Senaste kommentarerna i forumet

Ofattbart. 1500 dagar i frihet. Varför fick jag nåden att bli fri? Jag som var slagen. Redo att ge upp. Dö.
I morgon kommer min dotter till mig. Min älskade dotter. Min lilla 10-åring, min sol i mitt liv. Va underbart att längta efter sitt barn. Va underbart att vara älskad av sitt barn. Underbart också att hon vet att jag kommer med bilen prick klockan 1000, och under natten med om hon ringer efter mig (hon är på äventyr med sin klass).
ALLT är bättre nu än när jag drack. Och det dåliga, som oxå händer, går över snabbt. Idag har jag allt jag behöver. Mycket kärlek omkring mig. Äntligen sinnesro.

För er som kämpar, det tar 6 mån innan lyckan kommer tillbaka. Men då kommer den duktigt ?
Själv började jag gråta av ren lycka. Det var så starkt. Kände plötsligt att ”det är över” och sedan den dagen för 1500 dagar sedan har jag inte behövt dricka.
Hoppas ni som kämpar kan ta er förbi 6 månader. Det händer sedan mystiska saker. Säger inte mer, måste upplevas ?
Natti ?

Här kommer det en fallskärm flygande så du inte faller hårt och en näsduk till tårarna.

Från

Skönamaj

.

Över 1 månad nykterhet nu. En månad som jag hade önskar att jag kunde beskriva med glädje hopp lättnad. Men istället så har det varit en månad fylld med ångest,skam,sorg, ilska och förtvivlan. Att jag inte tagit till flaskan än är ett under.

Tycker det är jobbigt att prata med folk om hur jag mår.

Allt skulle ju bli bra om jag blev nykter.
Mår lika dåligt som när jag dricker.
Men men, nu slipper ju familjen se att jag mår dåligt. För när jag är full, är då jag berättat om mitt mående, och att alkoholen var problemet. Men så verkar ju inte fallet.

Kämpar en dag till, vem vet det kanske är imorgon det vänder ?

Idag har jag varit nykter i sju dagar. Det är första fredagen på flera månader då jag inte druckit. Det känns bra. Väldigt bra. Passerade ett av mina gamla vattenhål på väg hem från jobbet. Att slinka in på en öl fanns inte som ett alternativ. Jag kände ett uns av sug, men det gick att avstyra. Eftermiddagen och kvällen spenderades med full närvaro, det var länge sedan. Imorgon börjar vecka två i och jag välkomnar den med öppna armar.

Tusen tack för responsen. Den lilla människan gjorde en stor sak, svarade en forumrookie var ångest och bakrus klingar av. Jag ska inte ge upp, inte tänka att jag börjar om utan jag måste helt enkelt fortsätta den förändring som faktiskt skett. Inser att det är skört och sårbart.

Trevlig kväll!

Skönamaj

Jag vill bara tipsa dig om att studera Jelineks kurva. Hur många förluster vill du ha, innan du är beredd på att sluta vara kompis med Alkoholdjävfulen? Till slut finns bara han kvar och då tar han livet av dig. Medan han vaggar dig i sin famn.

För din egen skull; Innan du super bort ditt liv, var nykter en period. Klarar du inte att bryta själv, så åk på tillnyktring. Var sedan nykter och bestäm dig sedan ifall det verkar bra att fortsätta vara bästa kompis med Alkoholdjävfulen. Han kommer aldrig att lämna dig. Det blir du som får sätta stopp precis som många här har gjort.

Det är fint att du skriver här, för det betyder att du ändå tänker försöka ta hand om dig. Det är väldigt fint. Fortsätt så.

50% är säkerligen ångest av ångesten. Men som sagt, bara att ploga sig igenom. Men du kan göra dig själv en tjänst genom att skriva ner hur du känner och mår i detalj, vad som hände etc, kanske i en dagbok.
Dels kan det lätta att få ut det, men även som en framtida motivation till att göra annorlunda.

Det värmer hjärtat att du hjälper mig att tänka, IronWill.

Klart är att jag slagit in på en ny väg, och att jag tänker vara kvar där, oavsett om/när jag kör i diket.

Idag är jag trött. Har sovit längre än jag brukar. Har inte bestämt mig ännu ifall det ska bli ytterligare en fin nykter dag, eller om det är läge att dricka lite lagom. Vet faktiskt inte riktigt vad jag vill. Fint så. Jag får vila i nuet tills jag vet.

Önskar er en fin dag som känns lika fin imorgon bitti, när vi vaknar till en grön natur med fågelsång och ny kraft.

Den här veckan har gått ungefär som jag velat. Var ute i tis och drack fyra enheter ( då är de lite mer fest) sen ett glas dan efter.

Ikväll ska jag ut, tänkte hålla mig till ca tre

Tack Monday Morning för dina klockrena inlägg i forumet. Jag har läst din tråd av och till i drygt två år, och du har skrivit några riktigt bra saker.

