Senaste kommentarerna i forumet

Beklagar det verkligen samtidigt behöver vi vara noggranna med sådant. Många gånger ligger det privata mejladresser på bloggar och även om det först verkar vara en anonym blogg kan detta tillkomma efteråt och det blir svårt för oss att hålla koll på det. Hoppas du ändå kan hitta det du tycker är intressant att läsa som hjälper dig i din förändring och framförallt vill fortsätta läsa och skriva här.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag försökte faktiskt hitta tillbaka till bloggen (som dessutom var anonym ...)

Du har startat en tråd här som visar att din motivation är glödande igen. Det låter som du är på gång. Berätta gärna lite mer, vad tror du kommer vara hjälpsamt för dig just här och nu för att komma vidare?

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Ja, jag känner mig inte lika ensam längre!
Kram till dig!

försöka svara dig Strulan :
Nej jag visste inte om jag skulle lyckas. MEN.....när jag tog beslutet om att åka på behandling tog jag ett stort steg rakt ut i det okända och lämnade över mig helt till de som jag hoppades kunde hjälpa mig. Jag var rädd men samtidigt uppgiven för jag hade tömt alla alternativ jag då kunde tänka mig.
Det största hotet på slutet var att jag skulle förlora hela mitt liv med familj, hus, arbete. Men jag var också oerhört rädd för att lämna ut mitt tragiska liv som alkoholist med all skam och skuld som en sån bygger upp.
Många "vänner" försvann men jag fick nya inom AA. Första året skavde det rätt bra inom familjen trots att hustrun gjorde en familjevecka och dottern en ungdomsvecka. Sonen ville aldrig åka på nåt sånt :-( Vanan att lägga all skuld på mig försvann inte genom deras behandlingar och det var vi osams om i flera år efter, fokus låg fortfarande på alkoholisten fast jag var nykter. Jag såg då att jag utvecklades mycket fortare (tack vare 12-stegsprogrammet) i mitt nya nyktra liv än vad familjen gjorde. Rätt många år in i nykterheten ville hustrun skilja sig med motiveringen att jag hade sååååå många fel som fanns. Jag söp inte på det men fick PTSD och var 3 dagar från ett självmord. Det är några år sen nu och jag är hyfsat återställd.

För att återknyta lite till din första fråga : När jag gick till sängs första natten på behandlingshemmet så var jag oändligt tacksam för att jag vågade ta steget och kände mig så lugn och avslappnad och framförallt : Jag var färdig ! Jag var hemma ! Det var nog först då jag undermedvetet blev medveten om att jag skulle byta livsstil ! Jag har aldrig någonsin, varken före eller efter, sovit så gott som den natten !!!

Att göra valet att sluta dricka sitter långt inne men är, faktiskt, inte så svårt (häpp!!) när man har facit i handen. När jag skulle åka från behandlingen skickade min terapeut med mig följande ord :
"Varje morgon innan du kliver ur sängen så ska du ta ett beslut om att idag ska du inte dricka oavsett vad som än händer"
Så tar men en dag i taget och dagar blir till veckor...till månader...till år.....
Han hade så rätt !!

Välkommen till det nyktra livet !

Även om du inte tror det, så håll ut det blir bättre.
Det är vidrigt men är värt att hålla ut, tror det börja vända på dag 4.
Så rådet vila, försök röra på dig när du orkar är rådet till dig.
Kram Strulan?❤️

Alltså nu precis innan blev det väl 15 v i sträck, innan dess länge jo... flera år har det eskalerat, värst från förra sommaren och framåt. Det är bara hålla ut men idag är lika illa och jag har knappt sovit. Går som i en dimma.... Tack för att du lider med mig...

Vad härligt att komma upp till ett så fint meddelande! Tack för det! ???☀️
Hoppas att du får en fin dag idag!
Massa styrke kramar till dig med! ?

Tror det är naturligt att man blir deprimerad, man utkämpar sitt livs strid och det går bra. Men resten av livet är ju som vanligt, alla problem är kvar och flyktvägen är stängd.
Tror att just detta att vakna upp och inse att alkoholen är bara en del av problemet, skrämmer mig iallafall.
Inte så mycket pepp, men känner med dig och förstår dina känslor.
Så styrka och mod, så tar vi en dag till// kram Strulan❤️

Vi tar en dag i taget och ångrar ju aldrig en nykter kväll?
Kolla listan här på forumet på allt man kan göra när man har långtråkigt.
Styrka och kramar till dig!

