Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen till oss. Du inleder med ett starkt ord, och jag undrar om du vill berätta mer. Om det är så att det var den dominerande känslan då du startade tråden så hoppas jag att du har andra känslor idag. Om du vill får du gärna berätta lite mer om vad som fick dig att skriva här. Du gör såklart det som blir bäst för dig. Kanske har du redan läst i andra trådar och funnit något som kan vara relevant för dig?

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Håller med Crna macka, du är inte knäpp!

Så uppriktigt du skriver om din oro för vanans makt och samtidigt har du tagit makt över din tanke och sökt dig hit. Ett steg i riktningen mot att välja dig själv.
Om du vill får du gärna berätta mer om hur du tänker nu och om vad du kanske vill göra annorlunda.

Välkommen till oss
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Lider med dig. Låter som du har svårt att andas mentalt. Jobbar du för mycket? Saknar du mål i livet? Tappat syftet med varför du gör allt du gör om dagarna?

Hur vill du leva och sträva ditåt. I början kan du inte vänta på motivationen, den kommer för sällan. Bistra sanningen är mest att göra det du innerst vill. Är det träning är det att göra, sen kommer belöningen efteråt och det är lättare att pusha sig nästa gång.

Meningen med livet är väl den stora frågan. Dela upp det i mindre delar.

Kämpa!

Mitt första inlägg.
Kort om mig.
Blandmissbrukare sen slutet på 90-talet men har haft kortare nyktra perioder. Som längst i 3 år fram till -17 och sen dess har det accelererat ordentligt. Har ännu en gång nåt en punkt där det får vara nog. Varken psyke eller kroppen orkar längre. Har de sista tio åren enbart använt alkohol. Tidigare även hasch, amfetamin, ghb och tabletter.
Nu till min fråga.
Hur får ni andra upp motivationen att göra nånting istället för att dricka? Jag klarar knappt att vara hemma utan mina 15 öl efter jobbet. Oavsett om jag dricker el inte blir jag bara sittande och får inget gjort. Är inte ens ett hem längre då allt bara förfaller. Tack för nu.

Varje misslyckande måste vara ett steg närmre att lyckas.

Vi närmar oss magiska 21 dagar? Det sägs att det tar 21 dagar att bryta en vana!
Så starkt jobbat, nykter på semester!
Behåll lugnet och styrkan!
?

Drömmar säger mycket, men din var ett gapskratt??

en alkoholist som idag är nykter för min egen skull.
Och jag är en ren alkoholist, dvs jag har aldrig använt droger eller tabletter i mitt missbruk.
Och idag kan jag se att jag är en utdöende ras eftersom de allra flesta numera har ett blandmissbruk.

Och jag blir mer och mer sur på rapporteringen av missbruk i Sverige där fokus ligger på narkomaner som är en liten grupp missbrukare, förhållandevis. Vi alkisar, även de som blandar med tabletter, är i klar majoritet, kanske mer än 10 ggr större grupp, och vi dör som flugor i jämförelse med narkomaner. VARFÖR lyfts inte det i debatten ???

Kan det vara så enkelt att alkoholmissbruk blivit socialt anpassat ?

Och jag tror inte jag nån gång sett en undersökning där alkoholister fått vara med att dra slutsatser utan det är alltid nån "lärd" gök som ska tala om för mig hur jag fungerar :( Och de har nästan alltid fel. Rekordet har nog den stora konferensen Drogfokus där det sitter byråkrater och gaggar statistik men inte kommer med några förslag på lösningar som fungerar och tvärvägrar att bjuda in alkoholister. Och mer och mer ser jag nu att "förståsigpåarna" rekommenderar läkemedels"assisterad" behandling :O Bla KRIS är ju så less på att ta emot frigivna ungdomar som åker in för div brott och kommer ut beroende av div läkemedel. Hur ska man rehabilitera en "vanlig" narkoman som blivit beroende av andra läkemedel under fängelsetiden ? Snudd på omöjligt. Men läkemedelsindustrins lobbyister är en väldigt stark grupp.

Att vara alkoholist innebär en "utbildningsperiod" på 15-25 år, det går på halva tiden om man också använder tabletter, och det är inget man lär sig på en skola. Varför används inte vi mera ??? Vi som har en stabil nykterhet har ju en förkrossande kunskap i missbruket och delar gärna med oss men de "lärde" håller inte alls med oss. Trampar vi nån på tårna ? Ja, förmodligen.

