Senaste kommentarerna i forumet

Jäklar så otroligt starkt! Önskar du vill dela med dig av den styrkan. Jag började som du beskriver det så bra, med folköl! Jag utvecklades dock! (ironi). Troligen på avsaknad av den styrka du beskriver. Inte vågade jag berätta för någon! Jag är här på forumet, vet inte vilken gång i ordnnigen, pga att jag nu inte klarar mig på 2 flak starköl på en vecka 75-or.
Imponerad av din berättelse. Med den styrkan kommer det gå bra för dig!
/M

Stum av beundran här! Åh vad bra och starkt gjort!

Hoppas det blev både sol och hav för
dig idag☀️??!
Och att de oönskade, onödiga tankarna på a fortsatt hålla sig på behörigt avstånd ?.
Kram
/Fibblan ?

Pratade med en kollega i branschen idag, normalt samtal. Som sedan kom in på supa, varav jag sa att jag är alkoholist helt plötsligt.
Och då brast muren, dammluckorna öppnade sig. Alla känslor på en gång. Lättnad, skam, lycka, sorg......

Va tvungen att åka hem. Kommer inte ihåg om jag någonsin känt mig så sårbar och ledsen.
När jag ändå hade börjat så tog jag företaget också, vilket gör att kommer få hjälp av företagshälsovården. Samt sambon.

Känns väldigt bra, men också skamkänslor och en viss pinsamhet. Kom på mig själv att tänka ”va fan har du dragit igång nu”, nästan så ja ångrar mig.
Men mitt problem är verkligt och farligt. Får acceptera att alla kommer få reda på det.

Jävligt omtumlande dagar som vänt upp och ner på allt. Känner mig trött men lättare i själen.

Dag 4

Mera träning och fasta däremellan.. göra nytt! Förändra! Både kropp och knopp! Och allt däremellan.., vad nu det är..
själen förstås ?
Jag gillar din ide, jag vill också! Men jag orkar bara inte..just nu gör jag nog bäst i att bara vara..tror jag. Men frågan är om man alltid vet vad som är bäst för en..
Ibland är det säkert att göra precis tvärtom..,?.
Oavsett..
Jag hejar på dig?! Kör så det ryker Lennis, så tuffar jag upp där bakom, efter min resa..✈️
Stor kram
/Fibblan ?

Ibland går det bra ibland slutar det i kaos. Är det bara jag som därför tror att jag kan dricka ibland?

Det är ju härligt att ditt liv är roligare överlag när du är nykter! Absolut inget att beklaga ;-).
Det är ju vad jag också hoppas på att upptäcka. Men så länge jag inte vet, så är jag naturligtvis rädd att det blir tråkigt..
Men jag är ju också en person som drivs av att överprestera mot mål och som aldrig törs ha för höga förväntningar.
Så, om jag sätter ett noll-mål på alkohol så måste jag väl sluta dricka vatten också.. Blir inte bra liksom ;-) ;-).

Vilket himla bra råd. Jag har liksom aldrig tänkt på det från den änden. Det är så fantastiskt med det här forumet, att man får ta del av andras råd och erfarenheter.

Jag fick en gång ett råd när jag fastnade i negativa tankar över att jag var värdelös och fick svår ångest, iofs handlade det om helt andra saker än pms och alkohol, men i alla fall. Jag sökte hjälp och fick till svar:
- Jag kan inte hjälpa dig för jag kan inte sätta mig in i hur just du känner i den här situationen. Det är bara du som vet. Så, kan du försöka sätta dig själv i tredje person och ge hjälp och stöd till den del av dig som mår dåligt? Det funkade för mig, jag är ju sååå mycket bättre på att försöka hjälpa andra än vad jag är på att ta hand om mig själv.
Kan det vara en strategi som kan hjälpa även dig? Inte skulle du väl råda någon annan att dricka för att hon/han mår dåligt?
Du kan klara dig igenom det här, du är ju Bestämd och stark!

Ville bara säga hej och hoppas du är ok!?

Kramar
???

Vågen visar -3,5kg sen jag blev nykter. Utan ens ett försök till viktnedgång ?. Ätit mer, tränat sundare och INGEN ALKOHOL!!

Själsligt känner jag mig mycket lättare än -3,5kg ?

Jag ser fram emot en nykter höst och vinter. Till och med att jag ser fram emot ett nyktert liv ?
Fördelarna hittills har gett mig hopp om framtiden. Vad finns i mitt liv om 3 mån, ett halvår eller ett år om jag fortsätter så här?

Nykter torsdagskväll väntar. Även en nykter helg väntar (om jag får lov att vara lite kaxig ?)

Bam sa det och så kom det dåliga pms-måendet som en klubba i huvudet. Ångest, ilska, gråt, negativa tankar, självförakt. Rakt ned i ett becksvart hål där noll livsglädje finns. Allt jag vill är att dricka. Idag har har ingen möjlighet, men planerar redan i smyg för i morgon. Vill inte, men vill. Kan alla kloka argument men när jag mår såhär skiter jag i allt.

Ska försöka hitta sans nu. Jag vet att inget blir bättre.

fara, jag tar inte alls illa upp. Mår som vanlig dåligt idag, och tänker oavbrutet på att det här måste få ett slut. Längtar verkligen efter att slippa inta detta gift och känner ändå ett spirande hopp att det måste gå till slut. Vi kör på.

