Senaste kommentarerna i forumet

Utav Tommy Hellsten läser jag just nu. En klassiker. Ingen rolig läsning men nyttig. ?

Börjat bli apatisk nu. Allt måste vara perfekt och alla måste gissa rätt på hur vi skulle gjort. Började skrika på ena dottern för att hennes radiostyrda bil lät för mycket, en bil hon själv köpte som julklapp. Jag fick nog och bad henne att dra dit pepparn växer och sen tog jag ungarna med mig och körde runt med bilen en timme. Nu har hon gått och lagt sig och tycker synd om sig själv. Det börjar bli oundvikligt att jag måste lämna henne, men jag törs inte låta henne ha barnen längre tider utan mig, jag tror de skulle gå under.

Man kan så klart vända och vrida på allt. Anser man att det är ok att leva ert liv där man planerar in hur många glas alkohol man ska inta och när så får man så klart göra det, men om man inte har problem behöver man inte det.
Det jag tänker är att man alltid måste fråga sig varför man gör något. Vad har man att vinna och vad har man att förlora? Jag tror att många av oss inbillar oss att vi ska bli ifrågasatta om vi inte dricker och att det ska bli omöjligt att ha en normal social tillvaro, men oftast blir det ju inte så.
Självklart finns det grader i helvetet. Har det bara råkat bli för mycket lådvin under sommaren så behöver man kanske inte börja gapa om alkoholproblem, men då tror jag å andra sidan inte att man söker upp ett forum för folk med alkoholproblem...

Nej, jag tar verkligen inte illa upp. Du har ju helt ratt! Din beskrivning stammer på pricken på mig. Det har varit 15 år snart med barn för min del och inte förran jag skilde mig som jag fick tid och möjlighet att fundera över mig sjalv och mina behov. Har kanske redan namnt det men jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom och depression i somras och har arbetat halvtid under hösten. Det faktum att jag föll i somras och att sjukskrivningen gett mig ytterligare skal att fundera över mitt liv ar nog samtidigt en viktig orsak till att jag ar har i dag (och inte om 10 år). (Vill också passa på att namna att bokstaven a med två prickar över ar kraschad på den enda datorn jag har just nu pga intensivt Robloxspelande. Blir lite svarlast, men man far anvanda sin fantasi :-))

Du duger.
Du behöver bara vara.
Den prestation du utför just nu genom att hålla dig nykter.
Den överskuggar allt annat.
Fusk ellerpedantbygge till trots.

Om det var förra julen jag skrev här senast, men jag är iaf 22. Har kämpat med alkoholmissbruk/drogmissbruk i många år, men ändå alltid klarat överleva, fast jobb och egen bostad, men inget liv. Försökt att ta livet av mig men inte ens de klara jag, har gått en AD/HD utredning. Väntar på svar därifrån, har jag ingen diagnos så vet jag inte vad jag ska göra

Tack för tipset! Det måste jag testa! Kram:)

Så viktig

Så viktig

Svar på ingen som har problem planerar på det viset?

Jo jag planerar vad jag ska äta tex, jag äter allt jag ser. Jämt sugen på pizza o skit. Jag har problem med mycket, jag måste planera många saker för att inte göra det jag gillar för mkt.

Jag gör då såhär att jag springer som fan i veckorna för att kunna äta vad jag vill på helgen.

Jag tror dom flesta planerar hur mkt dom ska dricka, varför ska man ha kravet om du planerar att absolut inte dricka mer än ex fyra öl så har du problem. Klarar du den planen har du ej problem. Dricker du däremot tre ggr så mycket och tuppar av varje gång har du jätteproblem. Dricker du däremot kanske fem öl så svek du dig själv lite men det kan vara ok ändå.

