Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ditt svar. Hur fungerar SSRI-medecin och finns det biverkningar? Vad jag hört så börjar man ta t ex betablockare så kan man aldrig sluta med dem, eller är det också en myt? Nu vet jag inte om dessa är samma sak eller inte.

När man kan förhålla sig mer neutral till ångesten, dvs inte bli rädd utan mer ”okej”, så lindras den.

Samma sak om man uthärdar saker trots ångest. Jag har stått i kassan på Ica och toksvettats medan jag tänkt ”det syns inte utanpå” (jo, svetten syns ?). Hade jag då avbrutit hade ångesten blivit värre. Just då, och vid senare tillfällen då jag ska handla.

Nej, förnuftig är man absolut inte just då mitt i ångestattacken. Just därför måste man ha skapat en strategi att ta till när det händer.

Tex djupandas, gå ut och få frisk luft och lyssna på fåglarna en stund, tvinga sig att agera som vanligt osv.

Ångesten utgår från känslor, men med vårt intellekt kan man bemästra känslorna.

Ersätt automatiska tankar av typen ”fy, vad hemskt jag tror jag dör” med medvetna tankar som ”nu fick jag ångest men det går över snart”.

Svinsvårt, jag vet. Men allt man övar på blir man duktigare på.

Mot tredje nyktra helgen - heja oss!

Du skulle aldrig vara avundsjuk om du var glutenallergiker och inte kunde äta de semlor som serveras på jobbet idag, eller? Möjligen skulle du bli lite ledsen för att ingen tänkt på att fixa ett alternativ till dig. Men att moffa i dig en semla i ren protest skulle du förstås inte göra. Då skulle du ju bli jättesjuk!

Tänk på alkoholen likadant. Du tål det inte, du är allergisk. End of discussion liksom.

Kram ❤️

Du har nog rätt Andrahalvlek. Ångesten blev större för att jag undvek grejen. Nu har jag skippat den två ggr vilket känns så jävla töntigt och fegt. Det är inte ens en stor grej men det har blivit det nu... det var extremt nära en panikattack igår. Jättejobbigt var det för man kan inte se på något rationellt när man är mitt i det.

Idag mår jag sådär... fortfarande ledsen och irriterad, ångesten hänger kvar. Inte så hemskt som igår men inte bra heller. Hoppas det här släpper snart.

Jag kämpar på ? det går över, det blir bättre. Jag vet ju det. 18 dagar idag.

För den här gången iallafall.
Som att komma ur ett anfall av huvudvärk eller mild kramp som kommer av att hålla-i-sitt-beslut. Med vita knogar om så krävs.
Nu känns det som sol över min dag.
Energi och kraft, var höll de hus när jag behövde dem?
Övar på tålamod. Och att vänta ut, och vänta in.

Hur är det möjligt att känna avund när jag hör någon annan berätta om deras vindrickande??
Kan känna en längtan efter vin nu
Och måste verkligen påminna mig om hur det var när jag provade att dricka normalt.Just nu har jag en svacka och ber om att den ska ta slut och att jag ska gå stark ur detta?Dag 60 idag utan vin i allafall/Pilla

Vad skönt att du arbetar hemma i dag med snöoväder utanför fönstret. Jag har försovit mig igen. Skulle delta på ett möte om 20 minuter men det hinner jag ju inte... Så nu tar jag det lite lugnt i stället. Vi ska helst inte stressa. Tror stenhårt på det. Bo1995 som har massor av nyktra år bakom sig säger samma sak. Du köpte dig ju en ny kudde för ett tag sedan svagis. Är du nöjd med den?

Nu blir det te. Hinna in till ett lunchmöte sedan har jag samtal på habiliteringen. När jag känt efter hur kroppen mår bestämmer jag mig för om det blir ett jympapass i dag eller inte.

Vi är nyktra och vi stormar mot vecka 10!

Förresten. Har du FB? Nu har jag ett nytt konto som heter Mitt nick + AH, blev Charlie AH. Bild på en ko.

Kram till dig igen svagis!

Blir det idag. Behöver få antibiotika till urinvägsinfektionen. Håller humöret uppe trots att kroppen inte vill samarbeta. Till helgen flyttar vi och som tur är har vi denna gång anlitat en kille som sköter själva bärandet och körandet från det ena stället till det andra.

I övrigt tar jag med mig sonen till stranden idag. 26 grader och sol är utlovat och värme är bra för min kropp.

Tack för kramen Charlie! Den värmer :) Härligt med nytt täcke <3 för det är du värd!!!
Vaknar idag till snöoväder utanför fönstret. Stannar hemma och arbetar idag :) Nykter förstås.
Kram
svagis

Pastor Se klart uppskattar mkt era tankar och pepp.
Vakna vacker; ja, jag har kontroll.
Men igår gick luften lite ur mig.
Blev så TRÖTT på mig själv och mina egna förnumstigheter.
Trött på att vara den vuxna i mitt eget rum precis hela tiden.
Jag längtar efter att få vara den barnsliga i rummet. Mitt liv är så proppat med vuxenhet (inser jag när jag skriver detta), att det liksom inte finns en enda plätt där det går att tappa kontrollen.
Såklart hör detta ihop med alkoholens roll.
Uppdrag; hitta ett rum för kontroll-tapp (rimligt) utan alkohol.
God tisdag på er. ? Med eller utan semla!

