Senaste kommentarerna i forumet

Tack...dina ord lägger sig i mitt medvetna och försöker nu tränga undan alla dom lögner som alkoholen lovar.

Rasmuspåluffen
Varit Nykter 45 dagar
Jag tycker om Alkohol, jag tycker om att ta några drinkar framför tvn nör jag tittar på mitt favoritlag spela boll. Jag har en fin familj, tre barn och en fru jag älskar. Ett bra jobb som jag tycker om och jag är omtyckt. Jag fick för fem år sedan diagnosen ADHD. Kan längta till stunderna när jag får dricka. För 45 dagar sedan var jag ut med några vänner o de blev en blöt kväll och jag var bakis i 2 dagar. Bestämde mig då att för första gången som vuxen ha en vit månad. Det är nu 45 dagar sedan. Nu slåss mitt inre med mitt yttre. Om någon vecka kommer en vän från England, vi festar alltid ihop, jag tycker de ska bli roligt, vill festa men ändå inte. Jag tränar nu, tar hand om mig men längtar efter alkohol i sociala sammanhang igen. Jag har en förmåga att bli full men alltid glad och social. Många ser inte på mig hur berusad jag egentligen är. Bara de är ju en varnings klocka. Så jäkla kluven just nu...vill men än då inte...jag tror jag romantiserar bilden av alkohol och har svårt att sticka hål på den bilden. Älskar middagar,, fester med människor och god mat och dryck...känner mig vilsen och ensam med min brottning

Rasmuspåluffen
Varit Nykter 45 dagar
Jag tycker om Alkohol, jag tycker om att ta några drinkar framför tvn nör jag tittar på mitt favoritlag spela boll. Jag har en fin familj, tre barn och en fru jag älskar. Ett bra jobb som jag tycker om och jag är omtyckt. Jag fick för fem år sedan diagnosen ADHD. Kan längta till stunderna när jag får dricka. För 45 dagar sedan var jag ut med några vänner o de blev en blöt kväll och jag var bakis i 2 dagar. Bestämde mig då att för första gången som vuxen ha en vit månad. Det är nu 45 dagar sedan. Nu slåss mitt inre med mitt yttre. Om någon vecka kommer en vän från England, vi festar alltid ihop, jag tycker de ska bli roligt, vill festa men ändå inte. Jag tränar nu, tar hand om mig men längtar efter alkohol i sociala sammanhang igen. Jag har en förmåga att bli full men alltid glad och social. Många ser inte på mig hur berusad jag egentligen är. Bara de är ju en varnings klocka. Så jäkla kluven just nu...vill men än då inte...jag tror jag romantiserar bilden av alkohol och har svårt att sticka hål på den bilden. Älskar middagar,, fester med människor och god mat och dryck...känner mig vilsen och ensam med min brottning

Är så glad att du är på G!!???
Önskar dig en riktigt skön vecka?

Kramar
???

Grattis till dina 9 dagar. Bra jobbat! Min fru vet allt och vi pratar öppet med varandra om allt. Hon förstår mig bra. Hon har själv tidigare varit stor konsument av vin i bib. Hon insåg att det var på väg åt fel håll och var nykter i 4 år. Nu dricker hon väldigt måttligt. Våra tre vuxna barn vet att vi ändrat på våra alkohol vanor men inte övriga vänner och släktingar.

Du lyckas skriva ned dina tankar på ett sätt som gör att man känner igen sig väldigt väl. Ångest är min värsta fiende. Jag har lyckats varit utbränd två gånger och din beskrivning av utbrändhet är klockren. Kämpar mot stressen varje dag för jag är känslig mot den. Precis som du har jag tidigare själv medicinerat med alkohol. Har ändrat mitt förhållande till alkoholen rejält de sista 7 månaderna. Lever i tron att jag ska kunna bli normal drickare. Just nu dricker jag 1-3 gånger per månad men mår inte bra av det. Reflektion är väldigt viktig om vi ska må bra. Det har min psykolog sagt till mig. En del av mig säger att jag är alkis på riktigt. Jag måste dock bara vänja mig vid tanken. Ser jag bakåt på farsans sida finns det väldigt många i släkten med samma problem. Alla har skött sina jobb och levt vanliga liv men med en hög konsumtion av alkohol.

