Senaste kommentarerna i forumet

@Wind Jag tror det är lättare att hitta en annan väg om man accepterar att man inte kan dricka ( om det är så). Så länge jag kämpade med när, var och hur jag skulle få dricka var det dom tankarna som styrde mig. Först när poletten pkte ner kunde jag sluta helt m alkohol.
Och har inte ångrat det beslutet.
Så kämpa på vännen, det är så värt det.❤️🙏🏻

@Sisyfos kick ere väl, alltid varit kickar ja sökt efter. blir rätt mkt koffein tex. kick där med, förut tog ja kosttillskott osv som gjorde mig galet pigg. slutat med det dock. fastnade ju för cannabis förut. men drack ej då. slutade cannabis. sen mer alkohol. alltid varit stimulanter liksom.

@Adde Jag håller med dig. Innan man gjort det kan man ju hela tiden ljuga för sig själv och andra, förhandla och slingra sig med olika förklaringar, men när man erkänner för sig själv så finns bara en väg kvar: att ta sig ur beroendet.
Blir så mycket lättare då!
❤️

@vår2022 Ja, det är ju oerhört skönt att vara nykter och jag har verkligen njutit av det dom här dagarna. Att få vakna på morgonen och känna mig stolt och glad över att jag inte varit bakis har varit en fröjd.
@Himmelellerhelvette Tror jag är rastlös faktiskt. Har varit hemma sen i lördags och varit sjuk & det var först vid lunch idag som jag kände mig något piggare. Inte pigg nog att orka göra saker men viljan fanns där och jag tror att det var därför suget dök upp. Jag har ju tidigare druckit på alla känslor i registret, även rastlösheten och ensamheten… och båda har pockat på idag.

Imorgon ska jag till veterinären med min vovve och det ligger vägg i vägg med vinaffären. Jag tror inte det ska vara något problem, men för såkerhetsskull har jag gjort upp en plan. ☺️
Ha en fin kväll!

@Rehacer Checka av om du är trött eller hungrig, ät dig mätt och lägg dig tidigt, det har hjälpt mig många gånger❤️

@Rehacer Lätt att känna sug när man är hemma hela dagen, fast man är risig. Du är så van att ta tusen järn i elden och nu stannar allt upp, antar jag. Fokusera på hur skönt det är att vara nykter och hur duktig du är med 12 dagar!🥳. Se på serier och knapra på något gott. Flytta bort tankarna från suget.

Kram och krya på dig❤️

Idag är första dagen som jag har känt suget. Hade jag haft något hemma hade jag haft oerhört svårt att låta bli. Suget har kommit och gått hela dagen och det irriterar mig något enormt.
Vill inte känna begäret. Vill inte att det ska vara så svårt. Usch, vik hädan!!!
Dag 12✅

@Em och nykterheten Tänker att det är väldigt olika i hur man tänker att vara nykter framåt. Det finns inget rätt eller fel. Vissa känner en press som liksom stör om man lovar aldrig mer, att det kan trigga att dricka för att det är ett påbud och att en dag i taget blir bättre och mindre press. Att lyckas med en dag i taget är stort. Jag tänker nog mer att det inte ingår i min livsstil att dricka, att det är så för livet. Det passar mitt sätt att tänka. Sen tror jag att en dag i taget är rätt bra om det är kämpigt att avstå, precis som att ta en sak i sänder. Så att tänka som det känns bäst för en själv, blir bäst😁.

@Vinägermamman En dag i taget! Inte varje dag man är stark och orkar kämpa, orkar välja rätt. Nya tag igen! Kram 🤗

@Andrahalvlek Tack för pepp, det gör mig glad! 🤗

Vi hade ett ”måste-jobb” i torsdags på jobbet, ett jobb som var tvunget att bli klart. Kollegor kom dit sjuka med feber och förkylning och jag jobbade nära båda två. De testade senare båda positivt för Covid. Såklart blev jag smittad oxå.
Har legat däckad sen i söndags och känner mig fortfarande så risig. Inte kul alls.
Dag 11✅

Faran över för idag ✅
Varvar ner med en kopp te.

Har funderat en del kring drömmar också, häromnatten drömde jag att jag drack vin. Inte sådär härligt och festligt utan väldigt ångestfullt. Jag var ganska nykter men känslan av oro och ångest över att jag skulle spåra ur fanns där. Min kille var med också. Vaknade kallsvettig och insåg att det bara var en dröm. Var så otroligt lättad över att det bara var en dröm och att det där ligger bakom mig. Vill aldrig någonsin känna den alkoholrelaterade ångesten igen. Jag tror att jag kommer känna ångest igen i livet, men inte på grund av alkohol.

