Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit till forumet! Här hjälper vi och stöttar varandra så gott vi kan. Du har idag tagit ditt första steg mot en förändring i ditt liv genom att skriva här. ?

Vet inte hur jag ska bära mig åt! Könner mig förtvivlad, arg & uppgiven.
Jag är så less på mig själv! Allt var ju så bra.
Varför?! Varför blir det såhär?! Eller det behöver ingen svara på egentligen. Jag vet..
Jag får seriöst inte dricka för min doktor. Äter ju medicin och att blanda med alkohol är ju faktiskt farligt. Som om det har hindrat mig sista tiden? *himlar med ögonen*

Ska verkligen försöka ta nya tag igen.

Ett sådant vackert ord. Något vi vill ha, behöver och längtar efter. Hur går det egentligen ihop med vårt beroende av "kickar"?

Nyss hemkommen från ett fint möte. Så tacksam. Fick idag ett meddelande från arbetsförmedlingen och genast kände jag alla jobbiga känslor bubbla upp inom mig och första tanken var att bedöva allt med vin. Men det går ju inte nu. Jag får försöka be till Gud om sinnesro och lägga allt i hens händer. ?

Jag har precis börjat inse att jag har ett alkoholproblem. Men jag är ändå inte riktigt där än.

Varje gång jag dricker så kan jag inte sluta. Ett glas vin blir alltid flera, som tillslut leder till en blackoutfylla. På fyllan har jag inga gränser, jag pratar med alla, skriker och gapar, är elak och vill jag ha något så tar jag det. Var t ex otrogen väldigt många gånger mot mitt ex (ja det var därför det tog slut), alla gånger på fyllan. Jag blir så oerhört personlighetsförändrad så det är läskigt. Och jag får dödsångest, vill skada mig själv eller ta mitt liv. Dagen (dagarna) efter är skammen outhärdlig. Ändå hamnar jag där igen. "Jamen bara en öl gör väl inget" "lite vin till maten skadar inte, det är så gott" "om alla andra kan varför ska inte jag kunna"...

Min senaste gång ledde till att jag ytterligare en gång förstört en relation med en man jag älskar. Allt för det där satans glaset vin som bara skulle vara ett men blev flera flaskor...

Jag skäms så otroligt mycket, och jag vill sluta dricka. Att jag måste sluta helt. Att jag inte kan bara "börja ta det lugnare". Men jag börjar inse att det inte kommer vara enkelt.

Jag läste hela ditt inlägg innan du tog bort det. Jag tog det till mig, verkligen. Tack så mycket. Visste inte hur jag skulle svara, men vi förstår nog varandra. ❤️ Jag vill också vara fri.

“You can never cross the ocean unless you have the courage to loose sight of the shore.”

Jag skrev den här texten efter att ja sett citatet ovan. Den är på engelska (jag är tvåspråkig så ibland är det lättare):

In our case we can think of the shore as the shore of a deserted island. Years ago you were in a shipwreck and ended up alone on this island. You slowly got used to living alone, eating bananas and drinking coconut milk. You built a shed, made it as cozy as you could. You learned the island inside and out. Although, you didn’t enjoy it at all, you got used to it.

Nonetheless, we went about our days doing the same things, surviving but not really living. Even forgot about the pain and longing occasionally. Some moments you even enjoyed yourself. You had now accepted that this was your fate and you couldn’t change it.

Then one day when you woke up early to catch some fish for breakfast you noticed a boat had washed up on shore. This was it. You could get off this island that you hated so.

Some of us immediately jumped in the boat and got off that island as fast as we could. Others were more wary, and slow. Some tied the boat to a palm tree and slept on the island another night or maybe a month. Some tried to ignore the boat, as it disrupted your belief and thought system. It made you nervous and confused. But the boat was there, and you had a choice. To leave or to stay.

In any case, we all eventually got into the boat to cross the ocean. It had been so long on that island which had become your home and comfort. You took one last look at the shore and then turned your head forward towards the open ocean.

Sometimes when life is stressful and overwhelming we think fondly back at that simple island life. Maybe we should go back and visit it the island for a couple of days? But then we remember how lonely, scary and dangerous it was, and we let out a sigh of relief to have made it out of there alive.