??????

Vi tar en dag i taget och ångrar ju aldrig en nykter kväll?
Kolla listan här på forumet på allt man kan göra när man har långtråkigt.
Styrka och kramar till dig!

??????

Jag vaknar idag på dag 5 och sovit bättre ?
Ha en fin dag?

Kramar
???

Du är full av hopp och övertygelse och det känns som ett bra utgångsläge tycker jag.
Skönt att du har en sponsor som stöd.?

Nu kämpar vi???
Kramar
???

Uppe med tuppen! Visserligen har jag sovit lite oroligt i natt igen men jag är ju åtminstone nykter.
Min Sponsor har gett mig vissa förhållningsregler. Jag ska ringa henne en viss tid varje dag för ett kort samtal. Jag ska gå på minst tre möten i veckan och be till "Gud", "En högre makt" eller vad man själv kallar det, tre gånger per dag. Be om hjälp att klara nykterheten och lite tid för daglig reflektion. Jag tycker hennes krav på mig är rimliga. Hon ger sin erfarenhet vidare till mig som en gång tidigare hjälpte henne tillfriskna. En vacker dag kan det bli min tur att erbjuda någon min hjälp. Jag gillar tanken med "pay it forward". Det finns en film med samma namn som jag sett flera gånger som jag blir väldigt berörd av. Att leva i den tanken måste vara befriande för själen. Lär dig ta emot hjälp och betala tillbaka genom att ge hjälp till någon annan, utan att förvänta sig något tillbaka. God karma!

Jag har inte orkat skriva. Är i en liten svaj. Känner mig ledsen. Osäker. På allt. Håller mig nykter. Går hos terapeuten. Känner mig ensam. Alla dessa känslor. Kämpar på. Tränar. Läser. Försöker.
Vill ha ork och glöd. Nåt saknas.
Hoppas du mår bra? (jag har inte läst här heller...?)

Ska testa det där med att skriva ner. Tror det kan vara en bra grej som skulle passa mig.

Halloj! Jag har funderat hur det gått för dig sedan du slutade skriva här. Det var roligt att höra ifrån dig igen. Kampen mot alkoholen är en livslång strid. Jag har tänkt blivit normal drickare och det går lite siså där. Vissa gånger funkar det kanon bra men andra blir det för mycket av giftet. Min hjärna vet att jag mår bäst av allt inte dricka alkohol överhuvudtaget. Samtidigt pågår kampen där inne om att nu skulle det var läge för en pilsner och ett glas rött. Ja, visst kan det vara mysigt och gott om det inte blir fyllekalas. Totalt sett dricker jag väldigt mycket mindre än för ett år sedan. Forumet har gett mig en helt ny syn på alkoholen men jag är inte redo ännu för att lägga av helt. Tanken på hel nykter finns dock i min hjärna men är inte redo att implementeras. Jag fortsätter förhandlingarna med mig själv ett tag till. Du är alltså inte ensam om att kämpa.
/ Mrx

Det är dag 4 idag! Känns inte svårt att avstå än, men jag har inte varit i någon av mina typiska risksituationer ännu. Är så ledsen för mitt förhållande hänger på en skör tråd pga mitt osunda förhållande till alkohol. Vill verkligen vara nykter för alltid och jag är så livrädd för att jag ska sumpa det IGEN! Ska gå till AA på fredag, har varit där några gånger och det har känts ok, det blir verkligt liksom att man har ett problem. Men jag litar inte på mig själv alls även om der känns hanterbart. Har inte något fysiskt beroende men det känns som att alkoholen har haft över mitt liv, tänker konstant på det- antingen hur bra det känns att inte dricka också att det går bra, alternativt att jag börjar fundera på om jag ska ”unna mig” alkohol. Allt som är trevligt och mysigt är så förknippat med alkohol, så hemskt egentligen. Ska försökta hitta någon aktivitet att ägna mig åt så jag får tankarna på annat, yogar och promenerar en del men det räcker inte. Ska försökta börja springa ock läsa böcker också. Vill vara närvarande men det känns som att det blir övermäktigt efter ett tag, som att min hjärna behöver en time out genom att dricka. Har så svårt att hantera mina svängande känslolägen, mode positiva och negativa känslor blir liksom övermäktiga.

