Senaste kommentarerna i forumet

Nu har man lyckats......... hålla sig nykter över julafton o juldagen och det känns bra.

Men jag saknar något i livet, mår ofta bra på förmiddagar för att bli lite uttråkad mot eftermiddagen varje ledig dag. Är väl inte direkt alkohol jag saknar. Kommer inte på vad jag ska göra bara?

Nu har man ju handlat nu tv, Xbox o massa spel. Kan ju inte fortsätta i den här takten med prylar direkt.

På lördag blir det fyra veckor nykter, tänker att jag fortsätter vara nykter efter det. Kommer kännas mega menlöst om jag dricker inser jag iaf.

Tror jag måste byta ut lite delar i mitt liv?

Det där med pirret och se fram emot håller jag med om. Vet att ibland har jag blivit besviken när jag väl druckit.

Bra jobbat Janus! Jo jag funderar också på att gå. Ska kolla idag när nästa möte är.
Det bästa med AA tycker jag är att ALLA verkligen kan gå dit. Det är kanske till AA-möte jag ska åka när jag är på väg hem från jobbet och blir frestad av Systembolaget....hm...det låter som en bra idé.

Hoppas du får en fin Annandag Jul nu :)
Kram

Hej,
Visst var det omtumlande på mötet. Men jag är så himla stolt att jag gick dit. Kändes så skönt att kunna dela varandras erfarenheter utan att skämmas.
För jag skäms också och funderar på vad jag ska säga till min omgivning. Från festprisse till helt torrlagd. Till dom närmsta kommer jag säga som det är. Sen är bara frågan vem som är de närmsta. Har så här långt även berättat för syrran och fick bara positiv uppmuntran.
Jag känner absolut att AA kan vara en stor hjälp i mitt framtida arbete för nykterhet.
Eftersom du själv kände positivt till AA ta tag i det direkt för så här i början av tillnyktringen är man skör och det är lätt att man åker dit igen. Minsta motgång och man hittar alla möjliga skäl till att ta till flaskan. Hjärnan är uppfinningsrik. Och har jag väl börjat vet jag hur det slutar och det är aldrig gott. Så stå på dig och kämpa. Du kommer fixa det och må så mycket bättre.
Kramis

åker du kollektivt kanske...? Så var det ändå någon nytta med ditt genrep ikväll :)
Kram

Du har så rätt...ikväll är jag orolig för min stackars kropp...min lever...min urinsyra som far ner i tårna och ger mig gikt ibland...jodå, jag är en sån som läser och googlar en massa...ikväll kollade jag vad som händer i kroppen vid abstinens...det var inte så himla smart, plötsligt fattar jag varför folk åker in på torken/behandlingshem....då hjälper det inte att ha en låtsaskompis som man kallar Syster Anna....skrämmande att jag har tagit såna risker så länge.

men, men...jag hoppas att jag kan somna gott ändå. Bäst av allt är i alla fall att jag somnar NYKTER igen <3
Kram

Mina egna minnen från första mötet var att jag sneglade förskräckt på folk omkring mig...hörde dem prata om "MIN Gud så som jag upplever hen" och andra grejer som jag aldrig hört förut :) De pratade också om några böcker...stora boken pratade de mycket om....nu har jag både stora och lilla AA-boken liggande i en byrålåda och det fanns en tid då jag läste regelbundet i dem....men det har varit så himla svårt att koppla ihop min bild av mig själv med AA! Nu har flera år gått sen mitt senaste AA-möte och jag sitter här och saknar gemenskapen runt bordet, delningarna (som jag heller inte fattade mycket av första gången) och jag vet att jag kommer att behöva stöd i min tillnyktring, precis som du och så himla många andra....

Det som är bra med AA är att det är så konkret. Eftersom du har pratat med din dotter och hon är glad för att du ska gå så blir det lätt för henne att fråga dig hur det går med AA? t.ex. Inte lika lätt att säga: Jo det är så att jag sitter och chattar på ett Internetforum med andra alkoholberoende....det låter inte lika starkt liksom!

