Senaste kommentarerna i forumet

Nu har jag varit nykter i hela 3 dygn och det känns bra förutom att jag hade svårt för att sova i natt. Hoppas det blir bättre inatt.
Imorgon ska jag till terapeut för kartläggning och vilken behandling jag behöver för ett nyktert liv. Jag är så innerligt trött på mitt vindrickande all kreativitet är som bortblåst.
Varje dag man ligger bakis är en förlorad dag av de dagar man har fått här i livet.
Jag ser fram mot morgondagen.

Ikväll har jag varit på möte hos ytterligare en grupp jag inte besökt tidigare. Fördelen med att bo i förorten utav vår vackra huvudstad är ju att man har många möten att välja mellan. Mötet var 90 minuter långt så nu är jag ganska trött. Hoppas jag får sova ikväll. ?

på grund av illamående och väldigt dålig matlust just nu. Gissar att det kan bli svårt att gå ner mer när jag mår bättre. Men visst, alkoholen har ju bidragit med massor av kalorier i många år, så bara rimligt med lite viktnedgång.

Oj, fem kilo på två veckor! Grattis till dig. Jag har typ gått ner 1.5 kg på 7 veckor..dvs ingenting! Jag är jättebesviken. ?

Det känns då inte som ett livslångt förbud utan som ett val att vara utan tills vidare. Jag får då om jag vill, men väljer just nu att inte vilja.
En öl går säkert bra. Säkert 2-3 vid nästa tillfälle och sen 5-6 med polarna. Men sen börjar det om. Det är så lätt hänt, att (vilja) tro att man har koll. Så länge man orkar räkna antal, planera tillfällen och vara 100% vaksam så går det. Men förr eller senare brister det. Vi har liksom inte den där inre rösten som säger att ”det är bra nu” eller ”ett glas till maten är toppen, nu korkar vi igen flaskan och ställer undan”. Det känns mer som det blir bättre och bättre för varje glas. Ett leder till nästa som leder till nästa ända fram tills alkoholen eller man själv tar slut. Nästan som man hittat en oas efter en lång vandring i öknen. Att inte väcka björnen som sover är den enda lösning jag hittat. Men samtidigt om man har som mål att minska antalet dåliga fyllor men kan acceptera några här eller där så kan det ju funka att varva vita perioder och vaksamhet i cykler.

Jo ibland är det förstås tvärtom.
Att ett drickande utlöses åtminstone delvis pga en svår livssituation.
Lycka till med att hitta vägar ur det i alla fall.

Så skulle det kunna varit, men jag kan nog utan att gå in på detaljer garantera att så inte är fallet. Jag skulle nog gå så långt att säga att mycket av mitt drickande kommer från att det är enda sättet för mig att hantera alla hennes raseriutbrott och dåliga humör. Jag kan se med vidöppna ögon var problemen ligger och hur jag kan lösa min del av dem, men om hon inte kan lösa sina problem så lär jag ständigt dras ner under ytan igen.

gått ner 5 kg i vikt på dessa två veckor. Skadar absolut inte, har 10 till kvar till hälsosamma siffror på vågen. Nån bra dag till och jag tar ut mountainbiken för en runda i skogarna?

är en ganska bra dag. Inte mycket sömn i natt, men bra känsla i kroppen än så länge. Klart drägligt, så kan detta vara en slags ny fas så ökar mina förhoppningar om att klara detta. Äntligen lite ljusare till sinnet, och kan uppskatta ytterligare en fin semesterdag.

Att hennes beteende kan bero på att hon som jag är medberoende.
Hon har svårt att klara av att leva i en relation med en människa som hon inte vet ska vara nykter eller inte.
Det skapar en väldig stress och skapar ofta beroenden och dysfunktionella beteenden hos oss anhöriga.
Jag menar inte på något sätt att skjuta pil på dig,bara att det möjligen kan vara orsaken.
Jag minns när min styvdotter skjutsade hem sin mycket onyktra pappa efter en gemensam personalfest där alla var nästan nyktra utom honom.

Jag höjde inte på ögonbrynen ens utan tyckte det var bra att hon skjutsade hem honom.
Hon däremot hade farit väldigt illa och ifrågasatt varför han druckit som han gjort.

Sen satte hon sig ned med mig och frågade,men hur mår du i detta?

Och jag sa bara,vad menar du,jag mår alldeles utmärkt.
Och jag trodde faktiskt att jag gjorde det.
Hans drickande tyckte jag mig stå över,då det varit ett återkommande problem i vår relation.
Men om jag tittade på mitt liv i stort så var det en ständig kamp och jakt och flykt framåt,för att jag inte mådde bra i relationen.

Sen bär jag givetvis också på saker,allt är inte fyllans fel.

