skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..och tagit måndagen ledigt, bara sådär....
Helgen blev knökfull och tiden räckte inte till, så vi tog till en nödlösning, och tar semester imorgon.
Lördagen var fullbokad med att gå på kalas, och det blev sent, ja och trevligt för all del.
Men sopförjan kommer bara två gånger per säsong till stugan, och den kom idag under två timmar.
Så upp tidigt för att ta oss ut till stugan, kånka och släpa grejer som omöjligt gå att elda upp senare i höst.
Men åka över dagen är rent slöseri med tiden, så jag tog semester och frugan kan jobba på distans.
Och vilken tur vi har med vädret, det har regnat fyrtio millimeter under senaste veckan, och nu tjugosex kanske tjugosju grader.
Vi har njutit varje minut i solen, kanske årets sista varma dagar, på kvällen kommer daggen med ruggig kyla.
Fukten kryper en ända in på skinnet genom kläder och allt känns nästan kladdigt, kroppen kan inte andas men fryser ändå.
Så hör ligger jag i min säng, men inte den ordinarie utan vid stugan, ute är det alldeles kolsvart och en enorm...tystnad.
Så tyst att det nästan är obehagligt, långt ut i viken ligger en ensam stackars segelbåt, och vi kan höras dess röster på flera hundra meters avstånd,, man kan höra hur blodet pulserar i sina öron.
Man märker att semestertiderna är över, för det är alldeles lugnt, överallt, helt stilla och kav lugnt på sjön, trots att det blåste rätt rejält på dagen.
När man tar sista kvällskissen så tittar man upp på en helt klar stjärnhimmel, det spritter av små klara lampor över hela himlavalvet.
Kan stå hur länge som helst tills nacken blir helt stel, och det känns som om man stirrar ut i all evighet, en oändlighet utan stopp.
Man är nära naturen och lever märkbart under mer av dess regler, hör styr vädret mer, sol, regn, blåst, kyla, värme och mörker, och man får anpassa sig efter det eftersom vi är ute mycket mer hör ön hemma.
Man känner sig underordnad men rättar sig efter det, och det känns bra eftersom man ändå inte kan förändra det.
I mitt tidigare liv så tyckte man att alkoholen hade samma prioriteringar, man kunde inte ändra på det och man anpassade sig efter det.
Strunttankar, egentligen, det går visst att förändra, och det sitter i tanken, i huvudet...
Tacksamhetsbönen...ge mig styrka att förändra det jag kan....och inse skillnaden, ett mycket bra visdomsord.
För varje dag ökar min styrka att förstå att alkoholen har ingenting mer i mitt att göra...
Eller så tänker jag så här, jag kan visst dricka alkoholen, inget som förbjuder mig längre, jag är vuxen nog att förstå dess konsekvenser.
Jag får....men vill inte, vill inte konstig i mitt beteende och bli ångerfull, må dåligt få konstiga tankar och så vidare...
Jag vill ta en större kontroll över mitt liv, förändra det jag kan, och inte lägga energi på sådant jag inte kan rå på...
Jag kan styra mitt drickande, men kan inte rå på vädret.
Jag kan förändra nuet men inte gårdagen, jag kan se positivt eller negativt på morgondagen ( ja bortsett från måndagar då..) och på så sätt så ett frö om hur det kan komma att bli, blir dagen skit så kan jag glädjas åt att jag såg positivt på den fram tills dess i alla fall.
Eller som kärringen sade som grät vid fel grav, då var det ingen glädje med den sorgen.
Eller som norrlänningen sade, du ska nog se att det blir skitväder i morgon också, man måste tänka positivt!
Med det sagt så har jag nog tömt nattens funderingar, efter att ha lyssnat på frugans suckar och jämrande i sängen bredvid.
Hon måtte ha drömt mardrömmar, hon är nog lite mörkrädd här ute i vildmarken, riktig stadsbrutta man har skaffat sig.
Själv funderar jag på om jag ska skyffla skit eller påta i trädgården under morgondagen, det är nästan samma sak men lite olika tid på hur länge det har legat i jorden, ja och i det ena fallet hur mycket man ska rengöra fingrarna innan man bakar sig en ny snus.
Mors Berra
skrev Knaskatten i Dax nu
På det igen, bara! Skönt att ni hade en fin resa och att det blev lugnt och avkopplande.
??
skrev Kristina78 i Tar upp kampen
För den här helgen iaf...märker att jag har mycket mer tålamod, mer energi och att jag inte är lika lättstressad nu när jag inte dricker...är en fantastiskt skön känsla att komma hem från jobbet och inte vara fullkomligt utpumpad.