Är en bra motivation första tiden. Men det som är så bäst med ångest är att den går över. Det är också nackdelen med den som enda motivation.
Testa att skriv ner hur ångesten känns och hur du mår av den etc i en dagbok eller något så du kan påminna dig om varför du inte vill bli kompis med den igen.
Försök se fler fördelar du får på köpet, det är helt ok att ”nörda ner sig” i nykterhet. (Men inte att pracka sin visdom på kompisar, det brukar inte vara populärt). Men läs på vad du kan förvänta dig för förändringar och hur din kropp mår toppen av att vara utan. Det är lite ”power” i att vara nykter. Kontroll. Stabilitet. Friskhet. Känns ibland som ett straff men oftast som en belöning. Du får många tips här men eftersom vi dricker av olika anledningar och befinner oss i olika situationer, så får du experimentera för att se vad som funkar för dig.

Nu är jag hemkommen från AA mötet. Jag är SÅ tacksam att få tillhöra en sådan fin grupp! Jag har dessutom skaffat mig en sponsor idag för att få mer hjälp att klara den här resan.
#Sisyfos Tack för ditt inlägg. Det är inte förrän nu jag börjar överväga ett nyktert liv. Tidigare har jag försökt dra ner drickandet utan att lyckas. Alkoholism är en förnekelsens sjukdom. Lägg till dålig självkänsla, besvikelser, orättvisor, ensamhet och självömkan så inser ju vem som helst att det är svårt att sluta dricka. A är ju vår snuttefilt, vår bästa vän tills en dag när A istället blir vår värsta ovän som bara urholkar oss, gör oss oberäkneliga, opålitliga, elaka och berövar oss livsglädjen. Min nya resa startade idag och jag känner mig försiktigt hoppfull och nyfiken.
Dags för en kopp kamomillte!

Grattis till ditt år! Tanken på ångesten får mej att aldrig vilja dricka igen!

I över 10 år har jag misshandlat min kropp. Jag ser ingen framtid men ändå så vet jag att jag har 40 år kvar, kanske mer om jag sköter mina kort rätt. Det är åtminstone vad statistiken talar om för mig.
Idioti! Jag vet. Varför fortsätter jag?
Insikten finns..men viljan? Totalt borta.
Det här sätter käppar i hjulen för min drömmar.
Jag har knappt berättat om mina drömmar för någon, men ändå ser många min talang. De påtalar gång på gång att jag måste satsa på det. Och jag vill göra det så gärna
Men jag kommer ingen vart då jag ständigt dras ner i träsket. Det gör mig avdomnad, avtrubbad, likgiltig.
Orkeslös. Så jävla orkeslös..
Var, hur, när ska jag orka hitta styrka?
Mina nyktra perioder är korta och sällan. Varför de inte håller längre än de gör är därför att jag upplever allt som så tråkigt efter ett tag.. allt blir så jävla tråkigt. Och då är det inte värt det längre. Då börjar jag dricka igen för att få känna glädje.
. Romantiserar alkoholen, har alltid gjort.
Den lyfter mig lik väl som den kommer att fälla mig!
Styrker mig likt den försvagar mig.
Ger mig liv likt den en dag kommer att dräpa mig.
Alkoholen är allt som är bra med denna värld, och den är allt som är dåligt.
Det finns inget mitt i mellan.
Hur ska jag orka?
Jag, som de säger har så många år kvar.
.?

Idag på min fjärde dag nykter och allt känns värdelöst.
Vet inte varför jag skriver det egentligen.
Men kanske för att om jag lyckas den här gången så kan jag ha något att se tillbaka på en dag. Kampen som förhoppningsvis har tagit mig till ett liv fri från beroende.

Programmet är riktigt bra, man får titta på sig själv.
Så styrka till dig // kram Strulan

Lider med dig, det är ett helvete och det blir ju tyvärr värre och värre att nyktra till efter längre perioder.
Hur länge drack du i sträck innan du slutade?
Håll ut. Det blir bättre.