Det ena är hur man som alkoholvän VILL dricka. Man är inte nåt oskyldigt offer som liksom bara råkar ut för överkonsumtion. Minns med all tydlighet hur du beskriver när du står på Systembolaget och ska handla. De andra köper två flaskor vin, du köper två flaskor sprit. Meningen är ju att bli full!! Du har förmågan att fånga kärnan samtidigt som du gör det med viss humor. Ibland behövs det lite humor när man ska närma sig punkter som bränns.

Den andra saken du beskrivit väldigt bra är hur man försöker lura sig själv, och hur förvånansvärt bra det går. Hjärnan kopplas ur för en stund och PLOPP så har man glaset i sin hand.

Dina och några andra medlemmars inlägg, har gjort det lättare för mig att ta steget till nykterhet. Genom era inlägg har jag haft lättare att förstå mig själv, och det har minskat min känsla av ensamhet och misslyckande. Era inlägg har förkortat mitt drickande, och det är jag väldigt tacksam för.

Jag önskar dig en fin dag och att du orkar vara här ett litet tag till
Varnaste vårhälsningar

Det låter som att du har en bekymmersfylld livssituation. Vad fint att du velat ta tag i din vinkonsumtion trots detta!! Jag kämpar också med att uppföra mig normalt vad gäller vindrickandet.
Du skriver "att bo ihop med någon men ändå vara ensam": Orkar man leva så i längden, undrar jag?? Du beskriver två saker som är svåra att tampas med: Ensamhet och behov av att varva ner. Kanske är det såna teman som du behöver fundera över, nu när du håller på att styra upp ditt liv? Att minska sitt drickande gör ju att livet liksom kommer ifatt en. Att man upptäcker fler saker i livet som inte riktigt är som man önskar sig.

Jag hoppas att du får en fin dag i skogen med din hund och att du får läka. Jag önskar dig inte bara Mod och Styrka, utan även tröst!

Jaha, då är man på banan igen.
Dag tio som nykter, hade en tuff period med många problem i livet. Jag drack ungefär en hel vecka innan dess, va ensam hemma och ledig. Så det vart rätt hårt drickande.
Men nu skiner solen och man är nykter och stark. Hoppas ni alla får en super helg ?

Vad bra att du lyckades dra i handbromsen och ändra på ditt drickande under våren! Då vet du att du kan skapa en förändring till det bättre. Jag har läst en hel del liknande beskrivningar: först går det jättebra, sen blir det en dikeskörning som det brakar om. Det verkar som att vi som druckit för mycket alltid måste vara på vår vakt. Att vi inte blir nollställda av ett uppehåll.

Kanske kan du sätta upp regler för ditt drickande? Jag tror själv att det är nödvändigt. En annan bra grej är att göra programmet här på AH. Då får man hjälp att reflektera över vad som styr konsumtionen och vilka känsor och tillfällen som är riskfyllda.

Jag önskar dig en fin dag och att ditt bakrus snart går över!

Första januari bestämde jag mig för att ändra mina alkoholvanor. Från ett dagligt vinpimplande har jag nästan uteslutande nyktra dagar sedan årsskiftet. Min sambo och jag har inte köpt hem någon alkohol alls men tagit några glas vid middagsbjudningar och vid restaurangbesök. Det har varit en helt nödvändig livsstilsförändring. Min alkoholkonsumtion hade nått vägs ände. Så kom då denna sköna månad maj, med alla inbjudande uteserveringar och de har verkligen ropat in mig. Jag har rusat dit. En öl, ett glas vin, ett till. Så har veckan rullat på efter jobbet. Så det som skrämmer mig och gör att jag vänt mig till forumet, igår tog jag katten och åkte till sommarhuset för att öppna upp för säsongen och se där fanns en box med vin. Tänkte ta ett glas, men det blev nog 1,5 flaska. Ledsen och ångesfylld. Tycker att katten stirrar beklagande på mig, men det är såklart jag som stirrar - på mig själv. Under min nyktra och hälsosamma vår har jag läst mycket på forumet för att inspireras och motiveras. Efter gårdagens obegripliga återfall gör jag och katten en större ansträngning och startar en tråd, som medlem i detta forum. Jag behöver hjälp för att hålla min nykterhet nu och framåt.
Hoppas på lite pepp och strategier

Allt för nu från Skönamaj i ett oskönt bakrus

Jag ville haka på dig käre vän, jag vill fortfarande. Men jag kan inte, jag orkar inte. Jag är helt slut, jag lever med en person som verkligen testar mig och driver mig till absolut vansinne. Jag behöver koppla bort, kan inte utan giftet. Jag hoppas du lyckas och att det fungerar för dig.

Vi är många som varit och är där du är nu. Du är inte ensam. Du är inte ensam. Andas in, andas ut- fortsätt så. Styrka till dig.

