Senaste kommentarerna i forumet

I början tänkte jag på alkoholdjävulen som en matilsk treåring som satt i baksätet och ropade efter GLASS!!! Jag andades djupt ner i magen och svarade lugnt: ”Jag hör vad du säger, men först ska vi hem och äta middag.” Punkt.

Kram 🐘

Hej,
Jag tycker att det låter som ett gott liv, det där med barnbarn, häst och promenader. Apan försöker få det att framstå som ett nedköp, men tycker du det egentligen? Jag tror också att våra inre apor är bra på att hitta våra svaga punkter, vad som kan få oss att dricka. Din apa verkar försöka få alkohol att framstå som ett rebelliskt och livsbejakande val. Men det vet vi ju att verkligheten med alkoholberoende sällan lever upp till det. Det blir i realiteten snarare ett förslavande, förminskade och destruktivt val. Om bara apan är tyst ett tag kommer du nog åt den mer stillsamma glädjen som kommer av ett vanligt, ibland lite futtigt, men ändå så vackert liv.

Dag 17: En hyfsat bra natt resulterar i lite bättre mående. Har analyserat sömndata från min smarta klocka och kan konstatera att snittet för min djupsömn har gått från precis över en timme till lite mer än en och en halv timme. Tänker att det i längden kommer förbättra hälsan och minska trötthet och depressivitet.

@Grävling Tack för peppning! Jag håller mitt löfte och tar en dag i taget.

Den inre apan lever rövar och skriker;
Nu räcker det med stillsamheter och promenader under allvarsam kontemplation! Nu börjar vi komma i högform och då ska vi banne mig släppa loss och ha lite kul också!
Varför ska vi sitta ensamma och gråta, när vi kan ha det skojigt istället?
Ska det vara såhär? Var livet inte roligare än såhär? Leka med barnbarn, ha sunda vanor och ägna sig åt andlig utveckling och plikttroget arbetande i stallet och på jobbet.
Vars fan är röjet, var är spontana upptåg och njutning? Vad gör du med storslaget mod, humor och social förmåga, om du bara ska sitta hemma ensam?

@Polerad 18 dar👊 inte illa

@Stora Loppan håll i, håll ut. Det verkar enligt uppgift ordna sig till slut 😀

Dagen har varit bra hittills. Alldeles farligt bra flyt och ett kännt ett skönt självförtroende.
Tandläkarbesöket gick riktigt bra. Proffsig tandläkare och tandsköterska. Tanden som det gått en av en bit av är lagad.
Men det hände det något märkligt igen;
Jag sitter och väntar på att bli inkallad till tandläkaren. I väntrummet spelas halvlugn musik på låg nivå. Jag bläddrar lite förstrött i en veckotidning. Känner igen en låt. En låt som jag hörde under min och exmannens bättre period. En sån där låt som vi spontant hade kunnat dansa till. Vi dansade en hel del med varandra, för han dansar väldigt bra. Vi dansade och drack vin och älskade varandra.

Sen drabbar känslan mig med full kraft! Jag längtar så efter att få vara i någons famn och bara känna mig lycklig.
Efter tandläkarbesöket tänkte jag till litegrann. Nej, jag skulle aldrig mer vilja vara i den relationen. Jag är inte direkt arg på honom längre och det är inte honom jag saknar.

Åkte sen vidare och köpte några säckar foder till hästen. Jag brukar köra bil i tystnad, men nu satte jag på radion. Kände mig glad och avspänd.

Åkte sen till stallet och gjorde lite arbete där tillsammans med trevligt folk. Hjälpte till att försöka få loss en bil som en stallkompis hade slirat fast med. Gick inte, trots granris, grus och påputtning. Det var uppförsbacke, så tyngdlagen verkade lite för bra och det var blankis under däcken. Slutade med att bonden kom förbi; Jag sprang iväg och frågade om hjälp och han kom tryggt och drog loss bilen med traktorn.

Längtar efter en sån där trygg man som kommer och hjälper när man inte mäktar med själv. På alla plan. Nu fixar jag både själavården och allt det praktiska på egen hand för mig själv. Visst, jag är rätt kompetent, men det hjälper inte mot allt.
På hemvägen hade suget efter vin blivit besvärande starkt. Riktigt jobbigt. Körde förbi infarten till systemet och raka vägen hem.

Har sedan en tid varit med på en dejtingsida, men bara högst planlöst. Har inte dejtat eftersom jag inte varit i form för sådant, samt tyckt att jag är lite för törstig för att det ska vara lämpligt med en dejt. Skulle väl bara träffa nån fyllskalle i värsta fall. Har hållit mig ifrån dejting och sådana tankar i över ett år. Har blivit alldeles för mager och har velat satsa på min egen utveckling istället.

Efter en kopp the och en knäckemacka har vansinnessuget lagt sig.
Kvar att processa är några ämnen;

Jag kopplar ihop lyckliga stunder och härlig social samvaro med vin. Det är rätt jobbigt faktiskt. Värsta suget nu när jag äntligen börjar känna att jag har lite flyt i livet och börjar bli sams med mig själv. Tycker om mig själv och trivs med tillvaron.

