Senaste kommentarerna i forumet

Mitt hjärta sjunger! Ni får läsa slutet utav mitt inlägg #671. Det är helt sinnesförvirrat! Jag kan inte hjälpa det! Jag ber till Gud att vara villig att göra Hens vilja och få vara till glädje och nytta för andra människor. Jag lägger mina känslor i Guds händer och ber om vägledning. Men inuti är det total frånvaro utav sunt förnuft... Jag håller på att bli knäpp på riktigt! Men känslorna bara intensifieras för varje dag. Jag börjar undra hur väl omgivningen "ser" detta. Jag är övertygad om att han känner likadant. Hjälp! ?

Tack, Rosa-vina! För första gången någonsin kommer jag åka på semester och vara nykter. Så stark är min övertygelse nu. Jag älskar visserligen Retsina, kalla öl med immiga glas och goda drinkar... Men, jag har redan druckit min beskärda del utav dessa drycker för ett tag framöver. Jag vet att det finns A-fri öl därnere. Sen finns massa olika smaker utav iste, iskaffe, färska juicer... Jag kommer inte behöva gå omkring törstig! ?

Din tråd är alltid spännande att läsa och så levande. Jag blir lite nyfiken på inlägg #681 såklart och hoppas att det är nåt jättebra.

Grekland, så mysigt. Härligt att åka när hösten kommer hit och få njuta av de Grekiska vindarna och havet. Min man har börjat tala om en resa men jag är nog inte redo att riskera min nykterhet, så det får nog vänta. Jag har endast ca 40 dagar än, så det är för tidigt. Jag såg att du har det dubbla. Grattis!

Solen skiner. Det är t o m kö på gatan utanför. Så många som behöver hjälp.

Min tid utan alkohol flyter på. Det går ok. Som så många andra märker jag att träning är ett utmärkt substitut för vin. Om jag drabbas av sug en eftermiddag försöker jag att få till ett hårt pass på gymmet. De första tjugo minuterna tänker jag mycket på alkohol. De andra tjugo börjar suget avta. Efter fyrtio har jag glömt av att jag ville ha vin. Efteråt, när man duschat och känner sig duktig och fräsch, finns sällan något sug överhuvudtaget. Jag är så tacksam för att det funkar så för mig. Att jag dessutom är mer genomtränad idag, när jag snart är femtio, än jag var när jag fyllde trettio får man se som en bonus.

?

Otroligt men sant! 8 nyktra dagar i ryggen ?! Hittills förvånansvärt lätt, passar på att njuta idag för vitnande knogar lär ju komma så småningom! Det som däremot är svårt nu är dessa känslor och tankar som åker bergådalbana under dagen! Ena timmen glad, nästintill eufori, för att därifrån sjunka som en gråsten till meningslöshet och depp. Lite motsägelsefullt är det allt, för det är samtidigt skönt att känna något! Tidigare såg jag till att döva de flesta känslor med vin. Tilläggas bör också att jag ätit SSRI i 20 år pga panikångest, ganska hög dos. Även tagit tag i detta och trappat ner till minimal dos, tanken är att sluta helt. Detta är så klart en bidragande orsak till alla känslostormar! Under alla år har jag dövat allt som går att döva! Min SSRI har fungerat så att humöret varit på en jämn nivå, varken känt riktig glädje, sorg, ledsamhet osv. För att vara på den säkra sidan , dövat med vin upptill! Låt dom komma bara, alla känslor ?, vill känna att jag lever! Kram alla till en fin tisdag! ?

Tack Strulan, Mirabelle och Vinäger?
Jag skulle vilja skriva något vettigt men huvudet värker efter en krånglig dag.
Mycket på jobbet, fullt upp hemma...
Dag 70 som nykter! Det hade jag aldrig vågat tro när jag gick med i forumet.
Kram och må så gott.

Klokt att du reflekterar kring din beroendepersonlighet och relationen till alkoholen - innan det har gått överstyr.
Hur tänker du om framtiden?
Välkommen till forumet!