I vanliga fall hade jag druckit ikväll eftersom jag är ledig imorgon...men inte ikväll, min man hade gjort kvällsfika åt mig nu när jag kom hem...och jag blev så himla glad☺
Får däremot lite ångest över att vara ledig...märker att jag måste ha lagt upp en plan över vad jag ska göra mina lediga dagar, annars blir jag rastlös och det är då jag blir sugen...så jag håller på att fundera ut vad jag ska göra imorgon...först på schemat blir iaf att kliva upp och se till att barnen kommer sig iväg till skolan☺
skrev Skillnaden i Skillnad
Nu gjorde ni mig gott och om ett inlägg blir mörkt...heeey....me like, för jag är både jättemörk och starkt ljus inombords och ibland beige. Döden gör mig mer levande, nedstämdhet o depressiva tankar mer som ovan...likgiltig... Tack Mirabelle ♥️
Kära Vinäger, vad tiden går ? Äldre blir vi och förhoppningsvis lite klokare, friare, mer tillåtande i sinnet. Jag funderar mycket nu vid mitt livs middagshöjd, om jag skulle bryta upp och göra någonting heeelt annat än det jag dagligdags gör i mitt liv...inte riktigt där än, men någonting gror....någonting som vill någonting...”annat” ? och när dessa tankar/känslor knackar på känner jag hopp, för de är fyllda av livslust, det är inte riktigt min vardag just nu... Lever på, så får vi se om någon idé utkristalliserar sig, som möjlig väg till större känsla av frihet och gemenskap...inom eller med något ?
En bra dag blev det och lite ljusare i sinnet ? Kvällar är ofta ok för mig, morgnar med riktigt mörka tankar värst och ja, Mirabelle, då känns döden som en befrielse/lösning/lättnad, mer än motvikt som gör mig levande ? Hoppas ändå på en inte allt för ångestfylld morgon imorgon, men först, lite god natts sömn ?
Tack igen ?
skrev Strulan65 i Botten
Hoppas du kommer att trivas och få kraft här. Ett bra sätt att få ork, kraft är att skriva här och ta hjälp av självhjälpsprogrammet. Så tryck inte ned dig nu, utan res dig och fortsätt där du slutade// kram Strulan??❤️
skrev Vinäger i Första dagen mot FRIHETEN
Hoppas att du mår lite bättre. ?
Kram
skrev Vinäger i Nu!
Tänker att du ändå kommit långt i ditt förändringsarbete. Dina tankar är helt andra nu än för några månader sedan. Du har mycket att bearbeta och en del är extra tufft. Jag tror på dig, du har insikten och har redan hittat andra sätt att ta tillvara nuet på. Använd dem.
Kram
skrev Äntligen91 i Botten
Igår kväll rammla jag dit igen efter en dryg månads nykterhet. Allt blev kaos som vanligt och nu ligger man här och funderar på det alltid kommer vara så här eller är de någon som har tips eller råd om vad man kan göra för att förbli nykter.? Inser att jag har problem som jag vill komma till rätta med inann jag förlorar sambo, barn å jobb. Känns som jag bara är en belastning för min omgivning eftersom jag bara ställer till det med jämna mellanrum. Tacksam för alla som orkar ge lite tips.
skrev Vinäger i Det gick åt helvete - men nu kan det bara bli bättre
Åh, vad jag kände med dig när jag läste det sista stycket i din text om återfallet. Tyvärr kände jag igen en hel del från min botten i slutet av november förra året. När man känner sig maktlös och har svårt att se en utväg. Tack och lov har vi en egen vilja, även om det känns förtvivlat ibland. Klarar vi det inte själva kan vi söka hjälp. Något måste vi göra. Så där dåligt ska vi inte må.
Ångest är skit. Punkt.
Har du någon medicin eller samtalshjälp mot ångesten? Förutom den egna bedrägliga och högst tillfälliga A-lindringen? Om inte, kanske det är värt att kolla upp.
Önskar sååå att du får må lite bättre snart och att du orkar ta dig ur alkoholens grepp. Som du själv så klokt beskriver hör ju dessa ihop.
Kram till dig ?
skrev Vinäger i Dax nu
Bara du vet hur du tar dig fram på bästa sätt. Kul att kryssningen blev lyckad och att du kände att alkoholen inte tog över.
