Senaste kommentarerna i forumet

Så nu satsar jag på 2. Ska läsa naked mind, har hört mycket om den. Livet liksom bara rullar på och jag känner mig nöjd med mitt beslut. Dock finns tanken alltid där i bakhuvudet att ”sen ska jag dricka” men inte idag i varjefall! Ha en fin tisdag! Och tack för all pepp ni ger ????

Tack, så tänker jag också för att inte ge upp. Skönt att få det bekräftat??

Kramar
???

Hej. Tack för att ni tagit er tid att svara. Det gäller alltså en planerad avgiftning tillsammans med beroendeklinik. Jag trodde jag skulle bli inlagd men ska istället få mediciner och genomföra det hemma. Blir dock dagliga besök.

och vi har nog alla haft eller? Jag är inne på min fjärde nyktra resa. Jag brukar tänka att det tog mig tid att hamna i missbruket och att det är en resa även att bli nykter. Bump på vägen är svåra att navigera förbi, då de inte alltid syns.
Kram

Åh, grattis till fyra veckor! ???

Kikar bara in och säger hej! Hoppas allt är bra med dig ??

Tack Vinäger och Miss Hyde för era kloka och peppande ord ? Jag har tappat forumet lite de senaste dagarna, men märker att det inte är bra för mig. Jag måste ha den ständiga påminnelsen om varför jag gör det här. Kände att det var frestande att räkna dagarna så som du föreslog Vinäger, velade länge men valde ändå till slut att börja om. Jag tror det beror på att jag måste vara ärlig mot mig själv och er för att detta ska funka. Även om jag inte ens drack två glas i lördags så drack jag ändå, något jag egentligen inte vill göra. Den viktigaste läxa jag lärt mig här är att ingen är unik. Visst, det finns kanske någon promille som kan gå tillbaka till ett normalt drickande men jag är inte en av dem. Tänker i alla fall inte chansa på det. Den där lilla mängden satte ändå igång processer i min hjärna, ett sug. Det har gått över nu och jag mår bra men jag måste vara extra vaksam den närmaste tiden. Jag vill ha det här livet! Allt är så mycket bättre. Min ångest är bättre, min aktivitetsnivå är bättre, jag gör så många roliga grejer, jag orkar med och klarar av. Jag oroar mig inte ständigt för om jag skadar kroppen. Jag känner att träning gör nytta på riktigt, jag visar mig själv kärlek och tar hand om mig. Så vill jag ha det ❤

Fina Lisa! Vi kämpar alla på olika sätt! 14 dagar helvita i bagaget är ju dunderbra! Nu har jag inte druckit en droppe på flera dagar och visst känns det skönt i kropp och knopp.

Hoppas du får frid på hjärnspöken och din tillvaro! Kraaam

Tack för stödet. Jag har märkt det. Det blir inte bra alls. Fick ett bra råd av en vän. Drick bara när du är lycklig och aldrig ensam. Ganska vettigt. De fysiska besvären känner jag inte av nu när jag vaknade nu kl 4.45. Har inte stigit upp ännu dock. Jag bara älter och älter. Gräver och gräver. Hoppas att den psykodynamiska terapin hjälper mig. Berettade för psykologen att jag ville känna mig lugn och avslappnad utan A.
Med vänlig hälsning,
Halvdan

Hej, med koppling även till ditt första inlägg här.

Beroende på hur stor abstinens och vilja du har. Kan vara farligt om den är stor med risk för EP (epilepsi attack) och delirium som du vet.
Det är svårt som fan när det är som värst och lätt att självmedinicera som du säkert vet också och då är du igång igen.

Nu vill jag inte skrämmas, jag själv har tagit smällen hemma flera gånger men fick berättat för mig när jag la in mig för avgiftning (där alla fick ha sina telefoner) att med de abstinens jag haft, bara haft tur att inget av ovanstående hände.

Jag förslår du ringer och pratar med öppenvården där du bor. Hellre en orosanmälan en att du dricker bort allt du har.

