Senaste kommentarerna i forumet

Måste bara komplettera mitt tidigare inlägg nyss. Sitter på väg till jobbet och känner mig verkligen ensam. Min sambo, som ju lider av psykisk ohälsa och som fram till i höstas mått väldigt dåligt var märkbart bättre kring jul. Men de senaste veckorna har han jobbat väldigt mycket, vilket betyder hem vid midnatt, i säng runt 01 och upp på jobbet kl 7. Min teori (som han inte köper) är att detta har ett tydligt samband med hans mående. Nu har ett tecken på mina farhågor, dvs att han åter mår sämre visat sig. Och jag känner mig så uppgiven. Typiskt att när jag behöver som mest lugn och ro för att hålla mig nykter så måste jag åter vara på min vakt och stötta honom. Och inte kunna tala om mitt eget bekymmer. Men jag kan inte låta hans mående styra mitt beslut att inte dricka. Sättet att lösa min egen ångest är verkligen inte givande i längden. Kroppen har tagit stryk senaste året och jag har gått upp i vikt och fått problem med blodsockret. Så för min egen hälsa och framtid behöver jag verkligen vara nykter.

Dag 4, i dag ska jag vara nykter.?

Jag är så tacksam att jag nuförtiden somnar nykter och vaknar nykter utan ångest. ?

Kan vi vara starka Hitofude, Tessma, Se klart och Espandrill! Är skönt att kunna vara ärlig gentemot andra personer med samma relation som jag till alkohol. Tillsammans stöttar vi varandra!

Och ja, jag känner mig ensam, Hitofude. Är den ”starka” i mitt förhållande. Min sambo lider periodvis av psykisk ohälsa och var väldigt dålig förra året. Det känns inte som att jag kan vara den svaga i vårt förhållande genom att berätta om mitt alkoholproblem, iaf inte just nu. I mitt förra äktenskap var det lite likadant, men på ett annat sätt. Här blev jag den svaga som en konsekvens av min sambos härskartekniker. Han led också av psykisk ohälsa men på ett mer svårbemästrat sätt. Han skulle aldrig ha kunnat stötta mig i mitt alkoholproblem. Jag tror nog att min nuvarande man vill kunna stötta, men osäker på hur han skulle ta smällen av att ha hamnat med en alkoholist. Därför är jag så rädd att berätta, men säkert väldigt osmart tänkt.

Jag har tänkt så många gånger att jag nog skulle ha nytta av AA. Lyssnar mycket på Alkispodden och har lyssnat på Rebecca Åhlunds bok Jag som var så rolig att dricka vin med. Här ges en väldigt positiv bild av AA och den gemenskap som det kan ge. Men jag har svårt med identifikationen och känner mig så rädd både att försöka och att jag kan bli besviken om det inte finns några människor som likt mig är introverta och lider av duktighetssyndromet. Jag vet att det är dumt och säkert typiskt resonemang för en alkoholist.
Jag har dock lovat mig själv flera gånger att jag måste söka hjälp om jag inte klarar det på egen hand. Men nu har vi ju varandra här! Och vi kan stötta varandra i vår lilla gemenskap.

Smygnykter :-D Det var något nytt för mig! Men vilket lidande många av oss genomgår. Jag tycker din plan verkar toppen! Du behöver, som du säger själv, också berätta för någon hur det är. Ljuga om penicilin och annat kan ju funka en kort tid men inte för evigt. Detta fattar du ju själv och är inget jag behöver skriva här. Vill i vart fall ge dig en stor styrkekram. Heja dig!

Hitofude. Klokt, tror också att det kan vara så. Hur mår du?
Kram

Jag är en sådan där som liksom gillar vardag. Jag älskar förstås att vara ledig också, men vardag med allt vad det innebär av rutiner och så är jag också väldigt förtjust i. Jag snusar också. Haft tankar på att det kanske ska bli slut med det också efter sisådär 35 år. Men inte nu, någon pratade om snuset som livlina. Det kan man nog säga att snuset är för mig också. Jag väntar med att ta ställning till den frågan. Det viktiga nu är att vi är nyktra. Dag efter dag. Och vi är ju det! Det går bra nu!

Ha en bra dag svagis!
KRAM

Hjälp, det du beskriver Nystart ska ingen behöva leva med. Finns en massa ”instruktioner” på nätet om hur man lämnar en narcissist.
Står och sjunger elaka sånger, vill inte lyssna. Tror att det är bra att du beskriver här hur det är, då får du lite perspektiv. Vore ju bättre om du pratade med någon professionell såklart som kanske kan ge dig verktyg.
Jag är förövrigt nykter. Sen nyår, Har fattat varför jag dricker och jag KAN bara inte fortsätta. Tror att det ska hålla nu. Känns som att din fokus också liggger någon annanstans, hoppas det är ett gott tecken.

