Senaste kommentarerna i forumet

Då va man igång igen, drack ett gäng öl i tisdags och 10stycken Coop öl idag. Inga starka saker och mkt lugnare än vanligt.
Men ändå..å nu kan jag inte sova för att jag drack, då vill ju kroppen ha mer.
Har bokat tid för antabus på onsdag, så det kommer jag köra på tillsvidare.
Ser ingen annan lösning, för en svag människa som inte kan låta bli.
Trodde verkligen jag skulle klara det själv, men tog fel ?

Känns underbart! Aldrig mer en flaska vin varannan dag för att stänga av. Nu är det slut och jag ska tillbaka till livet igen. Mkt har släppt redan såsom en del av den sociala ångesten och sväljfobin som mitt missbruk ledde till. Och så hypokondrin,, Men det är en lång väg kvar. Att man kan känna en sån skillnad på en vecka ...

Tack för era peppande svar!!? De stärker! Känns härligt att veta att ni likasinnade finns här! ? Ibland är jag dålig på att svara på andras inlägg trots att jag läser här dagligen.

Jag skulle inte räkna dagar. Men gör det nu i alla fall. Lite som ett experiment. Jag vill se utvecklingen. Jag fick ett sug idag. Whisky. Kl 20:00. Satt i badet efter träning på gymet. Och blev galet sugen på whisky. Jag lät känslan vara där. Tanken eller känslan i sig är ju inte farlig. Jag kan välja hur jag agerar på den. Efter en kort stund försvann suget. Så vad ÄR det där suget?
En tanke uppstår om att whisky skulle få mig att må bättre, varva ned, bli mjuk i kroppen.
Kroppen reagerar direkt med en känsla av begär. Sådär vill man ju må. Men när man drar tanken vidare till måendet när man druckit det glaset. Sen då? Jo, då vill jag ha mer av den känslan och fyller på med mer whisky. Den logiska delen i mig har ju domnat bort. Så jag lyssnar på alkoholisten i mig som tycker att fylla på är en fantastisk idé. Så jag fyller på. Mer, bara lite mer, bara lite... så domnar jag bort, den sköna känslan är avlägsen, kvar finns en bortdomnad kropp med bortdomnad hjärna. Som somnar. Vaknar av att hjärtat vill pumpa ut giftet. Ångesten river i en pga alldeles för låga nivåer av alla lyckohormoner kroppen kört slut på. ”Varför gjorde jag det här dumma igen? Nu måste jag ta tag i problemet.. nä nu är det dag 1 på nykterheten. ”

Lyckan just NU är att i verkligheten är jag NYKTER! Jag behöver inte tro på tanken om att alkohol på nåt vis för livet bättre! Bortdomnad, så man inte känner sina problem, javisst. Men inte bättre.
Inget blir bättre av alkohol.

Allt blir bättre av nykterhet.
Oavsett anledning till att dricka: ensamhet, sorg, social fobi, trauma, tristess, stress, lycka... allt det här orkar man ta tag i när man bestämt sig för att vara NYKTER!

Jag trodde att jag inte kunde vara social och avslappnad utan alkohol.

Imorgon ska jag på AW . Ser fram emot att umgås med vissa arbetskamrater. Vad jag ska dricka är inte ens viktigt. Hoppas på god mat och många skratt! Sen kör jag hem till min familj. Nykter!
Jag önskar oss alla styrka och LUGN att vara nyktra!?

Håller med Vinäger....du sprider positiva känslor och inspiration JoYo !
Jag är också på dag 19 idag....hade min timme som löpcoach idag o sprang till Slottsskogen i det fina vädret....o OJ vad alla uteserveringar var fyllda med drickande människor, tänkte här kommer jag springande o se vad duktig jag är, springer istället för att dricka, kände mig ack så stark !!!

Nu har det gått en vecka sedan jag drack senast. Fast jag har ju inte fått något riktigt ”infall” då jag får för mig att jag kan supa till en kväll utan att det skulle få konsekvenser. Så jag känner mig lite nervös över hur jag kommer att klara mitt första infall när det kommer. Det borde vara snart tänker jag...
det vore typiskt att jag börjar tänka ”nu har jag ju inte druckit på massor av dagar, så nu är det väl inga problem.” Men måste påminna mig om att det visst är problem...

Tack Vinäger. Detsamma. ??

Härligt att läsa, PimPim. Snart är vi där. 100 dagar. Jobbigt som tusan, men vem har sagt att det ska vara enkelt...

Nu håller vi. ?

Vilka positiva inlägg du skriver numera. Så fint att läsa. Man verkligen känner skillnaden mot tidigare gånger du skrivit här.

