Senaste kommentarerna i forumet

Hej. Jag heter Vinkärringen och är Vinkärring.
50+ och har bra jobb, fin man, ordnad ekonomi, fint förhållande, älskad familj och katt. Tränar 5 ggr i veckan, anses snygg och ung, är hyfsat populär och har många vänner.
Jag är aldrig sjuk, äter hälsosamt, bantar jämt, älskar min man, hunden, maten, vinet livet.
Jag är inte deprimerad, ledsen, stressad eller mår dåligt. Tvärtom jag mår skitbra.
Presterar bra på jobbet och är en pålitlig medarbetare.
Men jag dricker för mycket!! Och det måste få ett stopp! Jag dricker vin när jag lagar mat för det känns mysigt, jag dricker vin när jag solar för jag njutet, jag dricker vin när jag tittar på tv för jag är värd det. Osv.
Jag firar gärna och ofta. Gärna också när det inte finns nåt att fira. Eller om man är ledsen eller om det var en jobbig dag. Finns alltid en anledning.
Igår bestämde jag mig!
Nu får det vara nog! Jag ska sluta köpa vinboxar där det tutas hit och dit. Bättre med flaska där man kan begränsa sig.
Jag bestämde att jag skulle sluta dricka på vardagar. Bara fre lör och max 2 flaskor per vecka.
Men igår fanns det ju kvar i boxen så den måste ta slut först så det sket sig igår.
De sista åren har jag tagit en vit månad per år. Det har gått bra. Men förra året blev det bara två veckor och i år blev det inget alls. Vi blev ju bortbjudna och allt blev förstört.
Jag dricker inget annat än vin. Inte ens om det inte finns vin. Då avstår jag. Jag tror jag är vinberoende och i riskzon.
Vill verkligen minska... men inte sluta.
Jag ääälskar ju vin.

Hur mår du idag?
?

... var det mesta grådaskigt den första tiden. En slags sorg färgade vardagen. Sorg över allt man missat, den förlorade tiden men även förlusten av en gammal kär vän (a). Sen strösslades det friskt med både skam och skuld för att riktigt sätta svärtan på ångesten.

Upplever fortfarande stundtals deppighet och svår ångest. Det som är bra är att jag nu kan utesluta a som orsak och komma närmare en lösning på det riktiga, underliggande problemet. Kanske ett som man försökt döva med a.

Låt tiden gå. Det blir bättre och bättre men självklart dippar livet (och toppar också) även utan a.

A förstör mycket men livet blir ju inte automagiskt en dans på rosor för att man blir nykter.

Nu på eftermiddagen skulle en kollega som går i pension avtackas. Det var samling i lunchrummet. Det bjöds på champagne. Jag åkte hem istället. ?

Jag känner en viss oro över hur jag skall orka hålla ångan uppe under en längre tid. Börjar redan känna att jag inte tänker på alkohol dygnet runt. Men med detta finns ju också en risk att jag tänker för lite på mina problem. Jag tror att jag behöver vara alert hela tiden, inte glömma, inte bli loj. Men jag kanske oroar mig i onödan.

Tjugofyra dagar! ? Jag firar med ett glas lättmjölk.

Ja det ligger nog något i det där.

Men jag förväntar mig inte att det ska vara enkelt. Jag får lägga så mycket kraft på att sysselsätta mig med annat, och det har så här långt fungerat bra. 5 dagar nykter i rad nu och helgen är fullsmockad med alkoholfria aktiviteter som jag ser mycket fram emot.

Det jag vände mig emot var att du verkade insuinera att jag inte bestämt mig för att jag pratar om svårigheter som dyker upp. Jag har aldrig sagt att det är enkelt, eller att jag följer i pulser. Men jag kommer på mig själv tänka i samma mönster (försöka hitta anledningar och ursäkter) och det är dessa impulser och tankar jag måste främja mig från, det betyder inte att jag ger efter för det (eller att jag inte "bestämt mig" tillräckligt).

Så ännu en dag i det nyktra livet, känns tydligt att man är skarpare/piggare i tanken mer skärpt men jag har ett slags tungsinne inte direkt ångest mer som konstant deppig...hmm kanske är så här livet är? Eller lättar det med tiden tro?
Tack för pepp Themistokles ☺️
Ha en bra dag alla där ute ?

Det går nästan att ta på den kraft som anhopar sig i dina senaste inlägg. Jag hoppas att du fick/får stöd idag. Alla dina fina egenskaper som genererar till att du ger till andra kan få riktas mot dig nu.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Jag gick dit faktiskt... Det fanns ingen tid såklart men fick rådet att komma tillbaka imorgon kl 8:30.. orkade inte förklara att jag bara är i stan en gång i veckan. Men nästa vecka så kanske jag är där 8:30. Måste jag? Jo, det måste jag.
Något märklig konversation via sms med min man i morse när jag klivit på tåget: han ber mig att inte dricka så mkt ikväll när en kollega kommer på middag...... HAN ber MIG... Detta var något nytt och på nåt sätt fint. Jag tog chansen och sa att nu måste vi bestämma oss för hur vi vill leva, att vi kommer bli sjuka och att jag tänker ta hjälp.
Vi ska hjälpa varandra skrev han tillbaka.
Kommer vi klara att bära varandra i det här? Det här som hela tiden kommer kräva vårt fokus och styrka, skuggan som alltid kommer finnas där hos oss båda.
Vi får se hur det går.