Så underbart att det går så bra för dig!!
???
Just nu har det varit lugnt och skönt för mig också ett tag. Ingen alkohol och så har jag minskat ner min aktivitet här på forumet.
Det gjorde susen för mig, ibland kan det slå över och bli en fixering istället för en hjälp.
Men i det stora hela är forumet fantastiskt såklart!!???

Kramar
???

Ta hand om dig och njut av LIVET ?
Kram PimPim ??

En ny vecka och startar med pigg och klar hjärna, inte massa sus i huvudet o orolig mage efter helgens drickande...känns sååå skönt o lite stolt är man.
Kattskit hej, min fru vet allt men att berätta för andra som barn, syskon, vänner skrämmer mig.
Ha en bra måndag ni alla ☺️

Så är det nog för många av oss som växt upp i missbruksfamiljer, att "systemet svek". Det gäller även mig. Jag kan önska att alla som visste - släkt, socialen, snuten, skolan - hade ryckt in och tagit hand om mig och mina syskon när det var som värst. Men det skedde aldrig. Ett sätt att i någon mån "laga" allt som blivit fel i efterhand tror jag kan vara att inte följa i föräldrarnas spår. Att göra tvärtemot vad de gjorde. Att försöka bli bättre än de. Att inte själv förstöra sitt och kanske andras liv genom att supa. Så försöker jag tänka (utan att för den sakens skull mästra, det är lättare sagt än gjort att förändra sitt liv).

Ibland stör det mig att många här på forumet inte vågar söka hjälp på beroendekliniker eller socialen av rädsla för en s k orosanmälan. Jag kan tycka att det är feltänkt, att man sätter sig själv framför sina barn och deras behov av trygghet. Jag önskar att någon hade gjort en orosanmälan när jag var barn. Barn som växer upp i missbruksmiljöer behöver lika mycket stöd som den missbrukande föräldern, på vissa sätt antagligen mer.

Det är bara att komma igen och börja på nytt, Allterbra! Ny vecka, nya möjligheter.

Ha en bra måndag!

Det kändes väldigt bra för mig att ta en liten paus från Forumet.
Jag blev nästan som fixerad och tänkte på alkoholen från det jag vaknade tills jag somnade.
Men under denna paus har jag sluppit detta och kunnat koncentrera mig på annat.
Jag håller mig nykter och så får det vara?
Nu väntar jag på vårvärmen och att få börja pyssla med balkongen.???
Ska läsa några av era trådar nu.
Tittar in om ett tag igen.
Kramar
???

Fan oxå. Öl i fredags och idag ?
I fredags blev det många, chattade med en kompis som inte haft det lätt.
Hadde ingen aning att han haft det så, trodde hans syskon tog hela smällen.
Men det va han med, en mamma och pappa som drack förstås.
så vi tryckte i oss öl tills 9 på lördags morgon, mens vi pratade.
Han berättade många saker, systemet som svek han.
När jag tänker på det, så har han helt rätt.
Dom vuxna svek och blundade för missären.
Å det är nog så sant, när jag tänker på det nu.
Nykter i morgon. Det lovar jag, men hans historia va tuff.
Så jag blev helt matt och började dricka ?

”En dag, ett liv” sade Farbror Melker i Saltkråkan...
Jag brukar tänka, en vecka, ett liv, och så sätter min hjärna igång och börjar värdera den.
För mig är det viktigt att reflektera över veckan som har gått, väga det som var dåligt mot det som var bättre.
När jag gick hos en terapeut vid min utbrändhet så tjatade de båda om att acceptera läget.
Vadå acceptera?, tänkte jag, varför ska jag acceptera allt som var dåligt, jag borde mera reagera istället i min iver att snabbt bli frisk.
Många ord slutar på -era, och jag bestämde mig efter ett tag att ta emot ordet reflektera istället.
Som en reflex studsa tillbaka ljuset och görs mig oåtkomlig, en skyddsvall, lite mera nonchalera.

