skrev Wasabi i This is it

Andrahalvlek - Tack! Läste i din tråd att helgen hade gått bra, det gör mig glad.

Igår köpte min man mat till oss och öl till sig själv. Han frågade om det var okej och det är det ju såklart. Jag måste kunna vara runt alkohol för att överleva i denna värld. Lite dramatiskt men ni fattar. Men jag kände fortfarande ett litet sting, eller vad man ska kalla det, när han sa det. Några sekunder av avundsjuka, irritation och sorg. Det försvann ganska fort men ändå, inte så kul. Jag vet ju att jag gör det här för mig själv, ingen annan. Varför ska jag då vara avundsjuk och arg över någonting jag inte vill ha? Jag hoppas att det inte alltid kommer kännas så när folk dricker runt omkring mig. Jag är ju bara 9 dagar in så det är fortfarande så färskt allting. Lite rädd var jag att jag skulle dricka automatiskt också. Att jag var så djupt i beroendet att jag inte kan ha alkohol hemma, men jag KONTROLLERAR mina handlingar. Jag kan bestämma mig för att inte plocka upp ett glas, hålla det till munnen och svälja alkohol. Tankar och känslor är svårare... men det kanske kommer.


skrev Andrahalvlek i Jag vill inte leva så här.

Funderat mycket på just det. Till helgen ska jag berätta för min äldsta dotter. Hon blir ”först ut” att berätta för IRL. Jag har nog landat i att jag ska säga ”Jag har slutat dricka alkohol”. Sen får vi se vart diskussionen leder vidare till.


skrev Andrahalvlek i Förändring i livet

Jag minns nästan ingenting av min barndom och ungdom. Jag brukar skylla på att jag flyttade 30 mil i 20-årsåldern, och byggde upp ett helt nytt liv så jag påminns inte om dåtiden i vardagen.

Lite ligger det nog i det, att jag inte påminns i vardagen om dåtiden. Men jag vet också att den mänskliga hjärnan fungerar så att den ”glömmer” det allra jobbigaste. Och tur är kanske det.

Men för oss alkoholister tror jag att det är viktigt att faktiskt lära oss av vår historia. Så att vi inte blir som våra föräldrar helt enkelt. Vi måste sluta se mellan fingrarna och ”skönmåla” - vi måste se verkligheten som den ser ut.

Utan att döma någon, allra minst oss själva, för det tjänar inget till. Men vi måste se ”hela bilden”, hur ful och hemsk den än är, för att lyckas bryta den negativa spiralen.

En annan sak jag minns är att vi aldrig pratade ut om min pappas fyllesynder. Morgonen därpå låtsades vi i familjen som ingenting. Det mönstret gick igen i allt. Bråkade man, så skulle man låtsas som ingenting nästa morgon osv.

Det mönstret tog jag med mig in i min relation tyvärr. Men tack och lov gjorde inte min ex-sambo likadant, utan han sa morgonen därpå ”Du, vi måste prata om det som hände igår.” Jag blev då galet obekväm, men nu efteråt är jag tacksam.

Jag har tyvärr inte förmågan att göra så själv än, men jag jobbar på det. En sak som jag däremot lärt mig är att säga förlåt, och det är en gåva många gånger. Be om hjälp är det sämre med tyvärr ?

Grattis till sju nyktra veckor!


skrev Fenix i Trillat dit igen.............

och grattis till dina vita veckor! Kollar nu på min app och är uppe i 85 dagar utan alkohol. Visst kommer tankar på A men än så länge lätta att vifta bort. Dock har de ökat, och enligt vissa ska det ju vara en period kring 3 månader där man ska se upp extra noga. Jag har ju tack och lov mina besök på vårdcentralen två gånger i veckan för antabusdrinken, så jag är skyddad mot spontana dikeskörningar. Kan nog säga att utan det skyddet vet jag inte hur det gått vid några tillfällen, men det är verkligen en trygghet att inte kunna dricka. Jag vill inte dricka, men också lugnt att jag inte kan. Ha de gott och fortsätt räkna veckor:-)


