Senaste kommentarerna i forumet

Först och främst: Soffi, tack för dina ord. Tillvaron tickar på, jag är nykter. Idag är det fredag och jag har inte ens fumderat på alternativet att dricka (förutom att jag skriver det här då). Helgerna har blivit något annat: god mat, mys och tid för roliga aktiviteter. Det kan jag verkligen njuta av, att veta att jag kan hitta på saker närhelst jag vill utan att bära på den där äckliga bakisfilten. Som sagt är inte allt helt okomplicerat. Jag vill fortfarande fly ibland, just för att det är så jobbigt att möta sig själv. Hade nog någon slags naiv förhoppning om att allt skulle bli bra bara jag slutade dricka men jag har fortfarande min pms och min oro (lite bättre dock). Men dricka? Nej! Jag är så klar med den karusellen. Jag vill leva på riktigt. Just nu lever jag som att alkohol inte finns och har slutat räkna dagar. Vet inte om det är en bra strategi, men just nu är det så skönt att göra så.

10 vita dagar att fira idag, utan A naturligtvis ??
Nu en tuff timme med min PT
Önskar en underbar vit fredag

Jag tror alla drömmer om att fly till ett annat liv ibland, dessutom är nog vi som "tenderar att ta ett glas för mycket ibland" överrepresenterade i flyktkategorin.

Jag tror också att det är fullt naturligt att du har mer flykttankar nu när du är på gång med stora förändringar i ditt liv. Är det rätt? osv...
Och din läsfåtölj låter ju som en helt fantastisk frizon, så skön! Men inte 24-7 väl?

Jag går en skogsrunda emellanåt och där, mitt ute i skogen på ett träd invid stigen, har någon satt upp en skylt med texten "Allt kommer att bli bra". Den skylten får mig att känna förtröstan och att le varje gång. Men skylten får mig också att inse att det går inte bara att sitta i soffan och vänta på att allt löser sig av sig själv, den får mig att fortsätta kämpa mot det jag verkligen vill.

Jag känner så starkt med dig och beklagar verkligen din förlust.

Jag läser och förstår att du upplever samma tsunami av ångest och dåligt mående som jag i början av nykterheten. Det ÄR jättejobbigt och man FÅR känna det så.

Men, nu börjar jag få näsan lite över vattenytan, ja, det BLIR BÄTTRE. Någonstans börjar jag tom tro att det är i just det jobbiga och motiga som jag hittade styrkan att fortsätta.
Hoppas att du kan se det också.

Sänder all medkänsla. Du är stark!

Ja, jag var nykter igår. Och, all vånda var helt onödig för jag missade gästerna :-)) !
Hur lyckas man med det? Jo, han firade med en "öppet hus" variant och eftersom det var vanlig vardag så trodde vi att de flesta skulle komma på eftermiddagen/kvällen. Jag skulle alltså fixa dagens sysslor på förmiddagen och dyka upp hos honom på eftermiddagen. Vi hade såå fel. Alla som ville fira honom hade samordnat sig och dök upp till lunch!
När jag kom var alltså gubben lite lagom svettig efter att ha serverat lunchmat i massor och diskat undan efter. Vi kunde därför ha en lugn och mysig stund tillsammans bara vi och käka lite rester framåt kvällen. Han tyckte det var tråkigt att jag missat alla, men jag sa inte fullt ut hur SKÖNT jag tyckte det var :-).

Pianisten: Ja, det är nog det jobbigaste med att vara nykter, att man inte vet vem man är eller ska/vill vara. Det plus att jag blir överkänslig för alla slags sinnesintryck och att det blir totalkrasch i hjärnkontoret av all "spam".

