Senaste kommentarerna i forumet

Jag är så trött på allting! På att kämpa. Att inte få respons. Att min man är så sjuk att han inte kan fatta att han har levt i paradiset i alla dessa år men själv varit övertygad om att han har ett helvete. Ett mörker som han skapat själv och trivs utmärkt att leva i. Han lever ett liv i förnekelse. Han har förstört hela vår familjs tillvaro. Och jag, min dumma jävla idiot, har försökt fixa allting, hela tiden. Men när en eldsvåda är släkt har det redan hunnit uppkomma dubbelt så många nya! Han lever livets glada dagar med sitt vinglas nere på undervåningen, isolerad från övriga familjen. Han har haft det alldeles för bra och bekvämt så länge. Varför skulle han ändra på sig? Det har ju funkat för honom hittills?

Jag vet inte hur jag ska klara det här. Jag får be Gud om hjälp. Jag arbetar inte. Jag har min sjukdom. Om vi säljer huset så blir det inte tillräckligt över för att köpa två nya bostäder. Hyresrätter existerar knappt längre och ett kontrakt får man inte utan fast jobb med stadig inkomst. Hur ska jag orka? Å andra sidan - hur har jag orkat leva så här i alla dessa år? Det var mycket detta jag befarade skulle hända om jag slutade dricka. Att jag skulle se mitt liv med nya ögon. Erkänna total maktlöshet, precis som första steget i tolvstegsprogrammet. "Vi erkände att vi var maktlösa inför vårt medberoende - att vi inte längre kunde hantera våra liv." "Vi kom till tro att en kraft större än vår egen kunde återge oss vårt förstånd." Steg 3: "Vi beslöt att lägga vår vilja och våra liv i Guds händer, sådan vi uppfattade honom. ?

Hej!
Jag har nyligen börjat använda antabus för att komma tillrätta med mitt alkoholmissbruk.
Min fråga är om jag kan dricka sk alkoholfria drycker tex alkoholfritt öl eller vin.
En del av dessa har ju en alkoholhalt på tex 0,3 eller 0,5 %.
Kommer jag att reagera på dessa om jag äter antabus?
Min nästa fråga är då :
På vissa drycker i handeln står det 0.0% alkohol.
Kan jag lita på detta och våga dricka dessa?
Jag är inte ute efter att hitta nåt kryphål att få i mig lite alkohol utan bara att hitta en god måltidsdryck som inte är för söt.
Tacksam för svar.
/Åke

Oavsett vad som händer eller inte händer med min nya bekantskap så ser jag ju klarare, nyktrare, nu på hur tomt och andefattigt mitt äktenskap är. Hur ensam jag är i relationen. Att mina behov inte tillgodoses alls. Jag har inte velat, orkat, se den nakna sanningen i vitögat för det har gjort för ont. Jag är värd mycket bättre än såhär. Mycket mer än det här. Jag är värd kärlek, omtanke, glädje, nyfikenhet, respekt och mer därtill, precis som alla andra. Jag har levt i en själslig öken alltför länge. Det måste få ett slut. Jag ser inte längre fram mot Greklandsresa särskilt mycket. Men den är nog nödvändig och nyttig för mig. Jag kommer se vår relation i ett starkare ljus nu som nykter. Det är ofrånkomligt. Gud, bär mig när jag inte mäktar med min vandring... ?

32 dagar nykter o jag börjar smått känna jag bara vill ge upp, spola antabusen, dricka o bli mänska igen. Jag har inte bara förlorat en vän, min största trygghet, utan jag känner jag börjar förlora mig själv också. Det är otroligt skrämmande o frustrerande, inget känns rätt längre o absolut inte när man tyvärr måste kriga sig igenom allt detta ensam. Sen är det är inte bara ett A beroende jag krigar med för sidan om allt detta har jag även min psykiska ohälsa, diagnoser, ångest, bearbetning, hålla mig drogfri, jag krigar mig också igenom flera stora bortgångar, vardag, separering o att få mitt förhållande att fungera trots mitt mående. Men det är tufft, det är en jäkla svår skit kamp dagligen o jag säger inte A gör något bättre för det vet vi det inte gör, men det kanske finns stunder det faktiskt är sämre eller bättra att välja ta tag i sitt beroende? Jag är så trött o slut på ork!