Tror på dig. ?

Kram

För den fina berättelsen om din vän. Hoppingivande. Precis det vi behöver nu.

Hoppas att du når det du längtat efter så länge. Tycker att du låter lite mer övertygad den här gången. Mindre tveksam. Ett gott tecken.

Lycka till. ?

Kram

Gillar dem skarpt. Har nog sagt det förr, men upprepar det gärna.

Vilken kämpe du är. Är säker på att du fixar detta.

Grattis till den vita månaden!

Oh, det låter härligt! Jag känner likadant efter två veckor utan alkohol och med bättre vanor över lag. Kände till och med att jag hade lite spänst och tryck i steget idag när jag gick en lite runda. Det kändes som att där fanns mer energi att ta av - och det har jag inte känt på flera år! Så tacksam!
Resan fortsätter, vi får se vart den tar oss.

Äntligen bubblar det upp lite positiv energi inifrån. Känner mig nästan euforisk. ?
Har varit trött så fruktansvärt längen att jag glömt bort att den känslan faktiskt finns.?
Många dagar av hårt arbete har gett resultat. Promenader, rutiner, sund mat och vitaminer!! ?
Ssri har jag hämtat ut och kastat i soptunnan. Står fast i mitt beslut att inte experimentera med hälsan annat än på "naturlig" väg. (kanske var det detta beslutet som bidrog till den nyfunna energin..?) ?
Nu ökar jag på med (lite) kroppsarbete i trädgården och hoppas på ytterligare förbättring.
Är aningens förbannad vilket nog är bra. Ger lite driv känns det som.
?

Hur går det för dig vännen? För mig går det halvknackigt, ett steg fram och sen ett tillbaks. Jag vet vad jag vill och var jag vill hamna, bara så svårt att få disciplinen att verkställa - det tar ju bara några minuter av tappad koncentration och man faller. Är inte i rätt läge att söka hjälp nu så måste klara detta själv, iallafall för stunden.

Välkommen till oss. Du inleder med ett starkt ord, och jag undrar om du vill berätta mer. Om det är så att det var den dominerande känslan då du startade tråden så hoppas jag att du har andra känslor idag. Om du vill får du gärna berätta lite mer om vad som fick dig att skriva här. Du gör såklart det som blir bäst för dig. Kanske har du redan läst i andra trådar och funnit något som kan vara relevant för dig?

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Håller med Crna macka, du är inte knäpp!

Så uppriktigt du skriver om din oro för vanans makt och samtidigt har du tagit makt över din tanke och sökt dig hit. Ett steg i riktningen mot att välja dig själv.
Om du vill får du gärna berätta mer om hur du tänker nu och om vad du kanske vill göra annorlunda.

Välkommen till oss
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Lider med dig. Låter som du har svårt att andas mentalt. Jobbar du för mycket? Saknar du mål i livet? Tappat syftet med varför du gör allt du gör om dagarna?

Hur vill du leva och sträva ditåt. I början kan du inte vänta på motivationen, den kommer för sällan. Bistra sanningen är mest att göra det du innerst vill. Är det träning är det att göra, sen kommer belöningen efteråt och det är lättare att pusha sig nästa gång.

Meningen med livet är väl den stora frågan. Dela upp det i mindre delar.

Kämpa!

Mitt första inlägg.
Kort om mig.
Blandmissbrukare sen slutet på 90-talet men har haft kortare nyktra perioder. Som längst i 3 år fram till -17 och sen dess har det accelererat ordentligt. Har ännu en gång nåt en punkt där det får vara nog. Varken psyke eller kroppen orkar längre. Har de sista tio åren enbart använt alkohol. Tidigare även hasch, amfetamin, ghb och tabletter.
Nu till min fråga.
Hur får ni andra upp motivationen att göra nånting istället för att dricka? Jag klarar knappt att vara hemma utan mina 15 öl efter jobbet. Oavsett om jag dricker el inte blir jag bara sittande och får inget gjort. Är inte ens ett hem längre då allt bara förfaller. Tack för nu.

Varje misslyckande måste vara ett steg närmre att lyckas.

Vi närmar oss magiska 21 dagar? Det sägs att det tar 21 dagar att bryta en vana!
Så starkt jobbat, nykter på semester!
Behåll lugnet och styrkan!
?

Drömmar säger mycket, men din var ett gapskratt??

en alkoholist som idag är nykter för min egen skull.
Och jag är en ren alkoholist, dvs jag har aldrig använt droger eller tabletter i mitt missbruk.
Och idag kan jag se att jag är en utdöende ras eftersom de allra flesta numera har ett blandmissbruk.

