Senaste kommentarerna i forumet

@Kennie Tackar för uppmuntran, gäller att vara på sin vakt det kommer så lätt ett snedsteg och så får man börja om från början. Ha en bra kväll

Bra gjort! Det är så man etablerar nya vanor, ett bra beslut i taget. Unna dig vila eller något gott att äta istället!

Dag 7 snart avklarad men idag blev det nog en riktig prövning, riktig stressig skitdag på jobbet med massor av problem och hade jag haft en öl i handen när jag åkte hem hade den nog slunkit ner direkt, men lyckades fundera om och lugna ner mig och kom som tur var fram till det rätta att det blir bara värre. Så imorgon börjar vecka 2 och den skall bli nykter den med. Ha en bra måndag kväll allihopa

Andrahalvlek : Det är en son och en dotter och dottern bor nära mig men det spelar ingen roll.

Tack för ditt svar Kevlarsjäl62 ! Direkt efter min egna behandling lobbad jag, och lyckades, få in dottern på en ungdomsvecka på mitt behandlingshem. Då, och flera år efter, satt det spår hos henne och hon insåg att jag har en sjukdom som jag inte kunde kontrollera med de verktyg jag då hade. Och hon insåg att hon inte var ansvarig för mitt mående och att hon mådde bra av att själv gå på Al-non och prata av sig. Men med åren kom allt det där i bakgrunden men hon behöll sitt sätt att beskylla mig för allt dåligt som hände i hennes liv fast jag inte ens var i närheten. Men liksom en aktiv alkis så är det ju så skönt att ha nån att skylla på....

Sonen har inte på nåt sätt varit intresserad av att lära sig något om sitt egna medberoende vilket medfört att han själv följer schemat och går in i usla relationer. Det enda han tagit till sig är att alkoholismen är en sjukdom som går i arv och har man dessutom levt i en sån familj så är man nästintill helsäker på att bli alkis själv, arv och miljö, så att inte dricka alls är en väldigt bra idè. Han är också medveten om att sjukdomen kan, så att säga, hoppa över ett led så hans barn är i riskzonen.
Jag försökte de första åren att prata så mycket jag kunde om det jag lärde mig om min sjukdom, försökte ta med dem på möten, både stora och små möten. I början gick det hyfsat men sen klingade det av, de hade väl hört tillräckligt ?? Dottern glömde det hon lärt från sin ungdomsvecka och gick också in i usla relationer. Hon skulle verkligen behöva gå en Familjevecka och jag är beredd att betala för henne men näerå....

Att känna att jag inget betyder skaver hårt ju äldre jag blir. När jag för ca 11 år sen hade tagit mig ur självmordsplanerna pga skilsmässa så skulle jag fylla jämt. 3 dagar före hade ingen hört av sig om hur det skulle tänkas bli på födelsedagen och jag höll tyst. Jag surnade till och tog en Helsingforskryssning utan att säga nåt och åkte iväg dagen före. Kändes ju lite knepigt men jag fick bra stöd av en tjej som då skrev här, Mie, och när jag kom fram fick jag ett kungligt mottagande av en finländsk familj jag känner (som inte visste att jag fyllde förrän jag klev ombord på båten igen :-)) ) . Så på det stora hela blev det en väldigt bra födelsedag ändå <3
Efter det så har jag lärt mig att leva mitt liv på mina villkor och göra bra saker för min egen skull.

Att vara en nykter alkis innebär inte per automatik att livet blir lättare men jag slipper gärna bakfyllan och det usla måendet jag hade då vilket är guld värt.

Kevlarsjäl62....jag fortsätter gärna och pratar om det här , antingen här eller mer privat på den fb-sida som hänger ihop med mitt nick Adde Addesson. Min bild är från stranden utanför Gullbranna när vi alla samlas med Sinnesrobönen (och återigen : Jag är inte religiös !!)

