underbart <3

Jag får ju massor av social kontakt genom mitt jobb så på helgerna har jag mest behov av att vara för mig själv. Laga mat, kolla sport på TV, åka till min dotter ett par timmar, gå till Myrorna och promenera förstås. När jag är ute och går så lyssnar jag på ljudbok eller musik som gör mig harmonisk.

Har fortsatt logga min mat genom Viktklubbsappen - lyssnade på Spanarna igår och hörde Helena von Z prata om hur apparna fixar våra liv :-D Jo visst stämmer det till viss del. Men jag aktar mig för renodlade hälso- eller sömnappar som jag tror bara skulle stressa mig. Däremot är det en trygghet för mig att se hur många kalorier jag äter varje dag eftersom jag är så lustdriven när det gäller mat. Jag brukade äta en "kroppsarbetarportion" av mat som jag älskar och sedan falla in i paltkoma, men nu har jag lärt mig hur mycket energi just min kropp behöver på ett ungefär. Det är även bra med tanke på alkohol eftersom man ser så tydligt hur mycket kalorier det är i bara 1 öl. Jag har burit omkring på 25 kg övervikt i ett antal år och min plan är att när 2020 är slut så väger jag 70 kg vilket är lagom för mina 160 cm mogen kvinna :). Så det är inte fråga om bantning utan en långsam livsstilsändring. Blodsockret håller sig jämnare och jag mår mycket bättre fysiskt än jag gjort på länge. Trots att jag inte börjat träna ännu! Men jag är på G. Ska styrketräna med dottern 2 ggr per vecka.

Så sammanfattat, lite upp och lite ner, men mest upp :) Det är tråkigt att vara singel men samtidigt antagligen nödvändigt just nu.

Hoppas ni som läser får en riktigt fin och nykter söndag :)
Kram
svagis

Min dotter säger också förvånat ”Är du uppe nu?” Men sen tillägger hon ”Bra”, och då känns det bra ?

Stort tack Andrahalvlek och Kaveldun. Makes me think.
Tar verkligen med mig tankarna om att få vara människa/ in i vardagen,
Precis som du beskriver Ah, så testar jag detta i mitt jobb.
Men det är enklare i mina roller som yrkesperson/ där är det mkt som går bra, trots de senaste årens myckna a-konsumtion.
Har alltid (över)skött hår, naglar etc för jag är så rädd för något sorts förfall som skulle kunna synas på utsidan.
MEN, stort men.
Har inte sett särskilt pigg ut det senaste året. Trots försök.
Att bli nykter, ja nog handlar det om att vara en riktig människa i våra liv och vardag oavsett vad vi har för ingångsvärden (förlåt detta ord).
Ut ur denna skuggvärld ska vi.
Kaveldun, jag funderar också på AA då och då. Jag har till och med kollat upp grupper i min stad. Finns många. Tvekar. Är det något definitivt i det som känns svårt att ta steget? Musik, litteratur, gos och närhet med små och stora barn som nu känns med ny autenticitet är en fortsatt väg fram. Läsa, skriva här, helt och hållet avgörande.
Ni som läser och skriver, tänker på er varje dag och skickar de godaste tankarna jag har. Tack.
Nu väntar två gulliga och ulliga (frisyrerna!) små barn på sen frukost. Jag är nykter idag, och har ynnesten att det, just idag, känns som ett lätt beslut.
Önskar er alla en fin söndag. ✊?

Håller med dig Andrahalvlek, det känns ovant. Jag var alltid den som gick upp sist på helgerna förr. Nu är det jag som är uppe först, pigg och utvilad. Barnen har inte heller vant sig ännu, och frågar ´´ Va, är du redan uppe, varför då?´´ Usch, får lite dåligt samvete?

Nåja, det är bara för dem att vänja sig. Jag lånar Vakna Vackers uttryck (hoppas det är ok?)
Känner mig stark som en björn!!

Ha en bra Söndag!

Det ska jag verkligen INTE tatuera in på underarmen ? Dessutom är jag mycket duktigare på att dansa nykter, och jag gör det gärna ?

#mulletant
Jag ber att få önska dig detsamma! ?