Jag säger välj pizza eller godis. Slutar ofta med både och, med en lättare ångest. Där väljer jag själv om det ska vara ok. Antingen springer jag längre eller så blir jag tjockare.

den här från allas vår egen Carina !!
http://www.bronett.se/uncategorized/ett-julbrev/?fbclid=IwAR2bn6F1VmayM…

Startar en tråd till idag pga att idag när jag var på Systembolaget...ja jag vet..jag skulle inte gå dit...men i alla fall då mötte jag en person som jag tänker har ett alkoholberoende. Jag har sett han då och då på Systembolaget ...å jag har sett vad han köper ..å jag har sett en förändring hos honom. Han är ingen alkoholist som man ser sitta på en parkbänk men jag undrar hur han har det...idag stod han utanför bolaget...med omaka skor...å sedan såg jag honom gå in och handla. Jag ser även en kvinna då och då..tänker att hon har också ett beroende...vi hade under en tid samma arbetsgivare...hon har förändrats så otroligt...så smal...så rynkig...och lite ryckig när hon går. Anledningen till att jag har lagt märke till dessa personer är ju för att jag är nästan dagligen på systemet samt att jag i mitt arbete träffar människor...att min roll är att vara analyserande. Vad vill jag då säga med detta??
Jo, jag brukar tänka...var det också så för dem att de under lång tid som jag lyckades dölja sitt alkoholberoende ganska väl för sin omgivning...att de smög med alkoholen och höll god min på jobbet när det pratades om alkohol...och jag brukar tänka...ser andra på mig att jag har ett alkoholberoende?? Jag tror inte det...jag tänker att personalen på systemet förstår pga mitt beteende dvs att jag är på systemet nästan dagligen ...min läkare förstår det pga mina levervärden samt att vi pratar om det...har några vänner som vet om det...men inte för att det har sett mig vara för berusad i deras sällskap...nej där har jag kontroll...utan de vet för att jag har berättat det för dem....att jag har gått upp ca 30 kg pga tröstätande och tröstdrickande ...tror jag inte att många förknippar med alkoholen utan att det beror på för mycket mat och för lite motion...Jag är väldigt bra på att dölja för min omgivning...å jag är så innerligt trött på detta...å jag vill inte tappa fotfästet mera nu...å det är när jag ser kvinnor och män som dem jag har berättat om här ...det är som jag ser en spegelbild av mig själv...fast jag försöker dölja min bild för andra...å jag är varken sämre eller bättre än andra ...men det blir ett uppvaknande för mig...ett uppvaknande ..att jag har möjlighet att välja livet!

Många säger det går aldrig att dricka måttligt? Det är liksom svart eller vitt? Det finns exempel på folk som supit huvudet av sig efter tex en skilsmässa eller liknande livskris för att sedan reda upp sig själv efter det. Alla går inte till detta forum eller AA för att reda ut alkoproblem. Jag anser att ett problem med att hjälpa folk med ett missbruk är att synen är så svart eller vit. Vadå dom som inte har problem gör alltid si och dom som har gör så?

Jag vet helt normala människor som supit bort sig ett par ggr för att lära sig av det. Jag vet oxå folk som aldrig tycks lära sig? Kanske jag själv inte kan dricka iofs men jag tror många kan lära sig det.

Man måste fråga sig varför man dricker så mycket, man är nog beroende på nåt vis om man dricker varje helg. Bryt mönstret var nykter länge så läker du och se till att inte hamna i samma hjulspår igen. Du kan inte dricka 3 dagar i veckan och tro att det går bra ombud gjorde det när du fick problem. Lära sig dricka är nog att dricka sällan för att inte väcka ett beroende.

Sen anser jag att om man alltid blir för full och skämmer ut sig så kan det vara svårare att hantera då ens personlighet gör att det oftast blir på det viset. Svårare att träna bort= högre risk att dricka.

Värdera om det är värt risken att dricka alkohol, finna alltid en risk att det går åt helvete. Det gäller alla, man har bara olika lång sträcka dit.

Jag menar jag kör snöskoter det är farligt, jag tänker ofta när jag kommer hem fan jag kan inte bete mig som jag gör på skotern. Det blir lika varje gång ändå trots att jag är nykter varje gång ska påpekas. Jag kan sälja skotern och säga det är för hög olycksrisk, jag kan dö på den där.

Jag anser inte att det är lika för alla, det finns olika nyanser på problem. Hur långt har man kommit i missbruket eller problemet. Vissa kan nog inte dricka alkohol alls mer medans andra kanske måste lära sig ta det lite lugnt.