Har funderat lite över detta nu på morgonen, vem jag är och vilka förväntningar jag upplever från omgivningen i olika roller. För jag är nog otroligt skicklig på "rollspel" har jag kommit på.
Yrkeskvinnan jag har ju inga som helst problem att ta plats och ställa krav, ej heller att ställa mig upp och prata inför massor av folk eller gå in i kniviga förhandlingssituationer. Jag har tom jobbat som lärare en period, inga problem att stå inför en klass med uppkäftiga tonåringar "testar en" eller, ännu värre, att ta föräldramöten där man vet att man blir skärskådad och bedömd av alla föräldrar "-Är hon bra / rätt person att ta hand om våra barns utbildning?". Visst, jag blir trött efter och har alltid dövat mig med alkohol när jag kommit hem, för att få stopp på huvudet efter dagen. Men jag har aldrig druckit så att jag varit onykter på jobbet. Och jag har alltid fått goda omdömen.
Men så kommer jag till sociala situationer där jag träffar goda vänner, och jag blir helt ur slag. Vet inte vem jag är. Känner mig bedömd och funnen fel och tråkig. Går på tårna för att känna in alla andra, deras sinnesstämning, vad de vill och behöver samt vad de tänker. Jag behöver helt enkelt alkohol för att reda ut situationen och känna mig "rätt". Eller så är det det att jag inte kan acceptera att jag blir precis lika trött av att umgås med vänner som att jobba på en hög nivå. Det känns ju faktiskt lite fel...Det plus att jag alltid har definierat mitt värde utifrån prestation. Presterar jag inte så är jag ingen...

Ja, återigen lite luddiga och halvfärdiga funderingar så här på morgonen. Lyfter och vrider och vänder på stenarna som tidigare legat under ytan, under floden av vin.

Jag känner exakt som du angående alkohol....för mig är det antingen av eller på....så jag kommer aldrig att kunna dricka normalt.
Mitt bagage var ju betydligt tyngre än vad jag förväntat mig, och då tror jag ändå inte att vi lyckats nysta upp allt jag bär på inombords...men jag är beredd på att jobba med mig själv, för en av sakerna jag har lärt mig är att jag faktiskt förtjänar att få må bra.
Gårdagen var fylld med väldigt mycket stress....mamma här orolig över att flytta och jag gjorde mitt bästa för att det skulle gå så smärtfritt som möjligt.
Trodde inte att jag skulle hinna/orka gå på mötet, men det gjorde jag och det var en himla tur...för det var det absolut finaste mötet hittills.
Att jag har fått förmånen att få lära känna så otroligt vackra människor, det är något jag kommer att vara tacksam för så länge jag lever☺

Grymt bra Mstrx?? Det går bra här. Ingen dricka i veckorna och ganska måttligt vid festliga helgtillställningar. Följer mitt sällskap och har verkligen förändrat mitt beteende. Inga abstinensbesvär kvar och suget är 2-3 på en skala 0-10. Kan jag leva mitt liv såhär så är jag nöjd. Inga fler minnesluckor men gärna lite skallebank så att jag fattar vilket gift det är.
Styrkekramar till dig nu inför helgen och skjut dig inte i foten ?

Trevlig helg nu Halvdan?
Själv har jag vart och pangat in nya bössan?‍♀️
Tre veckor nu ?️‍♀️

Det gick bra idag. Ingen längtan alls. Te och vatten. Hoppas natten ger sömn. Känner mig trött i själen.

Torsdag igen och dubbla möten. Därefter har jag hämtat dottern igen. Nu dricker jag te och snart är det godnatt... ??

Du kommer må bättre imorgon☀️
Ladda batterierna inför helgen???
?‍♀️?‍♀️?‍♀️????

Jobbigt just nu, lite tjafsig med hustrun o då slår suget till med full kraft sååå nära att besöka Systembolaget men stack ut o sprang o medans jag sprang bestämde jag att nej så lätt ska A djävulen inte lura dig så jag får uppleva 10 vita dagar imorgon

Det kallas att vara nykter på "vita knogar" när man bara är nykter men inte förändrar sitt liv i övrigt. Det verkar vara en hård kamp, ett liv i uppförsbacke. Det går men är inte särskilt roligt.

Att byta ut ett beteende mot ett annat däremot kan öka glädjen i livet och minska alla de känslor som är anledningen till att vi dricker.