Torn,Vakna Vacker,Se klart för gratulationerna???
Det värmer att vi gör detta tillsammans/Pilla

Fick jag vara en av "dom"
Känna att jag satt och njöt av ett glas vin.
Ett glas alkoholfritt vin gav mig den känslan att njuta av ett glas
Utan gift fick jag inte den där känslan av bara ett till, och sedan ett till och ett till .....Ja ni vet hur det brukade sluta./Pilla

Jag har läst latin....Men inte kan jag hjälpa dig för det för jag minns inte så mkt - och det är nog inte primärt alkoholens fel ändå:-) Du ska inte lita helt på Google translate...
Jag minns andra citat dock - som Nemo saltat sobrius ( ingen dansar nykter) och In vino veritas ( i vinet finns sanningen).
...även greker och romare var alkoholromantiker!
För mig är vinet mer bilden av aska....ngt brinner och ser fantastiskt ut ...men förkolnar och kvar blir till slut bara ngt sprött och
perforerat och sorgligt, svart.

Låter som en härlig morgon.
Även jag vaknade tidigt och utan vånda.

Det känns otroligt ovant att vakna tidigt en söndag, utvilad och inte bakfull. I morse trodde jag först att klockan var 8.48, men efter toabesök såg jag att den bara var 6.48 när jag vaknade.

Legat kvar i sängen och slösurfat lite. Nu frukost, sen lång cykelrunda, långt bad, laga mat, tvätta och biobesök. Och kanske något mer vi hinner med ?

....stark igenkänning på det. Att inte gå till läkare för uppenbara saker. Att i teorin förstå saker som ’sjukskrivning’...men tänka att det är bra att det finns men i min värld är det inte en möjlighet osv.
Alkoholen har nog gett lite andrum där....varit ett rum där jag - för en stund - fått vara omsluten på ett mkt kravlöst sätt.
Är inte heller den uppoffrande typen...och inte ett offer! Men jag tycker att nycklarna - för mig - i just denna resa ( nykterhet) handlar om att bara få vara människa ... Den känslan måste in i vardagen och kan inte vara reserverad för vinet/alkoholen.
På så sätt är det ju också en resa bort från ensamheten ....att berätta om det mest pinsamma ( dricka på hotell ensam ..osv).
Jag funderar en hel del på att gå till AA. Förstår absolut att det inte är enda vägen.....och alla vägar som får oss att hålla nykterhet är bra ...om det så är poesi eller litteratur eller behandlingshem eller detta fora eller en mix av allt.

Om man är van vid att hjälpa andra, och lika van vid att alltid klara sig själv, så är det ovant att be om hjälp. Jag är likadan.

Jag tänker att det finns två sätt att bryta det tillståndet, varav jag brukar praktisera det första ibland.

1) Jag erkänner att jag har tänkt mycket, verkligen försökt lösa, men ”nu vill jag verkligen att ni ska hjälpa mig att tänka för att vi ska hitta den bästa lösningen”. Funkar bra gentemot kollegor, och är dessutom ett bra sätt att förankra beslut och åtgärder.

2) Privat borde jag vara bättre på att be om hjälp och jag tänker att man kan träna i liten skala för att sedan avancera efterhand. Be bästa kompisen att styra upp den där tjejträffen som jag i ett svagt ögonblick har lovat att fixa men inte hinner med. Be min svärmor att tvätta fyra maskiner tvätt så att jag hinner ikapp med tvätten. Be äldsta dottern att planera, handla, tillaga middagen på lördag när vi får gäster.

Om man börjar i liten skala tror jag att det efterhand känns naturligare att även be om hjälp i större och viktigare sammanhang.

Vad det gäller den egna hälsan har det alltid kommit i sista hand. Att boka tid hos VC för någon åkomma, eller besök hos tandläkare, optiker, frisör för egen del har så låg prio att det nästan är löjligt. Alltid i sista hand.

Nu har jag dock bokat tid hos optiker för att få terminalglas - och det är verkligen på tiden! Näst på tur är att boka tandläkarbesök, och besök hos gyn för mina klimakteriebesvär. Igen. Snart.

Kram ❤️

Brukar tänka på alkoholen som en inneboende vän som jag avhyst?

Hm. Man har ju valet att dricka eller inte. Jag vill inte dricka. Och jag kan inte dricka på grund av konsekvenserna. Så tänker jag.

Du bör kolla stavningen... men blir ju bra och en ständig påminnelse?

Affirmation är jättebra! Dikten vakna vacker är just det!

Ha en finfin nykter dag??