Helt offtopic : Det är minus 25 i norra Norrland :O

@Ny dag Jo, jag var helvit i sex veckor våren 2022 och drack sparsamt en tid efter det. Det kändes jättebra och helt naturligt då. Sen kom sommaren och det blev måttligt och jag började sakta dricka mer än vad jag tänkt mig. Och sedan i somras när det kom en förändring som påverkar mina dagliga rutiner dricker jag dagligen förutom att jag hade en vit vecka i juli och en i oktober. Kan absolut tänka mig 3 månader. Eller mer. Jag lyckas bara inte bryta nu😞. Jag får inte till ett första dygn. Då förstår man på något sätt beroendets kraft. Hua

@Adde Jag slinker in här från "andra sidan" p g a att jag ser att det är precis så här det kan komma att bli i relationen mellan mina vuxna barn och deras pappa. Han har druckit i 30 år, genom hela deras liv. Jag flyttade i våras och inte långt efter bestämde han sig för att försöka bli nykter, för sin egen skull, det är alltså väldigt nytt. Vi har två barn varav det ena inte vill se honom alls och det andra har håller en ordentlig distans, men har viss kontakt. Jag träffar min man ett par gånger i veckan, inte som en partner direkt, mer som en nära vän och tycker att det känns ok. Bara det inte blir några krav. Vi är fortfarande gifta och just nu är det inte aktuellt med skilsmässa, jag tar en sak i taget och något nytt förhållande finns inte på kartan för mig. Det räcker nu, jag trivs utmärkt i mitt eget sällskap och kommer nog inte att återhämta mig från den långa tiden som medberoende i detta liv. Det får bli i nästa 😏
Vad jag undrar är hur du försökt kompensera, som du talar om och vad du upptäckt inte fungerar? Jag tror nämligen att det vore bra för mina barn att komma till ro med sin far. Att få ställa frågorna och kanske få en del svar så småningom. Jag tror bitterhet är en energislukare av rang och bara förgiftar ens sinne. Än är det så klart för tidigt, men min önskan är ju att de på något sätt kan landa i någon form av förlåtelse, för sin egen skull och självklart känner jag sorg även för min mans skull, liksom jag gör för dig.
Om du vill och orkar så fortsätter jag gärna tala med dig om detta.

@Ny dag Tack för dina rader❤️
Ja, vi har hängt här bägge två ett tag. Känns som du är på G på riktigt, långsiktigt. Gläds med och för dig. Är imponerad av hur du jobbar med allt.
Klart vi följs åt. Ja, för mig är det väldigt motigt just nu. Känner mig hopplöst kass som den jag är och är väldigt nedstämd. Är inte i form för att läsa böcker just nu. Hade en förhoppning om en öppning inom mitt egentliga yrke som jag trivs med och längtar tillbaka till. Men är inte i form för att satsa just nu. Behöver komma ur mitt missbruk och bli stabilt nykter först. Tror att det annars skulle förvärras. Så jag fegar ur och låter tåget gå den här gången. Rätt eller fel? Jag vet inte?Det är inte kul. Men jag går på min magkänsla.

@Adde Så oerhört ledsamt 😢 Familjen är det viktigaste jag har och jag kan knappt tänka tanken att vi inte skulle ha en aktiv del i varandras liv.

Min ursprungsfamilj hade jag dock urkass relation med. På senare år, sen min mamma flyttade till min hemstad på mitt initiativ, har vi ändå lyckats få till en hyfsad relation.

Är det söner du har? Det är kanske fördomsfullt men män/pojkar är generellt urusla på att vårda sina relationer, till såväl familj som vänner. Kvinnor/flickor är generellt duktigare på det. Jag tror det sitter lite i våra gener - att hålla ihop flocken.

Jag hoppas att du hittar ett riktigt trevligt ställe att fira jul på 🥰

Kram 🐘

Fars dag.
Fast det har gått så lång tid för mig i nykterheten så straffas jag fortfarande på såna här dagar.
Visst, jag var absolut inget föredöme under en stor del av ungarnas barndom men jag har försökt att kompensera för det senare. Men sen ett antal år så har jag gett upp med att få ett normalt förhållande till arvtagarna.
Från den ena får jag ett mess en sån här dag och från den andra inget.
På min födelsedag likaså.

Nu tycker ju jag att de själva borde se över sitt eget beteende för att få ett bättre mående men det är sannerligen trögt. Jag kan inte hjälpa dem mer än vad jag gjort, nu har de eget ansvar.

Men jag har ju lärt mig att medberoendet är så mycket svårare att bryta än beroendet och att det inte funkar med tjat. Med åldern blir det så mycket svårare att vara helt ensam utan nån reell kontakt med ättlingarna, jag tycker det är tufft nog med alla andra som droppar av pga sjukdom/död och lämnar oss andra kvar i tystnaden.