Enligt AA så är de tolv stegen vägen mot ett mentalt, andligt och kroppsligt tillfrisknande. Det görs genom att ge upp illusionen om att man kan kontrollera sitt drickande. Genom att hitta sin "högre makt" och be om hjälp. Genom att städa i sitt inre, skriva ner allt som skaver inombords och dessutom berätta allt detta hemliga, mörka, för en annan människa. Sen handlar det om gottgörelse, ge utrymme för daglig bön & meditation och framför allt ge vidare till andra. På vägen har man förhoppningsvis fått nya, bättre vanor, nya vänner i AA, nytt självförtroende och ny självkänsla och en vilja att göra gott för sig själv och andra inom alla områden i livet. Jag tror på att detta genomgripande program ger mer nytta än bara samtalsterapi och mediciner, även om vissa blir hjälpta utav det med. Vitsen är ju att leva ett liv fri från A. Fri från beroende av egen fri vilja utan att sakna A. Och om tanken på A kommer så har man så mycket erfarenhet och kunskap om sjukdomen att den tanken får flyga vidare lika snabbt som den kom. ?

Har aldrig närmat mig AA av just den anledningen du beskrev att de känns så långt borta från mina problem. Men jag börjar förstå att det här med alkoholproblem är så mycket mer än själva beroendet. Under mina nyktra perioder har jag förstått att jag mår dåligt även om jag inte dricker. Jag använder alkoholen som självmedicinering mot symptom som i grunden inte beror på alkohol. Och dricker jag lagom mår jag ganska bra men det där med lagom verkar inte vara möjligt i längden och så fort det tippar över så faller allt.
Vill komma till att jag fastnade för det du skrev. "Att vara nykter är inte samma sak som att leva ett bra liv. För ett nytt, bättre liv krävs mycket mer"
Det är tydligt här att så många stålsätter sig att sluta dricka till varje pris och är sedan förtvivlade över att inte allt bara blir bra sen. Jag en av dem.
Det är när man slutat dricka som det stora arbetet börjar och där är nog AA om någon gång allra viktigast.
Tycker det låter som du är positivare än förut och att det går framåt om än sakta. Gör ont när du skriver att du inte förtjänar din barn. Att dom är fina är väl det största beviset av allt att du gjort många sakar rätt! Kram

Det kan nog vara en av de jobbigaste bitarna med att bli nykter. Att man måste lära känna sig själv i situationer när man kanske aldrig varit nykter innan, t.ex kalas m.m. Å dessutom lära sig att trivas med den personen. Det är i alla fall mitt största dilemma, att trivas med mitt nyktra jag när jag är bland folk, jag känner mig extremt tråkig, ointresserad av andra och stora sällskap bara slukar energi. Där vacklar jag mycket i min syn på total nykterhet för det får mig att innesluta mig och ge upp det sociala.
Jag har heller aldrig varit stark nog att ge mig fan på att klara av det.

Precis som du skriver, för att klara det måste man först och främst vilja det.

Kram

Har läst din tråd och tänker att livet faktiskt är orättvist och asjobbigt. Att då adda detta med alkohol gör ju inte det bättre precis...snacka om en nedåtgående spiral. Och detta gör jag friviligt fastän jag ser konsekvenserna. Men kan du och alla andra här bli nykter så kan jag....

Hur länge bör man vara alkoholfri innan behandling med antabuse påbörjas? (Vid hög och frekvent konsumtion).

Javelin, jag beklagar din förlust. Vad oerhört starkt av dig att hålla dig nykter när du gick igenom en av de värre dagarna du varit med om, dessutom i sällskap av din vän som ville dricka med dig och med tillgång till all möjlig alkohol. Det hade varit lätt att sträcka sig efter flaskan, men du kunde istället känna lockelsen av ett nyktert, värdigt liv - så starkt även i denna svåra stund - att du hade kraft att avstå. Det känns skört, men du är verkligen målmedveten. Jag är också glad över att du dokumenterar det här, det är inspirerande och hjälpsamt även för andra att se att det faktiskt går att ta sig igenom såna här oerhört svåra dagar i livet och ändå bibehålla siktet på målet, även om känslorna i stunden är ofattbart tuffa.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Men vad bra att du hittade tillbaka, välkommen! Har läst din tråd och ser hur du kämpat. Känner igen mig så mycket i ditt resonemang. Vill inte ta hjälp utifrån, de långa perioderna i dimman, självföraktet/skammen mm

I slutändan har vi bara nuet vi kan påverka och du vill ha förändring mot för hur den senaste tiden varit. Att skriva här är ju ändå ett konkret bevis på en aktiv förändring, fortsätt så! ?