Jag har jobbiga dagar nu. Igår föll jag. Trots 2 rejäla promenader, mat, och en shoppingtur hade jag en gnagande odefinierbar oro. Det kröp i kroppen. Hjärnan snurrade på högvarv så jag inte kunde fånga mina tankar. Jag tror inte att det är A som spökar, utan en eller flera av mängden orsaker som har gjort att jag valde A som snuttefilt. Vet dock inte var det var nu. Möjligen anar jag att det är några djupt liggande, väl dolda skav sen många år tillbaka som börjar pocka på. Hursomhelst. Så vid 17 valde jag att dricka ett glas i samband med matlagningen. Inte i smyg, och inte mer än så. Men jag var alltså inte starkare än så. Idag känner jag lite likadant, dock snurrar inte hjärnan lika ohämmat. Så här jobbigt var det INTE i mars 2022. Det får inte finnas på kartan att jag ska behöva ”stärka” mig inför vissa sysslor. Jul och nyår ska vi bort. Jag har redan flaggat att jag är chaufför. Det känt tryggt. Ska nog sätta på en fantastik ljudbok nu!

Att genomgå trauma är ju extremt tufft. Man blir utsatt för något och sedan kämpar man med att förstå allt, landa. Man är väl även mycket osäker på sig själv och klandrar sig själv. Helt enkelt elak mot sig själv.
När man är sådär vilse är det inte ens enkelt att veta vad man behöver. Det är även lätt att andra misstolkar eller springer iväg för de är rädda att göra fel.

Det jag gjorde var att googla hur man bearbetar trauma inom det man varit med om. På så sätt fick jag verktyg och ökad förståelse. Lättare att bena ut allt och försöka förstå vad man behöver göra för att bena ut allt. Kan du börja där? Läsa in dig lite på vad man kan göra för att komma tillrätta med just din form av trauma?

Det finns hjälp. Kanske är psykolog inte fel för dig? Inom psykologins spektra finns olika inriktningar. Om du läser på om behandlingsformer för just din form av trauma så kan du säkert även få hjälp med vilken typ av psykolog som kan fungera för dig.
Googla på olika inriktningar inom psykologi så du kan läsa in dig på olika former.
Ex, kognitiva terapi. Där tittar man mer framåt med jobbar tankar. Gräver inte så mycket bakåt. Psykodynamisk terapi är istället mer historiskt. Man går tillbaka och hittar samband. Att förstå lite där kan hjälpa att hitta rätt. Sedan är det bara att googla efter kliniker, ringa psykolog och boka tid. I vissa fall har Universiteten sista året på sin utbildning 1 års praktik. Om man hittar en psykolog i sluttampen på sin utbildning så kan man få terapi under ca 1 år mycket billigare. De är generellt väldigt motiverade. De ska ju snart ut i arbetslivet och har ju även vägledning från sin utbildning. Du är absolut inte meningslös. Så tråkigt att du ska behöva känna så🤗

Har läst en del på sistone, bland annat "Skål, ta mig fan!". Mycket igenkänning kring hur tankeprocesserna funkar.
Har funderat väldigt mycket på framför allt två saker. Dels på det som jag varit inne på tidigare och även @vår2022 skrev ang den stora press jag lägger på mig själv att vara "perfekt", vad det kommer ifrån. Inser att det är en del av min barndom som spökar. Önskemålet att duga och bli älskad. Jag har inte fått lära mig att jag kan bli älskad för den jag är, jag har fått lära mig att mina prestationer gör att jag eventuellt kan få kärlek. Så det är så inrutat i mig att jag måste prestera, kan inte vara obekväm, inte sticka ut om det inte är genom att vara roligare, trevligare, smartare och bättre än alla andra. Det är ju förstås omänskligt och det blir en himla hård press på mig. Att jag sedan har varit i relationer med killar som försökt förändra mig för att passa in i den mall de har och deras förväntningar på den perfekta flickvännen har inte gjort det bättre. Min vilja att höra till och vara den andra förväntar sig har satt en otrolig press på mig själv, från mig själv. Jag inser det, ändå är det inte så enkelt att ändra. Detta tänker jag kommer vara tvunget att vara en del av det som jag behöver jobba med mig själv kring. Dels för att jag ska må bättre och dels för att skapa bästa förutsättningar för mig själv att hålla min nykterhet.

En annan sak jag tänkt på, i relation till att det är så enkelt för mig att hålla mina nyktra perioder när jag väl bestämt mig. Det står i flera böcker att det inte är svårt att vara nykter ett tag men att de flesta har svårt att lova och hålla "resten av livet" och att man därför ska lova en dag i taget. Jag har svårt att se varför detta skulle vara rätt. För mig skulle det bli som en situation där man lämnar öppet för förhandling, varje dag. Det verkar otroligt mycket jobbigare än att bara landa in i insikten att det inte kommer gå att dricka mer - någonsin.

