Senaste kommentarerna i forumet

Hallå där! Livet har varit rätt kaotiskt, så jag har inte varit här inne alls under senaste tiden tyvärr.

Drygt 2 månader utan alkohol. Inga planer att ta första glaset än, vi får se :)

Hoppas ni har en fin sommar!

Hej Amanda L och tack för att du frågar. Idag är det dag 11 som nykter. Inget som helst sug. Det är i och för sig inget ovanligt för mig. "Första suget" efter en rejäl dryckesomgång brukar komma efter ca 3 veckor. Den här gången har jag i alla fall den absoluta föresatsen att förbli nykter.

Idag har jag mest varit på resande fot. Jag har kommit tillbaks hem. Även min fru är hemma men åkte i "egen" bil. Huset här på landet är (som det ofta är på landet) stort så vi behöver verkligen inte gå på varandra. Behöver inte ens sova under samma tak om vi inte vill. Jag drar inte så stora växlar på att min fru just nu är hemma. Hon har ju 95% av alla sina saker här så hon kan lika gärna dra iväg vilken dag som helst igen. Det har jag ingen kontroll över.

Vi har pratat en del. Bla har jag sagt att jag imorgon ska träffa en samtalsterapeut för första gången. Vi rör oss lite grann som två skuggboxare. Lite samma ton som mellan två respektfulla arbetskollegor. Vid tidigare "bråk" har jag nog varit alldeles för "ivrig" att bara så snabbt som möjligt bli sams igen. Lova lite vad som helst bara det blir lugn och ro. Jag tror att det är viktigt för bägge oss att det får ta sin tid denna gång, att jag får bearbeta mitt "trauma" i min takt och förhoppningsvis kan vi så småningom hitta tillbaks till varandra.

Lite "skakig" inför morgondagen. Fortsättning följer.......................
Skön kväll på er allihopa/Hoppfulle Kalle

Känner igen tankarna om vem man är utan alkohol. Jag såg också alkohol som en del av min livsstil och tyckte det kändes svårt att tänka sig att leva utan. Men jag inser nu att det var så det mentala beroendet tog sig uttryck. Jag jobbade mycket på att ändra min inställning till alkohol. Dels genom att läsa här på forumet, dels genom annan litteratur, både fakta och personliga skildringar. Kan rekommendera Rebecka Åhlunds "Jag som var så rolig att dricka vin med". Nu tre år efter att jag slutade saknar jag inte alkohol. Det känns bisarrt när jag tänker på hur mycket jag brukade dricka, och jag är så otroligt lättad och glad över att slippa leva så. Motivationen har gått upp och ned, det var nog först efter ett år som jag hittade ett lugn i att jag faktiskt inte behöver alkohol i mitt liv. Goda alkoholfria alternativ funkar bra för mig. All styrka och tålamod till dig, jag tror det kommer gå fint, du låter uppriktigt trött på drickandet.

@E börjar om Så fint att du kommit hit! Välkommen!
Dina frågor kommer att lösa sig. Att hitta sig själv kan ju vara ett spännande projekt, liksom att skapa goda, nyktra och trevliga vanor.
Det går bra att ungås med folk utan alkohol ( om det inte är människor som enbart hänger på en bardisk).
Läs gärna Daemons tråd från början, han har bearbetat liknande frågor. Läs öht mycket i trådarna här, särskilt kanske i forumet Vara alkoholfri som just handlar om det.
Jättebra att gå igenom alkoholprogrammet under Stöd också. Och att ta hjälp av Alkoholkalendern.
Lycka till! Du har verkligen valt den rätta vägen. Den som gör att du kan återta ett BRA liv! 🙏🏻❤️🙏🏻❤️

Idag är min första dag som nykter, min första kväll utan vin och den första natten jag ska somna och inte däcka. Hur mycket jag har druckit och hur länge det har pågått unnar jag mig att inte tänka på just nu.

Jag har två små barn, ett bra jobb, hus, sommarstuga och ett alkoholmissbruk som grumlar allt ovan.