Men men...idag har jag förberett för morgondagen då båda mina barn plus en flickvän kommer hit och firar jul i efterskott. Ser så mycket fram emot det och har köpt varsin fin julklapp med hög mysfaktor åt dem. Eftersom jag gillar att laga mat är det vad jag har gjort hela dagen - drack en liten flaska julmust under tiden - kändes väl....inte så festligt, men bra mycket bättre än att vingla runt i köket onykter. Jag är NYKTER och det är kväll - dag 5 :)
Nyfiken på hur det har gått för dig. Kände direkt när jag såg ditt nicknamn Janus att jag kände igen mig - på ytan ett ansikte - därunder ett helt annat.
Kram

Att ge upp alkoholen är svårt. Det är helt okej att sörja. Jag liknar relationen med alkoholen som med ett destruktivt förhållande. Det är svårt att bryta fast man vet att man måste. Alkoholen är en dålig vän. Den lovar så mycket men man blir ständigt sviken och misshandlad. När man blivit beroende finns det tyvärr ingen annan väg än att sluta. Det finns såna som menar att man kan lära sej att kontrollera sitt drickande. Tja, jag känner ingen som lyckats. Jo det kan gå en tid och kanske åratal. Med då blir det just det, ett evigt Kontrollerande. Vad är lagom och vad är för mycket. Om man slutar blir man fri. Och tro mej, det är en känsla som uppväger sorgen. Så småningom.

Du har helt rätt i att du inte ska försöka styra din sambos drycker. Jag missförstod. Att hålla sej nykter är helt ens eget ansvar.

Det stämmer att jag vet vad jag pratar om. Annars skulle jag inte skriva så tvärsäkert. Nu har jag varit nykter i 7,5 år. Gjort flera försök tidigare, klarade 1,5 år innan jag trodde att jag var botad och kunde ”ta ett glas”. Flera års nedförsbacke innan nästa försök som höll några månader. Då skulle jag på en veckas semester i södern och tyckte att om jag dricker en vecka på semestern så räknas inte det utan jag slutar igen då jag kommer hem. Den resan blev fem år med ökande missbruk innan jag nådde botten. Så jo, jag vet precis vad det handlar om. Både botten och vägen upp igen. Det är inte värt risken att testa om jag kan ta ett glas. För det är ju inte ”ett glas” eller ”en öl” vi menar? För mej är glaset alltid halvtomt.

Lycka till! Jag vet att du kan. Ta den tid du behöver, sörj och var förbannad. Men sen kan du försöka fokusera på vad du FÅR om du slutar dricka. Vad du vinner istället för vad du förlorar?

Jag hittade ingen parkering efter att ha kört 30 min för att hitta AAmötet. Körde hem igen....?

Tjo Svagis
Mitt tips är ”no worries” ta det dag för dag!
Njut av nuet & måla inte FAN på väggen innan det ens hänt. Bygg på dagar & dig sjölv, så ser du till att hålla FAN stången OM han dyker upp!
Underskatta inte dig själv, du fixar det ?.
Ha en fortsatt skön kväll
Kram Sigge

Hej igen,
Tack för att du skriver. Känner igen mig i mycket.
Ska nu iväg till AA.
Skriver mer sen.
Kram

Tack för värmande ord ❤️

Kan det bli annorlunda ❤️. Var extra kramgo och mysig, julen är inte slut än! Du är inte dålig, du har ett problem som många andra har här och vi trillar vi med men det bästa är att alla vill förändras.

Stor kram

Dag - 4 Den första morgonen som jag valde att sova tills jag vaknade på länge. Jag blev väckt av min sambo kl 10:30 och blev påmind om att skjutsa mina barn till mitt ex. Jag hade tänkt att äta en julgröt med barnen men fick helt enkelt ändra planerna. Ännu ett svek för att jag under lång tid inte har skött min hälsa. Men jag är nykter inte bakfull och vaknar ändå med en känsla av att jag har lyckats med något som jag har lovat mig själv länge, att hålla mig nykter. Kollade om jag kunde komma senare med exet och fick tid till mig själv och barnen för en frukost utan stress. Hemma igen på eftermiddagen står julstöket kvar sedan gårdagen inklusive, glögg, vin, sprit, öl. Tänker att jag inte ska bråka med sambon om att hjälpas åt, hon vill men har svårt att enas då hon känner sig kontrollerad och styrd. Jag väljer att skita i vad hon tycker och tar hand om stöket själv, jag har energi och mår hyfsat bra, vem som gör vad är i slutändan är detsamma så länge man bidrar. Det känns bra att jobba med kroppen och få saker gjort. Det var länge sedan jag hade viljan av att ta tag i något och känna att jag har ork för det. Jag vet även av erfarenhet att dessa stunder kommer och går så det är bäst att passa på.

FinaLisa – Håller med dig, det är underbart att inte vakna bakis. Och tack för dina peppande ord de hjälper och det hjälper att veta att det finns ett nytt normalt utan att tillföra för kroppen främmande substanser för att klara av ångest, smärta, sorg och motgångar. Vet logiskt att det är det normala, nu ska jag ska jag även lära mig det i praktiken. Fragångståget it is! Tack för tippset om att läsa Santorinis trådar, ska ta mig tid vid tillfälle.