Många saker påverkar en när man är utbränd, det känns som allting är emot en, minsta lilla grej är där för att jävlas med en.
Det kan låta löjligt, men så upplever man det, hjärnan är i ett kaotiskt läge och kan inte hantera informationen rätt.
Man vänder allting emot sig, ingenting är bra, allt är skit och man söker med ljus och lykta efter ett sätt att ta sig därifrån.
Det var där alkoholen fick en allt för betydande roll, en flykt ifrån verkligenheten som egentligen inte var en riktig verklighet, men den var min.
Allting blir vara värre om än bättre för stunden så länge fyllnadsgraden går upp, men när den planar ut eller blir för mycket så ändras den lilla lyckosamma stunden till ett inferno av ännu mera konstiga tankar blandad med ångest....
För att inte tala om efteråt, då finns det ingenting av den lilla stunden av lycka kvar, bara samma skit som innan, men nu blandad med ännu mera ångest, den som skapades under fyllan.
Ingen kunde förstå mig under den tiden, terapeuten nickade medlidsamt men fattade egentligen nada.
Familjen stod handfallen och kunde bara se mig brytas ner, bit för bit, allt de sade hade ingen verkan, för de kunde inte känna det jag kände.
Hela världen var emot mig, det fanns ingen hjälp som kunde lindra, bota eller kurera.

Så här tio år i efterhand så kan jag väl säga att det fanns två saker som betydde mest, nykterheten och tiden.
Att inte dricka alkoholen var ett sätt att inte spä på ångesten, varje gång jag drack så förvärrades den med lät oss säga tio procent.
Medans tiden fick den att kanske tappa med en procent i veckan.
Så länge jag drack så fördubblades den vartannan månad istället för att ha tappat tio procent.

Långsamt långsamt började min hjärna att återhämta sig, saker som jag tidigare tyckte hade varit våldsamt jobbiga började nu blekna av.
Nu förstår jag inte ens vilka de var, kommer inte riktigt ihåg dem, de minnena ligger dammiga längst ner för den långa spiraltrappan längst bort på lagret för oviktiga minnen, delvist klara för leverans till det runda arkivet, papperskorgen.
Ingenting som jag behöver eller ens vill återminnas, vet bara att det är passé.
Det som finns kvar är alla känslor kopplade till dem, dem minns jag, t.om de fysiska tillstånden som de skapade.

Jag vet att jag numera har en överkänslighet för stress och slår direkt bakut om jag känner att det kommer krypande.
En sorts självförsvarsmekanism som är helt nödvändig, och jag är inte rädd för att göra mig ovän med den som är oförstående.
Bara de som har varit i samma sits har en förståelse.
Precis på samma sätt som två alkoholister kan känna en samhörighet, de förstår varandra, har varit där och vill inte tillbaka.
Den som inte har varit alkis kan aldrig veta vad man pratar om, möjligen de som vägrat kalla sig alkisar men ändå haft samma beteende kan känna samma sak.
Att kalla sig alkoholist är en befrielse, att ge upp alla möjligheter att försöka fortsätta dricka alkoholen, jag ger upp och faller in i segmentet alkoholist, jag är handfallen till att leva ett liv förutan alkoholen, uppgiven och beslutsam, besegrad men inte viljelös.
Det är där det nya livet tar sin början, se skillnaden mellan att ha kontrollen och den man inte hade tidigare.
Att vara nykter betyder makt, makten att kunna bestämma över sitt egna liv, jag gör så här och vet hur det slutar.
Tråkigt?, tja det beror på vad man jämför med, inte för att det är roligt att vara ångestfri, men vad är alternativet?

