skrev Allterbra i Tillbaka och AA

Tack Vinäger?
Idag va jag på aa möte Nr 3, det börjar kännas som hemma. Tror faktiskt det hjälper mig mkt, längtar dit innan mötet. Och det är svårt att dricka när man vill dit, det liksom motiverar mig att hålla mig nykter.
Idag fick jag en bok på mötet, den ska läsas inom kort ?


skrev TessMa i Samma sak om igen

Jag ska unna mig alkoholfritt och tänker att maten och sällskapet är det som jag vill lägga min fokus på.

Hoppas du fått ordning på spökena ?

Kram


skrev Hitofude i Du och jag

Som om jag är bättre rustad nu....
Dock har jag fått några insikter, av att inte klara mer än 8 dagar utan vin.
1) Jag har inte nämnt mitt vinberoende för NÅGON. Och då menar jag INGEN. Inte ens för min man, trots att det oftast är vi två som delar på vinet.
Det innebär att jag inte heller berättar för NÅGON att jag försöker sluta. Inte ens för min man. Hur vrickat är inte det???? Som att smyga med det alkoholfria....
2) Trötthet triggar mitt sug. Hur tusan ska jag lyckas komma hem energifylld från en tjänsteresa, istället för helt slut??? Jag har dessutom ett slags dåligt samvete för att jag varit hemifrån flera dagar, så jag har svårt att gå och vila. Det här är ett "arv" från när jag reste i jobbet när barna var små, nu är de utflugna sen flera år men känslan, beteendet sitter kvar.
3) Att jag är osynlig utan vin. Är det en känsla? Är det mitt bekräftelsebehov som spökar? Är det min självbild, mitt självpåtagna skydd mot verkligheten? Jag vet inte, tänk om det bara är en gammal vana, som kommer från att jag trivs ganska bra som martyr.
Det här är insikter, men jag har ingen aning om hur jag ska komma vidare. Ingen aning.
På hotell igen, en ny stad. Men vinfri.


skrev uddda i Day By Day..

Jag köpte en låda vin igår, men det värsta va nog inte att jag köpte vinet utan att jag just nu har exakt 1kr på kontot. Min tanke va att tömma lådan igår, för att försöka börja om pånytt idag. Men jag kunde aldrig med att hälla ut det som va kvar, för jag har så svårt att stå o vaska något jag kan o vill dricka. Men just nu har jag två tankar, ska jag dricka upp det som är kvar ikväll o ta morgondagen som den kommer med inte en droppe A hemma, eller ska jag låta det som finns kvar vara, för att kunna dryga ut det så mkt som möjligt, då månadens pengar redan är slut. Men sen känns det lite också som att det kommer lösa sig innan lönen kommer, för det gör det ju alltid? En beroende mänska lyckas alltid lösa sitt beroende vilket är helt jävla sjukt. Men sen känner jag att jag vill försöka passa på att göra en förändring nu när man egentligen inte har mkt till val?


skrev Tjalle i Trillat dit igen.............

God kväll på er forumvänner,
Dag 10 är till ända och inget alkoholsug och inte en endaste tanke på att kunna ta ett glas i framtiden. Dock är livet inte helt enkelt att leva och redan börjar lite gammal skit komma upp till ytan.
Har i dagarna två haft häftiga diskussioner med min fru. Det rör egentligen rena familjeangelägenheter och jag tycker att jag har mycket på fötterna i min argumentation men faktum är att jag befinner mig i ett oerhört psykologiskt underläge. Så fort argumenten tryter dras "alkoholistkortet" fram och då har jag inte mycket att komma med.....
Jag vet ju vilken skada jag orsakat genom åren, även om jag också haft frekventa nyktra perioder då jag tror mig ha varit en omtänksam och empatisk partner. Men det räcker liksom inte. Nu får jag vara beredd på att möta vardagens alla problem, små som stora, utan att ha möjlighet att fly in i dimman.
Jag känner att jag måste undvika konflikter just nu för ännu är jag långt ifrån balans och att argumentera gör mer skada än nytta. Vad är det de säger i ordspråket; tala är silver men tiga är guld.....
Det är skönt att ha tagit ett definitivt beslut men sååå många tankar vimlar runt i huvudet. Jag stortrivs i mitt hus, min relativt stora tomt, omgivningarna och i stort sett allt. Ändå leker tanken med mig att jag/vi ska dra upp bopålarna och flytta någon helt annanstans. Om inte annat så för att "radera" alla otrevliga minnen vad gäller fyllor. I samma sekund jag tänker tanken slår det mig att det bara skulle bli en geografisk flykt. Jag kan inte fly från mig själv, inte heller mina tankar eller historien. Jag får nog nöja mig med att bo där jag bor, för tillfället. Utveckla mitt tålamod, besinna mig, arbeta för min nykterhet osv.
Det är mycket nu.......
God natt på er alla fina/Tjalle


skrev Anonym15366 i Leva nykter

Tack för att ni tror på mig!
Hoppas vi fortsätter den här vägen alltihop.
Vi kör på. Lite till!
Kram till er?