Här har det uppstått en diskussion där vi i admi gärna vill lägga in hur vi ser på saken. Vi vet att det finns en mängd olika sätt som det här forumet kan vara till nytta för olika personer och det är många som använder sin tråd som en dagbok, där man ofta vill kunna vara riktigt uppriktig och ärlig - främst inför sig själv - kanske för att tydligare kunna följa sin utveckling, sina upp- och nedgångar över tid, vilket kan göra att man upptäcka mönster. Vi har i enstaka fall gått in och redigerat inlägg som haft ett tydligt alkoholförhärligande budskap, men i det här fallet har vi bedömt att det inte finns några sådana inslag. DetGårBättre, du har en plan om att trappa ner ditt drickande gradvis och att kanske t.o.m. komma tillbaka till helnykterhet när du kommer tillbaka till Sverige och i din tråd får du förstås redovisa fritt hur det går för dig längs den vägen. Vi följer dig med hopp och tillförsikt.

Vi får kanske på sikt ta ställning till om alla de senaste kommentarerna ska synas på förstasidan, ifall det här dyker upp som ett tema vid flera tillfällen. Vi vet att det kan bli problematiskt ibland för t.ex. personer som kämpar med helnykterhet att läsa om andra som dricker kontrollerat, samtidigt som vi vill att forumet ska vara öppet och välkomnande för alla, hur man än vill förändra sina alkoholvanor eller kanske bara försiktigt närmar sig tanken på att göra en förändring på sikt.

DetGårBättre, lycka till nu ikväll med hemresan. Vad ledsamt att höra att det inte blev något av med det boende du hoppades på, hoppas att det ska lösa sig så fort som möjligt för dig!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vad stark och handlingskraftig du är som söker hjälp från flera olika håll samtidigt, du har redan kommit en bra bit i din kamp! Insiktsfullt att kunna se både alkoholens positiva och negativa effekter och sätta stopp när de negativa börjar ta över. Det ordnar sig. Det gör det!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej IdaG! Vad fint att höra att du har haft en bra period! Nu är sommaren här med alla dess olika alkoholrelaterade lockelser som kan vara väldigt utmanande att hantera. Så bra att du skriver här nu! I forumet behöver du inte hålla någon glad och positiv fasad, utan kan känna dig fri att vara precis som du vill vara, hoppas att du känner det. Kanske kan det minska känslan av att "ingen vet, ingen förstår och ingen märker" också, om du fortsätter skriva av dig här - är det något som forumet brukar vara rikt på så är det personer som förstår och bryr sig.
Hur har dina erfarenheter av hjälp sett ut hittills? Vad tror du skulle kunna vara rätt hjälp för dig?
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Välkommen!
Jag är halvny :)

Skriv gärna lite om vad som tagit dig hit.

Mvh Stina

Bra beslut. Känner igen mig i din beskrivning av förälskelsen i första fyllan och ursäkterna att dricka... Starkt att du sökt hjälp!

Du är oerhört klok och modig som sträcker ut en hand här, i en väldigt svår stund, med svåra tankar. Återigen, varmt välkommen, du är inte ensam! Dina barn är oerhört viktiga för dig och det märks att du brinner för att vara en bra mamma. Alkoholen ger dig kraften att ta dig igenom vardagen och du tvivlar på om det skulle vara roligt eller ens möjligt att orka med kvällens bestyr utan alkohol. Samtidigt känner du en oro för alkoholens effekter på din kropp och jag får bilden av att du på ett plan vill sluta dricka såhär, men samtidigt känner dig villrådig inför hur det ska gå till och om det kan gå. Förstår jag dig rätt?

Det finns ju som tur är många olika sätt att förändra sina alkoholvanor, att vistas en tid på behandlingshem är möjligt och hjälpsamt för vissa, men för andra finns det inte på kartan och där kommer ju din starka kärlek till barnen återigen in, du vill inte vara borta från dem. Du har fått ett par bra tips här redan från Tackohej och Kakan10, men jag kan lägga till lite mer så att du får ännu fler alternativ att välja bland. Man kan behöva testa flera olika vägar innan man hittar det som passar en, huvudsaken är att inte ge upp! Det går att förändra!

Via en beroendemottagning kan du, som tidigare nämnts, få hjälp att bryta med alkoholen och hantera ev. abstinens och därefter finns möjligheter till medicinsk och ibland även annan behandling. Det går även att få läkemedel, t.ex. sugdämpande, och samtalsstöd via vårdcentralen. Kommunen erbjuder behandling för beroende.

