Senaste kommentarerna i forumet

Det är så inspirerande att läsa dina inlägg Andrahalvlek?

Så strong du är??

Heja heja dig?

Härligt att det går bra med nykterheten! Tråkigt med skadorna, men det läker ju ?.
Går bra för min del också, kul att du skriver här. Man blir ju alltid lite orolig när
någon gör ett längre uppehåll med att skriva, brukar ju ofta betyda att alkoholen
gjort comeback på ett eller annat sätt.

Ha det bra!

Tacksam att jag har er som ger mig tips och råd här.

Btw så bröt jag handleden förra veckan och har även fått lite andra skador såsom menisken och hälsenan det senaste pga överträning. Blivit mkt träning sen jag blev nykter.
Kände när jag bröt handleden att de va lite tungt. Men att få för mig att dricka för de har jag inte fått en tanke på som tur är. Det känns väldigt skönt att den tanken är borta hos mig. Jag har istället försökt se allt positivt och att jag får helt enkelt varva ner en aning och njuta av den här tiden ändå. Passa på att träna mer ben träning på gymmet och lägga intervall pass på löpbandet inne. Så kallt att springa ute när jag inte kan få på mig vante på ena handen :)
Jag vägrar låta mina träningsrutiner rubbas pga av skadorna då de är extremt viktiga för mig. Men jag kan mkt väl tänka mig att jag för ett halvår sedan sett på saken helt annorlunda och nästan tagit brutna handleden som en möjlighet att kunna dricka lite extra för att jag tycker synd om mig själv. Skönt att man är nykter och kan tänka rationellt nu ?? ha en bra dag allihopa

Hej! har följt dig ett tag, och du har det inte lätt, den saken är klar. Jag tycker såsom flera andra här att du måste lägga av med drickandet först. Ta tag i resten senare när du har varit nykter ett tag, det blir mycket lättare då. Jag tror du hade mått bra av att komma i från vardagen och jobbet ett tag. Kanske ta ledigt eller sjukskriva dig någon vecka och hyra ett torp/stuga någonstans. Komma i från allt som stressar/triggar dig att dricka och ha en chans att ta det lugnt och fundera ordentligt, ta långa skogspromenader mm. Se till att det finns nätteckning bara så du kan fortsätta läsa/skriva här?. Inte ta med någon alkohol dit och ge dig fan på att sluta dricka.? Ett drastiskt tips kanske, som inte passar dig, men själv gjorde jag något liknande när jag hade bestämt mig för att lägga av, och det funkade utmärkt.

Eller så går du till en hjärnskrynklare om det känns bäst. Huvudsaken är trots allt att du blir nykter.

Håller tummarna för dig!

Vad bra att du lyssnar till DIN kropp och DINA behov och stannar hemma i dag. De där hjärnspökena är för jvliga att ha och göra med. Men jag är övertygad om att du kommer hitta DITT sätt att vinna över dem!
Kram!

Grattis till 14 dagar utan alkohol! Andrahalvleks tre mantran är klockrena. Följ dem och tänk inte så mycket på framtiden. Själv hade jag en liten svacka runt dag 45 (är på dag 65 i dag) där jag funderade på hur det skulle bli framåt våren/sommaren, men det släppte rätt snabbt. Nu klarar jag att planera en/ett par veckor framåt. Ska tex på ett 50-års kalas om ett par veckor, är inte det minsta orolig hur det ska gå. Jag kommer vara nykter?. Men jag kör fortfarande dag för dag på något sätt?

Sömnen är viktig, själv sov jag som en kratta fram till dag 14, sedan släppte det plötsligt. Jag behöver ca 7-8 timmars sömn per natt för att fungera bra. Det är vad jag sover nu. Hade jag sovit 5-6 timmar per natt nu, tror jag risken hade varit stor att jag började dricka igen.

Men det är ju väldigt individuellt.

Ha det bra, det här kommer du fixa!

