Senaste kommentarerna i forumet

Vad kämpigt du verkar ha det nu..?
Vill sända dig lite styrkekramar ?, och en önskan om en god natts sömn!
Finns inga råd att ge i det läget du är i nu, annat än att gråta, stå ut utan att bedöva med a, gråta lite till..
Imorgon är en annan dag.
Stor kram på dig!
/Fibblan ?.

Imorgon börjar jag en kurs i "Livsstegen" i en närliggande kommuns kyrka. Det är den kända prästen och f d alkoholisten Olle Carlssons variant utav 12-stegs arbete för personer utan beroende problematik. Det finns även en bok med samma namn. Jag ser verkligen fram mot detta så #Mulletant, om du läser det här, nu är det min tur! ?

Det känns skruttigt nu, men det lättar. Snart. Jag känner mig också skruttig, frustrerad, apatisk och livstrött ikväll. Fylld till bredden av harm. Om du har missat följetången om den dementa snigeln i min tråd, så rekommenderar jag att du fortsätter vara lyckligt ovetande. Gaaaaah! Fast om man behöver en anledning att supa skallen i bitar så utgör hen en utomordentlig sådan. Nån nytta ska väl det fanskapet också göra här på jorden... Men nu har jag ju bestämt att jag inte gör så längre, så jag får väl harma klart och gå vidare istället. Kram på dig ❤️

...hej och tack för att du besökte min tråd.
Jag återkommer en kväll när jag inte är i spinn och halvhavererat närmar mig marken i 666 km/h.

Hittade alldeles nyss en tom vinflaska i städskrubben ?
Livet som nynykter alkis...

Precis som många andra har jag tagit upp rökning sen jag slutade dricka. Hade hållt upp åtminstone ett halvår... Vilken skillnad det blev ekonomiskt när jag slutade röka! Jag hade råd att supa mycket mer! Men som sagt, tog upp det igen och nu ska jag försöka sluta röka igen, sista ciggen igår morse.

I början skrev jag mina önskningar framåt, bland annat att resa. Jag har ett mål, helst till våren. Hittills i nykterheten har jag inte sparat något till det ? jag har unnat mig och fyllt luckor. Fokus hittills har varit nuet och det är superviktigt, men att planera och drömma framåt måste också få sitt utrymme. Så nu är det dags att strama åt unnandet. Åtminstone lite grann...

Har varit väldigt sugen på att dricka idag, men dag 73 blev nykter även den. Och dessutom rökfri ?

Var inte så hård mot dig själv. Att klara av och förändra sina dryckesvanor och samtidigt befinna sig i en utmattningsdepression kan ju inte vara det lättaste. Jag har varit där och minns att jag inte kunde ta några beslut alls. Helt ork-och viljelöst lät jag dagarna passera medan jag grät floder. Så var så snäll mot dig själv som du bara kan. Försök ta dig ut även om det tar emot. Promenader är bevisat välgörande för kropp och själ. Medveten andning ett annat sätt lindra oron. Funkar iaf. för mig

Jag måste sluta dricka helt. För gott, eller åtminstone ett bra tag till att börja med. Har börjat lyssna på boken ”Vägen ut” av Kjell-Olof Feldt och hans fru Birgitta von Otter för att peppa mig själv till max.

Att du uppskattade begravningen. Då jag jobbar i " branschen" är man beredd på det värsta. Men faktiskt...Vi försöker möta anhörigas önskan. Då är det bra med Vita Arkivet. Begravning är.. svårt före..under...å efter. Inget som
man "river av ". Det sätter spår. Livets
spår. Döden...är ju som slutet för oss alla.....oavsett.

JUST NU känns det lite botten alltså. Lille Skutt- tårar flödar. Försöker att.hålla mej på banan. Läser min egen tråd å alla goda råd jag fått. Fantastiska männoskor som brytt sig. Nä jag är nog lite lost och ensam just nu.

Tittar in för att säga hej, du skriver så berättande kring hur du har det och hur det går för dig i din förändring. Det låter som att du hittat mycket som du är hjälpt av för att hålla dig i den riktning du vill gå med alkoholen. Aktivera dig med allt mellan syltkok till äta grapefrukt eller annat. Olika "verktyg" olika gånger och att du reflekterar här och med dig själv.

