Senaste kommentarerna i forumet

kul tror jag att få kontakt på riktigt, kanske via mejl till att börja med. Vi får se om administratörerna skulle kunna ordna en sådan kontakt, om du vill förstås. Läser varje dag på forumet och det ger mig mkt, men många gånger har jag tänkt att det skulle kunna ge ännu mer om man fick kontakt med någon som verkar vara i samma tillstånd ungefär. Självklart ska man kunna vara anonym ändå, men det fixar man ju med en typ hotmail-adress eller liknande. Ni trevliga som sköter sajten, har ju träffat er live en gång i höstas, kan gärna ge en kommentar om mina tankar i detta ärende.
/Fenix

Idag har jag nog chockat både mig själv och min chef.
För några veckor sedan vad jag henne att få byta avdelning eftersom jag kände att jag inte orkade vara kvar där jag jobbar nu.
Men under tiden jag har varit nykter har jag märkt mer och mer att det nog har varit alkolisten i mig som har varit problemet.
Jag har varit trött, seg, haft noll motivation till att jobba...och det har ju börjat komma tillbaka nu.
Jag märker också nu i efterhand vilket fruktansvärt kaos jag har haft inom mig under tiden jag drack....
Så idag sa jag till henne att jag håller på att jobba på mig själv, och att jag kan tänka mig att stanna kvar ett tag iaf...känns som ett bra beslut.

Tack snälla för ord från framtiden som ger hopp ❤

Haha, ja jösses.. Det är nästan tragikomiskt hur man tänk. Trodde jag att ett spännande och innehållsrikt liv plötsligt skulle knacka på dörren när jag satt inne och sög i mig vin? ? Du har så på pricken rätt. Kan riktigt höra mig själv: Uuuää, det händer iallafall aldrig något kul, lika bra att dricka.

Någon som sätter ord på mina tankar....när jag dricker så är det bara berusningen som är viktig...resten spelar ingen roll.
Jag har också kommit fram till att jag aldrig kommer att kunna dricka bara några glas...eller nån gång ibland...så jag väljer också att avstå helt.

Du har hamnat på rätt ställe. Du låter sansad och samlad när du beskriver hur alkoholen tagit större och större utrymme i ditt liv. Har du startat självhjälpsprogrammet här på sidan? Jag kan rekommendera det. Man får en överblick över sitt alkoholbeteende och råd om hur man kan gå vidare. Hoppas du ska trivas här på forumet ?

Dina tankar om moderation stämmer väl överens med mina egna. Jag är ute efter berusningen. Varje gång. Att dricka vin utan att bli berusad ser jag ingen som helst mening med. Så antingen låter man bli helt, eller så accepterar man att sjunka djupare och djupare in i ett alkoholberoende. Jag väljer att låta bli.

I dag har det varit en bra dag har dock haft ett sug och tankarna på ett litet 6pack kan inte skada .
Men bröt mönstret och åkte utan att handla
Det känns rätt bra att man slog bort den där jäkeln som satt på höger axeln och försökte övertala mig att bara köpa några folk öl

Du verkar väldigt klok!
Rastlösheten ja... Har jag också druckit på... Har ju seriöst trott att jag druckit på grund av rastlöshet, tristess och att det händer för lite. Men enda anledningen till att det inte händer nåt är ju för att jag mest suttit hemma och varit full eller bakfull ?. Hur sjutton ska det kunda hända nåt då?!? ?

Och den omedelbara tillfredsställelsen ja... den får jag nu, när jag fokuserar på det jag har och gör, oavsett om det är lugnet i ensamheten eller jobbet eller ett intressant samtal ?
Dag 24 för mig och jag är inte alls lika rastlös.
Kämpa på ?