Med detta sug är det uppenbart att jag har problem med alkohol och att det inte blivit ovidkommande som jag önskat. Snarare en laserskarp lust att dricka.

Alkoholproblem är av kronisk och progressiv karaktär. Det förstår jag och jag vet att risken att man bara börjar där man slutat och att det kommer bli värre.

Sen ska man helst vara nykter ett helt år innan man börjar dejta. Var ska jag nu finna hjärtats fröjd och glädje?
Har befunnit mig i mörkohålan och äntligen känner jag hur det lättar. Ärligt talat; Just nu känns det som att jag bara vill skita i alla kloka föreskrifter om vad jag borde göra.

Men idag är jag nykter. Hela dagen. Den här dagen kommer ta slut, den med.

@Arvedelen Tack för ditt pepp. Jag bor i en ganska liten stad så det är mycket därför jag drar mig oxå. Har haft mitt första dygn utan alkohol sedan 3 år tillbaka och natten blev hemsk. Sov inte på hela natten. Nojat på biverkningar : ( Men ska försöka mig på att iallafall ringa en beroendeklinik i en annan stad idag eller alkohjälpen. Vill gärna bli måttlig och inte sitta och pimpla varje kväll. Ha en fin dag!

God Morgon!
Hjärtat är ritat i kalendern och det kommer nog bli en fin dag.
Ska bara besöka tandläkaren först, vilket inte känns så skoj. Bara ta sig igenom och sen kan det bara bli bättre resten av dagen.

@Rehacer ja min första vita dag/natt var ok på dagen men natten varit hemsk😱Har inte sovit en blund. Ligger och nojjar för allvarliga biverkningar. Så den här dagen blir nog inte heller så trevlig. Det var kanske inte så bra att sluta tvärt!

dag 9 imorrn o 10 fredag. har inget sug än så länge .

Se på fan. Det blev alkofri öl hela kvällen. Den såg man inte komma. Ibland förvånar man till och med sig själv. Men nog känns det som att man gått miste om nått ikväll, med fri bar och allt. Jaja. Så blev det iaf. Imorgon är en annan dag.

@Grävling Mitt inlägg försvann, fortsätter igen...
Jo, jag tycker att du ska fortsätta på den nyktra banan även vid det här eventet. Att dricka ibland funkar inte då suget återkommer och du måste börja om kampen igen.
Det är bara jobbigt.
Även de som tänker försöka bli måttliga rekommenderas att börja med tre månaders nykterhet just för att suget måste bort och hjärnan återställas något så när. Annars är risken stor att du snart är tillbaka på ruta ett.
Så kämpa på, alkoholfri öl är också gott, och inget konstigt att beställa det.
Men det viktigaste är att du mår så mycket bättre utan att dricka alkohol, som ju faktiskt är ett gift.
Inget bra för varken kropp eller knopp.
Samtidigt svårt när beroendet tjatar på om hur bra du skulle må av en bärs eller två. Men du vet ju att det bara är båg.
För oftast blir det bara fler och fler och oftare...Som nån sa, min kropp är mitt hus, och ett hus låter man inte förfalla.
Var rädd om dig, helt enkelt. Så värt det. :) :)

Dag 15-16: Två dagar med mycket sug. Ställer mig då frågan VARFÖR jag vill dricka. Det är fel orsaker så jag låter bli!
Förkylningen är över. Jag försöker ha fysisk aktivitet varje dag, minst en rask promenad. Tycker dagarna är lika grå hela tiden. Fortfarande depressiv och ganska trött. Förstår att detta kräver tålamod, men det är svårt.

@Friluftstok Ja, tänk om man kunde önska det?! Ett förstående samhälle och lite medvind!
Vad bra att du inte tar till vin i din kamp. Det gör det ju varken bättre eller lättare.
Du gör det superbra och att bryta ihop kan ibland göra att man får mer kraft efteråt. ”Bryt ihop och kom igen” brukar man ju säga. ❤️
Kämpa på!
Kram 🤗

@snö_flinga Hej! Kul att du är på!
🤗

@Se klart Ja, jag är morgonmänniska när jag är ledig. Men jag är rätt degig på kvällarna!! Då är väl du i ditt esse, kan jag tänka mig. Jag tycker att allt mellan 5 och 7 på morgonen är en fin tid att stiga upp. Men jag har lång startsträcka. Som tur har vovven och jag en bra deal; Jag dricker kaffe i lugn och ro medan han hoppar upp i sängen och goar sig i eftervärmen vid min kudde. Sådär en timme senare tassar han ut till mig i köket och undrar om jag har vaknat till så pass att jag är sugen på en promenad.

@Se klart Det var fina ord för mig!