Nu har jag fått gnälla av mig och lyfta oron i min skalle och kan återgå till det vanliga livet igen :) Tack för mig !

Jag mörkade också - och då bor vi under samma tak. Trodde inte jag skulle bli "sån" som gömde flaskor och glas så det inte skulle synas.. Slängde de i smyg för att det inte skulle synas hur många som var tomma.
Jag är glad att jag kommit till insikt själv - jag är glad att jag på egen hand sätter stopp och har kommit på hur jag ska göra. För jag vill inte sluta, jag vill dricka mindre och till en början ha en klar gräns för att se att jag verkligen klarar av det. Det blir såklart en utmaning.
Idag är det dag och jag har inte tagit en droppe alkohol. Det är inte svårt - jag har ju bestämt mig och vill inte förstöra allt. I helgen blir det inget vin alls.
Planen är att köpa en halv flaska rött till fredag 12/4 och dricka den med andakt och stoppa när den är slut. Det är klart att det går, men jag vet med mig hur jag
kommer sitta där och tycka att den tog slut för fort och att jag skulle vilja ha mera.. Men det SKA gå!
6-8 veckor låter som en verkligt stor utmaning. Kanske är det så lång tid man behöver ? Jag vet inte. Om jag inte klarar av min egen gräns på 2 flaskor per vecka från vecka 16, så måste / ska jag också köra en längre period utan vin.
Nu får vi se hur det går! Jag vill och jag är taggad. Köpt lugnande te som jag dricker på kvällen. Känner mig jättenyttig :-)
Kram

Det orkar du. Kram

Står utanför Kliniken och väntar på att de skall öppna. Dags att blåsa. Än så länge känns det viktigt att gå hit några gånger i veckan, men allt som oftast börjar jag också tycka att jag ränner här för ofta. Är kluven vad gäller att fortsätta att gå hit så ofta. Å ena sidan har jag kliniken att tacka för mycket när det gäller mina nyktra dagar hittills. Å andra sidan tar det mycket tid från arbetet att besöka stället två till tre gånger per vecka. Framförallt när de öppnar "så sent" som 8.30. Jag skulle redan ha hunnit förbereda dagens föreläsningar eller skrivit ett halvt paper om jag varit på jobbet istället. ?

Drömmarna som inkluderar alkohol fortsätter. I morse åkte jag och farsan spårvagn. Berusade. Spårvagnen tog oss direkt in i Scandinavium där KISS höll konsert. Vi svävade runt ovanför bandet och tittade ner. Sedan försökte jag skaka hand med Paul Stanley. Han var skitdryg och vägrade. Fick nöja mig med att hälsa på trummisen. ?

Kan jag använda handsprit på händerna (på jobbet), jag tar ju Antabus nu? Tacksam för svar❤️ Jag kämpar på, går upp och ner, nykter nu i 10 dagar? Hejar på er?

Hur har det gått idag? med jordgubbar och tankar ? Hoppas du mår bra trots de jobbiga känslorna. Kram

En nära vän till mig och min man.. var påväg att gå under av sin alkoholism för ett år sedan.. förlora sina söner, sin fru, sin karriär.. ALLT.. även oss för vi var livrädda för honom. han gjorde bort sig så mycket att det var som en amerikansk film..det var LÄSKIGT PÅ RIKTIGT.... men nu... 9 månader nykter... en HELT NY MÄNNISKA... lycklig.. LUGN... befriad från ångest, stress, oro och alla annan skit som alkoholen gav honom....16 kilo lättare också.. en lycklig.. harmonisk FRI människa som är underbar att umgås med.. skarp i hjärnan.. klarsynt.. och LYCKLIG att vara fri från drogen.. det e en sådan inspiration.. han har nästan vunnit sin frus förtroende igen.. det tar lite tid.. man hans söner och han är som nya tillsammans.... det e underbart att lyssna på när han berättar om sina uppvaknanden.. hur han sover som en stock varje natt, vaknar tidigt utvilad stark och redo att ta sig an varje dag.. jag tänker mycket på vår vän just nu när jag själv vill förändra. Jag är inte så långt nere som han var.. en bra bit ovanför detta.. men jag är säker på att tillslut är det den vägen jag också går.. och det tänker jag inte göra.. ikväll somnar jag nykter.. spänner i käkarna men förutom det och lite oroskänslor så är jag ok.. glad att inte dricka.. och inte röka ( bieffekt) .... jag hoppas ni andra mår ok och att även ni signar av en vit dag idag.. om inte så försök imorgon.. det är helt ok att misslyckas det är bara att börja om. Kram till er där ute.