Tack för vad du skriver, men nej jag anser mig inte vara ett offer men min fru anser sig defenitivt vara ett offer. Jag har sagt ifrån och utsätter mig inte längre för saker som förut gjorde mig ledsen, jag sätter inte mig själv sist längre. Men jag kommer ihåg när det var som värst så klagade min fru på att hon var trött på att hamna i mitten mellan mig och hennes föräldrar, hennes mamma behandlar henne som om hon fortfarande är ett barn och skiter fullständigt i vad jag tycker och säger. Nu håller hon sig undan, för hon får inte styra och ställa här och då vill hon inte ha kontakt.

Jag hoppas förstås fortfarande att det ska reda ut sig mellan mig och min fru, tror trots allt att den stora boven i dramat är hennes mamma som hela tiden försöker ställa till med bråk och varje gång vi träffar henne så får min fru en mindre depression. Jag älskar henne, men alla bråk genom åren (de mest allvarliga iscensatta av hennes mamma) har satt spår.

Tror jag borde se en hjärnskrynklare, min fru också, kanske parterapi kan vara ett första steg.

Tack för era uppmuntrande kommentarer:)

Idag är jag hemma från jobbet. Var sjukskriven för drygt 12 år sedan....jag var inte helt utmattad men väldigt vidbränd...gick nog hem i tid fr jobbet slapp därför vara sjukskriven i en evighet men då och då får jag en dag då jag känner att jag bara måste vara hemma från jobbet för att det är för rörigt i min hjärna och kroppen är trött. Jag måste landa i mig själv och sortera..idag är det en sådan dag. Jag drack alkohol igår...tänkte "en sista gång med go mat och vin" ..hur många gånger har jag inte tänkt så?!?!? Så jag vet ju svaret ...det blir ju aldrig så mysigt som jag vill att det ska bli...det är ju liksom slut på det! Jo, det kan bli mysigt men inte tillsammans med alkohol då det faktiskt kan bli hur mysigt som helst!!

Så jag är inte hemma pga att jag drack för där går gränsen...jo jag har väl kanske stannat hemma ett par gånger för att jag druckit för mycket kvällen innan men jag brukar ta mig iväg till jobbet. Det blir så många andra som blir drabbade om jag inte jobbar..kollegor...patienter och deras föräldrar...så det är faktiskt ytterst sällan som jag stannar hemma av den anledningen.
Fast idag är jag hemma...vaknade inatt av ångest...och i morse av huvudvärk och ont i magen. Skrev några sms igår som jag inte ville skriva egentligen....inga dumma eller elaka...men jag hade aldrig skrivit dem om jag hade varit nykter. Känner mig lite låg idag...tänker att det kommer att bli bättre efter en promenad med min hund...tur att jag har hund så jag kommer ut mår så himla bra naturen.

Nej, jag vill verkligen inte ha det här livet...finns absolut ingen positivt med alkoholen just nu. Varför dricker jag då kan man undra? Jo...beroendet..vanan att alltid åka till systemet....och att hjärnan duperar mig gång på gång...jag kan vara tvärsäker på morgonen att det ska bli en alkoholfri dag men fram emot lunch då börjar den där hjärnan att vilja bråka med mig..och är jag då minsta tveksam så styr den över mig helt och hållet. Nu är klockan visserligen inte mer än drygt 12 och än så länge har inte hjärnan börjat bråka med mig...för idag är jag så fast bestämd att jag ska klara av det här. Jag vill ha fler och fler alkoholfria dagar...sova skönt...ha koll över mitt liv...och när jag inte dricker så växer min självkänsla...och jag lyssnar till mina behov...med alkohol i kroppen blir jag duperad.....så idag väljer jag att vara alkoholfri...å jag kommer att fixa det!!

Kram till er alla:)

Grattis till dina två veckor:)

Vilken styrka du äger!! Jag har ju inte kommit så långt på min resa...jo mentalt har jag det...men inte när det gäller att ha 0dagar=alkoholfria dagar. Så jag vet det är ett kämpande och det tar kraft..och rädsla för att kommer jag verkligen klara det här...men som sagt var vi får ta en dag i taget...ingen vet vad morgondagen har i sitt sköte.