Ser en felformulering som jag vill rätta till;
"När jag är onykter, så känner jag mig gladare och tryggare"
Det ska stå; När jag var onykter kände jag mig gladare och tryggare. Fel tempus.
Senare vart det såklart inte så. Jag blev onykter och ledsnare och otryggare. För så blev det många gånger när jag drack som mest. Är man tillräckligt berusad blir man rätt korkad och får ett förvrängt känsloliv. Så är det.

Fördelen med att ta nykterhetslöfte på morgonen har två bra aspekter;

1. Ingen idé att trycka bort obehagliga minnen och känslor; Det är bara att ta sig igenom. Tidigare hade jag nog tryckt undan det hela och muntrat upp mig med lite godare mat och vin till kvällen. Tur att jag bor själv, för ni kan ju tänka hur ovanstående minnen skulle fyllegråtas och tjatas om efter sådär 4-5 glas vin.

2. Man ger löfte till sig själv bara denna dag. Det är en tidsram som är hanterbar. Har hänt att jag tänker; du kan ju dricka imorgon, om det nu är det du vill. Ja, jag kan dricka när helst det passar mig dessa dagar, eftersom jag är ledig. Men beslut som tas på morgonen ska hållas. Det handlar för mig om självrespekt. Jag är ju inte nån som bara faller till föga med ursäkter och lögner. Har jag sagt en dag så blir det en dag.

Jag tänker att det du skrev om att få höra till är helt centralt. När vi hör till på den djupaste sättet och vi inte känner rädsla för att bli bortstötta- då behöver vi inte ens beröm.
Att låta ett barn för tidigt få ta hand om sig själv, sätta sina egna gränser, det är som att ge ett barn fel mat, näring. Man växer lite på sniskan, men det går att räta upp sig, förvånande mycket går att räta ut eller helt enkelt leva med fast med en större förståelse för vilka vitaminer man hade behövt men inte fick.
Jag är avundsjuk på dig för att du är en morgon-människa!

@Rehacer tror jag tar rygg på er oxå faktiskt 🤗Jag har inte ens börjat men tänkte mig en vit dag idag.

Dammluckan är öppnad.
Jag fick också en del stryk hemma, men utåt skulle det visas att vi var en lycklig familj. När jag var yngre så började jag såklart gråta och kröp undan. Försökte trösta mig själv och "bättra mig". Lärde mig att bli väldigt bra på att skämmas.

När jag blev äldre började jag slå tillbaka så mycket och så länge jag förmådde. Ingen jävel slår mig!!
Den där känslan har kanske hjälpt mig att klara mig så bra som jag gjort, och att jag försökt vara snäll mot andra och ställa upp för den som är i underläge. Det slutade hur som helst med att jag fick flytta hemifrån. Alldeles för tidigt och sen har jag försökt ta hand om mig själv så gott jag har kunnat. Tyckt om att ta hand om andra, vilket nog varit bra för mina barn och mina djur.

Men ensamheten har hela tiden funnits där. Med tvivlet att någon tycker om mig för den jag är, men tycker att jag är duktig för det jag ger och presterar. Där har alkoholen varit mitt andningshål. När jag är onykter så känner jag mig gladare och tryggare.

Men den lösningen har jag ju stängt. Vete faan vad jag ska ta mig till nu? Det är ju återigen för överlevnaden jag är nykter. Inte för att ta för mig av smörgåsbordet av bättre utseende, piggare organ eller mera pengar kvar.

Jag har fortfarande bra utseende, är frisk och har en skönt stabil ekonomi. Vi får se hur det blir med de emotionella bitarna.

Glömde sista orden;
Bara läs och ta hand om dig själv, medmänniska.

Dagens tankar har rört sig runt "Fasadbygge".
Det kan gälla fasadbyggen för att skydda missbruket, men sen finns det lite andra snickerier som tjänar till att bygga yttre pansar, sådär i största allmänhet.

Jag blev tvungen att väldigt tidigt visa upp självständighet som barn. Inte för att jag var så förträfflig, utan det handlade om överlevnad. Jag var nog rätt försummad, har jag förstått. Det gör ont att inse.

Det har naturligtvis varit bra att stå upp på sina egna ben och ta sig framåt. Alltid med tanken; Det blir nog bättre sen. Så jag har gjort det jag kunnat . Men jag är dålig på att ta beröm, för det gör mig alltid ledsen istället. Känns som att de fina betygen jag så småning om skaffade mig, utbildningen, alla praktiska kunskaper jag införlivat i det som är jag, inte är något som jag känner någon djupare glädje över. För det har handlat om överlevnad. Inte att med friskt mod, ta för mig av livets smörgåsbord. Rädsla för att "misslyckas" eller "blir en loser", är inte nån särskilt behaglig drivkraft.

Så nu är jag här. Kan känna mig som ett ringvrak, som ställer sig upp efter varje snyting. Till vad nytta? För att ta mer stryk och trösta sig med att man "inte är en sån som lägger sig ned och gnäller". Dricker lite alkohol och tar nya tag nästa dag.

Jag vill bara kliva ur boxningsringen nu. Jag vill inte mer. Jag har för många skador.
Så ge mig inget beröm nu. Bara läs.