Önskar dig en fin söndag? / mt

Man får börja med att komma till insikt!Är som du... har svårt att be om hjälp. Mycket skönt att vara nykter?
Kram till fina dig?

Han gör ju det bästa för dig. För att du skall kunna bli frisk. Ta vara på det, du har chansen nu att få ditt liv tillbaks, så bra med aa?
Det här forumet är verkligen bra!
Kram

Nej det var inte skönt någonstans, jag blev så besviken så jag kan inte ens beskriva det. Barnen lika besvikna då de hamnade i samma skit. Ja jag har druckit ikväll, men inte blivit full som jag skrev. Efter att frun gått och lagt sig, då hon ignorerat oss allla och kastat tillräckligt skit så lät jag barnen vara uppe mycket längre än vad hon tycker är OK. Känner mig väldigt nära dem och har kärklek även då jag druckit, jag är garanterat den som låter barnen vara barn - min fru inte så. Kan inte skriva alla detaljer då det skulle bli en roman, men jag VET att jag skulle hantera alkoholen utan henne. Igår var allt jättebra så trodde på att vi kanske skulle kunna reda upp det här, men redan vid frukost imorse som sagt så spårade det ur.

Men som svar på din sista mening, nej det kvittar inte men det känns så.

Tack för att du finns Sisyfos

Tänker på dig Wasabi nu när jag ska sova, och jag hoppas att ångesten har lättat och att du somnar nykter.

Kram ❤️

...för det som är skört, I mig.
Jag vet inte hur det har blivit så men ofta tycker jag att livet krävt och kräver mycket, och där jag upplevt att jag inte haft alternativ.
Som vi är många som vittnar om; hur ber man om hjälp?
Jag vet inte hur man gör när man ger upp, alltså inte går till jobbet eller andra förpliktelser. Har ofta känt mig som en (social) soldat.
Hjälpa, stötta och lösa problem vet jag hur jag gör även om nog ingen skulle säga att jag är uppoffrande. Men bara att gå till en läkare för normala åkommor är en stor grej för mig.
När jag väl gjorde det för 1,5 år sedan då katastrofer i min omgivning avlöste varandra och jag var så stel i käkarna om morgnarna att jag önskade mig ett verktyg för att bryta upp dem.
Så insåg jag - typ i väntrummet- att människor i allmänhet söker hjälp på vårdcentralen för sina besvär.
Vissa regler gäller alla andra, men inte mig,
Får ingen rätsida just ikväll på dessa tankar. Däremot underlättar det att vara nykter. Om man vill tänka.
Kram och godnatt.

...för det som är skört, I mig.
Jag vet inte hur det har blivit så men ofta tycker jag att livet krävt och kräver mycket, och där jag upplevt att jag inte haft alternativ.
Som vi är många som vittnar om; hur ber man om hjälp?
Jag vet inte hur man gör när man ger upp, alltså inte går till jobbet eller andra förpliktelser. Har ofta känt mig som en (social) soldat.
Hjälpa, stötta och lösa problem vet jag hur jag gör även om nog ingen skulle säga att jag är uppoffrande. Men bara att gå till en läkare för normala åkommor är en stor grej för mig.
När jag väl gjorde det för 1,5 år sedan då katastrofer i min omgivning avlöste varandra och jag var så stel i käkarna om morgnarna att jag önskade mig ett verktyg för att bryta upp dem.
Så insåg jag - typ i väntrummet- att människor i allmänhet söker hjälp på vårdcentralen för sina besvär.
Vissa regler gäller alla andra, men inte mig,
Får ingen rätsida just ikväll på dessa tankar. Däremot underlättar det att vara nykter. Om man vill tänka.
Kram och godnatt.

Ja, Nystart... en samvetsfråga i all välmening... var det skönt att hon inte höll sitt löfte så att du kunde skylla på henne när (eller om) du bröt ditt?
För det spelar ju roll om du är nykter, för dig framförallt. När man kommer bort från alkoholen, vilket jag lyckats hyfsat med på senare tid så blir det ännu mer tydligt. Jag har roligare, tycker bättre om mig själv, får mer energi etc när jag är nykter. Antar att du egentligen får samma effekter om du håller upp en lite längre period. Så det kvittar verkligen inte när du väljer att dricka. Du fightas på två håll nu, klart att det är lätt att det blir övermäktigt, men kvittar gör det inte.

Vågar man lite på Google translate? Knappast ?