skrev Charlie70 i Ge upp

Hej Sara70. Bra att du har en plan för ett nyktert liv. Men jag blir orolig när jag läser att du går och bär på så mycket ångest själv. Det ska du inte behöva göra. Din sambo har varit i kontakt med en beroendemottagning och fått bra bemötande. Jag tänker att du kanske skulle prova att själv kontakta dem redan nu för att få avlastning i din egen oro. Kanske livet kan bli lite lättare för dig redan nu? Vad tror du om det?

Kram!


skrev Javelin i Ge upp

Jag förstår hur uppslukande oron kan vara och att googla symptom är i sig rena skräckupplevelsen. Har själv läst allt om leverskador och även andra sjukdomar och jag har emellanåt diagnosticerat mig själv med säkert 10 sjukdomar varav 5 direkt dödliga i stundens hetta... Har inte sökt vård och symptomen har också avtagit...

Så mitt första tips är: sluta googla! Sedan ska du veta att levern är ett fantastiskt organ som kan reparera sig själv om den bara får chansen. Idag skyller man inte längre leverskador på enbart alkohol, utan osund kost orsakar en stor del av fallen. Så om du känner oro för att diskutera alkohol med en läkare så ska du veta att det kan finnas fler bakomliggande orsaker till eventuella leverskador.

Tycker däremot att du ska träffa en läkare som kan göra en bedömning och i bästa fall vågar du anförtro alkoholproblematiken med. Men det behöver du inte om det känns för skrämmande. Det viktiga är att du har tagit tag i det och ser framåt.

Får man fråga varför du väljer att vänta just två månader innan du kontaktar dem? I förhoppning att det går över, eller att drickandet inte ska synas på blodprover? Jag dömer inte, utan hade själv såna funderingar längre tillbaka.

Det är sällan så illa som man inbillar sig och att gå och oroa sig i den utsträckningen gör knappast gott för hälsan heller. Sjukvården finns till för att hjälpa och du och din familj är värda att må så bra ni kan. Se detta som ett uppvaknande och ta chansen till ett bättre liv överlag. Du känner ju dig redan piggare och bara det är ett kvitto på att det går åt rätt håll. ?


skrev Charlie70 i Så kom dagen

Vi har ju alla anledning att känna oss lite låga just nu. Men här inne verkar det vara någon slags tremånadersdepp. Vi är flera som känner samma. Jag fick några youtubetips i min tråd förra veckan som hjälpte mig att förstå vad det är som händer i våra nyktra hjärnor just nu och kanske månader framöver. För mig åtminstone framstod det som självklart att läget inte kan vara på topp just nu i denna fas av nykterheten. Testa tipsen om du är intresserad!

Kram!


skrev Javelin i Så kom dagen

Denna prövningens tid... Om en dryg vecka har jag klarat av tre vita månader. Kan tycka att man borde bubbla av stolthet och glädje. Känner ingenting, mer vad spelar det för roll.. Jag liksom många med mig är sänkta av coronavirusets effekter, oro för ekonomi och framtid. Det blir så klart inte bättre av att jaga alkohol och dämpa ännu mer ångest, jag vet det. Men en stunds verklighetsflykt vore avlastande...

Planerar inga alkoholintag, reflekterar mer över den verklighet som råder. Tur att man inte visste det här för tre månader sedan, då hade korken aldrig skruvats på. Men nu är flaskan stängd, slängd och passé, och jag kämpar med att hantera allt med speedade nerver och en trött hjärna som vill vila.

Jag gör det jag kan för att underlätta med bra mat, motion, friskluft, sömn osv. Ändå känns det skit rent ut sagt. Som en depression men något annat. Jag sörjer inte alkoholen, har haft otaliga tillfällen att bryta nykterheten och tycker inte det är svårt att tacka nej. MEN jag tycker inte det känns överdrivet bra heller. Är inte tillfreds helt enkelt.