Kram till dig
skrev Vinäger i Första dagen på resten utav mitt liv
Femina, önskar dig fortsatt välgång. Det är du så värd. ?
Kram
skrev Vinäger i Otroligt
Vad glad jag blir för din skull. ? Trots alla motgångar lyckas du hitta och till och med sprida lite positiv energi. Upprepar mig igen, men just nu önskar jag dig åtminstone lite lugn och ro. Att livet löper på så bra det bara går efter omständigheterna.
Massor med kramar
skrev Vinäger i Skillnad
Det gör ont att läsa om det mörka i ditt liv. Samtidigt är du så klok och insiktsfull. Jag beundrar ditt sätt att hantera vardagen och hyser stor respekt för att du klarar av den utan alkohol den allra mesta tiden.
Vet inte riktigt vad jag ska skriva.
Du är i alla fall en vän jag verkligen skulle vilja ha kontakt med utanför forumet. Så kändes det redan för två år sedan, då vi famlade lite i luften här inne och hittade varandra.
Av hela mitt hjärta önskar jag att livet blir lite snällare mot dig. Det är du värd. ?
Kram
skrev Mirabelle G-S i Skillnad
En ledig dag fylld av kärlek låter som helt rätt själavård ? Lindras sorgen något av att du rent praktiskt kan vara till nytta? För mig brukar det bli viktigt i situationer jag inte har kontroll över... att ändå kunna GÖRA något vettigt.
Det är vidrigt att fastna i existentiella tankar och dödsångest... Jag har kämpat återkommande med det sedan tidig barndom. På det viset tyckte jag det var skönt att vara deprimerad. Äntligen var jag fri från de tankarna. Jag brydde mig plötsligt inte om att livet en dag tar slut. Det var riktigt vilsamt på något konstigt vis, att inte vara särskilt intresserad av att leva.
Usch vad mörkt mitt inlägg blev nu... Jag som skulle muntra upp dig ? Men en *kram* får du iaf ?
skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv
Så sakteliga har jag börjat gå ner lite i vikt. Vågen visar nu under 90 kg. Heja, heja! ⚖️
skrev Maran i Nu är det stopp
Jag hoppas det går som du tänkt dig. Det finns ju ett fåtal som fixar att gå från missbruk/riskbruk till kontrollerat drickande. Själv har jag resonerat som du MÅNGA gånger... det funkar en, två, kanske tre tillfällen, men successivt är man där igen. Inte alls kontrollerat. Så ropa inte hej efter första helgen. Ett råd i all välmening. Få inte hybris....
För egen del har jag insett att jag inte kan dricka. Punkt. Och det är faktiskt en befrielse att ha tagit det beslutet.
skrev FinaLisa i Otroligt
Härligt med en sådan ljuvlig sommardag som idag?
Har badat i havet och njutit i fulla nyktra drag?.
Nästa vecka blir en tuff vecka för mig så denna dag blev som en extra laddning.
Hoppas alla ni fina forumvänner också fick en fin söndag.??
Kramar
???
skrev Talien i Igår gav jag upp
Jag har väl alltid trott på "ett högre syfte" och ett jobb där jag både kan göra något bra för världen samtidigt som jag får förverkliga mig själv. Lite överdriven beskrivning ? men typ.
Jag har utbildat mig i omgångar, och bytt jobb när jag känt att det varit dags att komma vidare. Jag har flyttat och tagit chanser för att nå dit jag vill. Utan att fly, utan för att nya möjligheter hägrar.
För ca 10 år sen började jag ifrågasätta mitt yrkesval. Samtidigt var det turbulent kring mig på andra sätt. Det var i den vevan A började få större plats i livet.
Jag backade lite i min karriär, hittade en ny intressant inriktning, men jag tror jag backade för mycket... Drömmar försvann längs med vägen och karriärsfrågan började handla om schema. Först ett fördelaktigt schema så att jag skulle kunna dricka lite när jag ville. När jag själv började tycka det är lite för mycket A ändrade jag strategi.
Jobbade jag mycket så drack jag mindre, det funkar inte annars. Periodvis har jag därför jobbat mycket, för att komma undan A. Men alla chanser som funnits har jag tagit... och börjar jag bara dricka tillräckligt tidigt, direkt efter jobbet, och avslutar i tid... så... går det ju att jobba dan efter..
Har jag jobbat natt har jag ju självklart inte kunnat dricka. Därför har jag försökt mig på nattjobb. Men jag (jag?) är ju smart! Kommer ju på att jag kan ta ett par öl hemma på morgonkvisten efter passet, sova, träna och sen gå på nästa pass. Två gånger har jag dessutom druckit på jobbet.