Vaknar och påminner mig själv om hur skönt det är att inte känna någon alkoholdoft i sovrummet, att känna sig klar i huvud och kropp och redo för en ny dag. Idag ska jag iväg till min arbetsplats och ser fram emot det. Det är vardag!
Ha en fin dag alla därute!
Kram
svagis

Jag har funderat på att ta hjälp av någon men hindras alltid av skammen att behöva berätta hur sunkig jag egentligen är pga alkoholen. Glaset vin precis hemkommen från jobbet är också mitt bästa glas, helst när ingen är hemma. Har en vit januari månad och borde egentligen haka på Se klarts 3 månader men är inte där än riktigt.
Välkommen och lycka till!

Vad bra att du har hittat hit. Vi är ju många som delar denna ”ensamhet” som det innebär att hemlighålla något som har så stor betydelse för våra liv och hur vi mår. Någonting har vi säkert gemensamt- jag tror nästan alla trådar jag läst här är skrivna av människor som har mycket ansvar, mycket plikter, och höga krav på oss själva. Jag är nu en bit in i min tredje vecka och jag siktar på 3 månader, men tar framförallt en dag i taget. Det lättar som du vet, efter ett tag.Var snäll mot dig själv! Kram.

Har alltid varit den dricker bra, dvs. mycket på fester osv. Men har dolt hur mycket och hur ofta jag dricker hemma på kvällarna. Inget jag varit stolt över?Nu har jag varit nykter i över en månad och det är rekord på många många år. Bestämde också igår att mitt tredje mål blir att fortsätta vitt även i februari?

Se klart, visst känns det skönt när det finns personer som förstår ens konstiga tankar.
Godkväll till dig!

Det KAN ju vara så att du ser klarare nu utan alkohol och har förmågan att se det vackra. Att du är snällare mot dig själv, både rent fysiskt men också i tanken.

Jo, jag är som du, berättar inte för nån om mitt beroende. Jag har nog inte smugit med att jag dricker vin - snarare med hur MYCKET det blir. Och hur ofta.
Jag är också som du, bra jobb och karriär, bra familjeliv. Trots det känner jag mig ofta ensam, är det så också för dig?
Inte heller jag mår bra av alkoholen, varken fysiskt eller psykiskt. Har försökt bli vinfri från årsskiftet, lyckas inte helt men försöker att inte slå på mig själv för det.
Jag välkomnar dig hit, att vara starka tillsammans kan vara en bra strategi. //Hitofude

Starkt av dig att gå på AA möten. Tror att du kommer bli väl mött när du går ditt igen.?Onsdagskram tillbaka?

Tror det kommer vara så här till och från, tråkigt, men fick en sneakpeek på alternativet idag. När jag lämnat sonen på fotbollsträningen och väntar på hissen upp till min lägenhet. Ur hissen kliver en kvinna i åldern 60-65år på mycket ostadiga, mycket smala ben. Hela hissen luktade gammal fylla och alkohol. Det är jag om 10-15år ? om jag väljer alkoholvägen. Det är inte vackert bara så oändligt sorgligt hur ett liv går till spillo i alkoholruset. Nä, då tar jag nog tråkighet alla dagar i veckan. Hoppas dock att jag på sikt kan få känna mig nöjd och tillfreds med livet.

Hade ett fint samtal med sonen idag i bilen. Han var ledsen efter fotbollen då några varit elaka mot honom. Vi pratade om det och hur han kan hantera det nästa gång. Vi pratade lite om min uppväxt och vi talade om alkoholberoende. Lovade honom att om jag tänker prova att dricka vin nån gång igen så kommer jag försöka berätta det för honom i förväg så han vet. Han tackade mig för en stund sen för samtalet i bilen❤️Jag är bara så oändligt tacksam att jag var nykter. För några månader sen planerade jag hur mycket jag kunde dricka för att kunna köra och hämta honom från fotbollsträningen. Det gör mig inte stolt att tänka på det.

God kväll ???

Är genuint glad att få alla varma ord från er. Tack <3

Skampåtorralamd, tack ? nån som förstår vilket helvete detta kan vara. Har liksom känt att mensen är inte på gång, inget händer trots att den skulle börja idag?Ville bara riva ut allt!!! Men men när jag väl kom på vad det var som pågick kunde jag lugna ner mig lite, sätta gränser för vad jag klarar idag och berätta för familjen.? min man frågade -men varför känner du så...???jaaaaa säg det? Du har levt med mig i 20 år, finns det nån förklaring? Han förstod, backade och insåg dumhetsnivån på frågan?.

