Senaste kommentarerna i forumet

Och vi är många som är oroliga och bryr oss om dig?!
Massor med styrkekramar ?!
/Fibblan ?

Tack femina! ? Jag ska försöka verkligen, har varit en lång dag idag!!

En timme i taget, en minut i taget... Släpp efter lite känslomässigt och gå undan och gråt ut, andas och sen orkar du lite till. Om inte, försök gå och sov en stund. Skyll på huvudvärk... ??

Så sant, så sant. Du sätter huvudet på spiken i ditt sista stycke. Helt rätt! ?

Dag 19 o nykter i Kroatien! Men allt känns så meningslöst o långt borta just nu. Jag mår så jävla dåligt! Jag vet inte hur jag kommer klara detta. Dag 1 på resan o det är redan ett helvete! Vad har jag gett mig in på? Varför gör jag detta mot mig själv när allt känns som det gör? Jag är så sugen på fly in i dimman för en stund o få koppla bort, bara för en liten stund hade varit fint! Jag vill bara gråta o skrika, det känns vissa stunder som abstinens dagarna gjorde när dem va som värst o det är så sjukt jävla obehagligt! Jag är mår illa, går i cirklar, ångest o panik blir bara värre. Demonerna är nu fulla som fan o dem jagar mig! Med frestelser som stora kalla glas, vackra drinkar, härliga dofter o massa känslor. Folk runt omkring blir bara gladare, lulligare, mer avkopplade för varje klunk dem tar, ser lyckligare ut, skrattar o mår bra o kvällen har då bara börjat för dem, medans jag sitter här breved o knappt får någon luft. Jag vill bara dricka, jag vill bara fly, jag behöver en paus, kära dumma A jag saknar dig så mkt att det verkligen gör ont i min själ!! Hur ska jag fixa detta utan göra något dumt. Antabusen får mig att tänka lite lite extra, det får mig att tänka att den där avkopplingen o dem känslor jag vill nå kommer jag absolut inte att få, vet bara att det skulle göra mer skada, psykiskt o fysiskt, även om den där första stora klunken hade varit fin, men frågan är kommer antabusen lyckas ge mig tillräckligt för att ta mig igenom detta? Snälla ge mig mig styrkan till att klara detta, stund för stund, en dag i taget!

Det var anspänning och ansträngningen som tog musten ur dig. Sen slappnar du av och upplever känslor liknande bakruset... fastän helt nykter. Bra gjort! ?

Jag är så glad och tacksam för min nya sponsor! Idag träffades vi nere vid badet och satt i två timmar och en kvart och samtalade med varandra. Han drog sin "life story" och jag min. Sen förklarade han rätt ingående hur han tänker att jag ska arbeta med stegen. Tidigast i morgon fick jag höra av mig till honom och lämna besked om jag tycker det han föreslår verkar ok och vi inleder samarbetet. Självklart vill jag det! Känner fullt förtroende för honom.

Men nu, här ikväll, börjar tårarna plötsligt rinna och känslor välla fram. Mest sorg. Och jag tänker inte döva det med vin som förut för jag vill verkligen ändra mitt liv. Så jag låter tårarna rinna och accepterar att mina sen länge undanträngda känslor måste få komma ut. Det var nog dagens möte och att jag högt berättar för en okänd människa om mitt liv. Det river upp saker. Ofrånkomligt. Nog för att jag bär runt på allting hela tiden, varje dag, men det är inte varje dag jag uttalar dem högt.

Jag känner mig rätt trött, urlakad känslomässigt och lite orolig hur jag ska orka med stegarbetet. Men, alla som gjort det säger ju att det är upplyftande, befriande efteråt. Hmm, som att hoppa i en isvak och säga att det känns skönt i bastun efteråt kanske...?

Jag är iaf glad och tacksam över min nya sponsor. Känner faktiskt lite ilska mot min förra sponsor. Jag fick dåligt samvete över att jag tyckte att vår relation skavde men nu känner jag mig mer lurad. Hennes beteende var inte ok. Men, hon kanske inte kan bättre. Medkänsla och förlåtelse. Jag är på rätt väg. Jag har stöd och vägledning. Det viktigaste först & En dag i taget. ?