Ny på denna sida :) Jag har en beroendepersonlighet till mat, träning och alkohol. Dom senaste åren har jag börjat fundera kring hur jag förhåller mig till alkohol och det är inte smickrande det jag kommit fram till. Jag kan verkligen längta till fredagen så jag kan hälla upp ett glas vin sen är festen igång. För det mesta har jag inga bekymmer med att hålla mig borta från alkoholen på vardagarna men helgen är svårt, i alla fall om jag är med vänner och bekanta. Är jag hemma med min dotter är det inte problem för jag har aldrig alkohol hemma - det går inte - jag dricker upp det direkt.
Jag missbrukar inte alkohol men jag är helt klart beroende i någon form till detta gift.

Idag är jag dödstrött och vill verkligen ha lugn och ro...
Det ser ut som jag får vänta ett tag till på det. Kämpa, kämpa...måste överleva denna vecka också.
Absolut nykter!

Kramar
???

Det mest uppenbara positiva den första veckan var Lugnet. När jakten, hetsen och stressen kring A blev klippt. Att kunna fokusera på jobbet, på samtal och träning! Så underbart skönt ?

Det bästa hittills är att jag börjar fundera på om det är så att jag faktiskt tycker om mig själv lite...? Annars skulle jag väl inte prioritera mig själv framför A? Och jag trivs ? (hittills..?)

Sträck på dig och håll huvudet högt! Du har gått en sjuhelsikes rond mot A-djävulen, och du har segrat. Det är stort och du har all rätt att vara stolt. Trist att dina nära inte är med i matchen. Man får nog tänka att de uppför sig som de har förstånd till. De fattar inte, helt enkelt. Du gör alldeles tillräckligt när du en dag i taget bestämmer dig för att vara nykter. Mer behövs inte, så varför krångla till det, tänker jag. Klapp på axeln och redig ryggdunk från mig ?

Du ska absolut sträcka på dig och vara stolt! Grattis! Jag kämpar, velar, snubblar till men är nu på banan igen.

28 dagar Nykter, snart kommer min första riktiga stora milstolpe, EN HEL MÅNAD NYKTER, det är något jag aldrig trodde. Tänk så annorlunda livet va för bara en månad sen! Men snart är jag där, på torsdag. Fy fan! Men jäklar som jag har kämpat o krigat på så att tårarna runnit, med sjuka abstinens från helvetet, sömnlösa nätter, stunder jag trott att jag inte skulle överleva pga panik, ångest, abstinens, så har jag ju gjort det. Så sjukt!! Men sen ändå kan jag inte riktigt ta åt mig eller klappa mig själv på axeln riktgt eller hjälpa att känna mig lite värdelös o att jag kanske ej gör tillräckligt. Men vet inte riktigt. Kanske det beror på att jag inte har det stödet från vissa i min närhet som jag kanske mer hade önskat, eller har jag för höga krav på mig själv? Men känner att få en bekräftelse då o då, höra att man gör något bra kan ju ibland vara behövande o ge en den där lilla extra styrkan man behöver för att fortsätta kämpa. Men kanske inget man kan kräva från någon? Även om det är från någon nära. Men ja, frågorna är tyvärr många. Jag har iallafall en medalj som väntar på mig. 1månad nykter! Kanske kan va bra att ha en liten påminnelse i fickan om jag vad jag faktiskt kämpar för när ingen annan gör det. Men vad vet jag? Hur går det för er? Belönar ni er själva när ni nått era mål eller milstolpar? KÄMPA PÅ ?

Taxfree katalogen har kommit i brevlådan inför stundande Greklandsresa med maken. Den är inte alls så rolig att bläddra i som förut. Bara en massa lyxigt förpackad A som jag ju inte ska dricka. Särskilt lockande är typ nya sorter jag aldrig tidigare provat, som t ex rosa gin. Men, men, det är samma beroendeframkallande gift i alla flaskorna oavsett förpackning. ?