Så ikväll ligger jag som vanligt en söndagskväll och reflekterar på vad som var bra och vad som var dåligt under veckan.
Den har absolut inte varit händelselös, det har hänt massor av saker som kommer ta tid att smälta in.
Förändringen är konstant och jag försöker se fördelarna med detta.
Jag har umgåtts med de jag älskar mest, de har givit mig glädje och energi, trygghet och förtjänstfullt inre lugn.
Jag skyndar bara när jag känner för det, och allting blir inte som jag har planerat men istället för att se problemen så ser jag på fördelarna, förändring är bra, slentrian och rutiner är både en trygghet och en lustdämpare.
För att få andra kickar än den från alkoholen så behöver man söka upp dem, inte vänta på att de kommer.
Min bästa kick nu är våren som nalkas med stormsteg, vår vän från Norge som åkte hem ikväll väntar ytterligare ett nytt snökaos med två decimeter nysnö under helgen, jag avundas henne inte och hon hoppas innerligt att plogbilen har hunnit ploga upp hennes backe upp till stugan.
Här hemma dignar snödropparna sedan veckor tillbaka och fredags såg jag tussilagon för första gången, massor av dem.
Gräsmattan liknar mer en lervälling och snart så torkar den ur och de första knallgröna gräsbladen spirar upp mot himlen.
Med sol och värme börjar livet utomhus ta fart och det avfrostar även min frusna själ.
I skogsbrynens norra skuggdelar ligger små spillror kvar av vintern i form av grådaskig snö, snart tar våren över och smälter vintern bort.
Det kliar i fingrarna att smutsa ner dem med trädgårdsjord, men än är det för tidigt, med trånande blickar tittar jag på trädgårdsredskapen i affärerna och bara längtar, snart så Berra, snart...
Det är viktigt för mig att längta till något har jag upptäckt, man måste ha framtidsutsikter, hela tiden...
För när man inte längtar framåt, vad har man då för sorts liv?

Mitt liv innehåller så himla mycket, förutom alkohol, fylla, berusning och ångest.

Mors Berra

Man blir lätt orolig när det är tyst från andra. Vet ju själv att nör jag blev tyst ja då var jag föll tillbaka pladask i A-djävulens klor, som att trilla ner i helvetesgapet... det känns som jag äntligen klättrat upp den lååånga vägen igen men tyvärr är jag inte fri, för något slags grepp har den i skallen ändå men för tillfället lätt att övervinna! ✨??✨
Ta hand om dig ?

Kram PimPim ?

Tack ? Jag blev alldeles rörd av ditt svar.
Jamen, visst! Så bra att du satte ord på min strategi, som jag inte ens själv var medveten om! Då fortsätter jag att tänka just så!
NU vill jag vara nykter. Det får kännas pissigt eller fantastiskt eller inget alls, jag bara gör det här NU! Jag ska vara nykter!?

Gonatt alla kämpar!
Jag önskar oss alla en god natt och styrka att göra sunda val imorgon också!
??

Min helg har oxå varit bra! För mig blev det ett glas vin till maten fredag o lördag kväll! Helt lagom ska försöka hålla det på helgerna när vi är själva och inte umgås med vänner! En sak är säkert dessa helger utan mkt A ör otroligt mycket bättre än de med mycket A? Ha en fortsatt skön kväll!

83 dagar, snyggt jobbat!! Så det är lakrits nu hehe, kanske inte så farligt ändå men förstår frustrationen av att det är som att det alltid behöver vara nått! :) Jag har också känt ett behov av att försöka rensa bort de flesta av de gamla "dåliga" vanorna men jag är också rätt duktig på att unna mig:) Man har ju precis klarat av något av de svåraste sakerna någonsin. Släppt sin kära snuttefilt alkoholen och behöva hantera livet precis som det är. Inte alltid lätt! Men det går...det har vi båda nu kunnat bevisa :)

Skönt att läsa dina uppdateringar och att det går bra för dig.

Ha en härlig kväll!

Kram och kärlek från Nejlika

Fint att se frågan om hur jag har det ?
Helgen blev fin, inte helt utan alkohol men det var ganska välplanerat. Ett glas vin i fredags och en öl lördag för att jag inte orkade förklara just nu... det gjorde ingen direkt skillnad på kvällarna. Däremot delade jag och sambon på en flaska bubbel ikväll och det var mer onödigt. Överlag har jag stått emot mycket mer än en vanlig helg, var knappt intresserad i fredags utan tröttnade faktiskt på vinet. Drack otroligt långsamt och då tappar jag liksom intresset.