Heja heja dig vad bra du är!!!

Kram:)

Är du ett offer? Du kan aldrig ändra på någon annan, bara på ditt eget sätt att agera. Den dagen du bestämmer dig för att inte låta dig bli behandlad illa är din fru och övrig familj tvungna att agera annorlunda, eftersom du bestämt dig för att inte längre vara ett offer.
Och den dag du bestämt dig för att sluta dricka, finns det hjälp att få?
Jag menar på riktigt bestämt dig!
Och du, dina barn älskar dig och de får bo hos dig om du är nykter. Då har mamman inget att säga till om.
Har själv varit i vårdnadsprocess där jag erkänt mitt missbruk men oxå tagit hjälp och det har aldrig varit tal om att jag skulle mista vårdnaden. Däremot har soc varit väldigt noga med att min dotter ska ha trygghet och må bra och som mamma är jag tacksam för det!
Att ens barn ska må bra och att de har rätt till trygghet, stabilitet och lugn och ro för att utvecklas är den största motivationen man kan hitta, när man tagit sitt beslut.
Allt gott och väl menat?

Hej där alla fina människor! I helgen var det en situation som urartade alldeles för mycket.. Och så klart med tillhörande blackout minnen, och enbart små fragment som dyker upp då och då. Detta var i form av ett bråk som uppstod med okända människor och därav är situationen värre, för jag har ej någon bekant som jag kan förhöra angående händelseförloppet. Men hur som haver, har jag bestämt mig för att släppa alkoholen då det verkar vara en chansning emellanåt hur man beter sig?.. Saker som jag aldrig, aldrig, skulle göra i normala fall, kan med stor sannolikhet ske.. ( inte alltid, men det kommer alltid dessa tillfällen förr eller senare) personligen känner jag ingen abstinens utan alkohol eller något liknande, men tror mig alltid att " det där var sista gången" men beteendet upprepas likförbannat. Så till min fråga! Hur har ni/ gått vidare i dessa tvivelaktiga omständigheter? Ska man acceptera att ångesten existerar även om det är tre dagar sedan? Eller hur går man tillväga.. Mvh

Hur som helst, min viktigaste kamp är den mot alkoholen. Läste lite i min första tråd här och i början på denna, börjar närma sig 5 år nu som jag hållt på med detta, sluta, börja, trappa ner, trappa upp, full, nykter osv. Orkar verkligen inte med detta mer. Jag måste sluta upp med det här d-a slentriandrickandet hemma. Jag måste bygga upp mig själv, acceptera motgångar utan att supa till det. Ett av mina största problem är att jag hela tiden får dåligt samvete för allt mellan himmel och jord, kan sitta och tänka att allt är åt helvete och varför gjorde jag si eller så. Sen när jag har så många i min närhet, fru, dotter, föräldrar och syskon som hela tiden spelar på det och verkligen kör offerrollen för minsta lilla. Minns en gång för många år sedan när vi skulle fira ett av barnens födelsedag, vi köpte en fin princesstårta som barnet valde och var jättelycklig över. Men när det var dags för tårta så ställde deras farmor fram massa hembakade stora muffins som min syster bakat, när jag vänligt sa att vi vill bara ha tårtan framme så blev de jättesura och i princip förstörde hela kalaset med att sitta och sura och ge mig arga blickar. Året efter hade de förstås kommit ihåg det hela och innan vi ens hade en chans att säga något hade de dukat fram hela bordet fullt med kakor och bullar när tårtan skulle fram. Det var förövrigt sista året vi firade barnens födelsedag hos deras farmor. En annan historia, när vi flyttade in i huset. Hela trädgården var helt vildvuxen och när jag, fru och barn skulle bort över en dag säger svärföräldrarna att de ska röja i trädgården. Jag bad dem snällt att inte göra det för jag ville vara först att jobba i vår trädgård och se vad som fanns osv. När vi kommer hem på kvällen har de spenderat hela dagen i trädgården och börjar direkt med att berätta allt vad de gjort och vad som behöver göras. När jag påpekade att jag sagt åt dem att inte röja i trädgården var jag den otacksamme djäveln och jag skulle skämmas.