Det har jag aldrig provat kolsyrat vatten med vinäger, det låter spännande det ska provas :) jobbat hela dagen helt slut. En tonårsdotter som härjar med mig blir tokig men jag ska vara nykter 13 dagar hitills ;)

Tack för input! Ja, just nu känns det som det allra svåraste, att vinna tillbaka barnens tillit och respekt! ? Ska försöka att inte ”fastna” i självömkan, gjort så många felval i livet och hade önskat att det gick att spola tillbaka och göra andra val. Ska se framåt och försöka göra rätt den här gången! Önskar dig en fin måndag! Kram ?

Härlig läsning Talien! Känslan av att vakna utvilad utan bakfylla måste vara den bästa känslan för oss här på forumet! Önskar dig och alla andra här en fin måndag! Kram

Och en hel helg! Inne på dag 8! Vaknade utvilad för första gången på länge.

Igår tog jag första träningspasset sen min krash, inte för att bota bakfylla och heller inte för att fördröja nästa fylla. Var definitivt starkare än under mitt senaste träningspass. Träningen kommer bli min igen ?

Pigg och nykter måndag väntar ❤

...ja jag börjar med dag 60 och nedräkning! Du kör Dag 1 på två sätt! Härligt!

Tidningsbudet har redan varit här. Jag ska upp kl 6 och skjutsa dottern till jobbet. Klarvaken. Kan inte sova. Vågar inte berätta varför ännu. Visserligen är ni alla forumvänner anonyma men det känns ändå lite läskigt. Dottern är redan uppe nu... ☘️

..och tagit måndagen ledigt, bara sådär....
Helgen blev knökfull och tiden räckte inte till, så vi tog till en nödlösning, och tar semester imorgon.
Lördagen var fullbokad med att gå på kalas, och det blev sent, ja och trevligt för all del.
Men sopförjan kommer bara två gånger per säsong till stugan, och den kom idag under två timmar.
Så upp tidigt för att ta oss ut till stugan, kånka och släpa grejer som omöjligt gå att elda upp senare i höst.
Men åka över dagen är rent slöseri med tiden, så jag tog semester och frugan kan jobba på distans.
Och vilken tur vi har med vädret, det har regnat fyrtio millimeter under senaste veckan, och nu tjugosex kanske tjugosju grader.
Vi har njutit varje minut i solen, kanske årets sista varma dagar, på kvällen kommer daggen med ruggig kyla.
Fukten kryper en ända in på skinnet genom kläder och allt känns nästan kladdigt, kroppen kan inte andas men fryser ändå.

Så hör ligger jag i min säng, men inte den ordinarie utan vid stugan, ute är det alldeles kolsvart och en enorm...tystnad.
Så tyst att det nästan är obehagligt, långt ut i viken ligger en ensam stackars segelbåt, och vi kan höras dess röster på flera hundra meters avstånd,, man kan höra hur blodet pulserar i sina öron.
Man märker att semestertiderna är över, för det är alldeles lugnt, överallt, helt stilla och kav lugnt på sjön, trots att det blåste rätt rejält på dagen.
När man tar sista kvällskissen så tittar man upp på en helt klar stjärnhimmel, det spritter av små klara lampor över hela himlavalvet.
Kan stå hur länge som helst tills nacken blir helt stel, och det känns som om man stirrar ut i all evighet, en oändlighet utan stopp.
Man är nära naturen och lever märkbart under mer av dess regler, hör styr vädret mer, sol, regn, blåst, kyla, värme och mörker, och man får anpassa sig efter det eftersom vi är ute mycket mer hör ön hemma.