Aldrig testat Antabus faktiskt.. men det kan nog ligga nått i att man får kort stubin.. man avgiftas ju.. jag blir lättirriterad stundtals när jag " håller upp" .. kanske inte samma sak men kanske besläktat med själva abstinenssyndromen?

Starkt att hålla dig vit i Spanien. Det är tveksamt om jag hade klarat det. Jag har en del resor inplanerade framöver och funderar redan på hur jag skall klara av att inte dricka vin. ?

Hej och välkommen!
Grym du är som tar steget mot ett nyktert liv!
Heja dig!

/Dee

Var några dagar sen jag skrev här.
Haft en weekend i Spanien o var nog bra förberedd så inget jättesug trots alla dessa barer och uteserveringar, också mycket tack vare min fru som solidariskt drack vatten, juice mm...sista kvällen "tvingade" jag henne nästan att ta ett glas vin till maten.
Nu hemma igen o efter en tuff arbetsdag kom det där suget igen....men står emot !
Tränat bra i Spanien o tänker fortsätta med det här hemma, ett bra botemedel mot suget.
Ha det gott alla där ute !

Jag har nyligen börjat ta Antabus och upplever att jag fått kortare stubin........
Kan det vara individuellt att jag känner så här?

Det är lätt att vara klok i teorin och desto svårare att faktiskt sätta det i praktik.
Ibland känner jag mig som en besserwisser men det är inte meningen att låta duktig, jag är så skör och i mina svar till andra bearbetar jag mig själv.
Att sätt jordgubbar är verkligen att vara i NUet. Grill-tankarna och därmed suget har jag också. De kommer att fortsätta komma.
Men minskar med tiden om man jobbar med dem.
Hoppas det blir många goa jordgubbar till grillfesterna! (jag funderar på att dricka blåbärsjuice ur vinglas på nästa fest för att inte vara ett hot mot de som har mål att bli bedövade:)

Jag har haft alkoholproblem i flera år. Tänker att jag ska ta ett glas vin för det är ju så gott, men det slutar oftast med 1-1 1/2 flaska om dagen. Jag sover dåligt och har kraftig ångest och skämms över mitt drickande. Framförallt gentemot barnen som även kommer med antydningar om hur ofta jag dricker.
Nu får det vara bra!! Jag fyller snart 40 och jag förtjänar ett bättre mående och en kropp som ska hålla länge till. Idag är första dagen på mitt nya nyktra liv!!!

JoYo, du är så klok och stark!
Jag tar till mig av det du skriver men det är svårt och ovant, antar att det krävs en del träning bakom ? Just nu kämpar jag emot, jag är livrädd att släppa taget eftersom jag inte vet vad som händer?
Jag har alla fall masat mig ut och håller på att gräva ett nytt jordgubbsland inför sommaren. Försöker vara i nuet men svårt, tankarna glider sakta in på sommar, grill, vin.. Jag blir så trött på mig själv.