Jag har blivit så emotionell senaste veckorna. Jag gråter för allting! Alla känslor, både lycka och sorg. Det liksom rinner över lite allt som oftast numera och det kände jag inte av i början på min nykterhet. Jag skäms inte alls för det. Igår sa min f d sponsor att det var "den stora islossning" och nickade igenkännande. Det var verkligen en bra liknelse. Fastfrusna känslor som lagrats i åratal börjar plötsligt lossna. Små isbitar, större isberg, allt bara lossnar inom mig och smälter bort. Tur att de finns mer erfarna medlemmar som redan trampat på samma stig där jag går nu, som kan bekräfta att det är helt normalt.

Min vän skickade sms redan imorse och antydde att han kanske skulle gå på fredagsmötet. Jag har aldrig sett/hört att han brukar gå dit. Jag har varit där några få gånger. Jag sa att jag kommer ifall han kommer. Några timmar senare hör han av sig och säger att han INTE orkar idag. Nu fattar jag ingenting. Hjärtat har plötsligt börjat sjunga i moll. Ja, jag är sårad. Och förvirrad. Genast kommer suget att dricka vin farande. Orkar inte känna smärta, besvikelse eller övergivenhet. Han vet kanske inte heller vad han håller på med. Kanske är jakten roligare än bytet? ?️

Du reflekterar på djupet kring hur alkoholen har tagit plats i ditt liv på ett sätt som du inte riktigt trivs med, även om du hittills har klarat dig ifrån många av de negativa konsekvenser som kan följa. Du märker att toleransen och mängden har ökat och att det har blivit ett smygande kring alkoholen, du döljer för din man hur det egentligen står till eftersom du är rädd att han väljer att lämna dig annars. Du har här fått lite olika tips på sånt som kan vara hjälpsamt i en förändring av drickandet - AA, medicinering, boktips. Hoppas att det är okej att jag bidrar med ytterligare två vägar att gå, om det känns svårt att ta kontakt i den lilla stad du bor? Här på Alkoholhjälpen finns ett gratis nätbaserat självhjälpsprogram där du kan få stöd av en rådgivare, det är hjälpsamt för många. Ett annat sätt att ta ett första steg kan vara att ringa Alkohollinjen på 020-84 44 48.
Hoppas att du hittar något som passar för dig. Fortsätt gärna skriv här om hur du tänker och vad som blir hjälpsamt!
Allt gott,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Den här veckan har kantats av sug, men även av välmående och insikten om att mitt val att bli nykter verkligen var rätt...tvivlar ibland, hjärnan försöker lura mig, men jag märker också hur mycket gladare barnen är och hur bra jag mår.
Var ute med hunden en sväng nu på morgonen, sedan läste jag ännu ett kapitel ur boken...den mannen kan verkligen sätta ord på hur jag tänker...känner igen mig alltför ofta i det han skriver.
Försöker att inte planera så långt framåt för då får jag panik...kör hårt på dag för dag, igår var det riktigt jobbigt att tag men då for jag på biblioteket och lånade några böcker.
Behöver saker som sysselsätter mig ibland och får mig att inte tänka så mycket på alkohol...
Hoppas ni får en underbar helg☺

Ska ut o hitta på lite kul saker med sönerna i närliggande stad 7 mil bort. Först en utställning o sen restaurang efteråt jag kör såklart ?
Känns som en härlig känsla att hitta på kul saker utanför soffan hemma en fredagkväll - restaurang känns betydligt mer upplyftande o kommer bli poppis bland grabbarna!
Blir en bra fredag det här dag 5 på nya färden (ja mina 21 dagar har jag i bagaget sen förra veckan) nöjd glad men lite irriterande början på förkylning men den ska inte få ta ner känslan!
Styrkekramar till den som behöver ??