Jag försöker bara belysa att hennes beteende kan grunda sig i att hon inte är lycklig och att hon försöker jaga/köpa sig fri från den känslan.
Men jag kan ha helt fel,hon kanske är jättelycklig och tillfreds och styr och ställer med dig så gott hon kan.
Jag ville nog bara ställa en fråga såhär från andra sidan.

Har läst din tråd Tackohej, och känner framförallt igen mig i det jag uppfattar som nån slags allergi mot stress med behov av att få vara ensam några timmar då och då. Har ett jobb som innebär hur mycket stress och krav som helst. Vet inte riktigt hur jag skall fixa det när semestern är slut. Förut var ju alkoholen medicinen, men även en del av den onda cirkeln. Hoppas nu att vila och renlevnad skall ge mig ökad stresstolerans så att jag kan ha kvar jobbet. Som jag egentligen gillar när allt känns ok.

Du har nog rätt i att hon försöker fly genom att hela tiden ha saker i pipen att göra, men det är knappast för att hålla mig nykter. Jag föreslår saker att göra hela tiden, eller gjorde om jag ska vara ärlig, men mina förslag innebär inte jobb utan att ha kul och göra något med familjen. Dock kommer det alltid problem med varje aktivitet jag föreslår och de är onödiga och att åka på utflykt slösar bort tid som kunde lagts på något jobb i eller runt huset. Det är detta jag inte orkar med längre, jag vill kunna göra något utan att hela tiden få påpekat att jag minsann borde göra något annat. Nu har vi t ex sagt att vi ska fundera över sommaren om vi ska flytta i höst eller inte, och nu kom hon och klagade på att hon vill ha nya gardiner och är sur för att vi inte släppt allt och koncentrerat oss på gardiner. Jag orkar helt enkelt inte med att få skit för smågrejer som är totalt oviktiga i sammanhanget.

Din fru är i samma kris och flyr på samma sätt som du,men med aktiviteter.
Dvs kanske hon tror om hon håller dig igång så håller hon dig från drickandet.
Och håller sin egen ångest på flykt genom att vara aktiv.
Jag känner igen mig i hur jag försökte få min fulla gubbe att välja annat.

Det blir som en ond spiral som man inte tar sig ur.

Om ni båda sätter er ner och verkligen samtalar utan anklagelser så kanske ni får tag i någon tråd och kan börja nysta?

Tack för ditt meddelande.

Jag har hamnat i något slags vakum, uppgivenhet. Har ingen motivation till något, varje gång jag gör något eller planerar något så är det alltid någon som anser att det inte är tillräckligt bra, eller ändrar planerna eller kommer med fler krav. Familjen fungerar inte bra nu, vi har ingen som kan hjälpa oss och när jag försöker dela mina problem med mina föräldrar så blir jag helt ignorerad och de börjat prata om vädret istället. Då orkar jag inte ens ha kontakt med dom. Jag trivs inte med hur vårt liv ser ut just nu, jag vill få till en nystart med att flytta bort långt härifrån. Det blir jobbigt när min fru säger att hon också vill, då får jaf fokus på att flytta och börjar titta på hus på hemnet och börjar planera för hur vi ska sälja, skolor osv. Och sen nästa dag kommer min fru och vill börja prata om jobb som behöver göras med huset som i min mening är helt meningslöst om vi ska flytta, men då verkar flytt inte aktuellt och så har man slösat bort energi och motivation på att börja tänka på ett nytt liv när det inte kommer bli så. Sen kommer samma runda igen med att det är dags att flytta, sen vill hon inte prata om det och sen blir det smågrejer som tar allt fokus. Vet inte om detta är begripligt överhuvudtaget men jag orkar inte med att hålla på med smågrejer när hela existensen är uppe i luften.

Att sluta med alkoholen det kommer jag göra, på ett eller annat sätt. Tycker inte ens det är kul att dricka, dricker bara för att koppla bort. Var ute med kompisar och drack öl för ett tag sen, hade inget nöje alls av att dricka ölen, hade lika gärna kunnat dricka vatten. Drickar inte gärna med andra, de blir fulla och jag skulle behöva sänka en kvarting på sidan av för att bli på samma stadie. Jag har ofta en ursäkt att dricka, men de börjar försvinna, jag ser igenom dem. T ex när man ute och reser och måste passa på, men hur många ggr kan man passa på när man reser flera ggr i månaden? Mina fyllor har inte skadat någon annan, men de skadar mig. Egentligen är inte detta något nytt då jag var askalas på fester redan i yngre tonåren och genom hela skoltiden och tjugoårsåldern. Förr drack jag för att festa och ha kul, då hörde det till att bli full. Numera är det inte så, dricker för att jag kan. Dricker för att jag får.