Jag har under många år lyckats dölja mitt missbruk och hållt fasaden relativt intakt. Men det har slitit något oerhört på mig själv, min självbild, mitt psykiska välmående och min hälsa. Jag har nu kommit så långt ner i missbruket att jag inte längre orkar hålla upp fasaden, jag är helt slutkörd. Så slutsatsen är att antingen kör jag på med mitt missbruk med allvarliga konsekvenser runt hörnet eller så gör jag en helomvändning medan jag fortfarande har ett intakt liv att rädda.

Jag har bestämt mig för att välja det sistnämnda. Idag tog jag min första antabustablett vilket jag även använt vid tidigare försök att lämna alkoholen men då gett upp tabletterna efter en tid (eftersom jag nog ändå inte är alkolist, yeah right..). Denna gången tänker jag hänga i och verkligen ge det en ärlig chans och inte ge upp när det blir motigt.

Men jag har svårt att se att jag aldrig ska dricka igen. Det är så oerhört stort och jag vet inte vem jag är utan alkoholen. Och hur tusan umgås man med folk utan alkohol?

En väldigt delad känsla just nu mellan att vara motiverad, nyfiken och totalt vilsen.

@sossos Hej! Känner igen mig i det du beskriver om att dricka för att döva ångest och ensamhet men jag tror även att till slut blir de flesta ensamdrickare i sitt beroende. Tyvärr blir ju ångesten med tiden värre eftersom alkoholen i sig ger ångest när den går ur kroppen och så blir det hela en ond cirkel som bara snurrar på.
Jag har varit nykter i snart åtta månader och det är bitvis kämpigt och alla kanske inte får det där positiva måendet i början som man skulle önska. Men jag skulle inte vilja byta ut någon av mina tyngsta dagar nu mot ett enda ögonblick i missbruket. Och som många här i forumet vittnar om, livet blir med tiden bara bättre och bättre.
Jag har ännu ingen tråd här på forumet men har läst mycket råd och tips från andra och det har hjälpt mig oerhört när suget emellanåt kommer men det försvinner även.

Så kämpa vidare och vore det inte jobbigt ibland att bli nykter så är man med all sannolikhet inte en beroende:)

Hej @sossos och vad fint att du delar med dig av din berättelse! Du beskriver så väl den här dubbelheten som kan finnas inför förändring. En rädsla att förlora nånting, samtidigt som det finns en allt starkare känsla av att förändring behövs. Fortsätt gärna skriva här! Du är inte ensam.

@Hoppfulle Kalle Hur gick första träffen?
Hur mår du?❤️

@Sommar12 Håller med om att det är bra om du berättar för dina barn. De är så pass stora nu och kan förstå bättre. Att vara öppen och ärlig är mycket vad nykterheten handlar om. Att ärligt säga som det är skapar tillit och förtroende. Även om det är svårt och skapar mycket ångest, så är det sant och ärligt. Det är ett förtroende man ger till varandra och det är en slags gåva, fast ämnet känns svårt. Dina föreställningar om hur barnens tänker om det, är inte detsamma som dina. De har en egen uppfattning och en egen berättelse om sina liv. Det blir också knepigt för dig att runda detta ämne resten av livet, det fängslar dig och tar massor av energi. Att berätta och prata om detta med dina barn är modigt och stort. Du visar att du tagit fullt ansvar för att göra ditt, ert liv bättre. Du vände på det. Att berätta kan också att lösgöra dig från den skuld och skam som du känner. Att spräcka elefanten i rummet är förlösande.

Jag har berättat för mina barn om mitt beroende, varit nykter ca 1 år och 9 månader. Kände mycket skuld och skam, men de är så stolta över mig och tacksamma för att jag berättat. Vi pratar om det lite då och då och jag vill att det ska veta vad som kan hända om man dricker för mycket, att man kan bli beroende och att det finns en ärftlighet för detta. Nu är skulden och skammen borta. Den försvann allt mer när jag började prata om detta och det är så befriande. Nu behöver jag inte dölja och undvika ämnet. Det är nu lätt att dricka alkoholfritt tillsammans med dem även om de dricker i olika sammanhang.