Min kloka vän. ❤️

Nog är det så. Bunkra och göra det som vi behöver för att inte komma dit att rastlösheten och irritationen börjar få utrymme.
Jag ska träffa min sponsor efter jobbet och han har en plan, vad det nu innebär. :-)
Pratade med både honom och min fantastiska Biggan igår, och det som var så avlägset förr i det här med att sträcka ut handen och be om hjälp är nu något helt naturligt. Märkligt hur snabbt saker ändå kan förändras till det bättre.

Började gårdagen med Dagliga Reflektioner och avslutade med det som skulle vara någon sida ut Stora. Jag fastnade, rycktes med och fortsatte läsa i närmare en timme.
Nu tänker jag mycket på texten, händelserna och reflekterar över den. Precis så som jag vill.

Ha en underbar dag, Ellan. Tack för att du tänker på mig. ❤️

Konstaterar att jag är nykter.
Mår bra! Jag är glad över mitt uppvaknande! Väldigt tacksam!

Jag önskar oss alla superstyrka idag! Vi är nyktra NU ?

Jag har harvat fram och tillbaka härinne. När jag började min bana var jag en sån där som drack för mycket i veckorna och plötsligt knappt hade några vita dagar alls. Slutade nästan helt under 9 månader och började sen igen, men inte dagligen.Nästan precis tre år har jag nu druckit då och då istället. Ofta ok mängder. Men så en dag..., Periodarnas”(ursäkta uttrycket) beteende, var så främmande för mig tidigare, men så en dag...
Så en dag har jag druckit utan stopp i ett dygn... eller inte utan stopp men börjat om på morgonen och fortsatt under dagen. Än så länge kan jag stoppa, men vad kommer beteendet ifrån. Jag känner inte igen mig själv i det och det skrämmer mig.
Funderar mycket på hur det hänger ihop med stress, oförmåga att varva ner och som Granit nyss skrev i sin tråd , känsla av rastlöshet. Elllan svarade att hon jobbar och reflekterar och jag tror att mina problem grundar sig i att hjärnan inte får vila. När det har pågått tillräckligt länge dricker jag. Hjärnan får sin vila för stunden, men drickandet stressar kropp och själ och plötsligt är hjärne inne på att släcka ner fullständigt.
Det beteendet är fullständigt främmande och skrämmande för mig.Funderar mycket på orsaker till att man plötsligt, från att ha varit en åtminstone ganska kontrollerad och sansad person, utan märkbara (för andra) problem med a går till att ta risker med drickandet. Riskera att bli upptäckt.
Jag tror verkligen att man får jobba för att finna lugn och reflektion. Försökte slappna av idag och det är gräsligt svårt. Just nu är det för mycket. Men idag inget a-sug i alla fall.
Både skriva o läsa är ett sätt för mig att slappna av tydligen för jag somnar i princip direkt, som nu. Sov gott allihop!

Jag är inte så stark som jag ger sken av. Men jag har en strategi. Och det är att acceptera att jag vill vara nykter, att det känns pissigt (typ supersug varje dag mellan 17-19!!!), att jag stänger av tankar och känslor som är positiva gällande alkohol.. Jag tror att man kan vänja sig vid annat. Med tiden bör hjärna, kropp, psyke kunna vänja sig vid att inte få alkohol. Kan jag bli ”beroende” av annat kl 17-19? Byta ut vinet mot något? Använda KBT mot tvångstankarna om alkohol. För visst är det som ett tvång? Acceptera och observera att känslan/tanken kommer men i samma veva låta den passera - och byta fokus till något annat. Ett intresse, en bra bok/tidning, träning, barnen, husdjuret...vad som helst! Till slut sker det automatiskt?
Misstaget jag gjort förr är att älta och drunkna i suget. Låta alkotankarna surra runt och bli stora i huvudet. Blev ett stackars offer inför suget. När de kommer nu, tänker jag ”jaha, nu kom den där känslan, det är bara en känsla, jag behöver inte agera på den, låter den passera.” Förr har jag haft teorin men faktiskt inte använt mig av den, inte satt den i praktik.
Skillnaden nu är att jag går hos en terapeut, ett proffs på alkoholism. Hon klargör många beteenden/känslor hos mig. När man ser sitt beteende och ursprunget är det lättare att förändra. Men jag ÄR rädd! För jag vet hur lätt det är att falla, så fort man blir ivrig. Jag är bara på dag 10! Små steg!
Grattis till oss!
Önskar oss alla styrka att vara nyktra!
?

