Senaste kommentarerna i forumet

@christina81 . Du skriver att du behöver alkohol för att känna och för att varva ner. Alkohol ger en hel del negativa effekter utöver de positiva som man vill åt. Just det där med att få kontakt med känslor kan jag inte relatera till. För mig funkade det helt tvärt om. Jag minns att det var någon annan som jag tror fick Naltrexom för att minska suget och som då upplevde ett lugn i hjärnan. Jag tror att det finns betydligt bättre mediciner för att hitta lugn och fokus än just alkohol. Alkohol har för många negativa bieffekter och det är kanske därför du skriver här, för att du på sett och vis förstår att du behöver sluta, men inte riktigt vet hur du ska må bra då?
Hoppas du hittar din väg i det här

Hej igen! @aldro,

Tycker att du kämpar på bra. Det är jobbigt med depression, ångest, oro och stress och tror att det är sånt som gör att man dricker en massa som man ändå vet bara gör att man mår än sämre av liksom. Man vill sluta dricka, men samtidigt ändå inte riktigt, vill väl vara fri att kunna dricka som man vill när man känner bara liksom. För det är väl ens egen ensak liksom. Man tänker inte normalt när man varit berusad mer eller mindre konstant tillräckligt länge. Hjärnan förändras av långvarig alkoholförgiftning. Men brukar ofta rätta till sig efter några nyktra månader.

Varför ska det vara så märkvärdigt att ta sig en fylla när man vill kan man känna. Men när kroppen konstrar blir man förbannad på att det ska vara så. Minns för nåt år sen när jag vari riktigt nere i skiten och drack 10 procents öl samt en massa vin i ofantliga fria mängder som bara den, och magen var i uppror mest varje dag, kunde knappt gå utanför dörren av rädsla för att skita på mig.

Hände ibland en sommar att man vissa dagar fick sätta sig i någon skogsdunge i kvarteret efter nåra starköl och skita som en gris, det bara spruta, ren diarré' alltså, jävligt jobbigt då det hade kunnat komma nån förbipasserande med en hund eller nåt, jäkligt jobbigt och pinsamt kändes det. Såg då sen till att ha en massa sprit öl och vin hemma för fri ”medicinering” i ensamhet vid behov.

Det blev bara mer och mer och som du säger så kom det också konstiga kroppsliga symptom. Nervryckningar i benen och jobbigt ryck i ena ögat, konstigt ryggskott som kunde hålla i sig i flera dar samt feberkänsla fast tempen var helt normal. Nån underlig form av lättare lunginflammation med konstig hosta som jag fick nån penicillin mot i flera veckor. Kollade blodtryck med egen mätare och då värdet var onormalt högt, och man oroade sig för stroke eller nåt, så blev det att man då bara tog en till blodtryckstablett och några lugnade piller extra för att kunna fortsätta dricka fritt som man ville och kände var behov till mot ofta mörk eskalerande depression och svår ångest.

Man fattade ju att det var idioti att hålla på som man gjorde och då blev det nån alkoholfri dag bara för att få ordning på kroppen igen ett tag. Detta så att man kunde fortsätta som vanligt igen så snart man bara kunde och kände behov av att slippa känna sig allmänt nere och värdelös. En ond spiral eller korkad loop liksom.

Jag har i över 35 år missbrukat alkohol som självmedicinering i varierade mängder och styrka mot det mesta som stress, oro för framtiden, och oro för hälsa, kort sagt druckit som en svamp tills jag till sist söp upp varenda krona och det stod mellan att sälja sitt eget guldhalssmycke som var ett av det sista av värd man hade tänkt använda för att kunna köpa ett nåra helor sprit och ett gäng starköl och bara gå och dränka sig i nån närbelägen sjö en mörk kväll.

Men samtidigt då ville man ju att det skulle vara fint väder och varmt i vattnet den dagen också, att man slapp att frysa när man till sist kanske vågade göra slut på skiten och bara då skulle simma rakt ut i natten tills man väl av utmattning sjönk som en sten. För kunde inte då se nån mening med nåt alls. Under den tidsperioden försökte man till och med hänga sig i badrummet, och detta trots att man den dagen då varit helt nykter i några dar innan liksom.

Tyckte att inget spelade nån roll liksom. Minns att man väl var på väg att glida in i dödens rike, drömde en jäkligt konstig dröm och såg ljusblixtar och vaknade med ett ryck med världens värsta sprängvärk i huvet. Kunde inte stå på benen eller ställa mig upp alls, blev stående på knäna som i en darrig chock och drog efter luft en fyra timmar minst. Hade ett rött skavsår på halsen i flera dar.