Ha det gott och tänkt på att du tagit ansvar för ditt och ert liv tillsammans, du har visat dem vägen och hur man gör❤️

3.0 låter väl väldigt högt? Jag har som mål att ligga under 0.03. När jag drack som värst hade jag ungefär 1 i peth-värde.

@Sommar12 Jag tycker du ska berätta hur du tänker och varför. Särskilt som det är dina barn. Att vara ärlig är bättre än att något blir konstigt och oklart. Det kan hända att de minns mer än du tror och kanske vill prata om det?
Jag har märkt att de jag berättat för varit mycket mer förstående än vad jag trott. Du har tagit dig ut ett beroende, inget att skämmas för. Var stolt istället.❤️🙏🏻

Jag återvänder som oftast hit på somrarna. Tänk att det fortfarande efter alla dessa år är så svårt att hitta glädje i det som förut var det bästa som fanns. Tänker just nu på restaurangbesök på semestern. Våra två vuxna barn följer med på semestern och jag är så glad för att vi ska få den tiden tillsammans alla fyra, men samtidigt tycker jag att det ska bli ganska jobbigt. Precis som när jag var ung älskar de att gå ut på restaurang och tycker att det är en stor del av semestern. Jag tycker för varje år att det blir jobbigare och jobbigare att sitta där utan vin och att vara den som ber dem att inte dricka för att jag inte dricker. Jag har liksom snavat och snubblat när jag försökt förklara detta med alkoholen och skyllt på mediciner osv.. Kan bara inte få mig till att berätta hur det egentligen var. Känner att jag hellre dör än att berättar hur jag tappade kontrollen. Slutade dricka när barnen var ca 10 år gamla så de har inget minne av hur det var när jag drack så om jag nu skulle berätta detta så skulle jag förstöra hela deras barndom. Jag tappar nästan andan av skam när jag tänker på att berätta för dem att jag har haft/har problem med A. Att jag inte klarade av det som alla andra (jag vet att det inte stämmer) klarar av. Att jag är en förlorare... Därför blir allt snett, det blir en felaktigt balans, jag blir en tråkig konstig mamma som inte vill gå på restaurang på semestern och som inte kan förklara varför. Fy vilket osammanhängande babbel detta blir. Egentligen vill jag på något sett få rätsida på hur jag kan berätta varför jag hellre äter takeout-pizza på balkongen än på fin restaurang utan att avslöja den hemska sanningen.

@santorini Vet inte om du minns mig men jag hängde här hela sommaren 2012? Slutade dricka då och har förutom några återfall/försök att dricka normalt hållit mig nykter alla dessa år. Det som nu håller på att hända i mitt liv är så otroligt jobbigt och jag har inte förrän nu när sommaren och semestern är i full gång förstått att det är kopplat till denna eviga A. Det jag syftar på är att barnen har blivit myndiga, är på väg att flytta ut, håller på att forma sitt eget liv med krog och restaurangbesök. Jag har inte berättat hela sanningen om varför jag inte dricker och saker och ting blir snåriga och krångliga när A kommer på tal. Hur gjorde du när dina barn kom upp i den åldern?

Då så ..."ordningen" återställd med en nykter dag.

Kroppen är tusan inte i form efter fallet igår men lite bättre. Detta trots att jag behövde bärga en bil själv idag. Bara att bita ihop.

Imorgon är det en ny nykter dag!

Kram på er kämpar ❣️

@Nystart2023 det är bra att alkoholsanera så det inte lockar i nån hörna…Lycka till imorgon och absolut viktigt vara ärlig. Annars har vi ju ingen nytta av AH.☺️

@Amanda L Jo, jag tänker så att det är bäst att vara ärligt emot mig själv och er här. Det är inte guld och gröna skogar tyvärr.
Vad som hände var nog semester-feeling och sen besökte jag föräldrarna i husvagnen.
Blev tyvärr inte nystart idag, men inte så "tung"!
Skulle såga ner en stor bit av ett träd som vinden hade knäckt, då ramlar jag ner från stegen och ganska mörbultad. Hälsenan blev då långt mycket värre och det värker i båda benen och ena armen. Inget brutet vad det verkar som tur är.
Då blev det ett par öl som jag hade. Så det kommer bli tidig kväll framför TV'n och reparera kroppen.