Vad ska jag då ta mig till? Förr hade jag utan tvekan bedövat mig för att få en stunds lättnad. Så var hittar man lättnad utan gifter? Brukar kolla på katastroffilmer när jag känner mig nere, till skillnad mot för många som flyr in i romantiska komedier mm. Mitt resonemang där är att min egen verklighet framstår som ännu sämre om jag tittar på filmer med rosenskimrande handling, bättre då att uppskatta sitt elände genom att ta del av ännu värre. Kontentan är väl då att jag måste utsätta mig för ännu mer skit för att uppskatta den som faktiskt pågår?!

Ska faktiskt prova detta idag. Tänker motionera mig gråtfärdig av trötthet och ta mig en tur till ett område där många utsätta bor, ett område jag själv bott i och är glad att slippa. Det kan vara värre och jag måste skaka av mig dysterheten nu.


skrev Andrahalvlek i Försöker på nytt

Har lyssnat på Rebecka Åhlunds bok också. Hon har varit gäst i Alkispodden också.

Alkispodden kan jag också rekommendera!


skrev Se klart i Knyttets sång

Kan bli ett höj- och sänkbart bord.
Vi ställer nu in oss på 3 månader, forts hemarbete, så det gäller att ha en plan. Lyckan att sats öppnar igen, och att nu någon sorts vardag ska infinna sig.
Vi som ska hålla oss nyktra har fått särskilda utmaningar minst sagt,
Men har inte för avsikt att tveka utan är nykter idag. Kram!


skrev Sara70 i Ge upp

Kämpar på men känner att skräcken och oron för levern tagit över så jag kan inte se det positiva.
Är besatt av symptom och läser dagarna i ända om skrumplever.
Tror ögonen blir gula och fort urinen blir mörkare får jag panik.

Känner av tryck i från levern fortfarande men det är mindre nu vissa dagar och har varit någon dag utan tryckande känsla överhuvudtaget,magen är fortfarande krånglig men aptiten kommer emellanåt.
Märker inte av obehag efter jag ätit nu heller vilket var ett stående problem förut.

Samtidigt så är jag piggare än jag vart på länge men den här besattheten ligger som ett lock över vägen till psykiskt bättre mående.
Har i åtanke att jag måste få ge kroppen tid att återhämta sig men det är svårt när jag är så här och letar symptom och gett mig själv värsta tänkbara diagnosen.

Min sambo har kontaktat Ewa beroendemottagning för kvinnor anonymt och berättat som det är och min oro över hälsan samt att jag inte vågar söka vård.
Det här var nog inte första gången dom hörde en sån här situation och dom bemötte honom väldigt bra.
Min oro över att förlora allt sa dom att så ser det nog inte ut iom att sambon inte har några problem själv.
Dom vill att jag själv tar kontakt men jag är inte där än.

Har sagt här hemma att om jag blir "sjuk" eller att läget förvärras ska jag kontakta dom och har även gett mig själv en tid på två månader nu och då ska jag ringa (först anonymt).

Har inget sug på alkoholen överhuvudtaget vilket jag är lite förvånad över men det är samtidigt bra eftersom ångesten annars skulle leda till att jag trillar dit igen.


skrev Torn i Knyttets sång

Måste vara tufft och kännas konstigt att jobba hemma så över en längre tid. Särskilt för dom av oss som känner sug efter alkohol också. (gäller ju inte dig nu?) Skönt att du kom ut på en restaurang och fick se lite folk "live" och äta gott.
Men en strykbräda som arbetsbord ? Blir det långvarigt du behöver jobba hemifrån kanske det är värt att köpa ett riktigt arbetsbord?