Grymt peppad av ditt inlägg - addar ditt inlägg till dagens lista över vad jag känner tacksamhet till!
Tack ??

Dee

Härligt att du hittat hit!
På Alkoholhjälpen finns en hel del bra fakta och forumet är en liten guldgruva av berättelser många nog kan känna igen sig i!

Jag känner igen mig i allra högsta grad i vad du skriver och i din fråga!
För mig var det så under många år (jag har just skrivit ett eget inlägg som berör delar av det på min egna tråd som heter "samtal med en främling")

Om jag går till mig själv så var det rätt länge jag höll mig i riskzons-drickandet. Det var alkohol för att slappna av till en början men som sedan övergick till alkohol för att prestera osv. Det slutade inte bra.
Läs gärna mitt inlägg jag skrivit, kanske du känner igen dig lite granna, eller så gör du det inte, vad vet jag.
Hur som helst så tycker jag det är bra att du skriver här och att du reflekterar över din situation, sen kan jag personligen vara lite skeptisk till mätningar och grejer man ska fylla i osv. Jag tror det viktigaste är att man fokuserar på varför man dricker som man gör. Vad syftet är med att dricka alkohol.
Vad tänker du själv kring det?
/Dee

Hej - försöker komma fram till hur detta fungerar. Jag har gjort en mätning och jag ska vara riskberoende. Jag har gjort mätningar förut som visat samma sak.
Har satt mig själv i två program och tyckte inte då att det var svårt att avstå från att dricka. Kände inget speciellt sug. Så jag skrevs ut från programmen. Men det är lätt för mig att gå tillbaka mina vanor att ta ett par öl och slappna av, när jag ska tänka och koncentrera mig.... mitt drickande hör ofta ihop med att jag ska jobba med ngt och jag får för mig att jag blir mer fokuserad då. Dricker mig naturligtvis inte asfull - det skulle självklart inte fungera. Undrar om det är någon som känner till det här beteendet?

Hej igen,
Jag känner av rastlöshet och irritation när jag inte tar mig tid till mig själv. För mig handlar det om tid till reflektion, eftertanke, yoga, meditation och lugn. Slarvar jag med det så kryper gamla beteenden fram. När det gått en tid i nykterheten kanske vi tar den lite för given. Just kring årsdagen har jag upplevt detta och då fokuserat mer på just detta. Under mitt andra år var jag väldigt vaksam över just detta med att ta det för givet. Fokuserade på att skapa en rutin som gav mig en dos av ovanstående varje dag. Ibland blir jag trött på allt och vill bara ösa på som förr... men då behöver jag påminna mig om vad jag egentligen behöver. Ett återfall börjar ju egentligen långt tidigare än själva drickandet så därför försöker jag vara uppmärksam på mina tankar och beteenden.
Tacksamhetstankar, läsning eller vad som hjälper dig att hamna på rätt bana igen låter väldigt klokt. Vi springer lite ur kurs ibland men efter en ganska kort tif brukar jag hitta tillbaka. Jag känner en enorm tacksamhet till min man som står kvar och tydligen gillar han den nya Ellan mer än den gamla. Så upp på banan igen.
Kram
Ellan❤️

Visst är det så, men vem har sagt att det är enkelt. Jag använder all min envishet som jag förut använde till att få dricka och försvara mitt drickande. Det finns inga mer envisa än alkoholister.

Mvh

Håll ut! Suget ger ju som bekant med sig. Men det är jävligt medans det varar. ?

Fy f-n vad sugen jag är på A.....suck...tränat o ätit men ändå sug....skit !

Idrott hjälper ofta för stunden. Man dricker inte gärna direkt på ett löppass.

Vet inte om det är en strategi, men det var så jag gjorde. Kunde nästan höra mina hjärnhalvor argumentera med varandra.

Jag brukar stå i lastrutan utanför systemet i Focushuset när det kniper som värst. ? Rusa in, fort som fan, hämta en flaska Chianti och en liten flaska Tullamore, och sedan ut igen. Händer ofta typ 18.45 på tisdagar. Hittills aldrig fått någon p-bot. ? Man är fanimej inte klok.

En grym strategi, ska låna den....just eftermiddagen när/om man är hungrig, känner jag så väl igen för då kommer suget.
När jag kör hem så passerar jag varje dag, Focus där ett Systembolag finns, tänk så många gånger jag svängt in på p-huset, sprungit ner handlat o sen hem....idag passerade jag o stängde av hjärnan...bara hem o inget besök på Focus, middag så känns det bättre.

Du har verkligen tänkt ut en bra strategi för att klara av sug. Tror stenhårt på att du lyckas hålla dig nykter till midsommar. Sug kommer och sug går men vara sällan lång stund.

Tack för inspiration...o ja så enkelt det är att trilla dit, har ju tyvärr gjort det innan o vips är man tillbaks på ruta ett....men snart har ännu en dag gått i det nyktra livet.
Nu byta om för en löprunda o efteråt känns det alltid bättre.
Ha det gött