Imorgon är det en nystart, det lovar jag mig själv!
Jäkla skit men håller modet uppe.🥰

@Hoppfulle Kalle Skickar en kram så länge.❤️🙏🏻

Hej vinägermamman och er andra. En kort lägesrapport bara. Jag har lite svårt att få "egentid" och vill bara säga att bilresan gick bra även om bilen "varnade" för att jag var trött och behövde ta rast sisådär en 5-6 ggr......

Väl på plats kändes allt väldigt stelt, formellt, jobbigt, onaturligt, "ont i magen-känsla", etc. Dvs vi har inte gjort några stora framsteg utan håller oss på neutral mark. Kan gå hur som helst känner jag. Jag orkar inte riktigt spekulera. Måste koncentrera mig på min första session hos terapeuten på fredag. Däremot känns nykterheten stabil. Har min åttonde dag nykter och det sista jag tänker på just nu är att ta ett glas....
Ta hand om er alla duktiga/Hoppfulle Kalle

Hej @Qwer1!
Du jobbar verkligen målmedvetet med din förändring. Även om det inte alltid blir som du önskar tar du steg och får erfarenheter, vilket är jättebra!

Nu har du en konkret fråga om medicin mot sug, du funderar på Antabus. Antabus kan dämpa sug på så sätt att du slipper fundera när sug uppstår. När du är inställd på rätt dos kan du inte dricka när du tagit Antabus. Istället för att ta ett beslut kanske flera gånger om dagen, behöver du bara ta ett beslut de gånger i veckan som du tar medicinen. Då kan det vara lättare att släppa tanken på att dricka och acceptera att det inte går nu. Sen finns det andra mediciner som påverkar belöningssystemet och därmed minskar suget, ex Naltrexon och Akamprosat. Vad tänker du om det?

Fortsätt gärna skriv här och berätta hur det går för dig!

Allt gott!
Nell, Alkoholhjälpen

@Nystart2023 Jättebra att du skriver som det är. Det är ju du som ska må bättre…☺️
Har du tänkt på varför det hände?
Om du kan göra ngt annorlunda? , menar jag.
Jättebra att du startar om direkt iaf, det tror jag är det bästa.
Hoppas hälsenan snart blir bättre. Min man har haft det flera ggr. Fick en övning att lutad mot en byrå eller bänk resa sig på tå, 3x10 var tredje dag. Ett par gånger har inte heller de hjälpt och då blev han behandlad med ljudvågor? Av sin fysioterapeft och blivit bra i stort sett på en gång! Kan vara värt att pröva…:)

Ps Det borde alltså komma en förbättring snart… 🙏🏻❤️

@Qwer1 Ring Alkohollinjen och fråga vad som är bäst. Har läst om en annan medicin som hjälper mot suget, men minns inte namnet.
Av antabus blir man så dålig att det är farligt stt dricka, men vet inte om suget försvinner.
Hur som helst verkar det ständiga suget försvinna redan efter 1-2 veckor för de flesta….

@Hoppfulle Kalle godkväll. Tack för dina fina, omtänksamma ord till mig, i min tråd🥰
, de värmde. Jag önskar dig allt gott inför din träff med din fru imorgon. Vet inte vad du berättat för henne sen hon åkte iväg. Har du berättat att du är här? Dvs att du jobbar aktivt med orsaken till att hon lämnade. Tror att en av de viktigaste sakerna för att återbygga förtroende är total transparens och ärlighet. Var stolt över att du lyckats bryta mönstret, har kämpat dig igenom ett gäng asjobbiga dagar. Du är grym💪🏻 Önskar dig också en god natts sömn.

Funderar på testa antabus! Försvinner öl suget?

Hejsan o hallå!

Tyvärr måste jag inse och meddela ett bakslag 😔😡
Fasen vad det bär emot att berätta detta och inte minst inse det själv.
Men det är en kamp emot A och jag trillade dit...Skit!

Men imorgon måndag är det nystart igen....dvs jag ställer om räknaren på 0.

Kram på er ❣️