skrev Wasabi i Behöver all hjälp jag kan få

Jag känner igen det där "inte kunna någonting" för att man inte behöver. Jag är 26 år och flyttade ut och gifte mig med min man när jag var 21. Jag har aldrig behövt ta hand om de saker som du snackar om. Men efter att ha läst ditt inlägg kanske jag borde involvera mig lite mer... det är väl ingen ursäkt men jag bor i USA också så allting var så annorlunda att jag lät honom ta hand om det men nu har jag ju bott här i snart 6 år. Ibland tänker jag på hur lost jag skulle vara om vi någonsin gjorde slut.

Jag ska också rensa, städa och träna idag! Så skönt att göra det utan en bakfylla. Ha en bra söndag!


skrev Andrahalvlek i Div åsikter eller...?

Blir så glad för din skull, att du mår så bra i ditt nyktra liv. Och det är bara du och ingen annan som har gjort det möjligt ?


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Min pappa var som sagt alkoholist, och så kallad ”arbetsnarkoman”. Han var målare, och jobbade jättemycket under min uppväxt.

Han skötte sitt jobb hyfsat i många år, men söp när han var ledig. Varje semester var en mardröm från början till slut. Och värre och värre blev det med åren.

En sak jag verkligen minns är att han aldrig orkade eller ville hitta på något på helgerna. Inte hitta på något kul, och inte heller ta tag i olika projekt hemma. Han svarade bara ”nä, inte idag” hur mycket jag än tjatade.

Jag känner igen det hos mig själv nu. Jobba järnet, hög arbetsmoral, och sen inte orka hitta på någonting på helgen. Varken roliga saker eller olika projekt i hemmet.

Surdegarna växer sig bara större och större. ”Nä, inte idag” tänker jag när jag blir påmind. Och SÅ dåligt mår jag över att jag inte lyckas hitta lite energi och lust inombords.

Idag direkt efter cykelrundan började jag dammsuga, vilket var några veckor sen sist faktiskt. Vattnade mina blommor, som också var ett tag sedan ?

Plötsligt hade jag utan att tänka eller planera börjat tömma och rensa klädkammaren, hatthyllan och byrån med vantar, mössor och halsdukar i hallen.

En full sopsäck med skräp och en halv sopsäck till Röda Korset blev det. Rent och fint blev det dessutom. Och bajspåsarna på hyllan i hallen åkte ner i sopsäcken också. På tiden efter 1,5 år!

Nöjd ?


skrev VaknaVacker i Erkänna

Bra där! 50 dagar. Heja dig! ?
Raspberry? Är den god? Dottern tog lite Pepsi Max till lunchen och jag smakade lite. Det var gott så till nästa helg köper jag nog det till mig. Ölen igår var en Heineken. Helt ok i smaken.
Ha en bra söndag??


skrev Adde i Div åsikter eller...?

början av min nyktra karriär fick jag lära mig att inget var viktigare än mitt egna mående och att jag alltså skulle rikta blicken helt och hållet inåt istället för att bry mig om andra. Jag skulle ju ändra hela mitt liv för att få till stånd en varaktig nykterhet och för det måste jag se till mig själv i första hand.

Idag vet jag att om jag inte mår bra så kan jag heller inte hjälpa andra för att det saknas bitar som gör att jag inte blir hundraprocentig i mitt beteende. Och då förstör jag för mig själv. Det finns ju en enkel förklaring till att hålla byxorna på i ett år och att jag inte får ett jobb inom alkisvården med mindre än att jag varit nykter i 3 år.

Jag måste lära mig att tycka om mig själv, helst älska mig själv, och att ta hand om mig som om jag är ett litet barn. Jag är ju den viktigaste personen i mitt liv och tar jag inte hand om mig själv så rasar allt. Det är INTE fråga om att sätta mig själv på en piedestal utan om ren, pur, kärlek till mig som person precis som jag är. Jag är unik och jag är värd att älskas som jag är.