Den stora sk familjehelgen nalkas och jag har börjat leta efter en reträttplats att tillbringa dagarna på. Det blir förmodligen ett ställe där man i stort sett äter, sover och äter lite till i 3 dagar :-)) Jag har varit där förut och jag trivits bra där så det blir nog samma i år.
Jag har märkt att det blir fler och fler som bokar sån vistelse för att slippa stressen och den hysteriska tid som blivit i jultider.

Det är rätt gott att vara nykter då så jag verkligen kan njuta av den goda maten <3

Dag 6 snart över och måste säga det har faktiskt gott över förväntan, är ju lite farligt det med för man har ju ena hjärnhalvan som vill hitta på annat en att vara nykter, men skönt att inte behöva dras med allt för mycket abstinens och sug, det värsta borde ju vara över nu tycker man. Väldigt trött har jag varit men sovit mycket och nestan hela nätterna från och med onsdag men söndag och måndag natt sov jag förvisso ingenting så jämnar väl ut sig. Trevlig söndag kväll på er alla

Men herregud var det svårt för mig att sluta då! Ser nu att jag varit med på sidan i över 5 år. Men har jag slutat? Nää.....😒 Ibland är jag supermotiverad och ibland inte.... Just nu borde jag verkligen bestämma mig, men det är inte lätt. Denna helg har det druckits för mycket. Jag har dock klarat mig ifrån värsta baksmällan, som jag nästan alltid har med migränliknande huvudvärk. Men däremot ligger jag här med söndagsångest och extrem trötthet.....jag vet hur skönt det är när man är helt nykter längre perioder....så därför ska jag nog bestämma mig för 3 vita månader. Ja så får det bli....men det blir inte lätt. Nån som vet vart jag ska hitta motivationen?

@Vinägermamman Har läst tillbaka i din tråd, du som jag har hängt här länge. Upplever att du också kämpar. En bok som fick poletten att nog trilla ned är Beroendepersonligheten av Craig Nakken. Har lyssnat på den ett flertal gånger och lyssnar ofta på den innan jag ska sova. Har läst Annie Grace också och upplever att böckerna kompletterar varandra. Jag är denna gång nykter sedan två veckor, tror inte att jag ska utsätta mig för alkohol i det närmaste eftersom jag utvecklat beroende. Behöver vila och lära nytt utan a om det ska hålla. Jag måste också jobba med mig själv och med orsakerna till att jag började självmedicinera. Har haft ätstörningar tidigare och känner att jag i princip bara växlat beroende. Hur tänker du? Kan tillägga att det mesta är grått för mig också just nu och allt känns liksom extra jobbigt. Bra att du kommit igång med rörelse igen, jag själv upplever inre motstånd men bara måste komma igång för jag vet att det gör gott! Har du testat att helt avstå alkohol en längre period? Jag har siktet inställt på åtminstone tre månader för att sen utvärdera, tänker förvisso redan nu fortsättning men kommer försöka mig på en ordentlig utvärdering ändå, tror att det kan vara hjälpsamt för framtiden. Kram till dig! Hoppas vi kan följas åt hör på forumet

Många tankar snurrar i huvudet.
Hade egentligen en mycket trevlig kväll i goda vänners lag igår.
Men det pratades om andra personer i bekantskapskretsen på ett sätt som träffade mig hårt. Väldigt tråkigt och ledsamt.
En person, förälder till barn som våra barn växte upp med. Utåt lyckad mm. Men en skilsmässa för ett par år sedan. Tidigare missbruk i ”kontrollerbar” omfattning. Sista åren eskalerade. Personen dog nyligen av alkohol och hittades död med 3-4 promille. Så fruktansvärt tragiskt.
Person nr två, förälder till våra barns bästa vänner, som vi umgicks mycket med under barnens uppväxt, separerad från partner pga mycket gravt alkoholmissbruk. Har aldrig märkts utåt. Blev chockad av nyheten. Och väldigt ledsen. Barnen har tydligen upplevt och sett mycket hemma. De känner stor skam för detta. Så himla tragiskt alltihopa.