..och för tröst att jag inte är ensam.
Har läst att många här lyssnar på Alkispodden, ska leta upp den. Sen har jag inte ens tänkt på att man kan sätta på något att bara lyssna på när man pysslar runt. Snacka om att man blivit enkelspårig och bara tänker vin som lösning på det mesta... :-/

Jag ser en del på forumet som skriver: "jag vill kunna dricka 2-3 glas" eller "jag vill kunna ta en öl på verandan" etc. Det är intressant att på något sätt så måste vi alla vara medvetna om vad vi gör på den här sidan, varför vi ens kom in här och vad alkoholen har gjort med oss och våra liv. Att först skriva (generaliserar nu) "alkoholen har förstört relationer/jobb/hälsa/liv" men att sen i nästa inlägg vilja dricka 2 glas vin till helgen. Alkoholen är beroendeframkallande! Det är därför vi vill fortsätta dricka. Jag förstår såklart eftersom jag också tar återfall efter återfall även fast jag vet vad alkoholen gör med mitt liv.

Men att kunna "lära mig" dricka ett par glas låter det som en mardröm, ärligt talat. Jag kommer ALDRIG kunna leva så. Det är allt eller inget för mig. Antingen så tar jag konsekvenserna och försätter dricka som jag gör eller så lever jag ett nyktert liv. Jag har aldrig försökt att moderera mitt drickande för att jag vet att det är lönlöst. Jag dricker för att bli full, det är mitt mål varje gång jag dricker liksom. Tycker inte ens det är särskilt gott. Jag vet att när jag tar det första glaset så kommer jag fortsätta dricka hela kvällen/natten och sen vakna upp nästa dag med en bakfylla. JAG VET att dagen efter är förstörd - varje gång. Ändå så dricker jag för att på något sätt har jag accepterat att det här är jag och såhär blir det. Det är extremt mycket lättare att avstå - även om det också är skitsvårt såklart!

Alla har vi våra personliga resor, jag vill inte trampa något på tårna. Bara något jag tänkte på.

Dag 4 idag... en dag i taget.

Första veckan var jag vinglig, hade yrsel och skakningar, rejäl abstinens. Sen lättade det sakta men säkert. Nu på dag 24. Det kommer mer energi!! Man får stå ut ett tag.
Jag har inte städat eller tvättat utan nåt att dricka på flera år ? De senaste veckorna har jag lyssnat på Alkispodden istället för att ta ett glas till hushållsgöromålen. Det ger ju inte fysisk energi som alkohol... men det ger mental energi, igenkänning och några skratt.
Lycka till ?

Åh du, jag vet och känner igen mig mycket. Med alkoholen fick jag plötsligt energi, lugn och struktur i huvudet. Saker jag stirrat på med missmod hela veckan blev plötsligt gjorda. Jag märker dock att nu när det börjar närma sig två veckor så blir jag sakta piggare och mer initiativrik. Sen tror jag också att det finns en annan aspekt: Vi luras att tro att alla andra har så mycket energi och klarar så mycket eftersom alla bara visar en tillputsad bild på Instagram osv. Sanningen är nog att de flesta har dåligt med energi efter en arbetsdag.

Va bra du har det, du är ju definitivt bäst på det du gör på ditt jobb ??
Har hänt mycket i den här skallen de här första veckorna. Hittar lite av mig själv, och kommer väl hitta mer och mer hoppas jag.

Angående att känna sig värdelös.. I vanliga fall dricker jag på det, och låter känslorna eskalera eller förträngas. Kanske också komma på nån briljant idé på fyllan hur jag ska lösa eventuella problem ?

Men som nykter känns det där onödigt. Var mest ett konstaterande av hur jag kände igår och jag orkade inte ens älta det med mig själv. Och rätt vad det var, lite senare igår kväll började jag förstå var känslan kom ifrån..
Igår pratade jag och en kollega om situationen på jobbet och jag både berättade om vissa saker jag var osäker på och påpekade några ohållbara situationer vi står inför. Och hux flux satte hon sig ner och fixade och planerade om. För hon höll ju med mig. Även fler kollegor har reagerat på hur det ser ut så fler var med på tåget.
I och med dessa ändringar så här jag fått det mycket enklare (och ett par fördelar) och det får mig att känna mig värdelös... Någon annan var räddaren i nöden medan jag bara tog emot dessa positiva förändringar... Jag har oerhört svårt för att be om hjälp och ta emot hjälp kan jag ju erkänna.

Ser jag LOGISKT på vad som hänt här så kan jag se att de flesta faktiskt fått det enklare ?. Rätt man på rätt plats och bra för verksamheten! Min roll fick ju ändå vara att peka på vissa brister medan någon annan fixade lösningen, och resten var på. Bra samarbete ändå!