Vi som är alkisar har så lätt för att klanka ner på oss själva och förminska vårt beteende så vår självkänsla ligger ofta på minus. Vi kan ha ett gigantiskt självförtroende medan självkänslan är som ett litet förtorkat russin i magen.
Så var det för mig när jag klev ut i nykterheten, jag var en nolla, en typ utan värde, en alkis som bara klarade av att supa. Att då få rådet att på morgonen stå framför spegeln, naken, och titta på mig själv och säga : Jag duger precis som jag är och är värd att älskas för den jag är !! kändes milt sagt löjligt. Att med hjälp av den affirmationen bygga upp min självkänsla är faktiskt rätt så enkelt och genialiskt och blev grunden för att bygga vidare på.

Visst, självkänslan är en färskvara som måste skötas om och ibland har jag inte varit vaksam utan kört den i botten men jag har med åren lärt mig att fylla på med egna måbragrejer för min egen skull. Jämför med buddismens Karma ! Idag vet jag, och accepterar, att jag har div fel och brister och jag vet också att dessa är en del av mig och som jag inte har nån som helst lust att ändra på. Är det nån annan som lider av dessa mina fel och brister så det helt och hållet deras problem inte mitt.

Jag har gjort mitt nyktra liv lätt att leva genom att se till att jag mår bra, vara ärlig, sätta gränser, inte trassla till saker och ting och att Ta Det Viktigaste Först (dvs JAG !!) !!

En som beskriver detta så bra är min favoritartist (borttagen länk)

Sköt om er !!


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Jag har hoppat på en motionsutmaning som går ut på att jag ska motionera tolv gånger per månad. Det är minimum. Vissa veckor kan det bli svårt att hinna med tre motionstillfällen, men då kan man ta igen det veckan innan eller efter.

Vad som räknas som motion bestämmer var och en själv. För mig är det att 1) vara ombytt, 2) få pulshöjning och flåsa lite, 3) svettas, 4) hålla på i minst 30 min.

Ambitionen var ju att jag skulle löpträna tre gånger per vecka, men mina hälsenor har tills vidare satt stopp för det. Så nu tänker jag cykla istället, och en dag per vecka lunchtränar jag squash med en kollega.

Jag vaknade av mig själv kl 9 i morse, och gick upp direkt. Det regnade inte. Åt frukost. Då började det regna.

Men jag cyklade ändå. 10 km på 43 min. Längre och snabbare än igår (9 km på 50 min). Mest nöjd var jag nog med att jag lyckades pumpa min cykel ? Igår cyklade jag med halvpaffa däck (som givetvis påverkade hastigheten).

Jag levde ihop med barnens pappa i 24 år. Jag var 20 år när vi träffades, och när vi separerade var jag 44 år och hade aldrig haft ett helt eget hushåll tidigare.

Det finns vissa saker som jag aldrig behövde lära mig liksom. Som hur man installerar virusskydd och felsöker på en dator. Hur alla fjärrkontroller fungerar och till vilka apparater de tillhör. Hur man tapetserar, snickrar och målar. Byter vinter/sommardäck på bilen, och pumpar cykelhjul. (Och lite till förstås men det här kom jag på nu på rak arm.)

Jag fick en kanonfin cykelpump i present för några år sedan. Två olika ”hål” att välja på, en ratt av något slag som nog har en avgörande betydelse, och ett rejält pumpstag för att enklast möjligt få luft i däcken. Och jag redde inte ut det. Antingen var det tvärstopp eller så pös luften bredvid.

Så pumpjäveln åkte in i klädkammaren med buller och bång. Som ett tydligt exempel på hur en till synes handlingskraftig och intelligent kvinna mött sin överman ?

Byta däck på bilen gör jag fortfarande inte - det betalar jag en däckfirma för att göra. Skulle jag verkligen behöva lämna in cykeln på cykelverkstad för att få däcken pumpade? Herregud så patetiskt. Och be min ex-sambo om hjälp bär mig verkligen emot, även om jag vet att han skulle hjälpa mig.