Vår sommar höst i ett ständigt vinrus.Oj så less jag är. Ute är det grådimma och jag känner att mitt liv har samma nyans. Tack o lov att detta forum finns kvar för nu vill jag börja om.
Jag vill vara en sån där som inte dricker.

Hej...tackar som frågar, läget är bra o har paus mellan möten just nu.
Suget finns där varje dag speciellt när arbetsdagen är slut men bara att kämpa på o blivit mycket träning nu när man är klar i knopp och själ.
Ja vi verkar bo i samma stad med dess ”fantastiskt” gråa höstväder bara det kan ju göra en deprimerad men vi är ju vana.
Ha en fortsatt bra dag utan A och imorgon kan vi säga 10 vita dagar ?
Kram

Tack Midget! Jag vet inte hur, men jag tog mig igenom gårdagen utan alkohol. Det var inte lätt, en av de värre dagarna jag upplevt och det var nog extra tur att jag inte drack med den sinnesstämningen. Hade garanterat blivit för mycket. Min vän blev besviken och hoppas väl på att vi ska ta igen det i helgen istället.

Soligt idag och jag ser framemot en ledig helg samtidigt som all smärta får mer utrymme. Idag måste jag ta en längre promenad, har ätit typ allt jag kommit över för att hitta nån form av tröst och det är ohållbart och fyller inte ens sitt syfte. Som jag tidigare skrivit så måste något nytt in om det här ska fungera. Motion och friskluft.

Oavsett hur det här kommer att gå, så är jag glad att jag dokumenterar det här. Jag har aldrig någonsin mått så här dåligt, aldrig. Ändå har jag hållit mig nykter i snart två veckor. Blir faktiskt förvånad när jag vaknar och har klarat en dag till... speciellt efter gårdagen med all tänkbar alkohol serverad framför ögonen. Bland alla tårar och sorg hade det varit så lätt att bara sträcka sig efter flaskan. Vad fick mig att låta bli egentligen? Tro mig att jag ville hälla i mig volymer, men jag vågade inte. Det är sanningen, jag vågade inte för jag vet inte när jag får stopp på det nästa gång. Längtan efter ett nyktert liv, ett värdigt liv, är så stark att jag går på nån reserv jag inte visste jag hade. Men det är såå bräckligt. Risken att jag trillar dit är överhängande på grund av allt som pågår runtomkring. Det är så överjävligt bara. ?

Tänker att om det nu händer att jag ger upp den här gången, så har jag den här erfarenheten att gå tillbaka till nästa gång jag hittar styrkan att kämpa för ett nyktert liv. Förhoppningsvis har det lugnat ner sig i livet i övrigt, mycket värre kan det inte kännas.. Blir så ledsen av att ens tänka så här. Genuint rädd. Hur lång tid ska det ta innan jag kommer på banan igen? Hur mycket extra ångest, smärta och skam ska jag tillföra under den tiden? Fysiska skador? Nä usch jag vill inte gå igenom det igen.

Jag suger på denna spännande karamell ett tag....???

Kramar
???

Jag tycker du är fantastisk som tagit hjälp och så målmedvetet kämpar dig framåt.
Att få hjälp av en terapeut är ett måste om man har ett virrvarr av tungt bagage att bära på. Man blir så hemmablind av sig själv så vissa saker går helt enkelt inte att se inifrån.
Alkohol hjälper ju att för stunden lindra symtom på det smärtsamma i själen men tar ju inte bort orsaken. Sedan skapar för mycket alkohol ångest och nedstämdhet.
Så det blir en ond spiral som bara går neråt. Så du gör helt rätt i att bearbeta det som gjort att du mått dåligt.
Då kan du också bli oberoende av alkohol och få ett mycket bättre liv.
Jag tror för egen del att jag aldrig kommer kunna dricka "normalt".
Vet inte ens om jag vill det...
Allt eller inget känns det som.

Ha en fin torsdag ?
Kram ?

Hur är läget idag❓
Hoppas allt är lugnt och fint?
Förstod på dig att vi bor i samma stad och således har vi då samma oktoberväder.?
Hoppas du hinner med en promenad mellan dina åtaganden, det rensar hjärnan från alkosuget....

Kram ?