Lite enkel vardagsmagi, som har utrymme att ske när inte alkoholen styr, istället är mitt fokus på det jag har framför mig. Livet är inte alltid lätt. Men när det ÄR lätt kanske jag istället ska glädjas åt det, tacka och ta emot ?
Dag 24 blir nykter ?

Ett bra beslut att ta tillbaka kontrollen och ett lika bra beslut att söka sig hit :-).
Jag är ganska ny här, men har redan fått massor av tips genom att läsa och uppmuntrande kommentarer från andra i samma läge hjälper verkligen!
/Soffi

Tack för svar Fenix.
Helt sant att man mår lika dåligt oavsett om man dricker eller inte. Den ångestdämpande effekten, är väldig, väldigt kortvarig!
Jag är också så otroligt trött på att gömma mig och göra allt som går för att dölja. Jag har alltid varit livrädd för att bli genomskådad. Så jag kommer försöka vara väldigt mycket mer öppen med detta framöver. Alla som står en nära lär ju ändå ha begripit sen länge. Kvinnan jag delar mitt liv med har definitivt fattat problemet.

Efter otaliga försök inser jag att jag kanske behöver be om hjälp om jag inte fixar det denna gången!

Jag gör mycket gärna denna resa tillsammans med dig Fenix.

Hälsningar
/M

Var nykter även igår så nu är jag inne på dag sju.
Vaknade tidigt i morse och var hyfsat pigg men låg kvar en stund och funderade över livet och det mönster som jag nu så tydligt kan se. ÅNGEST!
Skriver ner det här så att jag inte ska glömma vilken sorglig figur jag blivit...
Jag är nästan alltid trött, har inte lyckats komma tillbaka helt efter en utmattning för nästan två och ett halv år sedan. Drack normalt, dvs 2-3 glas/helg, under första hälften av sjukskrivningen, sen har det bara blivit mer och mer. (från tidigare "perioder" vet jag att jag får energi av a)
Jag har nu oftast inga problem att klara allt som är inbokat varje dag, det är när jag kommer hem på eftermiddagen/kvällen som jag har skaffat mig ett rent sjukt beteende. Jag ser allt som behöver göras hemma men orkar inte... så jag tar ett glas vin för att få energi. Får energi och börjar pyssla med något typ städa, tvätta, fixa. Det går bättre och bättre för det går ju alldeles utmärkt att smutta på ett glas vin (eller två) till medan man hänger tvätt. När jag är klar och känner mig nöjd så fyller jag vinglaset igen för att sätta mig i soffan och slappna av, man blir ju så härligt avslappnad av ett glas. Kollar på TV eller läser en stund, sen tar jag ett glas för att kunna sova.
Det har alltså blivit ganska många glas varje em/kväll... först för att få energi, sedan för att koppla av och sist för att sova. Fy f-n vad sjukt!! Det läskigaste är bara att jag trott mig ha kommit ur utmattningen för jag har varit pigg på morgnarna och dagarna.
Nu har jag alltså slutat dricka och jag är helt utan energi igen.
Idag hade jag bara förmiddagen uppbokad och kom hem för en dryg timma sedan. Sitter nu handlingsförlamad och tittar på röran jag ställt till med senaste veckan då jag inte druckit och alltså inte orkat göra något hemma utan bara gått och lagt mig tidigare och tidigare... MÅSTE städa, men jag orkar inte och jag vill verkligen inte ha nå't att dricka.
Vad gör man som nykter för att få energi?

känner igen mig i mycket av det du skriver. Känner nu att jag spelar rysk roulett med mitt liv, och alkoholen måste bort. Finns inget positivt alls längre utom att jag somnar snabbt beroende på att jag nästan druckit mig medvetslös. Jag mår ju lika dåligt vare sig jag dricker eller inte, så varför fortsätta? Börjar inse att alkohol inte ger mig något alls längre. Jag dricker också starka starköl och har en skaplig övervikt. Vi tar tag i detta nu och följs åt! Min resa får börja i morgon eller övermorgon eftersom jag har saker uppbokade.
mvh Fenix

En fråga, 2-3 glas eller en halv flaska vin - räcker det i ärlighetens namn? Varför ta det första glaset? Testa och utmana i hur kul det kan vara utan. Du behöver ju inte vara alkoholist eller absolutist för att välja att inte dricka...