Hur går det och hur mår du?

Vad jag önskar att du skulle må bättre!
Så jobbigt du har det. Det måste finnas något annat sätt än alkohol som hjälper dig att bli lugnare.
Du behöver verkligen proffshjälp!!
När du skrev här då du hade din långa vita period då mådde du ju mycket bättre.
Vill så gärna att du ska upp på fötterna igen!
Sänder många varma kramar till dig❣️
?????

Hänger inte med riktigt på datumet 21 juli...?
Men hur som helst har det gått bra för mig att avstå alkohol helt och hållet i 17 dagar nu.
Tack vare massa pepp och stöd bland många underbara medmänniskor här på forumet då går det fint!
Men min motivation har ju stor del i det också såklart.

MEN.... SÅ HÄNDER DET som jag inte vill ha: Samtal från akuten idag, min äldsta son (med psykisk ohälsa och självmedicinering) har fått ett EP anfall, ramlat och skadat sig illa.
Han ligger nu på trauma enheten med småblödningar i hjärnan, ett skadat öga och nyckelbensfraktur.
Så nu blir det att jaga rätt på vård och socialtjänst igen... Vet inte hur många gånger under de senaste 11 åren jag fått agera kurator och gjort orosanmälningar.

Men någon tanke på alkohol har jag ändå just nu inte!!!
Det ser jag som ett bra tecken?

Kramar
???

När man börjar inse att det är något knas med den man är. Det är en förödande insikt samtidigt som det är en ursäkt. Jag ju har alltid kännt, försökt, klämt mig själv in i, alla sammanhang där jag vill vara. Om jag kan beskriva mig själv kan jag nog enklast göra detta genom följande: fantastiskt bra på att vara den omgivningen vill att jag ska vara, är den bästa anställda du någonsin kan ha, är älskvärd för alla, fin mamma lagom crazy för tonåringen och fullständigt välutbildat stöd för sonen med autism och adhd....Men jag själv går sönder. Och eftersom jag redan är trasig. I skrivande stund gråter jag så mkt att det kommer ta mig ett tag att producera det här inlägget...Skulle vilja säga att jag är SÅÅÅ stolt över mig själv pga mina studier, där jag har lycktas bättre än jag någonsin kunnat drömma om men jag tror ändå att det är lite "hitta på". Besvikelsen då: Alkoholen. Den kommer som ett brev på posten när den visar sig vara det enda som lättar min ångest. Då talar jag om riktig ångest: den som får dig att kräkas, kallsvettas, hjärtklappning, svårt att andas, den som får dig att vilja krypa ur ditt eget skinn, bokstavligen. Något osammanhängande inlägg men jag har sökt hjälp på vår fantastiska 1177... Så jag hoppas ff.
Men hur det än är så läser jag så mkt här på forumet och ni fantastiska människor som vistas här vill jag säga detta: Ni är heeeelt fantastiska!!! Ni är i kontakt med era känslor och hade jag mött någon av er IRL så tror jag att vi hade berikat varandras liv, kanske hade våra blickar mötts och vi bara vet. Jag önskar av hela mitt hjärta att det går bättre för er än för mig<3<3<3

Allt vad du tagit- och tar dig igenom, är fantastiskt bra gjort?! Och att varje kväll somna nykter för att nästa dag vakna på samma sätt och ta ett nytt beslut om att inte ta det där första glaset, den dagen heller..Det är det som är vägen till tillfrisknande.
Önskar dig all lycka till i den fortsatta processen mot just detta ??!
Och hoppas verkligen att du åtminstone några stunder var dag, får känna dig lite mer
tillfreds..?☀️

Må så väl du kan, under omständigheterna?!
Styrkekramar
/Fibblan ?