Det är tommare än tomt när någon som ska vara där är borta. Kram, hoppas hoppet finns kvar?. Eller att ni fått visshet om vad som hänt. / mt

Så bra jobbat! 51 dagar idag!!????
Vet du vad jag tycker är det bästa med nykterheten? Att jag bestämmer! Inte alkoholen. Att komma till ro i nykterheten får ta sin tid liksom men jag har makten nu. Så härlig känsla för självrespekten kommer sakta tillbaks? Ha en fin dag???

Ja, visst är vi! Kunde inte vara bättre? vi läser, är glada och ledsna, lär och reflekterar tillsammans... och så har det ju kommit ett gäng nya också.
Tack till dig och ha en bra dag??

Inte överjävlig ångest förvisso, har upplevt värre, men tillräckligt jobbig för att oroa mig.

En sak har jag lärt mig den tuffa vägen - ångesten blir alltid värre om man undviker. Det du skulle ha gjort idag men avstod från gjorde kanske ångesten värre?

En annan sak har jag också lärt mig - alkoholen ger mig en paus, men sen kommer ångesten tillbaka etter värre. Som om den lagras under pausen och sen exploderar. Mitt i natten i värsta fall ?

Jag tror att våra hjärnor läker, hoppas det i alla fall. Och den läkningen är inte smärtfri tydligen.

Tyvärr har jag genom mina två långa perioder av utmattningsdepression, vanlig depression och sömnstörningar upplevt så mycket ångest att jag fått nog för en hel livstid.

Jag vet att det bara blir värre om jag ligger kvar i sängen. Jag sysselsätter mig istället - helst fysiskt. Repetitivt arbete funkar också, typ diska, tvätta, strimla papper, räfsa, skotta snö osv.

Djupandas långsamt in, håll andan, ännu långsammare ut, håll andan - och repetera några gånger funkar också. Då signalerar man till kroppen att ”allt är lugnt” och den går snabbare ner i varv.

Det sista man ska bli är rädd. Acceptera istället för att kämpa emot: ”okej nu fick jag ångest, men det går över”. Definitionen av panikångest är just att man får ångest för att man har ångest. Triggad av rädslan.

Kram ❤️

Charlie och Se klart...

Vet att alkohol inte skulle hjälpa, och göra det värre tom men det är svårt när hjärnan bokstavligen skriker att det kommer hjälpa. Ångesten kom från ingenstans och jag kan inte sluta gråta. Jag har inte mått såhär på länge och när jag har gjort det så har tankarna alltid gått till att dricka och det har jag gjort också. Men ska inte nu, lovar. Ska ta en dusch nu. Tack, igen. Du har rätt Se klart, det går alltid över. Bara svårt att se det nu....

Om att både sug och ångest är övergående. Och framförallt- inget av de sakerna är DU. Det är känslor, rädslor, präglingar, längtan bort. Kanske. Men DU är något annat, och mycket mäktigare, glöm aldrig det.
Du fixar den här kvällen, helt säker.

Ska genast läsa PO Enqvist som du tipsar om. Bara jag klarat av bokklubbens bok som jag ofta väntar med till sista veckan.
Hoppas du hade en skön söndag, och rimlig måndag. Starten på veckan är enklare nykter, for sure.
Åtminstone inga förväntningar på bombastiska roligheter. ?

Hej Wasabi! Jag har ingen direkt egen erfarenhet av den ångest många här inne beskriver, och nu du också. Men jag tittade tillbaka lite i din tråd och ser att du skrivit #2 "Alkoholen har också börjat förstöra i mitt jobb. Jag var tvungen att sjukanmäla mig en gång pga av jättebakis och jag missade ett obligatoriskt möte pga av var full." och #11 "Jag dricker för att bli full, det är mitt mål varje gång jag dricker liksom. Tycker inte ens det är särskilt gott. Jag vet att när jag tar det första glaset så kommer jag fortsätta dricka hela kvällen/natten och sen vakna upp nästa dag med en bakfylla. JAG VET att dagen efter är förstörd - varje gång. Ändå så dricker jag för att på något sätt har jag accepterat att det här är jag och såhär blir det. Det är extremt mycket lättare att avstå - även om det också är skitsvårt såklart!". Jag kan som sagt inte riktigt relatera till ångesten, men längtan efter alkoholen kan jag definitivt relatera till. Du har skrivit så bra om konsekvenserna av den! I bland kan man ändå behöva en påminnelse om att ingenting blir bättre med den där alkoholen...
Kram!

Idag har jag känt mig splittrad och jag har haft svårt att komma igång med saker. Det brukar kännas så på måndagar. Jag har tidigare skyllt på alkoholen, men jag är väl generellt trögstartad på måndagar kanske ?

Tis-tor är de dagar som jag oftast levererar i 190 knyck, sen dalar jag lite på fredagar igen. Jag kan inte ligga på topp varje dag.

