Senaste kommentarerna i forumet

Prova på Yinyoga! Det är inte en svår yoga utan mer som avslappning där man ligger flera minuter i enkla positioner. Mer meditativt än träning.
Träning behöver ju inte vara gym eller pass. Det kan vara simning ensam lugnt, ridning, yoga eller kanske att gå med i en promenadgrupp.
Jag själv hatar gym och passträning så jag tränar på annat sätt.

Du kanske kan prova en ny hobby som håller dig sysselsatt? Ett tips är att hålla sig sysselsatt och trött i kropp och knopp. Inte sitta uppe framför tvn (då kanske man blir sugen för man annars kanske tagit ett glas). Om man istället går och lägger sig och läser en bok, spelar mobilspel eller nått bryter man mönstret. De flesta har inte ett inlärt mönster att dricka i sängen :)

Det gäller att bryta de mönstren man haft innan där man druckit. Skitsvårt är det. Men det fungerar. Just nu sitter jah tex i soffan, min man har tagit en öl och tvn är på. Nu kom jag prec hem från min träning så ska ta en dusch och sen gå och lägga mig och läsa.. Annars kommer jag bli sugen. För det är vad jag brukar göra. Ta ett glas vin i soffan en fredag.

Ha en fin kväll! ❤️

Några tips på vad man kan göra nu när man valt bort A? ??

Denna dag har varit tuff men jag blir så mycket starkare med stödet från er! Stort tack?

Sitter just i detta nu och kollar på film i soffan. Jag har inte riktigt tänkt något på A än så länge. Ganska skönt faktiskt. Det kanske kommer gå bra det här ändå?
Visst...det har bara gått tre dagar men vad gör det. Jag är stolt över mig själv att jag tagit detta beslut.

Jag kommer använda den här tråden som en liten dagbok ? Så kan alla som vill följa mig och se min resa.

Kram,

N ?

Den ska jag kolla in! ??

Ibland går livet upp och ner.
En dag nykter är alltid bättre än inga ?Jag önskar dig en fin fredag ?

Man kan säga "Jag har ett alkoholberoende" likväl som man kan säga "Jag är alkoholberoende" men det känns ändå lite annorlunda att säga "Jag är alkoholist", tycker jag. Kan inte riktigt sätta fingret på skillnaden.

Ännu värre blir det när folk säger "att jag erkänner att jag är alkoholist". Vadå erkänner, tänker jag? Nog för att förnekelse, smusslande och skam finns med i bilden men inte ska man behöva skämmas över att ha en sjukdom? Vilken typ 2 diabetiker skäms även om hen ätit sig till sin sjukdom? Vilken rökare "erkänner" att hen har lungcancer? Eller vilken kvinna "erkänner" att hon drabbats av cellförändringar i underlivet? Som något skämmigt, eventuellt orsakat av många sexpartners?

Ordet "alkoholist" har ett stigma över sig och särskilt kanske hos folk som inte vet så mycket om sjukdomen. Mycket gamla fördomar lever kvar. Man kanske kan tycka att jag gör en höna utav en fjäder, helt i onödan... Men ord HAR betydelse. En lokalvårdare kanske känner sig kränkt utav att bli kallad "städare" och en förskolelärare vill inte bli kallad "dagisfröken" för det handlar om respekt. Ni fattar ju.

Snart ska jag åka och hämta dottern från jobbet. Det kan vara rätt skönt, nästan meditativt, att köra bil när det är lugnt på vägarna, rödljusen slår om till grönt när man närmar sig och jag lyssnar till musik. Senast fick jag min favorit, Celine Dions nya skiva, i julklapp utav min syster. Den går varm, om och om igen, på CD-spelaren.

Önskar er alla en fortsatt fin kväll. ?

Nä sant att det ej hjälper att höra att man ej är ensam, för ensam är det man är när man väl sitter hemma eller försöker överleva livet. Sen klart att andra har sitt o annat eller kan finnas på avstånd är aldrig detsamma som i det verkligen livet.

Ush då, låter lite som du är i en ond cirkel. Jag hoppas verkligen att du är så försiktigt när det kommer att blanda A o benzo även om det är i "mindre" doser, kan en tanke för mkt, ett sne steg, en droppe eller en tablett ge mer problem än så mkt annat.

Men hoppas du tar dig igenom allt o ej låter hjärnspökena komma åt dig. Har du ingen stabilare kontakt än "akut läkare" känns som dem ändå bara kan hjälpa "akut" istället för den långsiktiga hjälpen du verkar behöva?

Hoppas det blir bättre för dig snart. Finns här om du vill prata.

Kram ?