När du skriver att du vill stanna i sängen och slippa möta livet låter det som du just nu inte mår så bra och sätter ord på det här. Du har tidigare nämnt att det går upp och ner och att hormoner och att jobba med denna livsstilsförändring är sådant som tar en hel del energi. Finns det något du kan ge dig själv för att berömma, belöna och ge till baka något för det jobb du lägger ner? Om inte annat ord och pepp från dig själv till dig själv?
Trots att det går upp och ner i hormoner eller annat ger du inte upp även om en tanke flyger förbi att det vore skönt. Du sätter ord på det och trampar vidare framåt!

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det samma här.

Varför tvåla in det i mitt nylle varje kväll? Det hjälper inte! Gaaahhhh.

Tack för att ni skriver och reflekterar mina tankar.

Tack snälla Picklad för ditt förslag. Onekligen sitter vi i samma sits. Vissa dagar sneglar jag på ett par av mina kollegor och undrar om de kanske har det som jag. Men man skulle inte ens ta i samtalsämnet A med pincett på jobbet. Tur att detta forum (och andra) finns, så att människor får chans att mötas och spegla varandra.

Jag har tuffa dygn. Hjärnan kör logaritmer, variabler, statistik, gudstro, kemiska föreningar, korsord, inälvor, fransk löksoppa, skärmflygning, blåklint och svart.
Trumpetsvamp.
(Skriver - raderar - skriver - raderar)

Mer blir det inte ikväll. Hjärnan går i spinn.
Ta hand om er!
(hjärta)

Kan jag stanna här? Slippa möta livet? Insåg att jag har två personer att ringa till om kris..förutom 112. Resultat av socialisering i 40 år. Är det godkänt?

Mår så där bra...ibland kan det kännas lite konstigt att må bra och helt enkelt vara nöjd med tillvaron...men det är ändå en välkommen känsla.
Har haft möte med min terapeut idag...förut blev jag stressad av att träffa honom för jag trodde att jag behövde ha alla svar i förväg, men nu när jag insett att jag är där för att lära mig så är jag betydligt lugnare.
Hade tänkt följa med några jobbarkompisar på bowling om några veckor...men inser att det är dumt att utsätta sig för frestelsen så jag väljer att stå över...det är egentligen inget jobbigt beslut.
Kan önska att jag hade vänner som inte dricker så att man kunde umgås under andra premisser...men det kommer med tiden, det är jag helt säker på☺

Låter som en väldigt fin begravning och ett vackert farväl av en människa som behövt kämpa mkt i detta jordeliv..?
Vi har verkligen haft olika saker för oss idag, men delar tacksamheten för att vi inte ens i tanken gått till alkohol..?

Med varmt deltagande
/Fibblan ?.

Ibland blir begravningar extra fint genomförda. Jag är inte troende eller med i kyrkan men respekterar präster som är humanister och håller kärleksbudet högst.
Idag begravdes en människa som levt med psykisk sjukdom och missbruk stora delar av sitt liv.?
Och prästen höll ett så fint och innerligt tal om denna människa och det blev så himla bra.
De vuxna barnen grät högt och det kändes inte ett dugg jobbigt bara precis så som det skulle vara.
Ett avsked som blev fint och vackert.
Efteråt kaffe och smörgås, titta på gamla fotografier, prata minnen.?
Och för min del inte en tanke på alkohol!

Kramar
???

Det du skriver Nordsaga låter som att jag hade kunnat skriva det. Lärare, tre barn, en man, 50 år, full mitt i veckan, döljer hela dagen, längtar till 18:00, hemma två dagar med stressymptom. Ska jobba imon och kommer troligtvis att dricka när jag lagar mat ikväll.
Hatar detta men vet inte hur jag ska ta mig ur det. All energi går åt på jobbet. Var nykter i 10 år, 93-03. Varför klarar jag det inte nu?
Skaffade barn under de åren.
Känns som jag har fastnat i ett tomrum och skulle gärna byta jobb. Dra upp gräs eller nåt.
Jag förstår precis hur du har det.
Ska vi bestämma en datum för start och mål och se om vi kan klara det tillsammans?
Kanske lite påfluget från min sida, men jag frågar ändå.
Styrkekramar!