Igår kväll pratade jag i telefon med äldsta dottern och jag beklagade mig över pumpdilemmat. Eftersom det är hon som har gett mig cykelpumpen i present så kunde hon förklara hur jag skulle göra med den, mycket pedagogiskt.

Och idag lyckades jag pumpa däcken stenhårda. Tjoho! Tänk att man kan bli så lycklig och glad över en sådan skitsak ?

Och nu i eftermiddag regnar det ännu mer, så jag är så glad och nöjd över att jag kom iväg på cykelrundan på förmiddagen.

PS. Fjärrkontrollerna har jag lärt mig att använda, jag bor i hyreslägenhet och ringer vaktmästare så fort något ska göras, och min ex-sambo har lovat mig livstids datasupport (han är IT-tekniker).


skrev Anonym15366 i Leva nykter

Kom på en sak. Folk dricker inte fullt så mycket överallt som jag trodde när jag missbrukade. Jag trodde alla alltid var berusade så gott som överallt. För i min hjärna existerade bara alkohol.
?


skrev Pilla i Erkänna

Ja igår eftermiddag fick jag en känslomässig prövning i och med att det blev en liten konflikt med ett av de vuxna barnen.Jag vill ha vin var min första tanke.Jag ville hälla i mig och bedöva på nåt sätt ,usch vad det svänger på den här resan.Lugnare i dag då vi pratat ut.Jag drack inte vin ,Tack o lov!


skrev Anonym15366 i Förändring i livet

Ditt inlägg är sorgligt. Känner igen det där med att ”jag har fått med mig lärdomar”. Jag har tänkt ”jag är en sån som reser mig efter livets käftsmällar”. Men när jag läser ditt inlägg känner jag min egen sorg i din. Vi behöver få kontakt med den känslan. Och skulden! Jag känner också skuld, min bror fick mycket stryk som liten, mer än jag. Skulden är tung. Han lever idag ensam med social fobi och mycket ångest.

Min yngre bror som också tagit extremt mycket, stryk och annan psykisk misshandel sa ”vi måste bryta medberoendet”. Våra föräldrar har haft ett medberoende med sig av skadad barndom. Vi bryter spiralen. Vi tar hand om oss.

Jag älskar ditt uttryck. Vaknar ”stark som en björn”. Urkraft! Den bilden tar jag gärna med mig. Stark som en stor stabil brunbjörn i skogen. Tar hand om mig och mina ungar.?
Kram?


skrev Anonym15366 i Leva nykter

Tack för ditt fina svar! Vi hjälper varandra. Jag är också en person som presterar (antagligen pga svag självkänsla, jag duger när jag bevisar det med yttre prestation. Jag kobbar med att duga, bara för att. Bara för att jag är jag.)
Vaknavacker.. jag håller med. Fantastiskt forum. Ibland är jag dock så uppslukad av mig själv och att hantera ångest så att jag inte har energi att svara andra. Jag läser mycket här men ibland orkar jag inte bidra. Mer ön med mitt eget.
En skön lugn vilsam söndag till er, oss alla!
??‍♀️??


skrev Vinäger i Jag vill inte leva så här.

Håller med om att ord kan vara/är viktiga. Tycker också att det räcker med att säga att vi inte dricker, eventuellt med tillägget längre. Varför har ju faktiskt ingen annan med att göra. Om vi inte själva vill berätta mera, förstås. Många ord, som till exempel alkoholist, är fortfarande oerhört stigmatiserande.

Hejar på dig, du gör det så bra.

Kram


skrev Vinäger i Trillat dit igen.............

Vilket rikt liv du lever nu. En fröjd att läsa. Och sex vita veckor... Det är stort. Du gör det så bra.

Det där med kökstjänst var smart. Allt som kan få oss att hålla fokus på annat än alkohol är smart.