Kämpa på! Det hjälper inte att säga att du inte är ensam! Men det finns fler. Jag slåss enormt mot alla hjärnspöken just nu och använder alkoholen som vägen ur (om än den blir längre). Kanske hade inte benso hjälpt nu men det gav mig en vilja att fortsätta dricka när jag inte fick det jag bad om. Min akutläkare sa dessutom att de skriver inte ut benso. Det han han kanske rätt i men jag har fått det när jag gått dit tidigare iaf. Även fått det av en läkare som förstod sig på problematiken. Ta dessa ifall det skiter sig - och det funkar bra. Men nu fick jag lite klen skit som bara gör att jag inte vet vad jag "gamblar" med och då tar man till det man vet hur det fungerar även om det är en högre insats!

Men kämpa på. Lidandet är fruktansvärt ibland. Finns dock inte så jävla mycket man kan göra åt det. Många gånger är det bara att rida ur stormen. Sen ta små steg åt rätt håll. Bagaget kommer vi alltid bära med oss men vi behöver inte fylla det med sten!

Jag har skrivit mitt år på engelska för att det är en text jag lagt upp på ett annat forum. Men jag vill försöka förklara hur mitt år varit o varför jag kan känna att det är sjukt tufft. Det har varit så så otroligt mkt som skett. Men ändå står jag här, med det mesta någorlunda under kontroll. Jag blir ofta shockad att jag än står här utan att gått ner mig totalt men delar gärna med mig.

Wow, how can i put this year in words. Okey let me try.. This is a little piece of my year! I Lost My Self, My Grandma, Little Brother, Father, Boyfriend, Safety (Npu) Lost friends, got friends. I was approved dept relief. Then i went to Greece, London, Egypth, Poland, Croatia, Bosnia, Paris and got to see places in Sweden i never had done before. I also was sober for two month. Took care of my home, bagage, health, private life and believe it or not still 3 years drugfree. Got some bad allergy confirmed, IBS, bad liver function, got my third diagnos. I have got some new glasses and read over 5 books. Learned alot about my self and others. Turned 30 years old. Made choices i never wanted to do. Got a beautiful little Niece. Spend the Christmas alone. I have hurt my self alot and others, cried myself to sleep most of the year, but also laugh alot. BUT I AM ALIVE and still kinda strong. At least i try.

Hur många gånger orkar man falla? Vad beror ens drickande på? Varför tappar man garden? För jag kan väl inte vara den ende som lyckas med de här tre sakerna? Var nykter i nästan tre månader men förr den 17-18 december när jag bara hade åtta dagar kvar till tre månader. Upp på hästen igen men nog föll jag den 27 december. Efter det har jag druckit dagligen. Inte så mycket som jag "brukar" så har klarat mig hyfsat men det har ändå hittills gått tre boxar rödvin samt runt 30 stycken 3.5% öl. Jag har haft hyfsad koll på det hela men det är ändå ett helvete att slita sig ur från.

Drog till psyk i tisdags natt men de skickade bara hem mig då jag hade 1.37 i promille. Problemet är att jag dricker ju för att jag ibland mår så satans dåligt att jag inte vet var jag ska ta vägen. Inför den 17-18 december när jag tog mitt återfall gick tankarna "psyk eller bolaget". Valet efter fem sekunders tänkande var enkelt. Jag orkar inte vänta i två timmar på psyk etc. Nu visade det sig dock att jag fick "hjälp" efter fem minuter senast.

Allt dåligt mående grundar sig i vad jag tror är en stress som inte är bra för mig. Är det inte det ena så är det det andra. Alla omkring mig har femtusen lösningar. Då vill jag bara fly och känna "låt mig va". Sen vill jag vara älskad! Sen blir jag sentimental och sen är det igång.

Drog till beroendecentrum i onsdags för att få hjälp. Blåste 0.76 men hade gissat på 0.77. Är man alkis på riktigt då när man nästan vet sin promillehalt? Visst, jag är ju sån i mitt liv, ska jag bli bra på något kan jag lika gärna bli bäst. Så inte så konstigt att jag landar så nära. Dock drog jag inte till beroendecentrum för att få hjälp mot abstinens eller liknande. Men jag kunde inte dra till psyk för då hade jag fått samma svar som senast.

Jag fick två olika lugnande preparat men ingen stesolid och det är det jag behöver för jag vet hur det funkar och det hjälper mig. Har aldrig haft problem att trappa ur på stesolid utan äter oftast mindre än läkare tidigare rekommenderat. Men det spelar ingen roll! En idiot till läkare har klassat dig med beroende och då ska du inte ha det som hjälper dig. Blir dessutom så sur att hälften inom vården är rabiata idioter medan hälften är grymma proffs. Nu hade jag otur.