Ring dom,
även om det blir en orosanmälan, ska det vara jäkligt mycket skit för en utredning.
Min fd fru hamna på psyk 2 ggr sen november, hämtad av ambulans/polis, funkar samma där- orosanmälan, inget hände, och då är hon psykiskt sjuk med bp2 + adhd,

OCH det är en blandad kompott av människor man möter om man lägger in sig, från alla samhällsklasser, rätt intressant när man väl är där faktisk,
alla sitter i samma båt, man kan prata av sig,
otroligt stöd av personalen,
Känns tryggt att dom har koll på en,
man får en hälsoundersökning- skönt att få reda på hur kroppen egentligen mår,
b-vitaminsprutor så kroppen kommer igång,
Man får medicin för att lindra processen och att sova,
Har man haft problem med mat, äter man som en galning efter ca 2-3 dagar och kroppen börjar dra igång ordentlig
man får bra mat,
När fyllångesten börjar försvinna är man glad att man tog steget att lägga in sig,
Fyllångesten försvinner, bra så man kan ta tag i annan ångest,

Kommer inte på ett ända minus om att be om hjälp,

journaler bestämmer du vilka som får se. Alkovården ser ju självklart, vårdcentralen ex kan inte om du inte vill och vise versa, dom frågar om det är ok att se alla dina journaler- du säger nej.

Även om du fixar DENNA avgiftning själv, du behöver hjälp att få ordning på problemet. Det är jävligt svårt att göra själv utan professionell hjälp.

Kriga på och ring?

Jag har gått igenom 2 svåra separationer i mitt liv efter ganska långa förhållanden, och jag har försökt hantera det med alkohol, det blir inte bra!
Så försök att lyda mitt råd, håll dig nyckter!
Det vore så skönt om jag hade varit nykter! Det skulle minskat min problematik avsevärt.
Så snälla du gör inte som jag.
För din skull!
Mvh Flyktsoda

Ska inte ropa hej ännu förståss! Har inte druckit sedan i torsdags o tänker inte dricka en droppe förrän fredag förrätt. Om ens då. Det har jag faktiskt inte bestämt ännu.

Jag bestämde mig för att inte dricka en vecka till att börja med och det har gått! Suget o tankar har funnits där men jag har haft med mig att jag tagit steget här på forumet; att jag faktiskt vill förändra mina vanor o därför tänker avstå. Känner också att jag blivit piggare o fått mer aptit. Har boostat kroppen med bra mat o dryck istället för vin eller socker.

Nu ska jag åka till min särbo i några dagar. Där dricks inget under veckorna men på fredag o lördag blir det gott vin. Tänker mycket på att jag vill njuta av de stunderna med maten o goda ostar, musik, samtal o skratt. Har jagats av självförakt de här kvällarna under några månader tillbaka, då jag ju redan konsumerat alltför mycket vin för mig själv under veckan innan. Nu vill jag vara klar i knopp o kropp; vill åter njuta middagarna som jag gjort tidigare o inte bara häva i mig vin för att få min buzz...

Min särbo o jag njuter av varandra också nyktra; vi äter o njuter god mat också utan alkohol. Och jo, kärleken o åtrån är stark både utan o med vinet...

Men sant är att som särbos är det lätt att falla in i helgen o ledighetens magiska värld, där vardagen inte finns utan allt är ett drömtöcken toppat med vin o god mat. Nu har vi haft ynnesten att dela en slags vardag med varandra också då jag har arbetsfria dagar. Då får tvätt, svampplockning, promenader, soppåsetömning och enkla middagar vara lägerelden vi samlas vid i tystnad eller babbel.

Återigen; är glad att jag tog klivet hit! Förstår att jag är i en slags smekmånadsfas. Tänker dock att jag nu vet att jag KAN låta bli att dricka om jag vill. Så snubblar jag tänker jag ställa mig upp igen utan att ligga o rulla runt i självföraktets klet.

❤️

Miss Hyde, det är nog just det som är dilemmat. Självklart skulle jag överleva men att vara nykter på en tillställning där andra dricker, i detta fallet inte vilka andra som helst utan mina närmaste vänner som kommit för att fira denna dagen med oss. Det blir som att stå vid sidan om och bara granska allt underligt som händer när de andra dricker. Förmodligen som du säger störa sig på den ökade berusningen, ointelligensen och de meningslösa diskussionerna som kommer med den. Jag vill inte ha det så då. Jag vill vara där i mitten, lika för stunden korkad och lättroad som alla andra.. Jag är inte där än, så stark att jag kan gå in i mitten nykter och dansa som om ingen ser mig. Där och då är jag för intelligent för det.
Om jag fick önska mig en värld så skulle alla vara nyktra på mitt bröllop, men det kan jag inte.