Alkoholen blir lätt både en gas & broms. Alla nätter folk sitter uppe och dricker där de skulle somna utan. Glaset när man kommer hem efter arbetsdag. Alla som såg Dallas vet ju vad JR gjorde när han kom hem...

Även jag var rädd för vad en personlighetsförändring skulle innebära. Att jag inte skulle orka allt som förr och att man skulle bli lite grå. Tråkig.

Faktum är att jag håller med Flarran. När man förstår sig på sig själv bättre och inte behöver bedöva sig så kan man ju plötsligt styra sitt liv dit man vill. Gasen kvarstår, man blir coolare och man slipper ångest. Vi är så lurade in i alkoholträsket. Håll ut i minst 3 månader och känn skillnaden. Jag blev själv lite lyrisk när man insåg hur mycket bättre man mådde. Sedan såg man snabbt typ 10 år yngre ut. Hyn, hållningen typ allt ser mer friskt ut.

@linkan79 Ja, och att röra på sig. Då bildas ju kroppen egna endorfiner och dessutom är det avstressande att bli fysiskt trött. Finns det något kul du kan göra i närheten? Danspass , skidåkning eller vattenjumpa, nåt som du verkligen gillar?
Det gäller att fylla livet med goda vanor, vips blir alkoholen mindre viktig.😀❤️

@Rehacer Heja dig!

Kram 🐘

Dag 10✅

@VaknaVacker
Godmorgon

Ja acceptansen fattas och det får ta lite tid men tufft nu när den inte sitter i ryggen än.
Vi pratade mycket om det på behandlingshemmet... om just acceptans !
Att många vet de är sjuka men eftersom det fattas acceptans så blir det mer att man får inte dricka, eller kan. Accepterar man så är det mer åt jag vill inte.
Får se hur processen fortsätter.
Fortsätt lycka till i din nykterhet
🙏🌹⭐️

Hej! @christina81, Det här med att varva ner hjärnan med alkohol blir lätt det helt motsatta till att hitta sina känslor och ett verkligt lugn, vilket är något som infinner sig med tiden. För när det gått en månad eller två om man bara orkar hålla ut emot känslan att bara kasta sig över en flaska så blir det lättare att tänka logiskt och strukturerat på det mesta här i världen tror jag. Ha det gott!

Jag har förstått att jag inte hittar mina känslor utan alkohol och heller inget lugn
Jag är en impulsiv rolig människa och i andras ögon skulle de aldrig se skillnad på mig berusad eller inte
Men JAG behöver alkohol för att varva ner hjärnan!!
Jag tänker att mitt liv kanske är bäst så , med alkohol för att varva ner annars skulle jag och bli slutkörd / uttråkad

Kände igår på dagen att jag var på väg att bli sjuk. Vaknade imorse med feber, halsont och genomförkyld.
Idag har jag inte gjort många knop alls. Å inte haft ens en antydan till att vara sugen på A.
Dag 9✅

@Em och nykterheten Jag brukar tänka att man måste praktisera på nykterheten. Precis som när man i högstadiet praktiserade på en arbetsplats. Man lär sig nya saker och får nya erfarenheter med sig.

Låter kämpigt med ditt tighta schema med aktiviteter som ska hinnas med samt därpå ett högpresterande arbete. Låter också som att du har väldigt högt satta krav på dig själv. Vad är egentligen perfekt, hur är man när man är perfekt, vem vill man vara perfekt inför och varför? Jag minns att jag hade en bild av att vara perfekt på alla sätt och vis, minns speciellt att jag ville vara en perfekt mamma när barnen var små. Min dotter var väldigt aktiv som barn och jag tog kontakt med en psykolog för jag undrade om det var något fel på min dotter, om jag kunde göra något för jag ville ju också ha den perfekta dottern… Psykologen träffade oss och sade, din dotter är verkligen nyfiken på livet, aktiv och vill undersöka saker, det är inget fel på henne, men det kan vara svårt att tillfredställa den perfekta mamman. Jag blev helt paff, det tog verkligen när hon sade detta, jag minns ju än idag över 25 år senare, men jag förstod direkt. Det handlade om mig! Vi pratade om den perfekta mamman och där och då förstod jag också att det finns ingen perfekt mamma. Jag förstod att det var mig själv jag skulle jobba med, mina höga krav på mig själv och mina skeva bilder om att vara perfekt. Jag började i terapi för att söka efter mig själv, hur jag såg på mig själv och var mina skeva bilder kan ha sitt ursprung.

Så du är något på spåren även här tycker jag och det är en väg framåt att reflektera kring. Idag tänker jag att det räcker med good enough, man gör sitt bästa och skulle det bli lite fel så är det inte hela världen. Shit happens!

Sköt om dig❤️