skrev Kontentan i Ja jag är alkoholist, svårt att acceptera

I den sitsen som vi sitter i här inne måste vi vara egoister för klara oss. Det pratade dom lite om i alkispodden som du fått mig att börja lyssna på.
Kanonbra podd som lyst upp min dag. Väldigt många igenkänningsfaktorer på det dom pratar om ?


skrev Kontentan i Ja jag är alkoholist, svårt att acceptera

Ja min hjärna behöver en ordentlig uppbyggnad efter många slitsamma år så jag får hoppas att det är de som pågår ?
Kryssningen blir lättast att avstå, gillar i alla fall inte båtar.
Jag får ta mig ett par Alvedon, men jag plågar mig själv lite med att inte göra det och tänker "du kan gott ha ont i huvudet, skyll dig själv" ?.

Jag har sedan några dagar tillbaka börjat anstränga mig lite för att må lite bättre i form av bättre kost på fasta tider, B-vitamin och omeprazol.
Då magen har varit trasig i många år så ska jag göra ett försök att laga den tänkte jag.


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

Ikväll har jag och dottern varit i kyrkan på Stilla mässa i taize anda. Efteråt var det introduktion för nybörjare i za-zen meditation. Jag är ju van. Jag hoppade tom in som vikarie för prästen när han var sjuk för många år sedan och ledde några pass själv. Men dottern har ju aldrig provat på att meditera så jag tycker det är kul att hon är nyfiken och följer med mig. Äpplet faller väl inte så långt från trädet... ?


skrev Charlie70 i Rädd för helgen

Häng med oss ändå! Du är säkert på G snart igen som du säger, men det finns väl inget som hindrar att du hänger här under tiden?
Kram!


skrev My72 i Rädd för helgen

Usch, jag föll redan ikväll. Känner mig så misslyckad. Kan inte klura ut riktigt varför heller då mitt liv varit stressfritt. Men är väl beroendet.
Tar en paus med härifrån då det känns så trist att det blev så här. Känslan är att det är svårt att vända direkt när det väl börjat igen.
Men önskar alla er andra lycka till då alkohol trasar sönder relationer och saboterar för hälsan för en själv.
Håller tummarna att ni lyckas! Jag är snart på g igen! ??


skrev Charlie70 i Samma sak om igen

Du ska ju unna dig alkoholfritt! Vin är inget vi unnar oss längre. Eller hur? Hela dig! Jag har också kört några rundor med mina hjärnspöken i dag...
Kram


skrev Var Dag i Tips på bra litteratur, internetsidor och filmer

Tack för tips på bok. Sökte just efter en bok att låna på bibblan. Har svårt att lyssna på ljudböcker - blir så sömnig. Trevlig kväll ?


skrev nystart i Nystart Version 2

Hon manipulerar barnen och om hon får fortsätta så kommer hon att bryta ner dem totalt. Barnen går på mellanstadiet nu och ser att vad hon gör är fel men kommer att bli manipluerade att vara på hennes sida. Det hela har eskalerat pga att jag har stått upp mot henne, det får man inte göra. Nu har jag fått berättat att nästa gång jag lämnar huset kommer hon byta ut låsen och sen förstöra mitt liv, för ingen kommer tro på mig. Tyvärr har hon nog rätt, hon är enormt manipulativ och otroligt smart och bra med ord. Själv är jag väl hyfsat smart, men eftersom jag inte är en elak person kan jag inte besvara personangrepp på ett bra sätt. Att gå igenom en skiljsmässa som hon kommer driva genom lögner, manipulation och personangrepp är inte något jag är säker på att jag klarar. Hon kommer garanterat dra in hela sin familj som inte har några problem att ljuga för att förstöra min karaktär. Mina föräldrar är alldeles för mesiga för att kunna vara till någon hjälp alls. Just nu känns det bäst att bara supa ner sig.