Kram


skrev boink i min resa - del 2

Jaha då var man tillbaka här. Mitt senaste inlägg för 3 år sen!
Tyvärr har jag valt att gå tillbaka till destruktiva vanor - jag har tillåtit mig själva att tänka att jag inte har problmen kvar och då börjat dricka på ett mycket dåligt sätt igen, jag har börjat dricka i min ensamhet , rätt stora mängder (7-8 öl) på fredagskvällen för att orka med ett stressigt jobb.har varit och festat med mina kompisar och det gick sådär kan jag väl säga... Minnesluckor, spyor, osv. Som tur bara några få gånger, men ändå samma beteende som tidigare. Min veckokonsumption är rätt okej på i snitt 10-14 öl, men tyvärr väldigt koncentrerat.
För två veckor sen krashade jag, är sjukskriven på grund av stress. Men det kan också bero på min oförmåga att prestera när jag är inne i detta igen... Känner sån otrolig stress, mitt blodtryck är skyhögt och sömnen är borta. Vilket gift alkohol är. Slutade även snusa efter en dålig bakfylla för 4v sen, men har trillat dit igen - trodde min depp berodde på nikotinet (kan ju ha inverkat en del). Nä nu snurrar massa tankar i huvudet och jag vet inte vad jag ska ta mig till riktigt. Hoppas ni har det bra!


skrev Charlie70 i Plötsligt händer det, eller..

De du lagt som favoriter hittar du sedan under konto/mitt konto. Bara att gå in där.


skrev Themistokles i Försöker på nytt

Tänka klart har jag inte läst, det skall jag göra. Den andra har jag. Jag tyckte även Jag som var så rolig att dricka vin av Rebecka Åhlund var riktigt bra.


skrev Andrahalvlek i Försöker på nytt

”Tänka klart” av Annie Grace går att beställa för 89 kr på nätet. ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg finns på Storytel som ljudbok. Båda har varit som en bibel för mig dessa sex nyktra veckor ?


skrev Andrahalvlek i Plötsligt händer det, eller..

Mina ”favoriter” brukar ligga högt upp på första sidan, och jag känner alla nick väl vid det här laget ?


skrev April i Plötsligt händer det, eller..

Står på inköpslistan nu!
har en mer "administrativ" fråga. Har lite svårt att hålla koll på trådar jag läst och såg att man kunde lägga till som favoriter. Men hur får jag fram de jag valt??


skrev Themistokles i Försöker på nytt

tycker att jag hade enorm hjälp i början. Blev ju nykter över en natt och höll det i flera månader. Men jag kände också ett jävlar anamma då, som bidrog. Just nu känner jag ingenting och slutar med medicin. Hoppas att det funkar ändå. :)


skrev April i Behöver all hjälp jag kan få

Nu är mitt problem snarare för tydlig och inte tvärtom?. Och blir galet irriterad på folk som gör korkade saker och fattar dumma beslut och det är ju inte direkt brist på det just nu. Men försöker, som jag tror jag läste i din tråd någon gång, att fokusera på mig och bli nykter. Inte helt enkelt i dessa galna tider?. Funderar som du på att införa nyhetsförbud för mig själv! Kram och tack, tar gärna rygg på dig och heja??


skrev Andrahalvlek i Försöker på nytt

Jag tänker att medicin som antabus och naltrexon är tänkt att användas inledningsvis, den första kritiska perioden. Men jag tror att man måste jobba med den mentala biten parallellt.


skrev Andrahalvlek i Skuldbelagd hela livet

Vet inte riktigt vad jag ska svara på dina inlägg. Vet inte om du ens vill ha svar. Jag förstår din känsla - alla andra är idioter. Jag har också känt så tusentals gånger.

Men jag har också med åren insett att man kan inte ändra på andra människor. Man kan bara förändra sig själv, och föregå med gott exempel.


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Härligt att du blir pepp April ? Du får ta rygg på mig helt enkelt! Kräv tydlighet av din chef, och var tydlig själv gentemot medarbetare.

Och ingenting med allt detta blir enklare för att jag dricker. Tvärtom. Det är jag hundra procent övertygad om. Du kommer dit också!


skrev Andrahalvlek i Plötsligt händer det, eller..

Det är stor skillnad på att vilja sluta dricka och verkligen bestämma sig. Låt beslutet mogna fram, och låt det ta den tid som behövs.