Det finns många som tagit sig i kragen och lyckats skärpa till sig vare sig det gäller alkohol, spel, övervikt osv.

Kort kan man säga att det är när du glömmer bort dig själv, svårt att släppa kontrollen och stänger ned dig själv och dina behov. Det är där jag menar att alla föräldrar med barn med speciella behov behöver stöd.
För tar man inte först hand om sig själv, så kommer man inte orka. Den personen som är viktigast är du, mår du bra kan du ta riktiga beslut och vara ett tryggt stöd.
Hoppas du inte tar illa upp och jag vet att det är väldigt svårt// kram Strulan

Så bra du är! Tror du kommer fixa det och skapa en förändring i positiv riktning. Jag tror på dig.
Själv är jag på dag 6 och nyss hemkommen efter mitt tredje AA möte. Det ger mig styrka och energi. Känns skönt att kunna dela sånt som ligger och tynger som man skäms över.
Kramis
PS vi ligger ju på ungefär samma nivå så jag följer dig i din positiva utveckling och insikt.

Tonic zero funkar till allt enligt mig?kram Strulan

Tack för ditt svar Miomi!

När jag läser ditt svar så tänker jag att det kanske två bubblor för mig el en enda men att den förändrar sig lite....Om jag inte drack alkohol så är verkligheten den att jag har en egen familj som jag beskrev ovan men utöver den när det gäller släkt som jag har kontakt med är det väldigt skralt...och har överhuvudtaget inget stort nätverk...och det går i perioder när jag tycker att det inte spelar någon roll eller att det spelar roll och när det gäller de stora högtiderna har de vänner som vi har traditioner med andra gäng. Så det blir liksom att jag befinner mig i min egna bubbla....men hade jag inte haft mitt alkoholberoende och en självkänsla som jag brottas med så hade jag kanske sett andra möjligheter...men nu när jag känner mig ensam så är det lätt att dämpa den känslan med alkohol...å det gör ju saker och ting inte bättre. Så jag jobbar på att stå ut i ensamhetskänslan/ångestkänslan...att övervinna den så att jag inte ska dricka alkohol...än så länge har alkoholen vunnit men jag kommer inte att ge mig...Det är ju även väldigt dyrt med alkohol....jag har ju lagt så mycket pengar på alkohol som jag skulle kunnat rest för eller sparat eftersom min pension kommer att bli skral....det är ju inte klokt vad mycket pengar jag har lagt på alkoholen utan att tveka en sekund...

När det gäller dryck så ja....bubbel är så förknippat med nyår...När jag funderar på annan dryck till maten till nyår så tänker jag nog inte alkoholfritt vin el öl möjligtvis bubbel för att skåla i. När jag dricker alkoholfritt vin el öl och i och för sig även bubbel så nu för tiden är det ju så mycket själva alkoholen som jag är ute efter...därför tänker jag att man kanske kan dricka någon must el mineralvatten av ngt slag. De flesta drycker utan alkohol förutom vatten blir ju ofta väldigt söta...ska se om jag hittar någon must el liknande.

Precis så. Stressen och oron kring ens barn slapper ju aldrig. Man kan inte logga ut från det livet helt enkelt. Sedan vår skilsmassa och varannan veckas livet som jag har numera har jag dock fått både öva på att slappa men aven fått otroligt valbehövlig vila. Trist att en skilsmassa ska behövas för att man ska få vila sig. Jag gillar egentligen inte begreppet medberoende, men det var ett nytt anvandningsområde för mig nar du sager "medberoende till sina barns diagnoser". Du får jattegarna utveckla hur du resonerar om du vill vid tillfalle. Jag ar genuint intresserad! Återigen, kanns bra att vara har och tack för ditt svar Strulan!

Jag ar ny har och har last din och andras trådar. Vill bara saga att jag tycker du har en beundransvard installning till hur du hanterar ditt nyktra liv! Mitt mål ar precis som ditt, att vara helt nykter. Jag ar nu på dag 6. Kanns toppen! KRAM!