Men, sedan blev jag väldigt illa berörd över hur mina vänner pratade om dessa två alkoholister. Raljerande, föraktfullt, fördömande. På intet sätt förståelse för att det är konsekvensen av självmedicinering. Utan , helt enkelt att de är svaga, karaktärslösa människor. Lite föraktfullt sas ”det är ju en sjukdom”.
Är också väldigt fundersam över min egen situation. Kram

@Lavendelblomman Hej! Ja, alkohol kan verkligen göra livet surt och förstör så mycket. Att vara nykter ett tag och sedan dricka är som att sätta på och av livet med jämna mellanrum och det blir ingen egentlig förflyttning. Den förflyttning man gör som nykter raseras direkt när man dricker igen och man stampar lätt på samma plats. Jag åt också massor av godis och onyttigt i början. Lät det vara så. Sedan tog jag tag i det som en mission, började träna och äta nyttigare. Behandlade det precis som mot alkoholberoendet. Skapade nya vanor och rutiner. Nu är träningen och kosten en etablerad vana och jag bara gör. Visste att suget går över om jag aktiverar mig, dricker mycket vatten istället för att äta. Skapade mig en ny livsstil både vad gäller alkohol och mat. Långsamt gick jag ned ca 10 kg och jag ville att det skulle bli hållbart över tid, inte en quickfix som inte håller. En ny livsstil helt enkelt. Ibland blir det för mycket godis och mat och då tar jag snabbt tag i det igen, återgår till ina goda vanor. Så mitt tips är att börja med att ta bort alkoholen, med nya vanor och rutiner och sedan godiset, med nya vanor och rutiner. Allt har liksom sin tid.

Gör det idag, livet blir så mycket roligare med en fräsch livstil, utan alkohol och så småningom med bättre kost. Det påverkar livet både psykiskt och fysiskt. Du kommer inte att ångra dig!❤️

Hej,
Fint att höra ifrån dig. Våra vägar ringlar sig fram och behöver nog göra det för att våra beslut ska vara grundade inom oss. Det låter som att du börjar landa i vad som ska gälla för dig. Har du några tankar om hur du går vidare?

Länge sedan jag skrev här. Livet rullar på. Inser mer och mer att jag i princip måste sluta helt med alkohol. Gör jag inte det så kommer alkoholen att förstöra mitt liv. Jag kan inte hantera den. Var nykter hela oktober och mådde bra av det, men fullkomligen vräkte i mig godis och var rädd att bli tjock. Hörde i en ljudbok att det är ganska vanligt att man går upp i vikt när man slutar med alkohol, eftersom man kompenserar med annat. Det kan bli så när man har en beroendehjärna.

Hej,
Bra att du stoppade. Jag skulle råda dig att vara extra försiktig nu, det är lätt att hjärnan börjar spöka och locka med att du inte kan ha problem eftersom du drack så lite och kunde kontrollera dig. Det är som i typ armén eller liknande, det är viktigt att hålla på disciplinen, för om man tillåter små överträdelser blir det lätt att strunta i fler regler och så slutar det med totalt kaos. Och för att hitta balans i nykterheten behöver man ge den en chans att bli det nya normala. Som att komma över ett dåligt förjållande, om man träffas då och då är det så mycket svårare att komma över någon. Och viktigast av allt tror jag är att inse att alkoholen är en dålig partner, inget som man mår bra av eller behöver i sitt liv.

Dag 11. Hade en märklig upplevelse igår kväll som jag vill minnas. Fortfarande sjuk men jag och familjen ville ha en myskväll med charkisar och lie lugn och ro efter en stökig vecka. Jag hade en känsla av depp, rastlöshet och oro men ville bara försöka beta av dagen och dag 9 hade sett ganska likadan ut. Jag är ute med hunden, promenerar och försöker hålla mig fysiskt aktiv och äta ordentlig (snälla covid, nu får du ta och ge dig....).

Men detta sker: Jag väntar ut hela dagen och vid 21:00 häller jag upp ett litet glas vin. Jag dricker långsamt tre klunkar ur det lilla glaset och vill se hur min kropp reagerar. Det märkliga är att det smakar helt ok, inte ljuvligt eller härligt.....och inom 20 min känner jag mina kinder hetta och ser rodnaden i spegeln. DET VAR INTE VAD JAG TRODDE ATT DET SKULLE VARA. Efter 20 min reser jag mig upp och häller ut det lilla glaset och fyller ett stort glas med Ramlösa. Sätter mig i soffan och bara återspelar det som precis skedde, känner mig nästan lite chockad.
Min man kommer nerför trappan och tittar på mig, han frågar om jag är ok. Jag svarar att jag bara är trött från covid och lite låg. Han hämtar lite snacks och vi tittar på en serie som vi båda gillar. Jag var sinnessjukt trött nån timme senare och sa att jag måste lägga mig.
Jag är fortfarande väldigt oklar över vad som eg skedde igår.....men otroligt tacksam över att jag endast drack några små klunkar vin, förmodligen inte mer än 4 matskedar. Sedan var det som att min kropp stoppade. Förstår inte riktigt ....jag har hela tiden trott att om jag ens smakar vin under mitt uppehåll så skulle jag öht inte kunna stoppa.
Idag känns det väldigt långt borta....som en liten parantes....och det finns inget sug öht...men jag är kanske just nu fortsatt lite chockad och kan lixom inte förstå.