Och jag blir mer och mer sur på rapporteringen av missbruk i Sverige där fokus ligger på narkomaner som är en liten grupp missbrukare, förhållandevis. Vi alkisar, även de som blandar med tabletter, är i klar majoritet, kanske mer än 10 ggr större grupp, och vi dör som flugor i jämförelse med narkomaner. VARFÖR lyfts inte det i debatten ???

Kan det vara så enkelt att alkoholmissbruk blivit socialt anpassat ?

Och jag tror inte jag nån gång sett en undersökning där alkoholister fått vara med att dra slutsatser utan det är alltid nån "lärd" gök som ska tala om för mig hur jag fungerar :( Och de har nästan alltid fel. Rekordet har nog den stora konferensen Drogfokus där det sitter byråkrater och gaggar statistik men inte kommer med några förslag på lösningar som fungerar och tvärvägrar att bjuda in alkoholister. Och mer och mer ser jag nu att "förståsigpåarna" rekommenderar läkemedels"assisterad" behandling :O Bla KRIS är ju så less på att ta emot frigivna ungdomar som åker in för div brott och kommer ut beroende av div läkemedel. Hur ska man rehabilitera en "vanlig" narkoman som blivit beroende av andra läkemedel under fängelsetiden ? Snudd på omöjligt. Men läkemedelsindustrins lobbyister är en väldigt stark grupp.

Att vara alkoholist innebär en "utbildningsperiod" på 15-25 år, det går på halva tiden om man också använder tabletter, och det är inget man lär sig på en skola. Varför används inte vi mera ??? Vi som har en stabil nykterhet har ju en förkrossande kunskap i missbruket och delar gärna med oss men de "lärde" håller inte alls med oss. Trampar vi nån på tårna ? Ja, förmodligen.

Nu har jag fått gnälla av mig och lyfta oron i min skalle och kan återgå till det vanliga livet igen :) Tack för mig !

Jag mörkade också - och då bor vi under samma tak. Trodde inte jag skulle bli "sån" som gömde flaskor och glas så det inte skulle synas.. Slängde de i smyg för att det inte skulle synas hur många som var tomma.
Jag är glad att jag kommit till insikt själv - jag är glad att jag på egen hand sätter stopp och har kommit på hur jag ska göra. För jag vill inte sluta, jag vill dricka mindre och till en början ha en klar gräns för att se att jag verkligen klarar av det. Det blir såklart en utmaning.
Idag är det dag och jag har inte tagit en droppe alkohol. Det är inte svårt - jag har ju bestämt mig och vill inte förstöra allt. I helgen blir det inget vin alls.
Planen är att köpa en halv flaska rött till fredag 12/4 och dricka den med andakt och stoppa när den är slut. Det är klart att det går, men jag vet med mig hur jag
kommer sitta där och tycka att den tog slut för fort och att jag skulle vilja ha mera.. Men det SKA gå!
6-8 veckor låter som en verkligt stor utmaning. Kanske är det så lång tid man behöver ? Jag vet inte. Om jag inte klarar av min egen gräns på 2 flaskor per vecka från vecka 16, så måste / ska jag också köra en längre period utan vin.
Nu får vi se hur det går! Jag vill och jag är taggad. Köpt lugnande te som jag dricker på kvällen. Känner mig jättenyttig :-)
Kram

Det orkar du. Kram

Står utanför Kliniken och väntar på att de skall öppna. Dags att blåsa. Än så länge känns det viktigt att gå hit några gånger i veckan, men allt som oftast börjar jag också tycka att jag ränner här för ofta. Är kluven vad gäller att fortsätta att gå hit så ofta. Å ena sidan har jag kliniken att tacka för mycket när det gäller mina nyktra dagar hittills. Å andra sidan tar det mycket tid från arbetet att besöka stället två till tre gånger per vecka. Framförallt när de öppnar "så sent" som 8.30. Jag skulle redan ha hunnit förbereda dagens föreläsningar eller skrivit ett halvt paper om jag varit på jobbet istället. ?

Drömmarna som inkluderar alkohol fortsätter. I morse åkte jag och farsan spårvagn. Berusade. Spårvagnen tog oss direkt in i Scandinavium där KISS höll konsert. Vi svävade runt ovanför bandet och tittade ner. Sedan försökte jag skaka hand med Paul Stanley. Han var skitdryg och vägrade. Fick nöja mig med att hälsa på trummisen. ?

Kan jag använda handsprit på händerna (på jobbet), jag tar ju Antabus nu? Tacksam för svar❤️ Jag kämpar på, går upp och ner, nykter nu i 10 dagar? Hejar på er?