Jag vet, det jag skriver ovan är kanske småsaker - men när det alltid är någon som ska trilskas för minsta lilla grej för att få sin vilja fram på bekostnad av vad jag vill tär det verkligen på krafterna. Att aldrig någon lyssnar på vad jag vill, och om de lovar att göra som jag vill så gör de ändå tvärtom bakom ryggen.

Men, nu är det viktiga som sagt att må bra. Det är mitt mål. Att må bra. Sen får relationer med alla andra bli som det blir.

Hej Erik30

Jag har läst din tråd nu på morgonen.

Jag vill be dig fundera över några saker.
Är ditt liv bättre eller sämre utan alkohol?
Har du något att förlora på att inte dricka?
Jag tycker du skall ta dig en riktigt funderare, på om det verkligen är värt det där glasset.
Jag själv har varit nyckter i 15 år, och måste säga att livet blivit mycket enklare.

Mina riktlinjer har alltid varit ta det lungt, en dag i taget och var försiktig.

Mvh Bo

Iskall pärondryck kan nog vara precis lika gott och mysigt försöker jag tänka ? Det är ju den härligt avkopplande stunden på altanen/uteserveringen som vi egentligen är ute efter, försöker jag också tänka!

Vi ska helt enkelt samla på oss avkopplande, roliga, mysiga och nyktra erfarenheter - som smultron på ett grässtrå ❤️

Tack för era kommentarer :) ja jag måste nog fundera igenom detta noga och diskutera med sambon. Det är kanske lika bra att bara låta bli helt framöver också ?

Jepp nu går det mot vår. Så himla skönt. Därmed går mina tankar till ljumma sommarkvällar på altanen med grill och rose'.

Klurat lite i det där med om jag skall rumla runt i de där tankarna och jag har kommit fram till att det skall jag inte.
Det är ju de som kommer göra att jag faller.

Min hjärna är definitivt som en grammofonskiva med inkörda spår av alla mina erfarenheter här i livet.
Alltför många dåliga men också bra.
Och de som jag inte lyckats ändra. Som rose' på altanen.

Tänker jag på det förstärker jag det spåret som inte är bra för mig.
Så bort med det. Träna hjärnan lixom. Bort med alla förskönande tankar om alkohol.

Jag tänker på mig själv som glad och stark och vacker och nykter istället.
Med glädje och energi. Tar tillbaks mitt liv helt enkelt. Så mycket bättre?
Kram till er alla fina?

...kanske klarar det? Vi som skriver här är ju inga experter ( mer än i meningen att vi är experter på att dricka för mkt).
Den varningsklocka som ringer hos mig är ’stark igenkänning’ ...jag har resonerat precis som du...under väldigt många år. Och känt att nu är jag trygg. Och sedan - inte direkt men efter ett tag - funnit mig tillbaka på ruta ett.
I dag tänker jag nog att behöver man en plan ..,så ska man nog inte dricka.
Då har man en fysisk sårbarhet för alkohol ( och psykisk)
Däremot är jag osäker på om goda råd hjälper? Jag hade svårt att omsätta goda råd....behövde uppleva det själv- om och om igen.
Och som sagt - vem vet? Vi är olika.

Enligt boken ”Skål! Ta mig fan” klarar 99 av 100 alkisar inte av att ta ett glas utan att fortsätta. Det kan gå ett tag, men inte i längden.

Jag vågar i alla fall inte chansa på att just jag är 1 av 100.

En dag i taget!

Viktigast först - vara nykter.

Idag väljer jag att vara nykter.

Det är tre mantran som jag repeterar tyst i skallen några gånger varje dag ?