Via nätet och telefon finns också olika saker som kan hjälpa. Här på Alkoholhjälpen finns ett gratis självhjälpsprogram för förändring av alkoholvanor, där du också kan få återkoppling från en rådgivare om du önskar det. Se gärna https://alkoholhjalpen.se/programmet/om ifall det låter intressant för dig. Ett par samtal med Alkohollinjen på 020-84 44 48 kan också vara en bra start. Sen finns det många som använder det här forumet som en hjälp för att förändra sina vanor, man kan skriva som en dagbok för sig själv eller mest läsa runt hur andra har gjort.

Hur du än vill använda forumet och sidan här, så hoppas jag att det ska vara till hjälp för dig och att du ska känna dig sedd och välkommen. Du har redan tagit ett första, stort och viktigt steg genom det du har skrivit. Heja dig!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Välkommen. Berätta gärna lite om dig själv, detta är din tråd :)

Starkt att du tagit tag i det. Forumet är jättebra för stöttning och att kunna skriva av sig.

Skickar en stor kram och kom ihåg känslan nu när det känns motigt. Kom in här då, eller läs, lyssna på pod om A, det är mitt tips.

Tack :)

Välkommen hit till forumet. Hoppas du kan hitta styrka och motivation här för att förändra ditt liv. Har läst ditt inlägg och känner att du verkar ha bestämt dig. Nu börjar din resa mot ett nyktrare liv. Här inne stöttar vi varandra i kampen mot A djävulen.
/ Mrx

Pianisten, jag har följt din resa här inne och är tacksam för din uppdatering. Jag använder oxå forumet som dagbok ibland. För mig är det ett sätt att rensa hjärnan. Låt inte din A hjärna styra ditt liv. Känn efter själv hur du innerst inne vill ha det. Acceptera du att A hjärna får styra allt för länge blir det inte bra. A är en falsk vän! Läs igenom din tråd och försök hitta motivationen i dina gamla inlägg. Du har ju många vita dagar i bagaget.
/Mrx

G

Vinäger ♥️

Hej,
Jag känner igen mig i det du skriver. Jag har själv små barn och smygdricker gärna ett glas vin när ingen ser. Jag längtar efter det glaset ibland. Då tycker jag att jag får mer energi, orkar stå ut mer med tjat och barn som inte vill sova.
Nu har jag inte druckit något på 7 dagar. Det känns bra. Allra bäst är att jag inte behöver få ångest att jag har druckit dagen innan.
Idag är en nu dag. Tror du att du kan försöka stå emot suget idag? Man måste börja någonstans, börja idag! Man kan även vända sig till vårdcentralen för att få hjälp. Samtalsstöd, antidepressiva mm
Kram

Dina tankar känns verkligen igen, själv varit där. Men det går faktiskt att må ofantligt mycket bättre ganska fort.
Hur mkt dricker du per dag? Är du orolig för/får fysiska abstinensbesvär?
Man behöver inte åka iväg på behandlingshem. Kan tex få vårdövervakad brythjälp om du behöver hjälp att ta dig igenom den akuta abstinensen. Sen tex antabus för att låta hjärnan friskna till. Sen AA/12-steg.
Min hjärna tänkte likt din för 5 månader sen, men går inte att beskriva skillnaden när man lyckas ta sig ur.
Vad hindrar dig från att söka hjälp? Det är tufft själv.

Det skulle va befriande...
Men jag vill inte förlora mina barn

Det skulle va befriande...
Men jag vill inte förlora mina barn

Förstår inte hur jag ens kan stå upp längre..
Verka som att allt är ok.
Jag står på benen varje dag...för mina barn och vägrar lämna dom, jag går hela vägen ner i helvetet,så långt jag kan och orkar.
Börjar förstå att jag inte kan undvika det jag är som mest rädd för, jag tar varje steg själv jag väljer varje mil, men jag har inte makten..
Jag kommer vars den bästa mamman i världen tiden ut, mer kan jag inte lova.
Jag är trött... jag är hopplös och jag tror inte att mitt liv kommer fungera utan alkohol
Det är den som får mig att orka leva, att kämpa, att vara mamma..
Visst låter det sjukt, jag vet det själv.
Inget skulle vara roligt inget skulle vara tillfredställande utan mina glas vin mot eftermiddagen...
Inget skulle få mig att orka laga middag eller natta min yngsta utan mina glas...
Jag håller på att dö
Känner det i hela kroppen
Jag kan inte sluta och jag kan inte åka på nått hem å va borta från mina barn i evigheter jag vägrar!!
Finns det någon som kan hjälpa mig
Finns det något jag kan göra själv?
Jag är påväg att tappa allt.
Jävla äckel vin!!!!!!!

Hur mår du? Ring 112?