Brallorna på ett år och ingen alkohol! ??? Ska försöka!
Alltså, detta forum är fantastiskt! Hur skönt som helst att ösa ur sig. Och läsa.
Nu kör vi nykter fredag ❤ Ego ska vi va!
Kram på dig!

smärtsamt inlägg, blev så berörd! ❤️ Även när det gäller kärleksrelationer, eller i detta fall, uteblivna relationer, är det precis så för mig också! Känns lite märkligt att läsa här på forumet om någon som skriver om sitt liv och sin vånda, och att det så på pricken stämmer in på en själv! Känns mindre ensamt och är så tacksam att jag hittat hit! Strulans tips om att inte dra mer byxorna ?förrän 1 års nykterhet har passerat ska jag ta fasta på, hehe! Tack Strulan ❤️! På den här nykterhetsresan ska jag, för första gången i mitt liv, vara ett stort ego och ta hand om mig själv, bara göra det jag själv vill och tacka nej när jag inte vill! Vad tror du om det Talien? Behåller du byxorna på i 1 år? ? Kram! Hoppas du får en fin helg! Dag 12 bränner vi av idag!

Jo du, kärlek och sex står väääldigt långt ner på min önskelista idag. Måste komma underfund med mig själv först. Jag ska vara ego nu, ett sunt ego ?
Måste bara försöka komma ihåg det här..
Kram!

Tror du satte fingret på något jag märkt finns hos 80 procent av alla tillfrisknande nyktra alkisar jag träffar. Det vi verkar ha gemensamt är just ”att klara det själv”, envisa, har bestömt sig. Den egenskapen kan vara bra säkert i många situationer men verkar också vara en rött bra väg in i missbruk. Och en superbra egenskap för att inte komma ur sitt missbruk. Tog ett tag för mig att förstå att egot på olika vis är en stor del av problematiken för oss med problem. Hoppas du får chansen att uppleva det jag skriver om själv via AA/sponsor.
Jag förstår om jag låter nyfrälst men blir glad om fler lyckas blir fria från den hör skiten :)

Tänker på dig/er kram Strulan ❤️❤️❤️

Det är ju märkligt hur man kan krångla till det för sig redan innan man ens gjort något! ?

Hoppas du orkar gå in och läsa ?? Det är svårt att stå emot när man mår dåligt! Kram

Nu är sommaruppehållet för ena torsdagsmötet slut så nu blir det dubbla möten på torsdagar framöver. Båda är så bra att jag inte vill välja. De ligger nära varandra och man har en kvart på sig från det ena stället till det andra. På det första mötet var det min första sponsor som delade sin "life story". Efteråt kramade jag henne och jag känner bara kärlek och respekt. Alla har vi vår egen väg.

Min vän var på nån fotbollsmatch idag så han var inte närvarande. Det känns lite tomt utan honom bredvid mig men samtidigt har jag ju underbara möten tillsammans med resten utav gänget så det går ingen nöd på mig.

Blir fortfarande inte klok på mina känslor för honom. Jag har inte för avsikt att förändra varken hans eller mitt äktenskap. Men jag skulle gärna vilja att han tog mig i sina armar och höll om mig - länge. Och jag vill njuta bara av pirret och glädjen att ses, skratta och flirta lite och kunna prata om nästan allt. Jag tror han känner likadant men han är väl lite klokare och lugnare än vad jag är. Jag känner mig som en tonåring utan konsekvenstänk!

Sen har jag träffat hans fru i kyrkan som också frivilligarbetar där ibland. En äldre, gråhårig liten dam som är hur trevlig som helst. I kyrkan hamnade han vid ett tillfälle i mitten med mig på sin ena sida och sin fru på den andra. Hur fina de här små ljuständningsstunderna än må vara så vet jag inte om jag vill fortsätta delta utav respekt mot henne. Vi har ju inte gjort något alls - ännu, men jag känner mig osäker på hur väl mina känslor syns utåt. Vi kvinnor har intuition. Det är inte ok nånstans ifall hon ens anar att något finns i luften mellan oss. Nog för att jag är en ny medlem i AA som fått nyckel till vår lokal där jag gör service men det förklarar ju inte mitt nyvunna kyrkintresse! Jag fick verkligen lägga band på känslorna i kyrkbänken när hans arm nuddade min. Det här låter ju inte klokt, det hör jag ju själv... Jag får be om Guds vägledning. Jag kanske förväxlar åtrå med bekräftelse, uppmärksamhet, förtroenden eftersom jag är svältfödd på så mycket redan. Här svamlar jag hej vilt i skydd av vår anonymitet... Jag vill vara lycklig och må bra men inte på bekostnad utav andras olycka. Hon är så vänlig och trevlig mot mig att jag får väldigt dåligt samvete gentemot henne, bara för mina tankar. Gud, ge mig sinnesro! ?