Tröttheten upplever jag också, dödens trött på kvällarna och går och lägger mig tidigare och tidigare. Och det är ett sundhetstecken tänker jag.

Minns inte när jag sov mer än 5-6 tim per natt som mest. Kan jag komma upp i 6-7 tim åtminstone kommer min hjärna att tacka mig ❤️

...till alla ni som kommenterat och peppar mig!!!?
Även om jag inte nämnt er så ser jag!
Och tar till mig era uppmuntrande ord?
Tack?

Idag har jag varit nykter i två veckor!
Det känns lite overkligt. Känns jättebra men jag är så trött. Inte kroppsligt men som om jag skulle kunna sova närsomhelst. Men det ska jag inte. Det blir så svårt att somna på kvällen då?

Nu känns det så bra men igår när kvällen närmade sig kände jag mig så liten och tveksam. Inte inför kvällen för jag vet att det kommer att gå bra just nu.
Men i framtiden? Kommer jag att kunna vara lika beslutsam? Jag har ju fallit tillbaks förut liksom...

Nåväl. En dag i taget får det bli än så länge.
Ha en bra dag allihopa!!
?

Tack Villvarafri! Detsamma till dig? Det är gott att samla dagar men tänker hela tiden på att nu gäller det att fortsätta vara vit?

Andrahalvlek, känns faktiskt som dimman lättat på riktigt den sista veckan! Du är snart där? Är trött emellanåt men på ett annat sunt sätt. Så skönt. Ha en toppenvecka du med?

Tack själv FinaLisa, ja att vara vit är underbart? Så glad! Kram! ?

Det kanske är så som du säger om alkoholdjävulen.
Rent spontant känner jag iaf att jag inte skriver här om detta nu pga av något sug. Det är enbart en tanke om att ha någon form av plan för framtiden och att jag måste ha just en plan så att det inte spårar ur. Jag tänker att om jag ska dricka så ska jag göra det medvetet och göra medvetna val och inte låta alkoholdjävulen fånga mig. Vardagsdrickning kommer som sagt inte på fråga. Inte varje helg drickning bara för att det är helg heller. Endast vid särskilda tillfällen och då väldigt väldigt måttligt. Jag kommer klara av det är jag säker på. Har jag bestämt mig så har jag. Ingen mer dekadens! Sen så kommer jag inte dricka för att jag känner någon känsla att jag borde för att det är kalas eller så utan känner jag att jag inte vill dricka då eller är det minsta osäker så låter jag bli. Jag har ju faktiskt lärt mig att gå ut nykter nu och det är ju inga konstigheter faktiskt.

Är jag galen som tänker såhär ?

först vara på avgiftning pga tablettmissbruk och sen ca 2 mån på sluten behandling och det första som görs när hen kommer ut är att supa skallen i bitar gör mig jävligt missmodig och jag tappar hoppet om ett läkande från sjukdomen. Insikten är lika med noll.

Samtidigt kämpar folk mot cancer och vill verkligen leva men förlorar mot sjukdomen :(

Så olika men ändå så lika vad gäller döden :(

Ja, jag tappar lite fart i livet och blir nerstämd.

Tack! Ja min tanke har ju varit att lova mig att aldrig dricka ensam till att börja med. Sen att aldrig dricka mer än max 5 små öl på en stor fest prata jag och min sambo om. Då snackar vi typ stora födelsedagskalas osv, en helkväll. Men annars har vi diskuterat om att försöka hålla sig till 0,5 promille vilket endast är 2 öl och sen så får man helt enkelt dricka alkoholfritt eller vatten. Att bli märkbart berusad vill jag inte bli igen. Det är no no. Jag hoppas och jag tror att jag har lärt mig. Jag känner att jag lärt mig otroligt mkt på de här 85 dagarna. Snacka om uppvaknande. Vad har jag hållt på med de senaste 15 åren liksom. Vandrat mellan fyllorna precis som om det betyder allt här i världen. Tacksam att jag vaknat till