Resultatet blev att jag säkrade upp med 3.5%:or i onsdags och trots att jag tog den där jävla medicinen så kunde jag inte somna. Var så speedad i hjärnan och hade panikattacker. Somnade efter många timmar (med hjälp av lite alkohol?) och gårdagen var sådär. Men fick åter säkra upp med den där ölen. Svårt somna igen. Trött och seg om dagen sen. I dag köpte jag tre liter vin. Det är gambling. Förhoppningsvis kan jag balansera det. Vakna i morgon och må okej. Kanske klara hela dagen och sen svepa om kvällen. Sen långa promenader. Men jag vet inte. Worst case så super jag till det, skriver mindre lustiga meddelande och sen har jag bränt ett flertal viktiga broar för mig.

Jag återkommer till dessa jävla cykler i mående om och om igen. Tankarna om att bara bli bortsläpad till ett hus långt ut på landet där jag har noll press och krav på mig. Där jag kan fokusera på lite hästar och höns och släppa min egen stress. Det är i mitt huvud lösningen men den går ju inte att använda titt som tätt. Jag måste hitta en långsiktig lösning. I den ingår att inte dricka men det är inte 100% som vissa tror. Det är kanske de sista 25% som behövs.

Fuck ångest!

Skriver mest för att bara kanalisera ut mina känslor så jag kan återgå till dessa och förhoppningsvis kan någon hjälpa i sin väg mot ett bättre liv.

Ta hand om er alla där ute!

Vad härligt att läsa din tråd! Jag riktigt ser dig framför mig; att du mår så bra när du är nykter och att kroppen börja återhämta sig.

Wow! 14 dagar vilken bedrift! Jag kör en nykter fredag, alltid en början :-)

Det är ju det man vill, vakna vacker. Det gör man knappast när man har druckit sitt vin dagen innan. Man blir trött den första tiden, men på nåt sätt känns det skönt, som att kroppen läker. Nu kör vi en nykter fredag!

Själv har jag ätit godis hela nyårshelgen - gjorde Rocky road med min dotter....milde tid så gott det är :) Men nu är godiset slut som tur är!
Mår bättre för varje nykter dag - kroppen tackar mig och börjar komma tillbaka till ett friskare tillstånd. Imorrn går jag till mitt AA-möte igen.
Kram

Här har du en ensamdrickare till...men sedan 14 dagar är jag nykter :) Det känns grymt skönt, befriande, omtumlande (fast jag har gjort det förut) och jag sitter inte längre som ett troll och vaktar mina tröstflaskor....jag ska inte dricka alkohol mer - för jag har inte lust!
Bra att du kom tillbaka hit <3

Kram
svagis

Ni har det tufft...jag tänker på er och vet att ni är starka kvinnor som kommer att fixa det här!
Kram
svagis

att göra det enkelt för min egen skull så säger jag att jag är en alkoholist. Jag påminner mig själv om vilken sjukdom jag har och har lättare att inse vådan av att dricka.
Jag är också diabetiker men har börjat återgå till det gamla begreppet "sockersjuk" som ju defacto är vad jag är och mår väldigt dåligt av. Genom att undvika socker i alla dess former, även frukt, bröd, potatis, ris mm, som omvandlas till socker i kroppen så behöver jag inte medicinera så tufft.

Tycker det känns lite tomt, kom på mig själv att tänka att jag ska ta ett glas vin. Annars känns det ok. Klarar av att avstå. Men som sagt saknad.
Gillar inte heller yoga men ska pröva en ganska lugn och meditativ variant. Hoppas den känns bättre.
Börjar nästa vecka.
Ha en fin kväll ?

Jag har varit här tidigare under annat namn. Min plan har aldrig varit att sluta dricka, men jag måste dra ner på det. Jag dricker mest när jag är ensam, jag dricker annars med, men det är just att jag dricker när jag är ensam som jag tycker är problematiskt. Jag vet att det finns bra hjälp och stöttning på forumet, därför blir jag medlem igen. Som MM (monday morning) säger: Man ångrar aldrig en nykter dag.

Jag tror det är grammatiskt fel att säga att man "har alkoholism"? (vet inte säkert)
Alkoholism är inte det kliniska namnet på sjukdomen. Finns det något? Nått på latin kanske...
Man kan ju inte säga motsatsen: Jag har nykterism. Jag har absolutism.

Det känns faktiskt rätt att säga diabetiker... Kanske för att det är en kronisk sjukdom som man måste medicinera.
Men jag vet inte heller...?

Ååh, så tungt det måste vara med så mycket på en gång?
Men som Lennis säger, det hjälper inte med vin, tvärtom blir det värre.
Så ta hand om dig på bästa sätt, vila och sörj i lugn och ro.
Sänder styrkekramar till dig.
???

Glad att se dig här...det var länge sen
...eller glad och glad beror på varför du är här men Välkommen tillbaka om du behöver det! Mycket är ju bra runt omkring dig som du skriver det är en bra grund om du kanske vill dricka mindre eller inte alls...?!

Tack, det känns varmt här. Jag har anmält mig till ett program, ska ta mig mod att följa länken redan i helgen. Till det räcker min vilja just nu, får se hur långt viljan bär.