Berättar gärna Fenix! Ni alla hade fått höra om det vare sig ni vill eller inte... Men inte idag.. Livet, det ”vanliga” livet, dvs det med barn som ska till skolan, katter som ska till veterinären, kom emellan. Det gick helt enkelt att inte komma med det tidiga tåget för att vara där 8:30. MEN! Det gör inget! Jag går dit nästa vecka, eller veckan efter det... Jag mår väldigt bra sedan några dagar tillbaka, inga bakfulla mornar sedan i lördags och sedan i söndags känns något annorlunda i mig. I mitt huvud. Något som påminner om förra gången jag slutade, beslutsamhet tror jag det kallas.
För vem är jag egentligen? En massa bra saker, det vet jag, som dock försvinner när jag dricker. Som Li-Lo svarade mig i en fråga jag ställde: fattar en läkare misstankar om att barn far illa gör de en anmälan. Som sig bör. Mina barn har den bästa mamman om hon inte dricker men även när hon gör det är hon inte helt katastrofal heller. Men hon blir trött, slarvig och glömsk, hon blir någon de inte känner igen och drar sig bort ifrån... Allt i hemmet blir ju gjort men det finns ingen glädje, bara sorg.
Min man är ännu så länge med mig, vi har inget hemma och kan det förbli så kanske jag, vi, har en chans. Jag tror om han får känna hur kroppen känns efter några veckor så kanske han förstår. Jag hoppas innerligt.
För den här gången fixar jag inte att han dricker medan jag försöker att låta bli... av många orsaker. Mitt förakt för honom när han sitter där kväll efter kväll med sitt vin för mig bort från honom och det vet jag att han inte vill.
Dessutom har vi en tonåring i huset numera, vad vill vi lära honom? Nackhåren reste sig när han vid en middag med mina föräldrar också ville ha ett vinglas med jordgubbar i och cider att dricka (jordgubbar och vitt vin är liksom något jag dricker lite för ofta om man säger så...) Men såklart! Han är nyfiken på vuxenlivet och detta är vad han lärt sig att vuxna dricker. Jag känner igen mig själv och det skrämmer skiten ur mig...
Men jag känner mig ganska lugn och antagligen är det därför jag vågar må bra just nu, vågar lita på mig själv. Idag i allafall. Som jag gjorde igår.
Min yngste son fick sina diagnoser igår, autism och adhd. Som jag trodde. Jag är varken ledsen eller upprörd, men det ställer ju också saker på sin spets: hur ska jag kunna finnas där för honom när jag är helt uppe i mig själv och alkoholens vara eller icke vara? Den får ju inte plats, alkoholen, och den har ingen plats att kräva heller. Den är inte en del av mig, bara ett resultat av mina sårbarheter.
Det är bara som det är: jag kan inte dricka på ett sunt sätt, har aldrig kunnat och kommer förmodligen aldrig kunna det heller. Jag har all insikt jag behöver men orkar jag? Ibland kanske och ibland inte, vi får se helt enkelt.
Kram på er?❤️??‍♀️

Alkoholen har en stor effekt på dopamin nivåerna (lyckorus) egentligen är det enda som skapar ångest och beroende så enkelt som kemikalier i hjärnan. Jag köpte ett läkemedel som heter 5htp på ebay, vilket är ett naturligt sätt att öka sina serotoninnivåer. Jag rekommenderar INGEN att exprimentera själv utan att konsultera med läkare eller annat. Men jag har läst på mycket om hur kemikalierna i hjärnan påverkar allt vi tycker är kul och tycker är tråkigt, och det finns mycket intressant forskning i ämnet. En svensk tjej som går igenom beroende väldigt lättförståeligt.

Nu när det kommer till mitt alkoholberoende så är jag periodare, och kör flera veckor i sträck sedan lugnt. Men suget finns alltid där och nu har jag valt att bli nyktersit på heltid.

Skönt att ni inte är sugen på alkohol men forsätt håll upp detta. Det längsta jag klarat tidigare är 1år och effekterna jag märkte då var magiska. Pigg, ingen ångest osv.

Lycka till allihopa och kämpa på!

Jag är så innerligt tacksam över att vara nykter. Jag gillar det verkligen. Känner att jag sätter värde i mig. Låter mitt jag träda fram ur dimman och grå geggan. Jag tar inte nykterheten för given, den är inte så självklar.
Jag är tacksam för att jag är nykter NU.
Känner mig stabilare mentalt och fysiskt. Inga mardrömmar, jag sover gott, mina naglar är hela och starka, mina ögon är klara och pigga, mitt hjärta är lugnt, jag har lust till saker, läser, skrattar, lever ett lättare liv. Jag finns till för mina barn. Jag kan vägleda dem, stärka dem och ge dem genuin kärlek. De ör värda och jag är skyldig dem en sund nykter mamma.

Suget. Ja, emellanåt visar det sig som en fantasi om att man inte kan ha bjudningar, grillfester om jag inte dricker. Att jag behöver alkohol för att varva ned, att jag skulle tycka om ruset från första glaset. Men jag väljer att tänka långsiktigt, det lilla ruset (som ju egentligen är en bedövning pga nervgift rakt i det viktiga fettet i hjärna och hjärta mm)... ja det lilla ruset, är inte längre värt att förlora 100 gånger mer tid av mitt LIV som det ju faktiskt gör.
Jag väljer att vara nykter NU?