Jag har kämpat mot nåt som inte går att bekämpa. Försökt att hitta strategier för att komma undan.
I våras fick jag chansen till ett vik som möjliggjort hejdlöst supa i 3 månader som jag gladeligen tackade ja till! För jag hade bestämt mig att inte försöka minska ner nåt längre, jag skulle festa loss och ha kul hela sommarn!
Tur det, för jag kraschade.
Det är omöjligt. A slingrar sig in i allt. Kontrollerar min hjärna. Förstört glädjen med träning, förstört mina drömmar om ett fantastiskt jobb och självklart relationer (bli väl nån utläggning här om de sen...)...
Jag vet nu att om jag ska kunna få tillbaka mina drömmar om ett bra yrkesliv och kämpa för dessa måste jag GE UPP alkoholen.
Jag har en tuff arbetsvecka framför mig nu, det tar emot. Men istället för att blåsa ur skallen har jag tagit det lugnt, vilat. Förberett det jag kan inför veckan. Jag är inte på mitt drömjobb men jag trivs oftast och har bra kollegor.
Jag ska ta tillbaka mina drömmar och min kämpaglöd.
Snart en hel vecka nykter ❤
skrev FinaLisa i Mod
Vad roligt att läsa ditt inlägg om mötet med dottern och intressant om din kväll utomhus?
Jag tror som du att det är bra att släppa in lite i taget. Det gör såklart ont att ha sårat och känslomässigt skadat sina nära men det är något som måste bearbetas bit för bit.
Viktigt är att bekräfta sina barns känslor när de börjar prata om hur de har mått. Då blir förutsättningarna bättre för att laga relationen.
Men njut av att du och din dotter fick en så fin dag tillsammans? Och fyll på med flera?
Och håll kvar minnet av allt raglande på fyllan så minskar det kanske eventuellt kommande sug...?
Kramar
???
skrev FinaLisa i Dax nu
Att du mår bra och är nöjd med resan är ju det viktigaste.
Man behöver ha avkoppling från vardagen ibland.
Nu kör vi vidare?️???
Kramar
???
skrev Lennis i Dax nu
Var en superskön kryssning bara njöt av att inte ha några måsten. Blev ganska lugnt faktiskt vi satt o tittade på folk som absolut inte tog det lugnt...herregud! Kändes absolut som vi tog det lagom o inte för mycket ? tog pyttelite på däck på hemvägen så blir dag 1 i morgon garanterat o utan minsta tvekan. Sen kör jag min resa vidare igen. Stämmer så bra alla har sin resa o sitt bagage med sig. Egentligen är jag inte orolig för att göra en sån här liten avstickare vet att mitt mål pekar framåt sen igen. Känns som jag har bra koll o vet vart jag vill så i morgon går min resa vidare. Har mina dagar i bagaget o dom känns bra ? känns bra att ha dom! Kramar till er alla kämpar! I morgon kör jag igen (på två sätt ?
skrev Talien i Mod
Vilken omtumlande lördag, starkt jobbat av dig ? och vilka fördelar ändå!
Jag har inte haft nån riktig ångest än, men får väl se...
Nu är vi snart uppe i en vecka du ??
skrev Wasabi i Det gick åt helvete - men nu kan det bara bli bättre
Jag har alltid ångest. Vissa dagar märks det knappt, andra dagar känns det som att jag lever i ett svart hål och att det kommer aldrig bli bättre. Det jobbiga är att ”humöret” eller ångesten kan svänga så fort, ibland under samma dag. Jag har märkt att när jag inte dricker på ett tag så är de hemskaste dagarna och stunderna väldigt få.
Jag måste acceptera min ångest. Den kommer nog alltid att finnas med mig, men alkoholen gör den värre. Den kan hjälpa i stunden. Annars skulle jag ju inte dricka?! Men i längden så skadar alkoholen otroligt mycket + den gör min ångest VÄRRE.
Jag kan ta bort alkoholen och då också ta bort en del av den värsta ångesten som jag lever med nu. Varför skulle jag inte vilja göra det?
Tidningsbudet har redan varit här. Jag ska upp kl 6 och skjutsa dottern till jobbet. Klarvaken. Kan inte sova. Vågar inte berätta varför ännu. Visserligen är ni alla forumvänner anonyma men det känns ändå lite läskigt. Dottern är redan uppe nu... ☘️