Ursäkta allt svammel, ingen aning om vad jag egentligen vill med allt detta men det är slut med detta skit. Dock behöver allt annat också komma till sin spets, för annars kommer det bara rulla på. Nykter 1 dag, sen dricka igen, nykter 1 vecka sen dricka igen osv. Hela livet med alla rutiner och allt måste brytas och bytas ut, jag hoppas min fru vill göra detta med mig, annars måste jag göra det själv. Jag tror hon kommer vilja göra detta men jag måste vara stark och ge mig fan på det. Alkoholen får jag börja fasa ut innan detta men under hösten måste allt ske, om inte flytt så total förändring i alla rutiner, i dessa nya rutiner kommer jag inte låta alkoholen ta en plats.

Tittar in och hör lite hur du har det här, du möter motstånd i din förändring när du istället känner att du skulle behöva stöd och peppning. Du ringar in att det kan vara annat du behöver lösa för att må så bra du kan än enbart förändra dina vanor kring alkoholen samtidigt ser du hur den håller dig kvar i en negativ spiral.

Ett annat flyktsätt skriver du, kanske kan det få vara så till en start att hitta andra sätt att fly på samtidigt funderar jag på när jag läser om du skulle kunna hitta andra sätt att "ta hand om dig" (istället för att kalla det fly)- fler än du har nu och tillåta dig försöka må bra av dem. Vad tänker du om det?

Det är inte så enkelt som det låter såklart, och det går upp och ner skriver du också tidigare. När det går upp, vad är det du gör annorlunda då?

Du verkar vara en person som bryr dig om hälsan överlag, trivs att träna, äta bra och så vidare, det blir en stark motivation långsiktigt, samtidigt här och nu, vad skulle ett nästa steg kunna vara- om bara idag för att fortsätta gå mer åt det håll du vill?

Nu fick du många frågor- du behöver inte svara mig eller såhär utan det var tankar jag fick när jag läste lite i din tråd. Du har det kämpigt samtidigt är du igång det hörs tydligt. Fint att du skriver här, berättar hur det är så vi kan stötta dig och du får sätta ord på hur det är, liksom sortera. Fortsätt gärna med det!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Letade reda på din tråd för att se hur det gått för dig. Är du ok? Jag har tänkt på dig då och då... saknar dig här ?

Att inte få så sova kan göra en galen! Jag är ute på båten och har en snarkande man bredvid mig. Jag tar dock ibland en halv attarax och det hjälper faktiskt lite i början av natten men jag sover alltid som sämst vid 3-6 och då har den slutat verka!

Femina, måste bara skriva att du är grym! Vilken skillnad från hur vi skrev förut! Kram och ha en fin dag ☀️? Hoppas du sover gott när jag skriver detta ?

...är så himla härligtt! Vill jag också ha. Din mininoveller är så trevliga att läsa ?? Börja morgonen med den gör att jag ler, brukar jag inte göra (är en ganska morgonsur människa)

❤️kram ha fina dagar

Såhär har jag inte haft det förut. Visst kan man ha en enstaka natt med sömnproblem men det brukar ju ordna sig kvällen efter. Undrar om jag hinner somna innan tidningsbudet kommer åkande med morgontidningen? ⏳

En grej med sömn. Jag har tagit en del mot sömnen genom åren men nu efter snart 6 månader utan alkohol är alla sömnproblem helt borta. Heja dig, hoppas du klarar dig uppför kullen så du får nerförsbacke mot bättre mående snart om man kan säga så :)

Du skriver alltid så fina inlägg. Ha en fortsatt skön semester! ☀️

Jaha, då var det dags igen. Kände mig trött redan vid 21.30 och la mig då. Tänkte att det blir skönt att få somna tidigt eftersom jag sovit dåligt på sistone. Nu har klockan passerat midnatt utan att sömnen infunnit sig. Jag har inga sömn-eller insomningstabletter heller för jag brukar oftast sova gott. Jag får helt enkelt stå ut. ?

Det var en konstig rubrik jag satte på dagens inlägg....
Men det kändes så rätt...
Jag äter av mitt liv, jag äter av det som bjuds just nu, det som serveras intager jag, med välmående.
Det låter också som om jag förbrukar av mitt liv, och det stämmer ju också, varje dag som passerar är ju förbrukad och kommer inte tillbaka.
Att leva av nuet, att inte tänka för mycket på vad som hände igår, och att inte lägga för mycket förhoppningar om morgondagen.
Livet är det som händer precis nu, det jag kan uppleva i just denna stund.
Att försöka njuta av det och känna en tacksamhet oavsett vad som ligger på tallriken.
Om det så bara är en tomat så försöker jag låta smaklökarna analysera hur just den smakar, solmogen, varm, mjuk eller hård?
När den ligger i en sallad så är den blandad med andra grönsaker, och då kommer den inte till sin rätt.