21 juli skrev du sist.. Önskar av djupet av mitt hjärta att det går bra för dig Finaste-Lisa!! Många gånger du funnits där i min tråd när jag varit på vift. Hur går det?<3<3

Jag har läst runt i forumet och förstår att många har liknande historier, och att många känner sig ensamma. Jag hoppas att imorgon blir min första (i raden) nyktra dag, att mina barn ska få den bästa mamma och att jag ska slippa vakna varje dag med ångest ( som jag varje kväll dövar med alkohol).
Även jag, som många andra, önskar att jag kunnat dricka normalt men kanske är det så att antingen dricker man eller inte alls, helgdrickandet fungerar nog inte på en sån som mig

Välkommen hit?! Det går att bryta med alkoholen och att så sakteliga bli den person som man egentligen vill vara och kan trivas med! För som det är nu vill du inte ha det längre! Jag skaffade mitt inlog vid årsskiftet och har med varierad framgång jobbat för mitt mål att hålla en längre tids nykterhet (och numera snarare på obestämd tid..) Med hjälp av forumet, lyckades jag hålla lite över två månader..och det var stort?! Sedan provade jag på lite kontrollerat drickande som föga förvånande blev mer och mer..
Jag tror det är svårare att minska ner än att sluta helt, på ett sätt.. Åtminstone för mig har det varit så. Nu är jag på 6:e dagen av total nykterhet. Det är inte lätt men det går.
Oavsett vilken målsättning du bestämmer dig för, finns det stöttning att hämta här?! Både genom att läsa och skriva, o få lite gensvar på alla tankar och känslor som far runt..
Än en gång, känn dig varmt välkommen in i gemenskapen ?!
Kram
/Fibblan ?

Det blev sjukt jobbigt så fort man kom till Kastrup. Det kom som en käftsmäll! Bara att passera taxfreen med alla stora hyllor, fyllda med mängder av allt det där förbjudna o det man längtar efter varje dag fick kroppen att skrika. Suget efter den där klassiska flygplats ölen i sina mjukisbyxor kl 5 på morgon som alltid varit en del av alla resor man gjort blev istället en istee o en torr bulle. Att man kan känna en sån stor jävla sorg o förlust över valen man gjort är så sjukt frustrerande. Ångesten o oron av att stiga på planet nykter o helt klar i huvet blev inte lättare. Nästa ångest attack kommer istället när man sitter på flyget o det ska beställas in dricka o bläddras igenom tidningen med sida efter sida med allt man så gärna velat ha o tänkt köpa från början, gjorde en istället arg o besviken. Det är så sjukt hur ett beroende kan få en att må så dåligt o tänka på ett sätt andra aldrig skulle göra eller förstå sig på. Varje timme, varje dag är en jäkla kamp o jag frågar mig flera gånger hur mkt mer ska jag orka egentligen!

Varje kväll tar jag några öl, varje morgon innan jobb tänker jag ut vad jag ska dricka på kvällen och vilket system jag ska handla på (personalen känner säkert igen mig). Jag skäms och tänker att imorgon tar jag tag i det..imorgon kommet tydligen aldrig. Jag gick med på denna sida för jag vill inte vara denna person längre, jag vill inte vara styrd av alkoholen. Jag sätter upp en plan för att minska mitt drickande sen börjar min hjärna starta en diskussion där jag förlorar. I fem år har jag bråkat med mig själv och jag har bara ca 1 gång om året vunnit och inte druckit. Jag vill verkligen inte vara denna personen längre, det går ut över min ekonomi och mina relationer. Jag känner mig väldigt ensam! Enda tiden jag kan vara mig själv nykter är på jobb, men kan ju inte jobba dygnet runt

Var ute igår för att testa mig. Hängde med några vänner på en restaurang. Det gick bra, hade lite sug några gånger men inte så det var något problem. Noterade dock att jag dricker alkoholfri öl som ett barn ätergodis. Hur jag dricker vad som helst är helt klart något jag måste jobba med.

När jag vaknade idag (kom hem kl 12 orkade inte höra folk mer) kände jag mig bakis.... Hur fan gick det till drack alkoholfri hela kvällen:)

De flesta är avundsjuka på allt "bra" och "kul" alla andra gör. Vänd fokus från vad alla andra gör och jämför med dig själv istället.