Jag tänker på dig och hoppas att du lyckas.

Glömde skriva att jag har en terapeutkontakt och det är siperbra??

Tack JoYo för ditt svar!

Jag känner igen mig mycket i din berättelse. Å även om jag vet mycket så är det ändå gott att höra vad som har varit verksamt för andra. Det är ju först nu som jag har vänt mig ett forum där jag möter andra som har/har haft liknande problem.
Jag tror mycket på både fysisk aktivitet och mental träning...jag behöver prioritera mig själv där.

Ha det bra?

Vill bara säga Tack! Önskar dej en fin dag?

Känner efter om jag har den rätta viljan, den starka som kommer från mitt allra innersta......får inget riktigt grepp om den, den smiter undan lite. Som om den leker kurragömma och så plötsligt, här är jag! och så gömmer den sig igen. Jag vill förändra det är helt sant. jag vet sen tidigare försök med vita perioder eller perioder med kontrollerat drickande att jag dricker mer och mer när jag sen börjar igen. Och så vill jag inte ha det. Det är ju därför jag är här. Ändå så svårt . Måste man ha nått sin absoluta botten, när hela livet rasat, en riktig kraschlandning för att fatta?
Igår blev jag tvungen att åka iväg i ett akut ärende och genast började en plan på att gå in på bolaget och handla till våra gäster i helgen, ta form, när jag ändå var i närheten . Eller hur?
Blev inget med det. Fick inte mycket gjort resten av dagen. Min tid gick åt att tampas med oron och stressen över att inte orka utan vin. Galet. Vilket slöseri med tid.
Tack Soffi, för att du påminner mig om det härliga segerruset. Du får mig att kämpa vidare idag.
Idag ska jag inte dricka. Punkt.

Det var ett skämt det där med "Är det värt det, att vara nykter?"

Det är första gången som jag ger mig in på den här resan mot nykterhet och ska jag var ärlig så hade jag nog inte funderat speciellt mycket över vad jag kommer att möta. Visst, jag förstod att det inte skulle vara lätt, men jag upplever att det är jobbigt på ett sätt som jag nog inte förutsett och förväntade mig. Och då försöker jag se det komiska i jobbigheterna.

Det är ju logiskt att jag blir stressad över att gå in i "nya" situationer. Men det är ju både skrämmande och lite komiskt att det är nytt att möta goda vänner på en fest för att jag så sällan varit nykter på fester....
Jag blir också förskräckt över att få kvitto efter kvitto att jag varit värre däran än jag velat se.
Det är där jag "vänder på det" -Vad hade den logiska reaktionen varit om jag aldrig börjat dricka? Jo, att bli stressad av att bli bjuden alkohol.
Det gör det ännu mer tragikomiskt och jag kan hitta kraft att fortsätta på min nya väg.

Klokt råd att tänka på när jag kan utsätta mig för prövningar och när jag kanske bör låta bli, att jag gör bäst i att vara i balans innan för att gå ur situationen med en positiv känsla av att ha lyckats.
Tack!

Jag började efter flera års egna försök att sluta dricka. Jag går hos en terapeut. Vi har grävt i obearbetade händelser som jag inte visste betydde något längre. Har också gått igenom traumatiska händelser som splittrat mina föräldrar och syskon. Känns ensamt. Och så jobbet med att hjälpa andra, tunga problemfyllda människor.
Jag har fått en del nya vänner som jag träffar emellanåt men den där stora familjen får jag aldrig tillbaka. Livet har sin gång. Jag har varit och är en grubblare men har fått mycket hjälp av meditation, mindfulness, att stänga av tankarna och våga vara i känslan. Sjunka ned i känslan och låta den vara där. Acceptans.
Kanske du kan testa göra nåt nytt för att förändra tankebanorna, fysiskt aktivitet (träning/yoga?) och meditation? Börja smått med nåt som känns roligt för dig?
Egentligen vill jag inte slänga ur mig massa råd (som man ju själv säkert redan vet) som om det vore enkelt men dessa tips har hjälpt mig.. ?