Fick rådet att om man är singel att behålla byxorna på första året och tror det är rätt. Jobba med sig själv och vara helt ego, för att sen kunna träffa någon på riktigt. Kram Strulan

Jag är singel och längtar efter nån att vara med. Dejtar gärna nykter. Kan faktiskt hålla mig nykter för en killes skull, för jag vill så gärna vara med nån. Har väl trott att om bara Han dyker upp kommer nykterheten automatiskt.
Men det är bara det att nykterheten gäller bara de där stunderna vi faktiskt träffas irl. Annars tar jag mig gärna några glas vin för att jag är så glad och nykär! Eller "en" öl för att våga svara ett sms. Eller en halv bib för att något gått fel...

Nu, efter 10 (snart 11) dagars nykterhet känner jag mig snarare lättad av att inse att möjligheten att bli nykter ligger hos mig, inte något jag ska lägga på någon annan.

Bakom mig har jag 15 års singelliv. Ett kärlekslöst förhållande innan dess. Några kortare romanser har jag haft och en lång "till-och-från-relation" men inget som blivit seriöst. Många många många sexuella relationer har det blivit. Inte för att jag vill det, jag har helt enkelt inte träffat nån som vill något mer än det med mig. Och så var det även långt innan alkoholen tog över.

Det som får mig både att gråta och på nåt rubbat vis att skämmas är att jag aldrig någonsin i hela mitt liv varit lyckligt kär. Och jag är närmare 40.
☝️
2/3 bib-varning för mig....
Men
Just idag är jag så förbannat inställd på fortsatt nykterhet. Jag kan inte säga att jag "ska ta tillbaka kärleken i mitt liv", som jag kan med träning, drömmar och karriär, jag kan inte ta tillbaka nåt jag aldrig haft. Detta får nog tyvärr bara göra ont tills vidare. Nykter ska jag vara iaf.

Snart nykter 11 dagar ❤

Grymt bra jobbat! Grattis

Det går bra... Ingenting sedan sist. Känns bra...

Kanske är det så att de skriver ut antabus lika smidigt som de skriver ut antidepressiva till de som är inne i en depression? Jag är såå emot tabletter, vilket jag vet låter fel eftersom jag häller i mig den andra skiten;( Jag har funderat mycket på AA o kollat upp att det finns i närliggande stad som är lite större, jag ska testa det om jag nu inte klarar det själv. Känns bara så fel alltihop, för jag är väldigt envis som människa, när jag bestämt mig för något så blir det så. Men jag har en känsla av att jag kommer klara några dagar, kanske veckor sen är jag i samma bana igen,. Alkoholen är en vidrig fiende;(

Stora kramar till dig idag!
Det är inte dagarna som är betydelsefulla egentligen, utan att vi tar hand om oss så gott vi kan. ❤️

Har ibland fått höra här på forumet att jag fått kämpa extremt mycket. Men jag upplever att även du har tvingats slåss extra mycket mot A-rösten och A-tankarna. Det är visserligen ingen tävling, men när suget går all in är det tufft.

Bra jobbat. Jag menar det från hela mitt hjärta. Verkligen bra jobbat!

Kram till dig

Rätt eller fel, min spontana tanke är: Kör, bara kör...

Nu vet ju inte jag hur din väns äktenskap ser ut, men när du beskriver ditt, så... Alltså, vi behöver närhet och bekräftelse i ett förhållande. Finns den fysiska möjligheten har vi i ett sunt förhållande också ett behov av sexuell tillfredsställelse. Inget att skämmas för, tvärtom...

Hoppas att allt går den väg som är bäst för er båda.

I vilket fall som helst, pirr är mysigt. Njut av känslan. ?

Kram till dig

Åh.. Tusen tack Ensam1984! Det är väldigt fint att höra att man faktiskt kan vara en inspiration när man ofta tvekar på sig själv o du ska veta att jag uppskattar det otroligt mkt, tack! Kram

Du har rätt i att jag klart skulle vara stolt över någon annan i samma sits, men något jag själv måste jobba med o även håller på med, att ej va så hård mot mig själv, men jag har alltid varit en mänska som bryr mig mer om andra än mig själv tyvärr, men det är en kamp det också! Men dag för dag fortsätter vi kämpa!