Var den dagen mest förbannad på att repet inte hade gjort sitt job. Sedan gick man ut i köket och fortsatte att dricka det som var kvar på bänken i form av starkvin och öl. Lärde man sig något av detta då... Kanske att man skulle göra sitt eget vin och ha en egen hembränningsmaskin – visst kan man vara smart... Sedan i somras satte kroppen igång att konstra igen med ryggvärk och det gick inte ens att pissa som en normal människa, blev tvungen att uppsöka vårdcentral som tömde urinblåsan manuellt.

Men berättade man hur man mådde egentligen. Nej, skyllde så klart detta symptom bara på mitt höga blodtryck, för vem vill väl frivilligt stämplas som som nån jäkla alkis och kanske bli av med sitt körkort. Bestämde mig ändå för att försöka att vara nykter så länge som bara möjligt.

Har nu varit nykterkvist i över 1 månad, och två veckor nu och mår psykiskt och fysiskt rätt så skapligt, inget konstigt levervärde eller blodtryck med rätt medicinering. Men mitt psykiska nedstämda mående och låga energinivå jag haft sedan tidiga ungdomsår innan alkoholdebut är detsamma.

Det är nog något som jag får leva med då ingen sorts medicin mot ångest och depression som sjukvården har låtit mig prova har hjälpt mig det minsta. Jag tar nu en dag i taget och undviker allt vad negativ stress heter. Varje dag som helt nykter ser jag som en liten seger liksom.

Det här med julhelger och sånt känns verkligen som en utmaning, men ska försöka att stå över känslan som då och då finns för att köpa alkohol av alla de slag inför helgerna. Detta för att bevisa för mig själv att jag kan klara av att ta mig nykter in i år 2024 vilket blir en hård prövning även om jag nu i skrivande stund inte känner något alkoholsug.

Vill självklart vara herre över mig själv när det kommer till drickande. Vill inte gå som i nån slags jävla trans till bolaget för att sen på närmsta offentliga toalett supa mig till den grad packad att jag knappt kanske kan ta mig hem för egen maskin. Har gjort sånt så det räcker tidigare tycker jag.

Håller på dig och tycker du ska försöka att vara alkoholfri så länge det bara är möjligt. Varför inte testa alkoholfrihet året ut. Ta det hela timme för timme om det så krävs, för du är värd att få må bra eller åtminstone slippa att må så jäklig dåligt som du verkar må efter att läst din historia här på detta eminenta forum.

Tänker som så här om du skulle bli bjuden på fest med starka drycker, då kan du ju alltid skylla på att du är dålig eller sur i magen på grund av lite för mycket kaffedrickande den senaste tiden och då står över festande med alkoholhaltiga drycker. Hur som helst, önskar dig ett nyktert och fint liv.

Kämpa på!

Hej @Vinägermamman!
Jag har nog druckit en flaska vin nästan varje dag en längre period med några dippar . Förra helgen var ett lågvattenmärke där jag drack 7 flaskor vin på en helg . 7 flaskor ! Det är ju helt galet, dessutom tror jag inte att det märktes på mig , utspritt över dygnet .
Det var som om jag gjorde något i sömnen, min medvetna hjärna var inte med . Det var en svår start på arbetsveckan efter det , men klarade att hålla i möten och passa kusinbarnbarn, med .
Jag vet inte om det är en slags ventil när jag tar till alkohol i sådana mängder för att döva att min man inte älskar mig och åker iväg hela helger för jakt o och inte hör av sig under hela helgen och att han under veckan, som gått före har varit sur tyst och aggressiv Det tar så mycket energi från mig, jag har så svårt att ignorera en person som osar ilska och irritation. Han förpestar tillvaron helt enkelt. En del säger att det är en form av psykisk misshandel.
Jag fattar ju att jag inte kan ha det såhär , men det är inte så lätt att bryta sig loss . Jag har i alla fall gett upp hoppet som jag trodde att vi skulle kunna ha en kärleksfull relation, så antingen får jag leva känslokallt eller bryta upp. Såå jobbigt !!
Jag vill vara stark i mig själv och det blir man inte om man dricker för mycket . Mitt mål är total nykterhet men jag vill ett tag till försöka mig på måttligt. = dricka vid speciella tillfällen , god mat och så men inte på känslor. Hade en lång sådan period förra hösten och det kändes så bra . Jag vet bra inte om jag är tillräckligt stark att klara en separation. Men jag hoppas det. Jag skall försöka bygga upp lite relationer med nya vänner som inte vara är parvänner innan jag tar steget . Jag är rädd att jag kommer falla rätt djupt ett tag - rakt ut i rymden känns det som efter 30 år . Vill ju inte bli ensam hela livet, vill gärna ha många vänner och kanske en kärlek på avstånd .
Nu har jag anmält mig till den där forskningsstudie n som finns här på forumet Hoppas jag kommer med . Det handlar om att vända tankar. Hoppas inte man blir placebogruppen som inte får nån samtals hjälp ! 🙃