skrev Charlie70 i Ja jag är alkoholist, svårt att acceptera

Vad skönt att du tagit dig tid att röja! När det gäller inbjudningarna måste du så klart känna efter själv. Men jag har i varje fall varit hjälpt av att inte vara inbjuden på festlighet under jul- och nyårshelgen när jag gjorde mina första dagar. För mig var det bra att få tid och kunna umgås med bara mig själv. Vara lite förpuppad och egoistisk - för min egen skull.
Kram


skrev svagis i Ja jag är alkoholist, svårt att acceptera

För det är tufft både med kryssning och fest tror jag...så jag föreslår:
1. Vit lögn för att slinka undan från kryssningen
2. Säga som det är till nära vän: Jag har precis blivit nykter och vågar inte gå på någon baluns än på ett tag men du och jag kan väl fira någon dag innan genom att jag bjuder dig på xxx istället? Du kanske kan ta med honom på nåt annat kul?

Jag blir inte bjuden på fest särskilt ofta, går nästan aldrig ut på krogen heller. MEN tackade nej till nyårsfest och har nu tackat Ja till en annan fest den siste januari, för nu klarar jag det känner jag.

Jag tog Alvedon varje dag i säkert 10 dgr under de första veckorna, mot just huvudvärken. Läste någonstans att "hjärnan bygger om sig" när en blir nykter :-D och tänker att det är därför!
Kram
svagis


skrev uddda i Day By Day..

Varför ens ljuga.. Jag drack tills jag somnade igår, men jag kunde inte med att hälla ut. Vilket gör att jag sitter här idag precis som igår. Jag blir så trött att allt bara är som en dålig jävla repris som gått om o om i flera år men som man ej kan låta bli att titta på. För typ att ändra kanal vore ju sjukt jävla jobbigt..


skrev svagis i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta

Du skrev: "Vi vill gärna ta på oss ansvaret för att säkerställa att vi är relevanta i vår omgivning"
Huvet på spiken! Jag har aldrig kunnat vara en "doldis" utan vill fram och göra mig nyttig på något vis i alla sammanhang. Och jag tror som du säger att det beror på en längtan efter att räknas, att inte bli bortglömd, att inte känna sig ensam...

På mitt jobb finns en kollega som är en "doldis" och på den korta tid jag jobbat där så har chefen "glömt" boka bord till henne när vi skulle ut och äta, trots att hon anmält sig och förbeställt mat som vi andra (jag hade rasat ihop om det hände mig) och vid ett annat tillfälle så var det bara hon som hade anmält sig till den AfterWork som samme chef föreslagit och då sa han " ja så då blev det ju inget som ni förstår" (samma här - jag hade känt att; nähä, det blev inget för jag är ingen....?) TUR att hon verkar starkare än jag och inte har rasat ihop, men jag vill så gärna säga till chefen att han absolut inte får tabba sig fler gånger när det gäller henne (för då kanske jag bryter ihop och börjar gråta å hennes vägnar).


skrev Var Dag i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta

God kväll. Visst blir man glad när man är här inne på forumet - sådan värme ?jag fick också en insikt skriven i min tråd att man ska vara snäll mot sig själv - även jag har stoppat i mig lite mer än vanligt nu när jag varit nykter ☺️ Nykterist låter jättebra ? njut av teet och kvällen ?? kram


skrev Kontentan i Ja jag är alkoholist, svårt att acceptera

Idag har jag tagit lite ledigt från jobbet.
Så då när jag varit ensam hemma har jag spenderat dagen med att rensa upp i mina gömmor.
Jag har fått ihop flera sopsäckar med tomma ölburkar som jag ska panta i morgon.
Mängder med vinflaskor, ölflaskor och spritflaskor.
Det är helt sjukt hur man resonerar när man är mitt uppe i sitt missbruk. Vilka gömställen man hittar på.
Jag har till och med gömt whisky i reservhjulsbaljan på sambons bil en gång.

Dag 8 som nykter nu, har haft en jobbig huvudvärk i ett par dagar nu som vägrar ge sig. Jag vet ju ett sätt att lindra den men det är inget alternativ.

Idag har jag dessutom fått förfrågan om att följa med på en ålandskryssning om ett par veckor plus att jag har fått en inbjudan till en födelsedagsfest till en nära vän som fyller jämt.
Vet inte hur jag ska undvika dessa 2.
Jag är inte redo ännu för att åka på något sådant där alkoholen flödar


skrev svagis i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta

Vilken fin present ni gav mig när jag nu ramlar in efter en lååång arbetsdag på helt annan ort, lång tågresa dit, möten osv. lång tågresa hem, trött så ini bänken....stekte ett par ägg och kall potatis med rödlök och röd chili, diskade och har nu parkerat framför datorn med en kopp té - och vad ser jag? Jo mina finaste vänner har skrivit så engagerat och lärorikt för mig att läsa - blev så himla glad att ni finns! TACK!