Kram till dig


skrev VaknaVacker i Leva nykter

Härligt med detta forum, får massor av pepp o lärdomar av att läsa hos er andra, tack för det!
Ha en fin söndag???


skrev Vinäger i Första dagen på resten utav mitt liv

Så mycket sorg och smärta du/ni bär på. Förstår att det är lätt att fly med hjälp av alkoholen. Vilken tur mitt i allt att du genomskådat den falska tillfälliga lättnaden - det blir ju bara mycket värre.

Önskar dig kraft att göra det bästa du kan av situationen.

Du är bra - glöm inte det. ?

Kram


skrev santorini i Jag vill inte leva så här.

Jag vägrar också vara det. Jag är en som valt att inte längre dricka alkohol. Som inte vill dricka alkohol. Inte kan heller för den delen men det hör inte hit. Jag är inte nykterist heller. Så trist med dessa benämningar.


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

Jag kan aldrig mer dricka A. Jag mår fruktansvärt... Inser att jag varit alkoholist i många år nu men alltid fokuserat på min mans problem och förnekat min eget ansvar. När jag tänker på barnen så växer mitt självhat...

Ok, gör om - gör rätt. Aldrig mer dricka A.

Tack för er omtanke, ni som svarat. Jag hoppas bara jag inte var otydlig när jag jämförde mig själv med kvinnor som måste ta sig ur relationer med misshandel. Jag bara undrade hur de orkar? Själv lever jag inte så. Här misshandlar vi oss själva med missbruket. Jag inser nu hur mycket förnekelse jag levt i själv. Hur jag skyllt mitt mående på min man, min chef, min sjukdom men inte tagit ansvar utan druckit istället. Nu har verkligheten hunnit ikapp och det finns ingen återvändo. Hoppas jag kan leva ett nyktert liv framöver. Jag måste. Önskar att min man kunde vilja samma sak. ?


skrev Se klart i Leva nykter

Hej JoYo
Tack för ditt inlägg, läser och följer och känner mig ungefär ”jämsides” m dig i tiden. Men inte minst är det så fint att läsa om dina tankars utveckling. Och din! En sak som du hjälper mig med här är att få vara en som tar emot hjälp och råd från andra. I min vardag är det oftast tvärtom. Jag som ger råd, lyssnar, stöttar (obs inte ngt dolt skryt utan tvärtom en svaghet hos mig att ha svårt att be om hjälp)
Så du och forumets kloka personer hjälper mig att utvecklas, det är något att vara tacksam över och hjälper mig på min nyktra resa.
Ha en fin söndag!


skrev Kontentan i Ja jag är alkoholist, svårt att acceptera

Det är tänkt att den fungerar så, jag provade dricka första dagarna jag åt naltrexon men fick ingen välbehagskänsla sedan dess har jag låtit bli.
Jag skulle säkert idag kunna ta en tablett och till kvällen dricka 2 glas vin och sedan är det bra. Men jag tänker inte försöka och äventyra min nykterhet ?


skrev Se klart i En dag till....

Välkommen Anna,
Och grattis till nykter helg.
Jag är nu igenom min sjätte helg, och jag provar mig fortfarande fram. Har kommit på att det är skönt att bryta middagen lite tidigare, dvs har inte tålamod/ro att bara sitta kvar, som tidigare (dvs dricka mer)
Igår gick det riktigt bra! Vi får lära om lite i taget. Och känslan att vakna pigg på söndagen är ju oslagbar, men svårt att visualisera när suget mot vin sätter in framför brasan på lördagskvällen.
Vi är många i samma sits här. Kram.


skrev VaknaVacker i En dag till....

Vad skönt du inte druckit denna fredag o lördag. Samma här! Var så less på att dricka så det går fortfarande bra?

Under ämne hamnar den första raden i själva kommentaren om du inte skriver in ett ämne i ämnesraden. Du kan välja att redigera om du inte blir nöjd efter att du skickat dessutom.
Men det kan ju kvitta hur det ser ut, ös på bara?
Fin söndag till dig med! Kram