För tänk om alla som drack låg och spydde, pissade ner sig, skrek och bara var jävligt otrevliga. Skulle du då om du kunde dricka normalt tänka,varför är jag inte som dom och gör så när jag dricker.

Antagligen tänker du inte så då. Så vad saknar du med alkoholen? Spela upp din video med dina dåliga perioder. Det är som exemplet ovan men där du jämför dig med dig själv och inte de andra.

Fokus på lycka är inte att jämföra sig med andra. Idag ska du vara lite bättre än ditt jag igår! Det kommer du älska för varje dag.

Det med andra är bara en falsk bild dessutom. Folk tror de mår bra när de projicerar sina bästa korta (och ofta falska) bilder av sig själva - just för att andra ska tro de är så lyckliga. En lycklig människa har inte tid med det utan umgås med andra och sprider lycka genom handlingar och inte bilder på nätet!

19 Dagar o fortfarande nykter, helt jäkla sjukt! Nu väntas en tuff vecka i Kroatien med min kärlek o hans föräldrar. Dem vet att mitt beroende alltid varit där o att jag startat antabus o är nykter. Men dem vet nog inte riktigt vilken daglig kamp det är o det är inget vi pratar om iheller. Men inte så lätt för dem att veta eller förstå vad jag 24/7 går igenom, hur jag faktiskt mår o hur sjukt jävla tufft det är, men hur ska dem kunna veta? Det blir också svårt för dem att faktiskt veta, förstå vad man känner o går igenom, när detta är lika nytt för dem, som det är för mig att vara nykter.

Jag kämpar!! Tänker på hur äckligt det var att vakna upp och svettas och ha skakningar i händerna! Men du har rätt; det är svårt att bara ta ett glas! Äckligt med återställare, men de var nödvändiga för att må bra! Och sedan bara fortsatte supandet hela dagen tills man somnar och sedan nästa dag är det på det igen! Så sjukt!

Hoppas det ordnade upp sig med
huvudvärken ?! (?) När du skrev om fullmånen så tänkte jag på om den ställer till det även för mig..?..
Ännu en dålig natt. Väldigt otäcka mardrömmar har jag med.?, Tredje natten denna vecka som jag vaknar med värsta adrenalinpåslaget och andan i halsen...usch för det, men jag tror det är omställningen, dag 6 idag ju?. Alkoholdjävulen som motvilligt tvingas släppa taget..och så fullmåne och PMS på det?..
Men vi gör det så bra, eller hur?? Känns som vi bara blir starkare för var dag, trots krämpor av olika slag..?
Ha en fortsatt fin lördag!
Kram
/Fibblan ?

Ja, jag ska ju trappa ner, och det går faktiskt jättebra!
Igår,fredag, så drack jag bara två glas vin (istället för fem glas!) och vi badade i jacussin utan att jag behövde hjälp för att ta mig i och ur badet av berusning! Det kändes bra, och faktum är att halvnyktert sex är bättre än när man är helt borta! Vaknade pigg och nykter i morse!
Ikväll blir det grillat med ETT glas vin därtill! Imorgon tänker jag att det blir en helnykter dag!
Jag har faktiskt vågat berätta för min bästa vän som är nykter alkoholist en del av mina problem. Inte allt, det skrev jag också till henne att jag ännu inte vågar berätta exakt hur mycket jag druckit, men jag försökte be om ursäkt för att jag ljugit och bedragit henne! Men hon svarade att hon länge varit orolig för min alkoholkonsumtion och att hon blev glad över att jag kommit till insikt!

Dag 4 å just på dag 4 brukar det tas vin. Men inte i dag suget kommer i eftermiddag då måste jag försöka slå bort det på något vis..

Att vi straffar oss själva, finns ingen som kan vara elakare än det egna jaget.
Kommer inte ihåg om du gick och pratade med någon, annars tycker jag du skall göra det.
Skall vi bli lyckliga och trygga måste vi få lära oss att tysta den elaka rösten.
Så ge dig själv en stor kram och säg till dig själv att du är bra❤️
Grattis till dina två månader????// kram Strulan