… men jag är fortfarande nykter och det är jag oerhört glad för.

Det har varit en konstig vecka. Jag har bott hos min kille denna vecka och det har varit så mycket känslor. Jag har pendlat mellan att vara glad, ledsen, sur och trött. Min kille har jobbat mycket och varit väldigt trött på kvällarna. Jag har känt mig osedd och lite ratad i veckan. Sen blev min pappa hastigt dålig, han hade trillat på sitt boende och brutit nacken på två ställen och det ledde till slut att han avled i fredags. Jag vet inte riktigt hur jag känner i allt detta. Han var gammal och behövde inte lida så jag är ändå glad för hans skull. Mamma dog i februari så nu har jag ingen av mina föräldrar kvar.
Känner mig otroligt skör och sårbar och hade behövt extra kärlek dessa dagar så jag känner mig sårad över att min kille inte haft utrymme för mig. Samtidigt förstår jag att han också har mycket, han är entreprenör och driver egen firma och har massor att göra innan jul.

Kan inte riktigt sortera alla känslor men nu sitter jag i alla fall här och kan inte sova… längtar hem. I morgon ska jag åka hem för det är min vecka med barnen, tror jag ska åka hem ganska tidigt i morgon. Tror jag behöver vara för mig själv och tänka.

@Himmelellerhelvette härligt att höra hur det funkade för dig. Och att det funkar så bra! Grattis till dig! Och mig också. Nu har jag ju lång tid kvar innan jag är där du är men jag känner mig på gång!

@vår2022 hoppas du har en fin helg! Jag tror jag börjar landa i vad som är rätt för mig. Känner mig mindre sorgsen över att inte ha alkohol i mitt liv och att vänja mig vid tanken att alkohol inte är en del av mitt liv längre.

de känns som ja försökt förklara till nära osv hur illa de blir osv för mig o dricka men verkar inte förstå helt. känns ibland som många tkr de bara e dramatik. men d e ju påriktigt för mig alltså. blir verkligen ofunktionell en hel vecka efter ja druckit. kaputt totalt. blir långa perioder o lida . känner inte folk som får som jag riktigt. många e bakis en dag o mår lite otrevligt o sen är allt helt normalt. ja får en himlans madsa konstiga saker. kroppen är liksom rasande o straffar mej med symptom. de krävs heller inte så mycket alkohol för mig längre för att ja ska tappa minnet . förr så kanske man festade extremt hårt en kväll o hade minnesluckor. men de va sällan. nu känns de som att ja får minnesluckor varje gång . även om ja dragit ner styrka mängd o antal gånger. de är som att hjärnan ändrat sig med åren. nu är liksom minnesluckor standard. även om de bara är vanliga öl o inte lika många. har med tiden blivit omprogrammerad nästan. värre abstinens osv. allmänt svagare, känsligare kropp. blev precis 31. reagerar oxo konstigare på alkohol än tidigare. inget negativt alltid. ibland kan de bli negativt men ganska sällan. o när de är negativt ere inte super illa heller. lite som att man med åren fått en NY alkoholperspnlighet jämfört me förr. hjärnan kanske programmerat om sig efter alkoholproblematiken ja haft på senare år. 10 -12 dagar efter alkohol är ja ju oftasts en stel sten utan glädje. sen släpper de dock. som att alla endorfiner o ämnen man hade i kroppen kramats ur totalt. o de tar 10 dar för kroppen o skapa nytt. börjar om liksom. ja gillar inte riktigt att de blivit en sämre utveckling. känner mig ganska onormal. va ett år sen ja va nykter 2 månader. har ingen aning hur ja ens skulle känna efter en månad nu. abstinensen kanske är värre . vi får se hur allt går. eller så dör ja av brudtet magsår i tarmen lr nåt ingen aning . ja får kämpa på