Det känns verkligen i magen då jag läser ditt inlägg, gissar att det inte var lätt att sätta det som hänt på pränt. Det låter som att du är redo att säga hej då till alkoholen och du har modet att be om stöd. Utöver forumet vad känns rimligt för dig just nu?

Här finns många med erfarenheter och med en vilja att dela med sig. Kanske har du redan hittat trådar som blir hjälpsamma för dig nu?

Det kan ta lite tid innan en ny tråd får fart men jag hoppas att du stannar här.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

... Sällan har det varit så tydligt som idag. Jag har äntligen kommit in på det universitetsprogram som kommer att ta mig dit jag vill i yrkeslivet. Ikväll behöver jag först arbeta och sedan åka hem och skriva min första tenta. Jag har supit bort många studietimmar den senaste tiden. Kursen är intressant och inte för svår. Ändå riskerar jag att bli underkänd. Jag är helt enkelt inte säker på jag kommer lyckas hålla mig nykter nog för att skriva tentan. Det känns helt fruktansvärt.

Jag har nog inte varit nykter en enda kväll sedan sist jag skrev. Många förmiddagar har jag lovat mig själv ett nyktert dygn. Varje eftermiddag sätter abstinensen in och motivationen är som bortblåst. Detta vakum mellan insikt och förändring... Jag VILL inte dricka. Jag VILL vara klar i huvudet och leva ett gott liv. Jag VET att jag behöver kliva av det här skenande tåget. Ändå ger jag upp varje kväll. Den senaste tiden har jag funderat mycket över maktlöshet. Att erkänna sig maktlös inför alkoholen. Jag tror att begreppet har hamnat fel hos mig. Det blir snarare en offerkofta och en befrielse från ansvar. Jag kämpar emot abstinensen, upplever en maktlöshet och ger upp. Varje dag. Hur resonerar ni kring steg ett?

…. och häll ut den!!!
Jag har också mått skumt de första dagarna och varit förbenat trött. Nu är jag på dag åtta och mår redan bättre.
Så håll ut!

Hej!
Jag har också precis börjat med programmet. Trodde att jag skulle uppleva det som jobbigt - men känner bara att det är skönt att tvingas se problemet och bena ut orsaken. Går inte längre att blunda för och / eller bortförklara att jag har ett problem. Har en stark tro på att det kommer att hjälpa mig.
Hoppas du får samma positiva upplevelse!

Hej och tack! Jo, jag har just fått min inbjudan till programmet. Ser fram emot det!

Tack! Jag ser fram mot att hänga här, konstigt nog. Det känns inte alls deppigt utan kul och stimulerande.

Inne på dag 2. Kommer inte ihåg när jag mådde så här jäv.... dåligt sist. Som influensasymptom. Hittade en kvarglömd starköl i min ryggsäck idag. Kändes som en otroligt enkel lösning att bara ta denna enda för att slippa må så förbannat dåligt. Än har jag stått emot dock! En annan sak som är lite besvärande är att det sticker i fötterna, precis som när en hand somnar och den ska vakna till liv igen. Men det är väl kroppens sätt att reagera misstänker jag.
3 första dagarna som tidigare har varit jobbigast, men hoppas det lättar lite imorgon.

Jag har testat att dra ner kanske 100 ggr men aldrig lyckats. Men samtidigt så kan man ju, om man är vaksam dra ner så pass att risken minskar eller att man får färre dåliga fyllor, och det kan många säkert leva med. Jag blir i alla fall inte provocerad av att andra vill hitta sina sätt att hantera alkoholen. Men jag brukar hur som helst i alla fall testa att föreslå helnyktert. Det är ju synd om vissa lämnar för att de upplever att en stor del andra blir provocerade. Men när man hittar ljuset efter ett så långt mörker så kan det vara svårt att inte bli lite ”frälst”. Zeal of the convert.
Väl mött hur som helst!

Edit: Kan dock inte låta bli att nämna att mitt liv är lika kul (och jävligt ibland) när jag är nykter. Kanske mer kul över lag eftersom jag i mitt fall slipper 100% av ågren, dåligt samvete och bakisgrå dagar. Sorry ?

Haha, åh såg att du varit med här tidigare och så kommer den här lilla newbien och berättar hur det funkar. Sorry. Men då vet du iaf hur bra det är ?

Men du, det händer något nu. Du är här inne och skriver. Det betyder att du är på väg någonstans. Jag har varit nykter kort tid men finner så himla mycket stöd, pepp och hjälp här på forumet. Det är otroligt skönt att dela de där djupt gömda hemligheterna med andra. Är fullproppat med duktiga flickor och pojkar härinne som har en lyckad fasad men bär på den där hemligheten.
Det kommer att bli bra ❤

Jag tror att alla måste få gå sin väg, fixa sina egna framgångar och misstag. Jag vet inte heller om jag aldrig kommer att dricka igen. Har inget problem med socialt drickande, däremot är jag rädd att det kommer trigga mig till en ensamsession hemma i soffan. Min tanke är att jag måste ge nykterheten en chans precis som jag gett alkoholen en chans i flera år, därför känner jag att jag måste ge den som minst en månad. Den måste liksom få landa i kroppen och jag måste ta reda på vem jag är utan alkohol.