@hgk 👏🏻 Hoppas du får en fin helg ❤️🙏🏻

Det blev dag 5 trots fredag kväll, gick över förväntan med filmkväll och pepsi med familjen, var inget fel på kvällen alls men kändes lite småtråkigt men blir väl att jobba på det, som sagt en vana är en vana och den ändrar man ju inte på 4 dagar. Idag är man desto nöjdare när man fick vakna utan baksmälla, kan inte minnas senaste lördag jag skulle ha gjort det. Ha en bra lördag alla

@hgk Det kan kännas tomt i början , men det är ju inte bara beroendet som ska brytas utan även en väl inkörd VANA.
Men vad ska jag göra nu då?
Många dricker ju i soffan framför TVn och det har blivit en vana.
När man inte dricker kan man behöva hitta på eller hitta tillbaka till gamla vanor.
Jag gjorde sånt som att städa lådor på fredag och lördagskvällar. 😀
Om vi bara var hemma.
Jag stickade min första halsduk, fixade saker som blivit liggande, gjorde musli, pusslade etc. Mindre grejor, men började också träna mer andra dagar så jag var lite avslappnad och trött till helgen…
Idag tränar jag och sjunger i kör mm, men fredagkvällar tittar jag gärna på TV, utan att sakna alkoholen och utan att städa lådor..:)
Med tiden går det utmärkt att slappa utan att dricka alkohol. 😌

@hgk Och imorgon kommer dag 5! Man ångrar aldrig en nykter dag eller kväll! Det är inte tomt och trist utan alkohol, bara annorlunda till att börja med och jobbigt med alla tankar på/sug efter alkoholen. Önskar dig en nykter fredag och härlig lördagsmorgon!

Godkväll, nu är nästan dag 4 över men det är ju fredag och ena halvan av hjärnan säger du kan gott ta en whisky nu när du varit duktig och nykter hela veckan, andra halvan säger nej det blir inget av det denna helg och så ska det banne mej bli. Som många andra skriver känns det tomt och trist på något sett men nu är det nog bara att hålla huvudet kallt och tänka på vilken härlig morgon det blir imorgon utan bakfylla. Ha en bra fredag kväll alla

@Qwer1 Hur går det? 🥰

Godmorgon! Idag vaknar jag till min 10:e fria dag .....overklighetskänslan är fortfarande så stark, jag kan inte tro att jag faktiskt har klarat 10 dagar :) Men jag blir fortfarande så glad när jag tänker tanken och påminner mig själv hela tiden om hur många fria dagar jag har byggt nu.

@Himmelellerhelvette Tack för tipset! Byggde mig en film med min vidrigaste kväll innan uppehållet. Den är full av de mest pinsamma situationerna och desperation som öser ut ur mina porer och sköljer hela min kropp. Den lilla filmen borde ta mig runt en god stund framöver.

Gårdagen var väldigt jobbig, gick runt som en surkärring hela dagen och var kort och snappade av i varje interaktion. Slutade med att jag gick och la mig 21:00 och angstade en timme men sedan sov jag gott hela natten med 2 magnesium i kroppen. Fortfarande ganska sjuk, knäppt ändå att jag fixade hela pandemin utan att få covid men nu fick jag smaka... Men det finns ingen mening med att gnälla, det är såhär det är just nu helt enkelt. Jag samkör alkoholuppehåll och covid och det är mörkt och jävligt ute...men det kunde ha vart så mycket värre. Och igen "jag har klarat 10 dagar" .....och det är fredag :D Mitt gamla jag hade sagt "SKÅL" men det verkar inte lämpligt i dagens situation....får byta den mot "Glad Fredag" helt enkelt :)