Santorini – Får känslan av att du har erfarenheten och lyckats med det som är för mig så svårt d.v.s. att inte trilla dit igen efter en lång tids uppehåll. Just nu tar jag en dag i taget, men det är i det långsiktiga som min oro och osäkerhet finns. Att klara en månad är inte lätt, motivationen finns och jag kan genom forum, dagbok, verktyg påminna mig om min motivation till mitt beslut. Sen suddas motivationen ut när tiden går och ens tidigare bekymmer blir avlägsna. ”Men för att komma över tröskeln till varaktig nykterhet måste du bestämma att du inte kommer att dricka, no matter what” Detta är antagligen nyckeln till framgång. Men jag har inte gjort upp med ett binärt nej och jag vet att det är det här jag behöver jobba med. Sorgen av att aldrig mer dricka ett glas, sorgen över att inte kunna få känna ruset och den eufori som alkoholen ger. Att acceptera att jag möjligt inte någonsin kan ta ett glas igen. Min skiva snurrar just runt kring detta, nykter ett tag och sen tripp, trapp trull så är jag tillbaka i gamla mönster. Du har rätt jag vet det – men jag behöver jobba med min acceptans av detta och just nu är jag fortfarande i förnekelse bara genom att skriva på forumet – ”Förändra ditt drickande”. Ska inte skriva med om detta just nu, jag får återkomma om detta.
Jag kan inte hälla ut alkoholen i mitt hem då det skulle innebära att jag kräver att även min sambo ska avstå. Mitt drickande är inte hennes bekymmer och jag tänker inte göra henne medberoende, det är mitt ansvar allena och ingen annans ansvar.

Humle – Yes indeed, Låt oss bestämma att det går, allt annat är otänkbart. Vi kan och det går. Frågan är bara vad vi behöver för att lyckas och sen hålla vid våra beslut. Jag behöver ständigt påminna mig och samtidigt hitta nya sysslor som ger mig mening. Under en tid kommer jag bli deprimerad och inte känna någon mening, men jag vet att det går över och mina nya sysslor kommer få mening. Jag föreställer mig att det är kemi i min hjärna som behöver hitta ett nytt nuläge som är utan alkohol, det tar bara lite tid. Men just nu tar jag en dag i taget och har hopp om förändring.

Tack för stöd och god fortsättning

nu på eftermiddagen utan att ens snegla åt folkölen. Men jag vet ju hur lätt det är att trilla dit igen...den där tröttheten när jag kommer hem från jobbet, tomheten hemma...att allt känns tråkigt och att jag vill ha guldkant på tillvaron....

Tack för era hjärtan - jag behövde skriva av mig imorse <3
Kram

Snubblade till.. uppesittarkvällen dagen före dopparedagen blev inte helt vit.. men det var jag som tog beslutet. Jag lät rösten inom mig tacka ja... nu blev det inga mängder men ändå..? besviken. Men tar nya tag! Lite skämmigt att skriva det här men å andra sidan finns så mycket förståelse och kärlek här inne..

14 dagar helvitt iallafall fall, en bra början. Snart nytt är, då hoppas jag klara av en månad på raken... men en dag i taget.
Kram

Nyss hemkommen från promenad med hundarna. Ser alla bilder som mina vänner lagt upp på FB från stranden och känner mig utanför och ledsen. Jag har inte orken att vara där och jag vill inte utsätta mig för massa alkohol två dagar i rad. Att det blir så kluvet, vet ju att de skulle tycka det var jätteroligt om jag kom så det är jag som väljer bort. Ändå känner jag mig ledsen och utanför?

Nyss hemkommen från promenad med hundarna. Ser alla bilder som mina vänner lagt upp på FB från stranden och känner mig utanför och ledsen. Jag har inte orken att vara där och jag vill inte utsätta mig för massa alkohol två dagar i rad. Att det blir så kluvet, vet ju att de skulle tycka det var jätteroligt om jag kom så det är jag som väljer bort. Ändå känner jag mig ledsen och utanför?

Tack snälla för dom orden ❤️

Vilka kloka människor ni är! Och du svagis, fick mig att tänka till men också skratta ?

Den där oron. Har funderat på antidepressiva men vågar inte. Skulle behöva nollställa hela livet och börja om. På alla vis.

Du skrev lite om din oro som jag kände igen....har en hjärna som alltid lyckats få mig att stressa och oroa mig över allt möjligt i vardagen. Till slut var det en kompis som är läkare som sa: Men vet du att det finns antidepressiv medicin som fungerar långsiktigt mot den sortens oro? Nej sa jag, jag är inte deprimerad!! Jag vill inte ha någon medicin mot depression och bli tjock och passiv!! Då fortsatte han förklara att det kan vara värt att pröva denna långsiktiga medicin istället för att ständigt leva med oron runt hörnet och alkohol/oxascand som botemedel mot oron.