Kvällarna har varit jobbiga ett par dagar. Jag har börjat släppa på min attityd "skiter i allt tillsvidare". Jag vill ha ordning nu, på mig själv och min omgivning, mat och rutiner. Varit på gymmet efter jobbet idag igen, typ det enda jag ser fram emot på fritiden nu och det är av erfarenhet farligt. Jag vet vad som händer med mig då. Jag vill "satsa" på hälsan igen och tankar på att äta nyttigt och få i mig tillräckligt med protein osv tar över. Kraven sticker iväg och jag får dåligt samvete om jag äter fel eller går för långt mellan träningen. Det är precis de här kraven som till en början ger kickar och snabba resultat men sen kör mig i väggen.
Jag behöver bromsa igen, mitt löfte till mig själv är att sänka kraven. Det är mitt framgångskoncept hittills. Jag behöver hitta tillbaka till min ro igen, den har varit borta ett par dagar. Det är därför kvällarna är jobbiga igen.

Onödiga inköp av livets extra kuriosa... Precis så muntrar jag upp mig när det känns litet grått och trist med ”unneriet” :) Jag skulle nog säga att dina drömmar om vin (både i vaket och ovaket tillstånd) är helt normalt. Just tanken ”får inte” gör att man känner sig som ett maktlöst offer. Maktlösa offer gör uppror förr eller senare. Det finns en klok vän här på forumet som har poängterat att nykterheten handlar om val. Istället för att tänka att vi inte får dricka, kan vi tänka att vi väljer att vara nyktra. Måhända att vi väljer det av anledningar vi önskar att vi inte hade, men vi väljer trots allt. Vi är vuxna människor. Vi får dricka. Även om det förstör våra relationer, vår ekonomi, vår hälsa... Faktiskt. Vi väljer att låta bli. Jag tycker det ger själsro att göra en sån tankemässig frivolt :)

Tack, Miss Hyde! ?

Ikväll var jag på möte. Rekordmånga deltagare. Jag berättade att jag varit nykter en vecka. Min f d "vän" var där. Vi hälsade och inget mer. Jag måste ju varit totalt sinnesförvirrad tidigare. Det enda jag såg nu var samla gamla gubbe som jag såg i början. Jag kände absolut ingenting. Skönt. ?

8 hela dagar avklarade utan större problem. Suget var ganska statt de senaste 2 dagarna, men jag visste ju att det kommer och att det också går över, så det var bara att vänta ut det. Nu, dag 9, började det som jag är mest rädd för: skulden och sorgen börjar komma tillbaka och huggar i mitt hjärta (och mitt huvud) när jag minst anar det. Vid middagen så pratade vi om någon bok eller film, och helt plötsligt kom jag ihåg hur min man en gång kastade ut alla sina böcker eftersom jag föreslog att de kanske kan ligga i förrådet eller nånstans, för att han aldrig läser dem ändå (och han hade verkligen MASSOR av böcker - de fyllde flera bokhyllor och vi hade bara en pytteliten lägenhet och två barn i den också). Precis varför han kastade ut dem vet jag fortfarande inte - han sa att han höll med och istället för att spara dem i nåt förråd där de samlar damm, så slänger han dem bara, men jag undrar om min kommentar kanske gjorde han ledsen. Det här var mest bok serier som han har köpt och samlat över flera år...
Så helt plötsligt så kom den tanken i mitt huvud medans vi åt och jag kände sån vansinnig stor skuld. Jag borde ha varit snällare mot han, varför är jag alltid så självisk och elak? Och nu så finns han inte längre och jag kommer aldrig ha chansen att vara snäll igen.
Som tur så var det bara den enda tanken som kom upp och det gick över efter ett tag, men jag vet från mina tidigare försök att stanna nykter att det bara blir svårare nu och varje dag kommer det fler tankar. Det är därför jag brukar avbryta nånstans runt dag 12-17.

Jag vågar tyvärr inte råda om avgiftning hemma... Någon annan här med erfarenhet?
Men all styrka till dig! Skriv gärna av dig igen. Här finns medmänniskor som förstår och stöttar!
?

Förresten är det dag 3 för mig idag som nykter och som en person som *förhoppningsvis* inte ska dricka i helgen heller. Snart är det dag 7. Då ska jag fira med.. Att köpa nått helt onödigt som jag vill ha. Ett nytt läppglans eller ett doftljus kanske :)

Hämta inte ut den! Du kommer dricka upp hela och sen må dåligt efter. Jag förstår precis hur du känner.. Drömde till och med om vin inatt.. Hade mer än gärna tagit ett eller fem glas jag med nu..

Men tänkt på allt du skrev i ditt första inlägg. Läs det igen.
Låt det i alla fall bli en vecka som vi sa så kan man se hur det blir sen.. Vad tror du om det?