@Flarran dag 6 idag, de vart riktigt illa där ett tag men allt vände plötsligt idag. har lite småkänningar i höger sida fortf som vanligt. men inte mkt. de försvinner oftasts efter några dagar nykter. humöret och oro o allt vände helt iaf till slut. ja vet inte vad som händer när ja mår sådär. de är yrsel stress ont o allt möjligt. kanske abstinens ingen aning. det är ju en extrem skillnad alltså. som två personer. går från kalabalik till normal. ja ja vet ja borde kolla hos doktorn. men måste försöka va nykter ett tag. vågar inte annars. men de är nåt på högersidan iaf som blir riktigt riktigt rasande när ja super. hade ju de förra året oxo o kollade blodvärden osv men allt va ju bra . dock maggrejer måste man nog göra andra typer av undersökningar. vet inte riktigt va som finns men en 10 meter lång slang me kamera i röven har man ju ingen lust med direkt… får kolla va de finns för alternativ om ja kyckas hålla mig ifrån ett tag. men tkr de är allmänt svårt då ja oftasts blir pushad av andra . tex jul nyår nu så kmr de ju garanterat förväntas av en på nåt sätt . ja vete fan. födelsedag o fira innan oxo.

Hej @Em och nykterheten! Ikväll fastnade jag i din tråd och läste igenom den, du tänker och resonerar så klokt! I det med att tänka en dag i taget eller aldrig mer så tror jag att olika passar för olika. För mig var det skönt att ha tremånadersperioder som jag förlängde när det var en månad kvar ända tills jag kände acceptans för att jag var beroende och inte varken kunde eller ville dricka mer samt känslan av lättnad när jag kom till insikt med att jag slipper. Nu har jag varit nykter i 16 månader🙏Kram

❌ igår.
Jag är bara en människa med svagheter. Men jag ger inte upp. Jag vet att jag mår bättre utan, dagen i dag är ett bevis på det.

@Wind För mig växte acceptansen sakta fram, det tog ca 9 månader innan jag verkligen kunde känna att jag aldrig mer vill dricka alkohol och att jag kände lättnaden av att slippa. Låt processen ha sin tid och ha tillit till processen ❤️ Kram

Världens längsta halvmeter, eller den gyllene halvmetern, är de mellan hjärnan och hjärtat.
När jag äntligen mentalt förstod att jag var alkoholist så öppnade sig alla spärrar mellan hjärna och hjärta och jag kände för första gången en kärlek till mig själv och mitt liv.
Då kom också friheten att leva mitt liv fullt ut utan alkoholen.

@Amanda L det går inge bra 😬😬😩

@sohio Jag tror att kroppen kan läka, men om du dricker på helger så kommer ditt sug att vakna varje gång. Det är mycket, mycket lättare att hålla upp helt eftersom suget då försvinner efter ett tag. Rekommendationen är tre månader för att låta kropp och hjärna att återhämta sig. Det kan kännas långt, men det är oftast bara första tiden som är jobbig.
Vinsten är att du blir kvitt suget, sover bättre, slipper en massa oro och ångest. Mycket av den ångest du känner nu kan komma av att du dricker alkohol helt enkelt.
Jag slutade dricka helt för nio månader sedan och en av vinsterna är att jag slipper oroa mig för stroke och cancer på samma sätt som jag gjorde då. Alkohol påverkar ju hela kroppen och precis som med cigaretter så vet man ju nu att det inte finns något positivt alls med det. Det är bara ett beroende framkallande gift…
Om du vill sluta så ta hjälp om du behöver. Sjukvården kan hjälpa till exempelvis. Men många klarar sig bara genom att läsa och skriva här. Jag gjorde så. Plus lite bra böcker i ämnet…❤️
Efter tre månader kan du bestämma dig för hur du vill gå vidare, då blir det mera du och inte alkoholen…. Kanske är det din tur nu?😌🙏🏻

@Em och nykterheten Vad bra att du hittat ditt sätt att tänka om detta. Det är skönt när man kan landa och känna sig trygg i sitt beslut. Då kan man sortera bort kringliggande tankar. Då kan man också staka ut den vägen som man vill gå vidare på, planera riktningen, se framåt och visualisera det som man vill ska hända på resan. Ibland kan man behöva göra lite längre stopp på vägen och räta ut saker och sin riktning. Men det är en häftigt och spännande resa, man lär känna sig själv och sina behov bättre om man nyfiket undersöker den.