I min värld peakar livet just här och nu, jag har semester, ja rättare sagt om en timme börjar den, tre veckor framöver.
Vi befinner oss i stugan, jag min fru, dotter med bäbis och svärsonen, grabben och hans tjej är i Kroatien.
Det är söndagskväll/natt och jag har precis lagt mig i sängen, genom myggnätet i fönstret hör jag hur det porlar från regnet utanför.
Det plaskar i vatttentunnorna och jag ser framför mig hur rännilarna går runt husknuten, det gör inget regnet behövs.
På middagsbordet i vår minimala stuga har dottern dukat upp ett skötbord inför natten om bäbisen behöver byta blöja.
Vi lever tätt inpå varandra så det gäller att ha en smal privat zon och samtidigt ge varandra utrymme för sina egna behov..
Vi satt i paviljongen ända fram till läggdags, det smattrade så där mysigt som det gör när man är i ett tält i regnet i mörkret.
Tv tittar vi nästan aldrig på, vi har fullt upp med att umgås och att jobba tillsammans.

Årets byggprojekt är att smälla upp ytterligare 25 kvadrat trall som vi senare ska bygga ett utekök på.
Vi är ju ändå ute hela dagarna, varför inte laga maten ute också, så behöver vi bara gå in för att lägga oss?
Okey jag vet det är lite "mode" i det, men frugan tjatar och jag är nyfiken på om hur det kommer att funka för oss.
Platsen där vi bygger på är ändå ett område som vi aldrig nyttjar till något vettigt, sluttning med stenar och brunt gräs.
Den första trallen håller nästan på att sjunka av allt nyttjande, vi är ju där hela tiden.
Svärsonen och jag tog ekan och puttrade bort till brädgården som har en egen brygga ett par kilometrar härifrån i härligt sommarsol.
Vi lastade alldeles för tungt och var livrädda varje gång vi mötte på svallvågor, men bara det i sig självt är ju en tradition.
Imorgon måste vi dit igen, alla brädor är slut och vi behöver lasta ännu mer.
Men det är kul och obeskrivlig njutning att få skapa något tillsammans, vi jobbar bra ihop, jag och min måg, igår kväll ända fram till nio.
Våra skuldror lyser röda av solbränna, tofflorna fulla av sågspån och fingrarna fulla av småsår, precis som det ska vara en sommar vid stugan.
Vi äter gott ifrån grillen, och dricker goda drycker ifrån ölkylen, just nu är det fifty-fifty mellan alkoholfri och alkoholhaltiga drycker i denna kyl.
Det börjar ta en allt större plats och för övriga personer så är den alkoholhaltiga konsumtionen faktiskt på väg ner ordentligt.
Det är inte en självklarhet att det står en BIB på middagsbordet var kväll oavsett helg eller semester.
Min svåger åt sillunch idag och valde att ta alkoholfri öl till sillen, men då för att kompensera snapsen som han tyckte hörde till.
Hursomhelst så minskade han ju på den totala mängden alkohol, och det har ju aldrig varit på tal om förut.
Han verkar också ta vartannan dag med en vit dag, det har ju heller aldrig hänt förut.

Saker och ting förändras hela tiden, jag betraktar den med välbehag och ser faktiskt en väldigt bra utveckling.
Försöker att njuta av var dag, och låter inte lite regn förstöra den det minsta, det finns alltid någon som behöver den.
Jag har blåsor på mina fötter, myggbett i huvudet, värk i mina muskler, skärsår på händerna, sveda av solbrännan...
Men det är precis så en semester ska vara, och så regnar det, vad mer kan man begära?

Jag äter av mitt liv, och det är gott att leva, imorgon kan det vara borta men just idag så lever jag.
Jag saknar inte berusningen och inte baksmällan, jag har kontrollen och ett friare liv.
Ingenting slår mig i bojor jag kan välja vad jag vill göra, en valfrihet jag inte hade tidigare.
Då hade jag bara valfrihet att välja smaken på alkoholen, men inte komma ifrån berusningen.

Tjing!

Berra

Jag behöver läsa detta. Japp, det gror en smygande tanke på att fira med åtminstone en öl dag 91. Så otroligt motsägelsefullt.

Men tankar och känslor kan inte greppa idén om att aldrig dricka mer. Troligen är det duktigt mycket symptom bara det på att dricka är olämpligt.

Nykterheten blir samtidigt alltmer tilltalande. På riktigt. Att kunna känna för det utan präktighet eller baktanke. Jag är på jakt efter något ärligt som inte ska vara så ansträngande.