Senaste kommentarerna i forumet

Jag har haft ett lågvattenmärke. Denna måndagen efter en fantastisk helg när jag hade fest och firade en högtidsdag. Plötsligt orkade jag inte längre jag skulle bli ensam kvar och ta hand om allt för familjen skulle iväg tidigt, samtidigt kände jag att jag höll på att få feber
Jag satte mig i bilen väntade tills jag var körbar ( hat mätare) körde sedan hem före alla andra och när jag kom fram vid 05 på morgonen så tog jag två sömntablett och en flaska vin , lite drygt .
Min yngste son upptäckte mig bredvid sängen och jag var inte kontaktbar . Det var en traumatisk upplevelse för honom . Min man ringde nån orosammälam till nån missbruksenhet, själv ramlade jag runt lite och fick hemska blåmärken, men klädde på mig och gick en långpromenad med hunden där jag la mig en stund i solen .
Jag ville inte riva upp himmel o jord men nu är det gjort och jag kommer inte ur det stora pådrag som familjen nu med kärlek ( delvis , ett barn är mycket anklagande)
Grejen är den att jag har haft en ångestfylld sommar med svek från min man o han har fått bakom ryggen på mig . Något som verkar ha upphört nu men som har gett mig ständig ångest.
2 gånger på denna tid har jag druckit mig i okontrollerat skick , när känslorna blivit för svåra . Idag ingen alkohol och jag har lovet att ta tag i mina problem för barnen är rädda .
Jag måste bara hitta en väg ut som är hållbar

Har inte svårt att socialdricka det är när jag i min ensamhet skall ta död på ångesten som det ballar ur.
Har svettats o frusit i ett dygn nu och mår förfärligt ! Majaella

Hej!
Jag är också intresserad så hoppas någon som har provat vill kommentera ! 🌼

Hej Hälsanförst! Vilket beslutsamt och fint användarnamn. Ser att du inte fått några svar i den här tråden du startade, ibland behöver en skriva flera gånger för att få svar. Har du hunnit lyssna på boken vore det kul att höra dina reflektioner!

@Nyttlivnystart23 tack snälla!!! 8dagar idag och det har varit en sjuk resa! Fortfarande små symptom men det värsta är över. Verkligen ett bra forum där man kan få prata av sig men också sätta sig in i andra människors perspektiv

@tonka - Styrka, pepp och alla goda tankar till dig 👊🙏

Fint att du startat en egen tråd, och att du hittat hit. Ett bra ställe för gemenskap, pepp och goda tips.
Ibland kan det vara ett steg fram och två tillbaka, men med stadigt sikte på målet så fixar du detta.

Grymt jobbat hittills och grattis till tre dagar 👊

@Andrahalvlek - Tack för pepp och omtanke ❤️🙏
Det som är surast är att jag nu är tillbaks på ruta ett.
Alkohol finns hemma nu = går och smuttar i kylen.
Väljer ändå att inte se det som ett totalt nederlag, då jag lagt mig till med nya erfarenheter. Både "jag kan avstå om jag vill, till och med på fest och ha riktigt kul".
Och kanske det allra viktigaste "Jag klarar inte under några som helst omständigheter av att ha alkohol hemma"

Bra tumregel och det ska bli mitt nya motto när jag reser mig igen. Att det enda glas jag kan avstå är det första. Klokt och sant.
Kram 🤗

@Amanda L - Tack snälla för pepp och klokskap. Betyder mycket 🙏❤️

Tar med mig en viktig erfarenhet ifrån detta; det är inte faran när suget river och sliter som värst som är störst, det kan jag genomskåda och stå emot.
Det är det där nästan nonchalanta "i förbifarten-lockandet" som är så lurigt att jag knappt ens märker det som jag måste lära mig att identifiera och stå emot 👊

2 år och 7 månader sen mitt senaste inlägg.
Joråsatte...
För varje gång jag återvänder är jag lite mindre panikslagen, mindre sårbar.
Dock har jag, varje gång jag loggat in igen, kommit till en vändpunkt på ett eller annat sätt.
Nu har jag anmält mig till en (dyr) träning, en kurs på två månader. Jag vet inte vad som är hönan och ägget, anmälde jag mig för att få en anledning att skippa vinet, eller skippar jag vinet för att jag anmält mig?
Hur-som-helst är jag för snål för att riskera att inte få ut nåt av kursen om jag fortsätter med vin så som jag gjort över sommaren 🙂. Så här är jag igen, vin-fri sen två veckor och målet två månader - så lång är träningskursen.