Tror att det där är väldigt vanligt ibland föräldrar med barn med olika diagnoser och sjukdomar.
Från början funkar ju alkohol så att hjärnan får vila en stund, sen tyvärr gör den hjärnan ännu mer stressad och så rullar det på.
När det är ens barn så släpper aldrig oron och stressen byggs upp.
Träffade många föräldrar i mitt förra jobb, som man skulle kunna kalla medberoende till sina barns diagnoser de fick aldrig någon vila.
Det borde finnas redan tidigt stöd för föräldrarna så de orkar.
Så klanka inte ned på dig själv, utan ett bra steg att du är här. Finns massa bra människor här som stödjer och hjälper, även ett bra självhjälpsprogram // kram Strulan

Vi ar många har inne och jag har last en hel del trådar. Ni ar fantastiska! Jag beundrar er alla som arbetar för ett halsosammare liv och en battre relation till alkoholen. Jag ar numera en av er och har påbörjat min resa. Mitt absoluta mål ar att vara helt nykter. Att dricka lite grand fungerar inte för mig. Jo, det gör det i 99% av fallen men den hundrade super jag till jag stupar. Nu har jag lyckats med bedriften att supa till jag stupar två gånger på samma vecka. Och, inte nog med det. Min 14-åring var hemma hos mig och såg mig båda gångerna. Det får aldrig handa igen. Darför ar mitt mål att vara helt nykter. Jag ar inne på dag 6 nu. Det har gått bra såtillvida att jag inte kant något sug öht. En dag i taget. Jag har mycket jag vill beratta för och bolla med er men börjar med en grej. Ar vi fler härinne som har barn med neuropsykriatiska funktionshinder? Jag upplever att min alkoholkonsumtion ökade markant i samband med att min flicka fick sin ADHD-diagnos nar hon var fem år. Jag hamnade i en kris, därefter oro för hur det ska gå i framtiden, darefter en valdig massa arbete kring skola nya utredningar (hon har flera diagnoser i dag) skolbyten, BUP, habilitering, logoped, försakringskassan, ögonspecialister, LSS... you name it. Som mamma ar jag den som har haft huvudansvaret för samtliga kontakter, undersökt alternativa skolor, fixat ansökningar, telefonsamtal, möten, planer osv. Pappan har alltid funnits dar, men egentligen aldrig drivit några frågor som rör dottern. Nu ar vi skilda sedan 1.5 år tillbaka. Jag har under alla år kant mig valdigt ensam i denna hantering. Det ar jag som har funderat över alternativ och oroat mig. Finns det fler har som kanner igen sig i det, och som har tagit till alkoholen för att få ner tempot i skallen som bara går ut på att göra det basta för sitt barn? Jag förstår att stress oavsett orsak, ar en trigger för många har, inklusive mig sjalv. Men, samtidigt har jag lite svårt att acceptera att jag tagit till alkoholen nar stressen varit kopplat till mitt barns val och ve. Förstår ni vad jag menar?

Bra att du gör en plan och ser farorna:/kram Strulan

att du tar illa vid dig Måttligajag. Jag kan inte se att min kommentar var nedlåtande. Jag är bara ärlig med mina erfarenheter. Risken ÄR stor att måttlighetsdrickandet går överstyr och att man sedan är tillbaks i samma banor.
Att planera att man ska dricka si eller så mycket en viss dag är ett risktagande och ingen som inte har ett alkoholproblem planerar ju på det viset.
Det går säkert att lära sig att dricka måttligt men det är nog bra att då gå i någon typ av behandling med målsättningen att just lära sig dricka måttligt. Då lär man sig om sitt beteende och har någon som kan fånga upp en om det behövs.
Man måste kunna dela sina erfarenheter och påtala risker utan att uppfattas som nedlåtande.
Jag önskar absolut alla lycka till med den strategi de valt, men tänker ändå att det är viktigt att värdera sina beslut och vara medveten om riskerna.

Härligt att du är så beslutsam och positiv ?
Du fixar detta och så bra att du förbereder dig inför jobbstarten.
Lycka till ?
Kram ?

TS frågade efter andra som tänker likadant och jag som avser att lära mig att dricka måttligt tar illa vid mig av era nedlåtande kommentarer. På vilket sätt tänker ni att ni peppar med detta sätt att svara?!