Ha en fin fredagskväll!❤️

@Rehacer Tack 🙏 🥰. Ja, det är inte helt stabilt. Men jag tänker inte klanka ner på mig själv när det inte går som tänkt. Är ju inte så konstruktivt. Jag får acceptera läget, att vägen inte är spikrak. Jag är uppe ur träsket men lyckas inte hålla nollan alla dagar. Det handlar ändå om en långsiktig vilja till förändring som finns i mig.

Jag har ju inte varit aktiv i mitt ”riktiga” yrke på många år. Nu vill jag prova igen och dörrar finns på glänt. Å ena sidan är det otroligt roligt att nu få chansen igen, å andra sidan är jag skräckslagen. Kommer jag att uppfattas som en Mammut, som tinat och fått nytt liv? Eller så försöker jag tro på mig själv och att jag är en stolt 55 plussare som besitter en jäkla erfarenhet som kan göra skillnad? Wish me good luck. Nästa vecka smäller det!
Trevlig fredagskväll tillönskas alla kämpar här inne!❄️☃️🛷

Hej @aldro!

Det att gå och oroa sig för olika prylar skapar bara en inre stress och ångest och till sist blir man bara utmattad och det är då som alkoholsuget kan få en att verkligen kasta sig i fara för att bli sjuk kroppsligt sett på riktigt. Tror att du kroppsligt sett är frisk som en nötkärna så att säga.

Men vet av egen erfarenhet att man ibland vill ha papper eller nån läkares ord på att allt är okej ändå. Men försök att inte tänka på att du har en känsla om att du eventuellt kanske kan vara döende i någon hemsk sjukdom. Det ger dig bara inre stress i onödan tror jag.

För så har då jag ofta fungerat. Har bara gått till läkare när jag har haft värk eller andra problem som varit så svåra att jag inte har stått ut liksom. Men tror att du kan känna dig lugn så länge du tar timme för timme och dag efter dag som nykter, för då tänker man till sist på annat, detta då speciellt om man vid oro kanske tar sig en stund och pysslar med något som man gillar för att skingra inre störande tankar.

Men har du akut hemsk ihållande ångest, depression eller onormalt ovanligt stark värk som du inte känner igen så kan du ju alltid akut ringa till sjukvården.

Kämpa på!

har ju minskat ner jämfört med förut som ja beskrivit. men mår ändå sämre o sämre efter varje gång ja haft dricktillfälle. idag tex är de dag 5 o ja känner lite att ja e mer på botten denna gång. mår allmänt fysiskt dåligt ba . som vanligt rädd nåt är extremt fel. cancer eller något. känner mig ganska darrig, lite yrsel ibland, avig liksom. yrsel mest när ja stressar o tror ja är döende. molande värken har kommit tillbaka , försvinner lite långsammare än förr. allmänt avig, dålig. som att nåt e extremt fel. tror ja e döende o de här är slutet. rädd för doktor, vågar ej söka vård än . senast va ett år sen o då va allt bra, men tror inte de är de denna gång. vete fan. allt e svårt. man borde inte må såhär avigt 5 dar efter. tror de här e slutet

har ju minskat ner jämfört med förut som ja beskrivit. men mår ändå sämre o sämre efter varje gång ja haft dricktillfälle. idag tex är de dag 5 o ja känner lite att ja e mer på botten denna gång. mår allmänt fysiskt dåligt ba . som vanligt rädd nåt är extremt fel. cancer eller något. känner mig ganska darrig, lite yrsel ibland, avig liksom. yrsel mest när ja stressar o tror ja är döende. molande värken har kommit tillbaka , försvinner lite långsammare än förr. allmänt avig, dålig. som att nåt e extremt fel. tror ja e döende o de här är slutet. rädd för doktor, vågar ej söka vård än . senast va ett år sen o då va allt bra, men tror inte de är de denna gång. vete fan. allt e svårt. man borde inte må såhär avigt 5 dar efter. tror de här e slutet

@vår2022 Ja, du har rätt. Tog upp det med min terapeut och coach och hon sa att man ska välja det sätt att tänka som passar en bäst. Och att ”en dag i taget” passar många men att det finns en del som funkar som jag, att det är avlastande att tänka ”aldrig mer” för då är beslutet fattat och man kan börja visualisera en framtid med betydande och obetydliga händelser utan alkohol.

@Rehacer Snyggt jobbat! Fortsätt så och hoppas du snart är frisk och kry igen. Kram❤️

@Rehacer Önskar dig en hjärnklar helg❤️

Härligt! Önskar dig en vilsam och nykter helg!

Dag 13✅