@Venator Känner väl inte igen mig direkt, men det verkar som du använder alkoholen som flykt.
Just nu trivs du inte med livet. Och jag tänker att alkoholen är en mkt tillfällig kompis som dessutom kan skapa ännu större problem för dig, som du själv skriver..
Finns det något du kan göra på helgerna som intresserar dig?
Har din fru några andra intressen?
Kanske ni behöver några timmar på varsitt håll där ni gör något helt annat än tittar på TV?
Musik, föreningsliv, träning, volontärsarbete…?
ÄVen med småbarn måste det finnas utrymme för att ha kul och utvecklas, tycker jag.

@Qwer1 Finns det något annat som du gillar att göra? Jag tror du måste hitta ut till något….
Kanske en kurs i gitarr tillsammans med andra? 😎

Jag har varit nykter i 2.5 månad nu.

Det osunda drickandet smög sig på när vi fick vårat första barn för fem år sedan. Plötsligt kunde jag inte vara lika mycket "i farten".

Ända sen tidig barndom har jag alltid varit igång med kreativa projekt. Dagliga upptäcktsfärder och iväg med kompisar på skateboard eller göra musik ihop. Är oerhört social och älskar situationer med många nya människor och intryck.

Alkoholen var aldrig en grej. Visst blev mitt stora kompisgäng bjudna till supafester ibland, och visst drack jag där men det kunde gå ett halvår mellan festerna. Och där emellan drack jag aldrig.

Men livet som småbarnsförälder är inte förenligt med den typen av liv. Jag fick skaffa dopamin på annat håll. Började dricka på helgerna när barnen hade somnat. Satt i garaget själv. Försökte göra musik och mecka lite. Ringde runt till gamla vänner och fyllesnacka. Dolde mitt beteende för frun. När det blev fester och vi hade passning ville jag också passa på. Slutade ofta med spyor, minnesluckor och en otrolig trötthet hela dagen efter.

Satte upp mål i att inte dricka på en månad. Men när fredagen kom så bröts det. Försökte bara dricka folköl men det bröts.

Senast jag drack skulle jag fira att jag blivit befordrad på jobbet. Slutade med att frun fick släpa mig till duschen och tvätta av mig, medvetslös. Som tur var sov båda barnen. Dagen efter klargjorde hon att hon sticker med barnen om det händer igen.

Jag förstod då att det KOMMER hända igen om jag har alkohol i mitt liv. Har inte druckit sen dess.

Men hur står man ut med hamsterhjulet? Jag vantrivs otroligt på helgerna. Längtar till måndagarna. Känner att jag saknar alkoholens kickar. Dess förmåga att lugna mig och göra mig nöjd med att bara kika på tv med frun en lördagskväll.

Någon som känner igen sig?

Hej alla olycksbröder och systrar! Jag känner så väl igen detta med periodsupande för egen del och jag tror faktiskt att det är det vanligaste mönstret av alkoholberoende. Man tröttnar på drickandet pga av alla kroppsliga, psykiska och sociala effekter.

Efter en tids nykterhet, när denna grisdrog stått en upp i halsen och man känner sig hyfsat fräsch igen, så händer nåt i ens liv, för mej när nåt bra har hänt, aldrig nåt negativ. Jag vill på nåt sjukt sätt fira. Minnet är kort och så är en period igång igen.

Jag kan inte längre räkna alla återfallen. Men både supperioderna och de nyktra har blivit kortare med tiden av nån anledning.

Att vi översköljs av alkoholförhärligande i stort sett vart man vänder sig, gör ju inte saken lättare precis.

Jag har provat det mesta i medcinväg utan resultat och jag har upplevt att primärvården mer eller mindre rycker på axlarna, eftersom alkohol verkar vara en del av vår folksjäl.

Kanske det enda vi kan göra, är att acceptera vår situation och hoppas på hyfsad återhämtning mellan perioderna av drickande? Jag är 70 bast nu och drog i mej mina första mellanöl 11 år gammal.