Jag provade. Det funkar för mig. Jag har ätit Paroxetin i 2 år nu och gör en massa saker utan oro som tidigare behövde "medicineras". Detta är något du enkelt kan få hjälp med på Vårdcentralen du går på, om du inte redan har provat. Jag har inte ens några biverkningar!!
MEN inte slutade jag dricka A för det.....utan har fortsatt sitta och kura över mina tröste-ölburkar och vinflaskor som ett troll, rädd att någon ska komma och ta mina snuttefiltar. Samtidigt har jag ju velat att någon ska göra det om du förstår. Men eftersom jag har min trogna Syster Anna som dyker upp när hon behövs så bestämde hon ÅT mig i fredags att "Nej du svagis, nu får det faktiskt vara nog!". Och eftersom jag ser henne som ett bastant fruntimmer från 50-talet, i hätta och sjuksköterskeuniform, så vågar jag inte säga emot :)

Jag är alltså inte schizofren utan har bara tagit hjälp av min livliga fantasi och humor för att komma ur det här jävla träsket som A drar ner oss i.
Snart är du också på dag 5.........
Kram

Jag har precis läst din tråd. Fin läsning. Blir glad för din skull! ☃️

14 dagar och 14 h nykter : )
Julen gick bra trots inget vin OCH sitta hemma hos svärmor ?
Kommit på en sak som lockar mig med fylla.. det är för mig planeringen innan och längtan till att ta de första klunkarna. Det känns lite som när jag var liten och skulle på Grönan o åka karusell. Allt är pirrigt och roligt!
Dock har min hjärna stannat där, den tänker inte hur jag sedan bara vill ha mer o mer , minnesluckorna , dansa på bordet på julfest osv.. hjärnan kommer bara i håg pirret i början. Nu övar jag mig på att tänka ut hela scenariet.
Får se vad mer man får för insikter ju längre tiden går .

Ja du Janus...jag har bara gott att säga om AA men har inte gått dit på ett par år då jag flyttade ner till Göteborg igen och inte har tagit tag i mitt drickande förrän nu. När jag flyttade ned hade jag slutat dricka...det var i november 2017 och i september 2018 drack jag fortfarande inte, var så lycklig och stolt över mig själv...sen blev jag uppsagd från mitt jobb pga omorganisation (ingen där vet eller märker att jag dricker, förutom andra med alkoholproblem säkert) och så började jag dricka igen.....:( jobbar, handlar vin eller öl på vägen hem och så dricker jag upp det och somnar, vaknar och går till jobbet igen...så har jag hållit på nu igen sedan hösten 2018. Men nu är det min 5:e nyktra dag och det börjar kännas bättre och bättre. Jag ska inte dricka alls från och med nu för det är för svårt för mig att dricka måttligt. I alla sociala sammanhang sköter jag mig, kan dricka lagom mkt och sköta det sociala, men SEN när jag kommer hem....då tar jag igen det...

Lever ensam. Har två idag vuxna barn som vet om hur jag har kämpat mot A sedan millenieskiftet ungefär. De stöder mig och vill inte se mig dricka alkohol alls, vilket de har sluppit...jag har dragit mig tillbaka och druckit hemma i ensamhet.

Du har en fin och fantastisk dotter som du nu har på din sida i kampen mot A och alla krav på drickande i tid och otid i vårt samhälle. Jag har också svårt med den sociala biten, att avstå från alkohol och behöva förklara mig....usch...men jag ska säga så här har jag tänkt: Nej jag dricker bara alkohol när jag har lust med det och det är väldigt sällan nuförtiden. Vad tror du om en sån förklaring?

Om det är, vilket jag gissar, första gången du går till AA, så ska du veta att det finns en hel del givna ramar, rutiner och traditioner som kanske känns lite märkliga för dig till att börja med som blir en trygghet för dig. Och att säga: Hej jag heter Anna och jag är alkoholist.....var inget jag kunde på första träffen. Ingen försökte heller tvinga mig. Jag sa bara: Hej jag heter Anna och jag är här för första gången.

Jag skäms jättemycket för mina alkoholproblem. Omgivningen säger ofta att jag är stark och framgångsrik men egentligen är jag bara en svagis.....
Kram

En person kan bete sig så här fast man inte vill, döm dig inte för hårt!
Du kämpar , du är bra ! Jag tror att nästa jul är du nykter!
Kram !