Nåja. Verkligen bättre än många andra helger. Bubblet ikväll går bort men i övrigt sådär normalt som jag drömmer om...

Hur har du själv haft det?

Bra nick... :-)
Det är klart att psykiatrin blir oroliga när de hör ordet A.
Är man i en psykisk sjukdom och självmedicinerar med alkohol ska man naturligtvis bli orolig som läkare.
Man ska se det som en bekräftelse på att något är fel. De receptorer som tillhör GABA centrum
har nämligen alkohol som en fantastisk dämpare av ångest.Utifrån anamnesen bör läkaren sätta
in lämplig ångestdämpare som ersätter A som är värre än allt det värsta ...

Hoppas att du fixar det..Håller på dig Kattskit :-)

John

Hej StarkareK, hur har du det? Har helgen varit bra? Saknar dig och dina inlägg här på forumet! Hoppas du haft en skön och bra helg! Kram ??

Kan bara hålla med.
Grilla så kopplar man till rödvin, restaurang kopplar man till rödvin, bastu till öl, semester till öl, vin mm
Blir också ett "problem" då jag tycker om smaken av rödvin, pluggar sorter, distrikt mm, gått på vinprovningar....
Men får hitta ett nytt sätt att förhålla sig till allt detta.
Håller med MRX att detta forum betyder väldigt mycket, skriver allt jag känner, tänker på osv även om jag öppet kan prata med min fru om mina problem och hon stöttar till 100% helt enkelt tur att ni alla finns och skriver här.
Haft vita helger förr men just denna helgen känns så j-a bra, tränat riktigt bra, fått gjort massa saker, sovit bra....just nu bara positivt men vet av erfarenhet att mr A kommer att knacka på axeln o säga att nu är du allt värd ett glas eller två....får se när han kommer o ska då stå emot.
Ha en fortsatt bra söndag

Den gör ont o jag känner av den mer eller mindre alltid när jag går. Läkaren o jag tror att det kommer att bli bättre bara lite skrot kommer ut ??
Svullnar gör den alltid på kvällarna - ganska jobbigt...så håll tummarna för att operationen gör underverk ?
Ha en härlig vecka o du lakrits är vansinnigt gott älskar det med ?? kram kram

När jag fick min diagnos bipolär sjukdom var min kontakt på psykiatrin orolig över mitt drickande och erbjöd antabus. Jag blev chockad och tänkte att SÅ MYCKET dricker jag inte... men det gjorde jag säkert. Men under 25 år, mitt i livet och lycklig utöver skov i sjukdomen kändes det helt absurt.

Min poäng är att antabus är läskigt och känns stort och farligt, men jag hade nog behövt det redan då. Kanske hade jag här nu på mållinjen på 30 år mått mycket bättre och haft en bra eller avtagande relation till alkohol istället? Så synd att det dessutom känns så stigmatiserat.

Jag hittade forumet förra sommaren. Började skriva aktivt i september. Minns att jag hade typ panikångest när jag skrev mitt första inlägg. Sedan dess har jag loggat in dagligen här. Det ger kraft och styrka att lösa alla olika livsöden. Jag är en rätt öppen person men just alkohol pratar man inte om i sociala sammanhang. Jag pratar mycket med min fru om alkohol men ibland behöver man få nya intryck av utomstående. Jag deltog även på forumets live träff här i Stockholm. Det var fantastiskt härligt att träffa andra kämpar i verkligheten.

Grilla utan rött är än så länge otänkbart. ?

På fredag skall jag på restaurang och äta tapas. Inget speciellt, lite födelsedagsfirande inom släkten. Jag kommer att köra bil. Min fru kan ta ett glas om hon vill, men jag tror inte hon gör det. Det blir första gången i krogmiljö sedan jag slutade dricka. ?