Hjärnan har nig organiserats om och det sägs att den postakuta abstinensen med depresson och dåligt fungerande nykter kan vara i flera år. Nåja, man funkar väl inte nåt vidare full heller iofs...

Störst chans att klara helnykterhet har visat sig, om man kan hålla sig helnykter 5-7 år. Det funkar iaf inte för mej i dagsläget. De mediciner som erbjuds är bara skräp enl min erfarenhet.

Om man vill till nåt behandlingshem, får man kontakta soc. Det känns väl så där, när jag själv har jobbat där. Dessutom känner jag flera som muckat från såna hem och nästan direkt återfallit likväl tyvärr.

Men fy satan så kass man mår vid varje abstinens.

@Amanda L gick åt helvete… :(

@tonka Fint!

@Amanda L

Hej jag startade en ny igår:) visste inte hur det fungerade först

Läsa inte lösa…

@tonka Oj, oj låter som du haft det väldigt jobbigt. Tio öl per dag plus sprit låter väldigt för mycket. Du skriver att du druckit så mycket i två månader, var det något särskilt som hände?
Bra gjort av dig att ta tag i det och komma hit!
Här finns hjälp att få!
Det bästa för mig har varit att lösa och skriva ofta i trådarna här.
Men du behöver göra en egen tråd så att folk ser dina inlägg. Siktar du på att bli alkoholfri så är det bästa att lägga din tråd under Vara alkoholfri.
Under fliken Stöd finns också Alkoholprogrammet som kan ge tip och stöd. Börja gärna läsa där också.
🙏🏻❤️🙏🏻

Hej alla jag är ny här! Jag är inne på 3dygnet. Första dygnet var så himla hemskt. Fick inte ens i mig frukt. Svettades något så fruktansvärt! Fick duscha 2ggr på jobbet och på natten så var jag så sjukt blöt. Jag kunde inte ta av mig täcket för då frös jag. Bytte handdukar ofta och sov 0min. Svettningarna börjar släppa och idag åt jag fast föda. Känner att det får åt rätt håll. Jag har väl senaste 2mån druckit dagligen med cirka 10öl och några deciliter whiskey innan sängdags

@Nyttlivnystart23 Så himla vanligt. Har själv gjort det många hundra gånger. Innan jag verkligen hade bestämt mig, inifrån och ut. Nu är det slut med drickandet. Sen finns en enkel regel: Ta aldrig första glaset. Det första glaset bestämmer du, sen bestämmer alkoholen.

Tack för att du beskriver hur det går till när det allra vanligaste återfallet sker. Misstag gör alla, huvudsaken är att man lär sig av misstagen.

Kram 🐘

@Qwer1 Hur gick det med gitarrspelet?😀

@Självbedrägeri Du kommer att lyckas en dag. När du verkligen bestämt dig. Och då har du nog mer glädje av alkoholprogrammet också. Ruset lugnar, men alkoholen skapar också mycket av den oro och ångest som måste dämpas. En dag vet du att det inte är värt det längre. När du känner för det så finns vi här. ❤️🙏🏻❤️

@Nyttlivnystart23 Bara att börja om igen. Du har lärt dig något viktigt: att inte lyssna när beroendehjärnan tycker att du nog klarar att dricka igen. Det är så många trillar dit igen. Du har klarat att sluta förut, du kan göra det igen men med den här viktiga erfarenheten i bagaget.
Kanske klarar du det nu🙏🏻❤️🙏🏻

Vinet är slut och besvikelsen stor (liksom suget efter mer).
Borstar tänderna och kryper ner i sängen, i morgon är en ny dag.

Fan vill inte dricka dricka varje dag kostar för mycket

Försöker vara stark, sätter mig emot. Spjärnar. Låter tiden gå och systemet har stängt. Nya funderingar dyker upp; jag kan cykla till Ica, köpa lite folköl kanske?
Jobbar i morgon men har mina knep. Dricka mycket vatten, fingrarna i halsen om det blivit för mycket. Väckarklockan tidigt ställd. En iskall dusch, starkt kaffe och Alvedon.
Ingen märker, eller?