Man känner sig underordnad men rättar sig efter det, och det känns bra eftersom man ändå inte kan förändra det.
I mitt tidigare liv så tyckte man att alkoholen hade samma prioriteringar, man kunde inte ändra på det och man anpassade sig efter det.
Strunttankar, egentligen, det går visst att förändra, och det sitter i tanken, i huvudet...
Tacksamhetsbönen...ge mig styrka att förändra det jag kan....och inse skillnaden, ett mycket bra visdomsord.
För varje dag ökar min styrka att förstå att alkoholen har ingenting mer i mitt att göra...
Eller så tänker jag så här, jag kan visst dricka alkoholen, inget som förbjuder mig längre, jag är vuxen nog att förstå dess konsekvenser.
Jag får....men vill inte, vill inte konstig i mitt beteende och bli ångerfull, må dåligt få konstiga tankar och så vidare...
Jag vill ta en större kontroll över mitt liv, förändra det jag kan, och inte lägga energi på sådant jag inte kan rå på...
Jag kan styra mitt drickande, men kan inte rå på vädret.
Jag kan förändra nuet men inte gårdagen, jag kan se positivt eller negativt på morgondagen ( ja bortsett från måndagar då..) och på så sätt så ett frö om hur det kan komma att bli, blir dagen skit så kan jag glädjas åt att jag såg positivt på den fram tills dess i alla fall.
Eller som kärringen sade som grät vid fel grav, då var det ingen glädje med den sorgen.
Eller som norrlänningen sade, du ska nog se att det blir skitväder i morgon också, man måste tänka positivt!

Med det sagt så har jag nog tömt nattens funderingar, efter att ha lyssnat på frugans suckar och jämrande i sängen bredvid.
Hon måtte ha drömt mardrömmar, hon är nog lite mörkrädd här ute i vildmarken, riktig stadsbrutta man har skaffat sig.
Själv funderar jag på om jag ska skyffla skit eller påta i trädgården under morgondagen, det är nästan samma sak men lite olika tid på hur länge det har legat i jorden, ja och i det ena fallet hur mycket man ska rengöra fingrarna innan man bakar sig en ny snus.

Mors Berra

På det igen, bara! Skönt att ni hade en fin resa och att det blev lugnt och avkopplande.
??

För den här helgen iaf...märker att jag har mycket mer tålamod, mer energi och att jag inte är lika lättstressad nu när jag inte dricker...är en fantastiskt skön känsla att komma hem från jobbet och inte vara fullkomligt utpumpad.
I vanliga fall hade jag druckit ikväll eftersom jag är ledig imorgon...men inte ikväll, min man hade gjort kvällsfika åt mig nu när jag kom hem...och jag blev så himla glad☺
Får däremot lite ångest över att vara ledig...märker att jag måste ha lagt upp en plan över vad jag ska göra mina lediga dagar, annars blir jag rastlös och det är då jag blir sugen...så jag håller på att fundera ut vad jag ska göra imorgon...först på schemat blir iaf att kliva upp och se till att barnen kommer sig iväg till skolan☺

Tack.

Nu gjorde ni mig gott och om ett inlägg blir mörkt...heeey....me like, för jag är både jättemörk och starkt ljus inombords och ibland beige. Döden gör mig mer levande, nedstämdhet o depressiva tankar mer som ovan...likgiltig... Tack Mirabelle ♥️

Kära Vinäger, vad tiden går ? Äldre blir vi och förhoppningsvis lite klokare, friare, mer tillåtande i sinnet. Jag funderar mycket nu vid mitt livs middagshöjd, om jag skulle bryta upp och göra någonting heeelt annat än det jag dagligdags gör i mitt liv...inte riktigt där än, men någonting gror....någonting som vill någonting...”annat” ? och när dessa tankar/känslor knackar på känner jag hopp, för de är fyllda av livslust, det är inte riktigt min vardag just nu... Lever på, så får vi se om någon idé utkristalliserar sig, som möjlig väg till större känsla av frihet och gemenskap...inom eller med något ?

En bra dag blev det och lite ljusare i sinnet ? Kvällar är ofta ok för mig, morgnar med riktigt mörka tankar värst och ja, Mirabelle, då känns döden som en befrielse/lösning/lättnad, mer än motvikt som gör mig levande ? Hoppas ändå på en inte allt för ångestfylld morgon imorgon, men först, lite god natts sömn ?

Tack igen ?