Jag är typ ensamt ansvarig för de arbetsuppgifter som jag gör, och jag styr min egen tid till 90 procent. Men ibland behöver jag beslut från vissa chefer innan jag kan göra mitt jobb. Och det är drygt.

På onsdag blir det heldag på annan ort med koncernkollegor som gör samma arbetsuppgifter som jag - och det brukar alltid ge mig energi, så det ser jag verkligen fram emot.

Jobbet med dotterns årsredovisning till överförmyndarnämnden äter mig också. Yttepyttelite kvar nu. Det ska bli SÅ skönt att lämna in pärmen. Kanske på fredag, annars på måndag. Skulle helst vilja ha en ”ledig” helg även från det ”jobbet”.

Sen SKA jag göra det här löpande var tredje månad, så jag slipper slita med ett helt år så här i sista minuten ?

Dottern är 20 år, så jag har bara gjort detta två gånger tidigare. Det tar kanske lite tid att hitta strukturen - allra helst om man har noll erfarenhet av arbete med ekonomi.

Jag skulle aldrig varit god man om det inte var min dotter. Men jag vill inte att någon utomstående är det. Fast det känns ju märkligt minst sagt att hon har varit en naturlig del av min ekonomi tills hon fyllde 18 år, men efter det ska allt redovisas med kvitton och bokföring och kontoutdrag och rubbet.

Tre kvitton hittar jag inte, och inte faktura heller. Så jag har fått maila och efterlysa kvitton eller fakturor. Det ska nog lösa sig till slut. Summorna går ihop i slutändan i alla fall. Det är huvudsaken!

Jag märker nu när jag skriver detta att den här årsredovisningen verkligen slukar min energi, mer än något annat just nu tror jag. Kan jag slutföra alltihop imorgon så är nog mycket energi vunnen resten av veckan.

Skjuta-upp-sjukan är verkligen jobbig att lida av, eller ”undvikandebeteende” som min psykolog kallar det. Själv brukar jag skämtsamt säga att det finns ju en dead-line för att man ska snubbla eller krypa in över den. Tre olika beskrivningar av ett destruktivt beteende.

Jag tror att uppskjutandet är intimt förknippat med alkoholen. Jag har prioriterat alkoholen - ville hellre bli lite avkopplad och ha kul på fritiden istället för att göra det jag borde göra. Bara att betala räkningar har vissa månader känts övermäktigt jobbigt. Trååååkigt.

Alkoholen gjorde dessutom att jag som bakfull inte har haft varken ork eller lust att ta tag i jobbiga saker, att hantera surdegarna.

Jag har ett knep. Jag ”lurar” mig själv genom att tänka ”jag ska bara titta på det lite” och plötsligt är jag igång för fullt. Så gjorde jag ikväll. Gav mig själv ett ”delmål”, men slutförde av bara farten det som kunde slutföras.

Beslutet att vara nykter känns självklart idag också ?

Förresten, Friggs te med smak av rabarber och mynta kan jag rekommendera!

Jag har sån jävla ångest. Det gör ont i bröstet. Skulle egentligen på en grej idag men klarade inte av det pga ångesten. Vet inte varför den är så hemsk nu men för första gången på två veckor vill jag dricka. Jag vet att det inte hjälper, men i stunden så gör den ju det. Nu blir det nästan minut för minut här... orkar inte mer. Känns som att någonting hemskt kommer hända, men jag vet bara inte vad. Fyfan för den här känslan. Vad är det för mening med det här om jag ska må såhär?!

Tycker om din predikan.
Grattis till 50 dagar, tycker om att läsa dina reflektioner. Jag gläds varje dag av det jag inte har kunnat gjort tidigare, det är min lovsång. Sen kan jag hålla med om att livet är lite jämnare idag, inga supertoppar och andra sidan inga djupa dalar. Glädjen är annan och jag känner mig mer nöjd med mig själv.

Kram på dig!

Vi är ett himla bra gäng runt 50+ dagar här ?
Upp och ner, tråkigt, jobbigt, härligt, och så mycket erfarenhet.
Tacksam att få kika in, och vara en del av allt detta fina.
Tack ☺️

Att du är så uppmärksam.
Jag lägger +1 röst på Charlies inlägg. Ibland blir jag så ledsen över allas nedlåtande kommentarer om sig själva, vi får verkligen hjälpas åt och påminna varandra. Vi kämpar, allihop, och det är ju inte direkt som vi hamnat här för att vi längtat hit. Vi är såna som försöker ta stort ansvar för våra liv och relationer. Värt att känna sig stolt över!

Hur jag än försöker kommer jag alltid ligga fem dagar efter dig, så skönt att ha en klok och modig förebild! Kryckor är för övrigt toppen. Kram ?

Tack Charlie för ditt svar??

Ditt svar ger mig så mycket bekräftelse, insikt ....å att i detta just nu behöver inte jag ta hand om ”alla” som har en beroendeproblematik ...utan faktiskt bara ta hand om mig själv...å faktum att det är fullt tillräckligt ?

Kram