Tack för era råd om flytt eller inte flytt. Nu är det spikat - vi flytt int' på ett bra tag ännu :) Trivs härinne och vill kanske också markera min sårbarhet genom att vara kvar...slaget är inte vunnet på långa vägar än....på hemvägen kände jag sug och började fantisera lite, men sen dök Syster Anna upp igen! Henne har man knappt sett röken av på flera veckor men nu såg jag hennes stärkta sköterskemössa som guppade upp och ned litegrand när hon förmanade mig "Men inte vill du väl förstöra allt som du har byggt upp nu under mer än 3 veckor? Dina värden är ju nästan normala igen!! (inte för att jag har en aning om mina värden men antagligen har hon ganska rätt). Så då tänkte jag, men om jag inte köper 1 liter vin på hemvägen så kan jag ju handla något annat för de 68 kronorna istället....vad längtar jag efter? Blommor? Choklad? En pocketbok? Nej, jag ville bara ha en liten påse salt godis idag:) Så jag köpte det och åt på vägen hem och sen var suget över. Jag äter sällan godis faktiskt, även om jag nog har stoppat i mig lite mer än vanligt sen jag blev nykter. Det är helt ok!!

Nöjd och stolt över mig själv och inser att jag har tappat räkning på dagarna....? Men Rolf och Charlie - ni ligger väl någon dag efter mig bara....kan det stämma att det är Dag 25 som nykter för mig tro? I så fall är det ju snart en månad :) Har nästan bestämt mig för att istället för att säga till nya människor att jag är "nykter alkoholist" (vilket jag aldrig skulle klara av) så ska jag säga att jag är "nykterist" kort och gott. Vad tror ni om det?
KRAM!
svagis


skrev TessMa i Samma sak om igen

Utmaning i morgon, jag ska äta lunch med en vännina som jag druckit vin med tidigare när vi varit ute. Men tack och lov inte bara. Lik förbannat så kommer tankarna.

Ska jag kanske unna mig? NEJ!
Några glas? NEJ!
Jag kommer vara mer avslappnad? KANSKE MEN NEJ!

Så pågår det?Nej, jag ska inte unna mig vin. Jag ska unna mig en härlig lunch med nåt alkoholfritt att dricka. Tror inte min vännina kommer att dricka något heller. Hon vet inte att jag inte dricker och frågar hon så kan jag säga att jag inte kan dricka pga. min behandling. Inget konstigt. Mot nya vanor?


skrev Vinäger i Ny i klassen

Oavsett hur du väljer att göra angående att dricka ett par glas, vill jag säga att jag tycker att du resonerar så klokt vad gäller att åtminstone inte göra det nu. Att veta att arbetssituationen är så tuff att du inte vill utsätta dig för risken och därmed låta bli är stort. Många skulle nog göra tvärtom, dricka för att det är en jobbig tid som väntar.

Tänker att du kanske klarar att dricka ett par glas då och då. Undrar mest varför. Är det för att du absolut inte vill ha ett förbud? Ta då bort förbudet och tänk att du inte vill. Är det för att det finns så många situationer då det förväntas att du ska dricka? Många av de händelserna måste ju redan ha inträffat och jag tror att det blir lättare att tacka nej för varje gång. Är ett par glas värt risken att ramla tillbaka i det destruktiva drickandet? Det som gjorde att du började skriva här på forumet.

Jag kanske är helt ute och cyklar vad gäller dina motiv. Kan helt ha missförstått det du skrev. Ber om ursäkt isf. Ville mest få ned de tankar som uppstod i mitt huvud.

Hoppas att du kommer fram till hur du vill göra.

Kram


skrev Garageper i Nystart Version 2

Känner och lider med dig Nystart.
Du måste bort därifrån på riktigt snart, barnen också. Det låter som den värsta skräckfilmen och vad monstret hittar på härnäst vet väl ingen?
Hur gamla är dina barn?
Hur reagerar hon om du får ett utbrott och riktigt skäller ut henne?
Slåss hon?
Hon verkar hålla samtliga som gisslan och ni är extremt rädda för att utmana ödet och dess konsekvenser?
Vad är det värsta som kan hända, att hon får ensam vårdnad om barnen?
Förstår att det är grymt tufft just nu men det kommer aldrig bli bättre om du stannar, bara sämre.
Samla all kraft och mod du kan och bli en annan man som gör skillnad, stå upp för dig och barnen. Ta ingen mer skit!
Du kan, du vill och du ska.
Kärlek från GP