Oj vad jag skriver här, men jag upplever att det hjälper mig att hålla fast vid mitt löfte. Iallafall, i hela mitt liv har jag varit urdålig på att känna förväntansnjutning, sådär som många andra verkar göra. Jag vill istället ha omedelbar tillfredsställelse, något alkoholen bistått med. Detta innebär bla att jag är dålig på att spara, dålig på att se fram emot något, dålig på att vara i nuet. Ju mer jag har druckit, desto mer rastlös tycker jag att jag har blivit: Bäst att ha kul nu för man vet aldrig vad som händer imorgon.

Med lite klarare ögon ser jag nu att jag har missat så mycket roligt just pga detta. Innebär såklart inte att jag inte fortfarande är rastlös, men iaf liiite bättre.

Heja oss! Idag ska vi vara nyktra och känna verklig lycka :)

Efter ett ganska långt liv där alkoholen spelat en stor och ofta positiv roll har jag så bestämt mig att på allvar överta kontrollen över mitt liv. Jag har de senast två tre åren glidit in i ett dagligt drickande. Jag ägnar halva dagarna åt att planera kvällens drickande och hela kvällarna åt att genomföra det. Jag sover dåligt och min livsglädje är bara ett avlägset minne. Det är mycket jag har att finna vägen tillbaka till.

Nej, jag hade inte trott att det skulle gå så bra faktiskt...har försökt flera gånger och fallit tillbaka när jag försökt att börja dricka normalt....så den här gången är det totalstopp.
Läser ju boken Skål ta mig fan...och där skriver han att dom alkolist så kan man aldrig lyfta det första glaset...så det försöker jag att leva efter.
Sen älskar jag att läsa och fördjupa mig om olika saker, så just nu är det alkolism och annat alkoholrelaterat som jag läser om, det hjälper mig mycket för att hålla mig nykter☺

Hej alla! Har varit här under många alias de senaste åren! Sist som Zorro. Länge sedan nu så mina vänner från den tiden finns kanske inte kvar, men det hade varit roligt om så var fallet.
Mitt problem är precis som tidigare, att jag har en enorm konsumtion av starköl. minst 7,5! 2 flak i veckan och under senare tid har jag haft problem att få dem att räcka till söndag. Viktuppgång, taskig ekonomi, ångest och panikattacker är sådan som blir resultatet. Jag inser att jag måste göra ett nytt försök att komma ifrån detta. Jag inser att jag är alkolist!
Mitt förra användarnamn, Zorro, var väl valt. Jag döljer mig bakom en mask. Har väldigt svårt att tänka mig ta hjälp. Inser dock att jag kanske måste det nu!
Som så många andra här, har jag ett fullt fungerande socialt liv med bra jobb. För väldigt många kilo och år sedan var jag mycket aktiv. De senaste åren har det varit ett oöverskådligt hinder att ta tag i någon ting alls! Ångest som närmar sig panikattacker varje morgon. Vill egentligen bara dra i mig ett par öl och somna om!
Livet fungerar inte längre helt enkelt!
Börja komma upp i de åren då man funderar över hälsan också.
Detta är dag nummer ett och oroar mig för de kommande dagarna. Hur mycket abstinens kommer jag att få? Hur ska jag förklara att jag mår skit på jobbet? Kommer oron, ångest, paniken lägga sig och efter hur lång tid?
Inser att jag har några tuffa dagar framför mig och därefter ett tufft liv! För jag kommer aldrig att kunna bli en normaldrickare.

Hälsningar
/M

Och det tidigt.
Jag och dom var kring 40.

Javisst är det underbart att äntligen få känna sig lycklig☺
Jag har djupt olycklig under tiden jag drack...och det inser jag nu.
Nu kan jag äntligen se positivt på livet igen, och jag hoppas verkligen att det förblir så.
För visst kommer det upp och nedgångar...men jag tror att man är bättre rustad för speciellt dalarna när man inte väljer att gömma sig bakom ruset.
Idag ska jag också vara nykter☺