Du får nog ta bort sms grejerna från bolaget, finns väl en sån där stopp svar längst ner. Det hade triggat mig enormt med ett sånt medelande så du ska vara stolt över dig själv att du inte plockade ut den direkt ?❤️

Du klarar detta! En dag i taget! Vi har ju samma dagar så hade varit kul om vi båda kunde kolla in här på söndag och säga att vi klarade 7 ?

Hör av dig till vännen och fika. Även om hon sett dig onykter innan så spelar det nog ingen roll. Hade du själv brytt dig om det? Jag tror inte det :)

Tack Halvdan och Mirabelle ❤️

Ja, jag har nog hamnat i en livskris samtidigt. Jag har ett enormt stöd från hela min familj. Nästan så det blir lite jobbigt eftersom de ringer och kommer förbi varje dag för att kolla till mig. Fast jag bor med sambo och barn. Men de är ju bara oroliga jag förstår det. ❤️

Jag fick inte gjort allt jag skulle idag. Men jag får ta igen det i morgon helt enkelt. Min ångest är fortfarande hög, normalt sett borde den klingat av nu. Fast denna gången blev jag ju "påkommen" också så den stannar vackert kvar.

Sover hela tiden. Vill bara gå och lägga mig för alltid. Bort från alla måsten och allt just nu. Försöker tillåta mig själv att vila i tiden eller hur jag ska förklara. Det får bli enkel mat hemma, köpa färdigt, dra ner på jobb och måsten. Lägger över mycket på min man. Fast jag inte vill.

Idag kom jag hem helt vansinnig från jobbet. Kände att allt var skit och tog ut det på honom. Som om han inte varit med om tillräckligt när det gäller mig...

Ska försöka gå och lägga mig tidigt idag. Även om jag inte somnar så vilar jag i alla fall. Måste klara av mitt jobb.

Just nu är ångesten ganska låg. Men så fort jag är ensam så kommer den. Tillslut får jag panik. Klarar inte att vara själv med mina tankar just nu.

Sen har jag en undran. Jag har som ni sett inte druckit så "ofta". Men mycket om mer. Nu när jag inte "får" dricka så tänker jag på vin väldigt ofta! Tänker på hur gott det hade varit på fredag.. Drömde till och med om att jag tog ett glas vin! Är det normalt?? Jag har aldrig drömt om det så innan eller tänkt så mycket på det. Jag är sugen.. Riktigt sugen. Är det för att jag inte får.. Eller har det legat där innan men då har jag liksom hållt mig tills fredagen och druckit mig onykter..

Många tankar just nu.
Vill också bara tacka alla er som kommenterar och är här för mig ❤️ Det känns helt magiskt att ha er här fast jag inte känner er ❤️ All kärlek!

Varit nykter i långa perioder. Har inte velat dricka. Att inte orka träna att göra saker spontant. Helgen som var blev det pannkaka fre- söndag. Dö packad. Fick utskällning av min man. Nu är det antabus som gäller 2-3 v framåt. Så jag kommer in i ett positivt flow. Jag har A hemma som jag tar själv vid behov. När jag väljer att vara nykter så har mitt liv blivit rikare. Men har en man som smådricker och det är jobbigt. Känns just nu som att jag vill vara själv. Göra det jag mår bra av. Just nu är ångesten jobbig. Men jag väljer att göra det jag mår brs av. Jinyoga träna. Samla energi. Detta ska jaf fixa. Men visst suger det. MEN VARFÖR

Fick idag sms av Systembolaget att flaskan prosecco jag beställt nu finns att hämta.
Kan ärligt säga att jag redan nu sitter och försöker komma på ursäkter för att hämta den.
Är bara tisdag än och jag har flera dagar på mig att komma på ursäkter för att hämta ut den innan helgen, trots att jag vet att jag inte vill. Men en del av mig vill ju!?
Ska jag skjuta upp allt en vecka eller två? Tankarna är så många.
Mår riktigt dåligt för tillfället och tanken på hur mycket bättre det skulle kännas för stunden om jag drack ett glas vin (eller 4) gnager i bakhuvudet..

Välkommen hit! Du verkar ha hamnat i någon slags akut emotionell kris, till följd av familjens konfrontation och din egen konfrontation med dig själv och ditt tidigare beteende. Försvarsmurarna rämnar och allt bara forsar fram. Som den berömda droppen som fick bägaren att rinna över... Bra att du tar läkarkontakt. Man måste göra upp med sig själv och ”äga sitt problem”, men det är samtidigt väldigt ohälsosamt att fastna i ältande, abnorma skam och skuldkänslor. Vi som redan lider av ångestproblematik är extra sårbara där. Yes, vi, It takes one to know one... Håll ut. Det blir bättre. Kram