Åh vad gott att höra att du mår så bra? Kanon med 22 dagar! Börjar likna något för oss?
Det låter bra med psykologen. Heja dig på alla fronter. Underbart! You go girl????

Gå ner i vikt var det ju, visstja. Inga tomma alkoholkalorier.
Börja röra på mig var det ju, visstja. Frisk luft, bättre mående (och en gladare hund på köpet).
Bli mer aktiv var det ju, visstja. Göra saker jag tycker är roligt, känna tillfredsställelsen av att ha lyckats med något, ta ett kliv framåt.

Men nej. Väger (återigen) mer än någonsin, orkar knappt ens gå och lägga mig om kvällarna, blir sittande i fåtöljen, ingen aktivitet så långt jag kan minnas tillbaka. Och en rastlös, missnöjd hund.

Har sedan årsskiftet dragit ner på vinet, men inte slutat helt. Eftersom jag har den helt orimliga situationen att jag inte berättat för någon att jag är beroende och därmed inte heller kan berätta för någon att jag har slutat dricka vin!!! Det här är helt absurt, jag är smygnykter och måste dölja det genom att ta ett glas vin då och då, jag vet inte om jag ska skratta åt mig själv eller söka psykhjälp.

Självklart når jag inga resultat utan att förändra på riktigt. Jag är nog inte helt motiverad eftersom jag inte är helt ärlig.
Nej, jag måste tänka om, göra en nystart.
1) ge ett löfte till hunden om kvällspromenader
2) jag har ju faktiskt redan anmält mig till en kurs för att utveckla kunnandet i min hobby som är ett slags hantverk, kursen börjar i februari
3) jag är inte redo att sluta ljuga ännu, jag får hitta på att jag äter penicillin eller nåt. Bara jag kan vara helt vinfri ett tag.

Så ska det väl F---N ge resultat! Säger som den brittiske talmannen, ORRRRDER!!!

Det har tagit på krafterna denna sista veckan, och jag har stått emot alkoholen... 22 dagar idag ✌?
Var på begravning i måndags också för den nära släktingen som gick bort i bukspottkörtelcancer. Det var ett fridfullt och stillsamt sista farväl. ???

Ska försöka läsa ikapp här och kommentera så snart som. Tänkte bara ge ifrån mig ett livstecken med indikation på att jag är på den nyktra banan trots allt som hänt.

Kram PimPim?

Ännu en bra dag. Jag var på ett prova-på pass i mediyoga idag. Skönt. ?‍♀️

Ikväll har jag varit på ett möte fullt av glädje, skratt och kärlek. ?

Hejsan Hitofude :) har du börjat med meditationen ännu? ? hoppas det går bra för dig ⭐️
Edit: såg nu att du skrivit om det redan. Roligt att ha lite saker inplanerade. Blir tankad med energi ☀️

Idag har varit ännu en vardag som lunkat på. Inget sug, ingen ångest...en får vara tacksam <3
Lite ont i kroppen dock, båda knäna smärtar när jag går och högerfoten, där jag haft gikt några gånger, är också smärtande....men men det går säkert över tills jag gifter om mig :) Magen är nu helt i balans, det tog en månad att bli av med magkatarr och ojämna tömningsvanor s.a.s. Det blir bättre!!!

Gonattkram till er som läser <3 Det är värt varenda minut av kamp att få vara nykter, gå och lägga sig nykter, sova gott med kvalitet (så småningom) och vakna spiknykter. Ingen skampåse på huvudet längre - en stor känsla av befrielse i hela kroppen - TACK!
svagis

Härligt att höra Lingonris!!

Förstår att du har det jobbigt o riktigt tufft nu ?? hemska hemska tanke man blir helt kall av smärtan i det du skriver ??
Som en mardröm som aldrig tar slut - som du säger ett barn ser man att ska överleva sina föräldrar ??
När man har barn i samma ålder blir man rädd man vet inte vad som rör sig i en tonårings hjärna...en tuff ålder oavsett o förmodligen mer om det ligger missbruk med i bilden med. Vet att min son (18) sa för kanske ett halvår sen att han kände sig väldigt nere. Sa men det kan alla göra ibland. Då säger han har du stått vid spåret minst en gång i veckan o funderat på att hoppa...jag blev helt iskall o tröstade pratade massor men oron finns kvar...Jag är också en sån som din väninna ger allt för barnen men i såna tillfällen känner man att man inte räcker till ??...
Usch kan verkligen inte tänka mig in i din väninnas bottenlösa sorg ?? tur för henne att hon har en så himla fin väninna som dig PimPim ??
Skickar massa massa massa styrkekramar till dig o din väninna med familj - finns verkligen inga ord som räcker till ?? KRAM ?