Hej! Har varit en flitig besökare här en tid, periodvis helt uppslukad av detta forum. Både på gott och ont, det inger hopp om att det går att förändra, hitta nya vägar i livet samtidigt som tankarna på alkohol, vin i mitt fall är ständigt närvarande. Det finns så mycket mod, styrka och klokhet att ta del av, ett stöd i kampen.
Utbränd för x antal år sen, för snabbt tillbaka till jobb och kraschar igen. Säger upp mig. Sitter hemma och och gråter floder apatisk viljelös. Drack inte då, någon gång bara. Gick i terapi. Efter 2 år sökte jag nya jobb inom helt andra områden än mitt gamla. Fick vikariat och när de tog slut hamnade jag åter inom vården. Funkar ett par år men med tiden blir behovet av att varva ner med hjälp av vin alltmer påtagligt.
Ville bara hem, vara ifred och dricka vin. Orkar inte med att vara bland folk. Orkar inte med alla ljud.
Till slut hann jag bara innanför dörren innan jag hällde upp första glaset som jag snabbt hällde i mig och genast fyllde på. Inte mer än 1 flaska per tillfälle dock. Aldrig redlös eller minnesluckor.
Men 3-4 dagar i veckan ibland mer och som vid semestrar, varje dag. Och så har det fortsatt. Jag har slutat jobba. Isolerat mig mer och mer. Har man, barn och barnbarn men känner mig ofta ensam. Att bo ihop med någon men ändå vara ensam....svårt.
Nu har jag i alla fall tagit tag i problemet med min vinkonsumtion. Den här månaden har jag hittills endast druckit vin vid 4 tillfällen. Först det som var kvar efter valborg och bara för att det råkade finnas där. Tror inte ens jag var speciellt sugen egentligen. Sen när vi haft folk hemma eller varit bortbjudna. Max 3 glas per tillfälle. Det är en härlig känsla att själv kunna sätta gränser. Tilläggas bör att det inte får finnas vin hemma, jag förbjuder mannen att köpa när han åker och handlar sina öl. Och självklart tampas jag fortfarande med de känslor jag dövat med vin, min oro och ångest, nedstämdhet, mitt dåliga självförtroende, låga själkänsla, tristessen rastlösheten..............
Men det finns stunder till och med dagar när jag mår på riktigt, bra. Ett lugn som sprider sig i hela mig.
Idag är en sån dag. Och nu ska hunden och jag gå ut i skogen och lta del av naturens läkande kraft.
Mod och Styrka till oss alla!

"If you are going through hell, keep going" lite så får du göra...

Ångesten kommer försvinna förr eller senare. Men ju mer du agerar och konfronterar ju fortare försvinner den. Sitter du ensam hemma med dörren låst och rullgardinen nere och yrar omkring hur andra tänker om dig lär den stanna kvar längre. Du får tänka förnuftigt. Oavsett så är det mesta enbart i ditt huvud. Det spelar ingen roll. Ångesten kan hjälpa dig få insikt i ändrat beteende, men släpp det som hänt, gå vidare bara.

Det blir en vit fredagskväll. Just nu känns beslutet lätt. Får se hur det känns i eftermiddag. Men beslutet är taget och gäller.
Ha en bra helg!

Tack, Babsan! Ja, det känns väldigt skönt. Det är liksom en annan klarhet i tillvaron. Roligt höra att det går bra för dig med, och att suget inte gjort sig påmint. Håller med om att vi behöver vara ödmjuka inför dess lynne. Hoppas du får en bra dag, utan sug samt med avhållsamhet.

Är urstark enligt många men inte innerst inne...där är jag liten och svag.
Därför tar alkoholen över ibland. För att slippa tänka och känna så mycket hela tiden.
Men jag kämpar på, de flesta dagar är ju faktiskt helvita och jag måste acceptera att det är ändå något positivt.
Även om jag inte är helnöjd....?

Trevlig helg?

Kramar
???

Hjälp. Hur ska jag ta mig vidare? Hur hanterar ni ångesten ”dagen efter”? Vaknat för nån timme sedan efter en em/kväll som slutat i näst intill total minnesförlust och det lilla jag minns är INTE bra. Nästan som jag gått och väntat på denna dag för att hitta motivation att sluta dricka då det har ”gått bra” att dricka länge nu. Inga pinsamheter. Tills nu. Katastrof. Kan ni hjälpa mig hantera min ångest? Vad ska jag ta mig till?!?

Ser det mer som...utmanande ? men ärligt.

Nej det behöver ju inte leda till att man dricker mer när man är själv. Men i mitt fall så var det nog när jag (också) började dricka själv som det normaliserades.
Men du kanske kan välja när det är ”festligt” hemma? Dvs inte en helt random tisdag för att du behövde landa. Utan mer som när man faltiskt ska bort/ut/bjuda hem, fast själv.
Aja du får väl experimentera. Se upp för nya dåliga vanor bara, det har jag experimenterat en del med.