Två boktips:
”Tänka klart” av Annie Grace
”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg

Den sista finns som ljudbok på Storytel. Den första finns också där, men på engelska. Jag beställde den första boken på nätet för 89 kr. Den andra lyssnar jag på, om och om igen ?


skrev April i Behöver all hjälp jag kan få

Uplplever liknande kaos på mitt jobb. I såna här tider går vi in i krishantering för vissa delar av samhället (ursäkta det kryptiska men vill inte blanda in min arbetsgivare i den här väldigt privata delen av mitt liv). Men yikes vad vi snurrar till det! Cheferna springer kors och tvärs och i cirklar. Virtuellt såklart eftersom 80% jobbar hemma. Blir imponerad av din styrka i att hantera detta! Min trigger är när jag går upp i varv och då kopplar jag av med vin. Att läsa att du kommit så långt och med lätthet hanterar det här är en super pep för mig! Tack och heja??


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Sex veckor nykter och jag sover SÅ mycket bättre. Började sova okej redan efter en vecka, och det blir bättre och bättre hela tiden.

Jag blir mer naturligt trött på kvällarna. Igår stängde jag av tv:n redan kl 21.30. Läste några kapitel i boken ”Tänka klart” och kl 23 satte jag på ljudboken ”Skål! Ta mig fan” på 30 min och sen sov jag. Innan midnatt. Magiskt.

Jag sover fler och fler hela nätter utan toabesök, och blir det toabesök somnar jag om direkt.

Jag drömmer mer, även om jag aldrig kommer ihåg vad jag drömt. Jag minns bara drömmen som ett diffust hittepå precis när jag vaknat.

Drömmar är verkligen hysteriskt konstiga. Personer och situationer blandas i en salig röra. Om drömmen har något att berätta för mig vet jag inte, men jag vet ju att drömmar är viktiga för att bearbeta saker som har hänt.

”Tänka klart” läser jag för andra gången, repetition är viktigt. Ljudboken ”Skål! Ta mig fan” har jag också lyssnat på innan.

Jag fortsätter jobba stenhårt med att påverka mitt undermedvetna. Jag vill med hundra procents övertygelse kunna säga ”Jag vill inte dricka alkohol, lika lite som jag vill dricka bensin.” Precis som författaren Annie Grace uttrycker i sin bok.

Jag kan idag säga att jag inte vill dricka, men det känns viktigt att den övertygelsen behålls över tid för att inte ge utrymme för alkoholdjävulens förhandlande ”så farligt var det inte, ett glas kan du dricka.” Nej, det kan jag inte! Och jag vill inte!


skrev April i Plötsligt händer det, eller..

Det gick sådär.. men bara ett par glas vin. Och har bestämt mig för att vara lite snällare mot mig själv när det blir bakslag så det känns ändå ok. Har läst mycket på forumet idag och det har verkligen stärkt mig att läsa om alla som gjort slut med a och lever nya liv!
Ska nog vänta med att räkna dagar till jag går och lägger mig, inte ta ut vinsten i förskott typ.
Jag känner mig redo men det här med att jobba hemma är ju inte idealt. Taskig tajming kan man tycka men jag kan inte hålla på längre. Tack igen ni underbara själar för omtanke och support och sköt om er i dessa uschliga tider?


skrev Se klart i Knyttets sång

Vi bokade bord på en restaurang som aldrig har lediga bord och så promenerade vi genom stan och satt (på behörigt avstånd) men ändå, bland människor, och åt mat som gjorde mig gråtfärdig (så god) och det var också fint att se sin man (och kanske han mig) i något annat än karantän-kläder, och vi skrattade ganska mycket och planerade lite och övervägde att titta på en mindre lägenhet men ändrade oss. Och sen promenerade vi hem och det blåste, våren long gone. Att behöva vara så mycket ensam och utan alla människor gör verkligen livet en hel del kämpigare men sen öppnar det sig som en liten mussla en tisdagkväll och bjuder in till kalas. Nykter idag och bevärdigar inte alkoholen med ett enda ord till förrän tidigast imorgon.


skrev Se klart i Plötsligt händer det, eller..

Snart där! Du fixar detta, och du, det är bra att få insikt om var man har ”hamnat” även om det är väldigt smärtsamt. En del kommer aldrig dit. Bra där, och ta en dag i taget bara. Eller en timme i taget. Det går det med.Heja dig!